Vård- och omsorgsnämndens. Plan för funktionshinder 2012-2021

Vård- och omsorgsnämndens Plan för funktionshinder 2012-2021

Inledning... 3 Vision... 3 Framgångsfaktorer... 3 Värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 4 Historik... 4 Övergripande omvärldsperspektiv... 5 Brukare... 8 Växa upp... 8 Nämndens inriktning... 9 Utvecklingsområden... 9 Arbeta... 10 Nämndens inriktning... 11 Utvecklingsområden... 11 Bo... 12 Nämndens inriktning... 13 Utvecklingsområden... 13 Leva... 14 Nämndens inriktning... 15 Utvecklingsområden... 15 Köpta insatser... 16 Anhörig-/närståendestöd... 17 Nämndens inriktning... 17 Utvecklingsområden... 17 Information och kommunikation... 18 Nämndens inriktning... 18 Utvecklingsområden... 18 Kvalitet... 19 Nämndens inriktning... 20 Utvecklingsområden... 20 Samverkan... 21 Nämndens inriktning... 21 Utvecklingsområden... 21 Personal... 22 Kompetensutveckling... 22 Personalförsörjning... 22 Nämndens inriktning... 24 Utvecklingsområden... 24 Bilaga 1 - Prognos nya ärenden 25 Bilaga 2 - Prognos nettokostnadsökningar för instatser till personer med funktionsnedsättningar, Scenario1 26 Bilaga 3 - Prognos nettokostnadsökningar för instatser till personer med funktionsnedsättningar, Scenario 2 27

Inledning Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder skall vara ett stöd för planering inom funktionshinderområdet. Grunden utgörs av lagar, nationella och internationella styrdokument samt de politiska mål, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden. Planen anger utgångspunkter och ramar för arbetet inom nämndens område gällande personer med funktionsnedsättning. Planen är tänkt att styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt. Konkreta beslut gällande omfattning och inriktning tas allteftersom med hänsyn till budget, omvärld och erfarenheter. Därför måste denna plan kompletteras med mer precisa beskrivningar av respektive verksamhet. Planen revideras årligen. Funktionshinder kan ha orsakats av fysiska, psykiska eller intellektuella skador eller sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara bestående eller av övergående natur. En viktig utgångspunkt är att funktionshinder i stor utsträckning är en följd av brister i miljö och verksamhet. Detta synsätt innebär att funktionshinder kan upphöra genom att miljö och verksamhet förändras. Det är ett gemensamt ansvar i samhället att förverkliga inriktningen i funktionshinderpolitiken. Vision För personer med funktionshinder skall det vara gott att växa upp, arbeta, bo och leva i Partille. Framgångsfaktorer Våra framgångsfaktorer är: tidiga och förebyggande insatser, hemmaplanslösningar för barn, unga och vuxna, tydliga metoder med individen i fokus samt engagerade medarbetare med rätt kompetens. Steg för steg: mot självständighet i det dagliga livet ge stöd till barn, unga och deras familjer från gruppbostad till eget boende med boendestöd från daglig verksamhet och daglig sysselsättning till arbete Värdegrund Nämndens mål ger social hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv genom arbetet som sker i vardagen hos brukaren med det sociala innehållet, förebyggande verksamhet och kontinuitet kring brukaren. Nämndens mål ger en ekonomisk långsiktig effekt genom det arbete som sker med att minska sjukfrånvaron och effektivt nyttja personalresurser samt öka andelen brukartid. Nämnden arbetar vidare för en högre delaktighet genom att fånga upp idéer hos medarbetare som kan leda till effektivt resursutnyttjande. 3

Verksamhetsidé Vård- och omsorgsnämnden tillgodoser omsorgsbehovet hos äldre och personer med funktionshinder samt utför hälso- och sjukvårdsinsatser. Verksamheten regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), arbetsrättslig lagstiftning, kommunallag och förvaltningslag. Kommunen skall arbeta för att tillgodose kommuninvånarnas förväntningar och behov. Hur väl vi lyckas beror till stor del på medarbetarnas kompetens. Vår personal möter brukare och medborgare och de skall bemöta dem med uppmärksamhet och intresse. Det skall vara balans i ekonomin. Historik Funktionshinderområdet spänner över livsperspektivet 0-100 år och uppvisar en mångfald av behov och perspektiv. Från att tidigare varit fokuserat på vård/omvårdnad har en tydlig förskjutning skett till ett synsätt fokuserat på stöd och service i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Att ha en egen bostad eller att kunna bo kvar hemma är grundläggande i svensk välfärdspolitik, vilket ställer stora krav på den personal som skall utföra stödinsatser. Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med komplexa behov. Partille kommun tog över ansvaret för de så kallade särskilda omsorgerna från dåvarande landstinget 1992. Vid den tidpunkten bestod verksamheten av tre gruppbostäder med 12 boende, daglig verksamhet för cirka 20 personer, en del köpta platser inom boende, korttidsvistelse och daglig verksamhet samt råd och stödfunktioner i form av psykolog, kurator, arbetsterapeut och sjukgymnast. 1994 kom lagarna LSS och LASS (lagen om assistansersättning). Året efter togs ett politiskt beslut att bilda en egen avdelning inom socialförvaltningen, handikappomsorgen, där alla insatser till personer under 65 år skulle ges. Samma år kom psykiatrireformen och kommunen tog över ansvaret för insatser till personer med psykiska funktionshinder, såsom boende, boendestöd och daglig sysselsättning. Rättighetslagstiftningen LSS och LASS fick stor betydelse för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva ett mer aktivt och självständigt liv. 4

De reformer som genomfördes under 1990-talet hade framförallt som mål att tydliggöra kommunernas respektive landstingens ansvar inom vård och omsorg. Att skapa förutsättningar för och underlätta samverkan var också en viktig del av reformarbetet. Västra Götalandsregionen övertog ansvaret för råd och stöd 1999 och hemtjänstinsatser enligt SoL för alla åldrar utförs av äldreomsorgen. Däremot har insatsen boendestöd enligt SoL utvecklats och ges till personer med psykiska eller intellektuella funktionshinder. 1 januari 2008 bytte handikappomsorgen namn till Avdelning funktionshinder, utifrån att Socialstyrelsen rekommenderar att endast begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder skall användas. Organisationen har förändrats i takt med att verksamheten vuxit och 2010 verkställdes 496 beslut enligt SoL och LSS inklusive 20-timmarsansvaret för LASS. Beslut om vilka insatser som skall utföras, om rätten till bostadsanpassningsbidrag, samt verkställande av hälso- och sjukvårdsinsatser och anhörigstöd görs inom Avdelning hälso- och sjukvård och bistånd (HSVB). LASS upphävdes 1 januari 2011 och reglerna återfinns numera i 51 kap. Socialförsäkringsbalken. Övergripande omvärldsperspektiv En tydlig trend som kommer att påverka nämnden de närmaste åren är ökningen av antalet personer med behov av insatser enligt LSS och SoL. Det ställer krav på personalens kompetens, utbudet av olika boendeformer samt andra verksamhetsspecifika åtgärder. Ökningen innebär att det blir en ökad konkurrens om de offentliga resurserna. När andelen äldre ökar och färre skall försörja fler minskar skatteintäkterna. Detta står beskrivet i den nationella långtidsutredningen. Människor lägger allt längre tid på utbildning och kommer därmed ut senare på arbetsmarknaden. Det leder till att befintliga resurser skall räcka till fler insatser och prioriteringar blir nödvändiga. Flexibel personal- och lokalplanering i verksamheterna blir allt viktigare. Inriktningen i Partille kommun att bibehålla samma eller skapa bättre kvalitet ställer också krav på effektiviseringar och flexibilitet i organisationen. I samhället sker ständiga förändringar och verksamheten måste vara flexibel och beredd på att den enskildes och anhörigas krav förändras avseende inflytande, trygghet, information och kvalitet beträffande de insatser som erbjuds. I augusti 2011 presenterade regeringen sin Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016. Regeringen har fastställt inriktningsmål inom nio prioriterade områden. Utifrån dessa gavs 17 myndigheter i uppdrag att lämna förslag på delmål samt hur målen skall följas upp. En viktig del i strategin är att målen för insatserna måste bli mer konkreta, mätbara och därmed uppföljningsbara. De statliga myndigheternas ansvar och insatser är en viktig del i arbetet att uppnå de funktionshinderpolitiska målen. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, kommer att få i uppdrag att ansvara för uppföljningen av strategins mål och insatser, samt att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. 5

I dag delar kommunerna och staten på ansvaret för personlig assistans. Kommunerna beslutar när den enskildes grundläggande behov understiger 20 timmar i veckan och Försäkringskassan beslutar om insatser därutöver. Detta medför en del problem för den enskilde samt onödiga kostnader och risk för dubbelarbete för samhället. Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår därför i en gemensam skrivelse till regeringen att en särskild utredare tillsätts för att utarbeta ett förslag om hur huvudmannaskapet kan överföras till staten. Foto: BILDARKIVET.se Många personer med funktionsnedsättning står idag utanför arbetsmarknaden. Planerade insatser för att förbättra förutsättningarna för dessa personer att hitta, få och behålla ett arbete presenterades i dokumentet Arbete för alla som togs fram under 2010 och reviderades i februari 2011. Regeringen har nu tagit initiativ till ytterligare insatser. En utredare har fått i uppdrag att lämna ett samlat förslag kring hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna bör utformas för att på ett effektivare sätt bidra till att personer med funktionsnedsättning kan få och behålla ett arbete. Förslaget skall presenteras i april 2012. Enligt en kartläggning som Handisam gjort är det ofta små och medelstora företag som erbjuder personer med funktionsnedsättning arbete. Även den offentliga sektorn behöver ta sitt ansvar, både genom att ta emot praktikanter och anställa personer med funktionsnedsättning. 6

2011 presenterade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna innehåller 43 rekommendationer och är i första hand ett underlag för resursfördelning inom sjukdomsgruppen eller verksamhetsområdet. En annan viktig del av riktlinjerna är de indikatorer för god vård och god kvalitet som utgår från rekommendationerna. Indikatorerna kan ligga till grund för uppföljningar på lokal, regional och nationell nivå. Även här poängteras möjligheterna till praktikplatser och sysselsättning. Metoden supported employment lyfts fram som arbetssätt. I juni 2011 lade missbruksutredningen fram ett betänkande (SOU 2011:35). Utredningens förslag innehåller en rad reformer, bland annat förändrad ansvarsfördelning mellan kommun och landsting. Utredningen bedömer att kommunens och landstingets ansvar måste tydliggöras. Landstinget skall ansvara för tillnyktring och behandling, kommunen för det psykosociala stödet samt stöd till boende, sysselsättning och försörjning. Detta innebär att Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall upphör och att allt ansvar för behandling överförs till landstinget. Den nya lagen om missbruks- och beroendevård föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett informationsmaterial som kan användas av arbetsgivare som underlag i deras bedömningar av vilka kunskaper och erfarenheter som kan behövas för arbete inom verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen har också fått ett uppdrag att ta fram allmänna råd för kompetens inom funktionshinderområdet. 7

Brukare Växa upp Aktuella insatser är korttidsvistelse (stödfamilj, lägerverksamhet, korttidshem), avlösning, ledsagning, kontaktperson och personlig assistans. Under den kommande treårsperioden ökar antalet unga som slutar gymnasiet, detsamma gäller för de unga som finns inom gymnasiesärskolan. Många av dessa ungdomar har insatser enligt LSS och kommer sannolikt att behöva både daglig verksamhet och boende i kommunen. Unga personer med psykisk ohälsa ökar, vilket tydliggör vikten av att arbeta med förebyggande verksamhet för dessa i tidigt skede för att motverka psykiska funktionshinder. Metoder för tidig och specifik diagnostisering inom sjukvården blir mer avancerade, vilket innebär att fler bedöms ha diagnos/diagnoser och därmed rätt till insatser enligt LSS och SoL. En stor del av de personer som får insatser från avdelning funktionshinder är mellan 0-21 år; i nuläget ca 150 personer. Antalet barn och ungdomar med komplex problematik ökar och alla kan inte erbjudas det stöd de behöver inom kommunen. I samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen erbjuds vissa barn skolgång i specialpedagogisk internatskola, varvid vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för boendet. Det har skett en ökning av antalet personer som beviljats stöd på internatskola. Under perioden kommer det att krävas en utökning av korttidsvistelse för barn och ungdomar, speciellt när det gäller lägerverksamhet. Lägren behöver riktas mot olika funktionshinder. 2012 införs valfrihet enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) inom lägerverksamheten. Det innebär att fler utförare kan komma att erbjuda lägerverksamhet och att den enskilde själv väljer utförare. 8

Under 2011 ansvarar vård- och omsorgsförvaltningen även för stöd till barn som inte tillhör personkretsen i LSS, exempelvis barn med diagnosen ADHD. Dessa barn fick förut sina insatser från social- och arbetsförvaltningen. Den samlade kompetensen runt funktionsnedsättningar finns inom avdelning funktionshinder och att föra över dessa insatser dit ligger i linje med både brukarfokus och att inte bygga upp kompetens parallellt i kommunen. 1 januari 2011 förstärktes barnperspektivet i LSS genom bestämmelser som innebär att vid åtgärder som rör barn skall barnets bästa särskilt beaktas. Barnet skall få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Liknande skrivelser finns även i SoL när det gäller barn till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt att stödet till anhöriga barn och unga generellt behöver förstärkas. Foto: Jörgen Wiklund & Co Partille arbetar i enlighet med barnkonventionen och handläggare använder sig av BBIC (Barns behov i centrum) som är en metod som skall stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Korttidsverksamheten arbetar med att implementera barnkonventionen i det dagliga arbetet. Förutom kontinuerliga diskussioner kring arbetssätt och förhållningssätt utifrån barnkonventionens artiklar, har ett antal utvärderingsfrågor tagits fram för att barnen och ungdomarna skall kunna lämna synpunkter på verksamheten och därmed kunna påverka innehållet i sin vistelse samt verksamhetens utveckling. Frågematerialet består av både text och bild för att kunna möta barn och ungdomar med olika behov. En broschyr har tagits fram som informerar om arbetssättet. Nämndens inriktning bidrar genom konsultativt, habiliterande och pedagogiskt förhållningssätt till att människor växer och klarar av sitt liv med stöd och inte hjälp Utvecklingsområden arbetar för ökad valfrihet och påverkansmöjlighet arbetar med kompetensutveckling för att kunna möta nya diagnosgrupper och barn med komplexa behov 9

Arbeta Aktuella insatser är daglig verksamhet och daglig sysselsättning. Trenden visar att behovet av daglig verksamhet kommer att öka kraftigt under planperioden. Personer med intellektuellt funktionshinder är flest. Det innebär att praktikplatser, företagssamverkan, daglig verksamhet, lokaler och personal behöver utökas för att klara behovet. 2012 införs valfrihet enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) inom daglig verksamhet. Det innebär att fler utförare kan komma att erbjuda daglig verksamhet och att den enskilde själv kan välja utförare. Under hösten 2011 hade ca 110 personer daglig verksamhet. En del av dessa kan få praktik och/ eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom olika insatser från kommunen, beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas i stort. Andra har svårare att komma ut i arbete och där är daglig verksamhet det enda alternativet. Genom att utveckla arbetslivscentrum, där arbetslivskonsulenterna arbetar tillsammans med den enskilde och olika företag för att hitta ett arbete där personen kan ges förutsättningar att utvecklas och bli självständig, kan praktikplatser och arbeten skapas. Det är viktigt att arbeta för att personer får fortsatt anställning efter avslutad praktik. Det EU-finansierade Projekt Arbetsliv har under tre år arbetat för att få fler personer med intellektuella funktionshinder att närma sig arbetsmarknaden. Projektet har uppvisat goda resultat och ansökan om förlängning av projektet under ett år har gjorts. Under 2011 startade daglig verksamhet restaurangverksamhet på Brattåskärrs trygghetsboende, ett exempel på samverkan inom vård- och omsorgsförvaltningen. Den nya läger- och konferensgården vid Kåsjön kommer att drivas i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen. Daglig verksamhet kommer att ansvara för det praktiska runt konferensverksamheten och utöver det kommer den att användas av lägerverksamheten inom vård- och omsorgsförvaltningen. Kultur- och fritidsförvaltningen kommer att ge korttidstillsyn (förlängd skolbarnomsorg) på gården. 10

Fler alternativ av daglig sysselsättning behöver utvecklas vid sidan av Finngösa aktivitetshus. Genom att skapa bra sysselsättning för personer med psykiskt funktionshinder minskar behovet av boendestöd och den enskilde får en meningsfull vardag. Arbetsmarknaden förändras och det blir särskilt svårt för unga att få jobb, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Detta ställer högre krav när det gäller att skapa möjligheter och förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att komma ut på praktik hos företag eller i andra sysselsättningsåtgärder inom kommunen. Förvaltningen deltar i en ansökan om ESF-medel som samordnas inom Göteborgsregionen, det så kallade GRAF-projektet. Syftet är att öka kompetensen hos personalen när det gäller att hjälpa personer med psykisk ohälsa ut i praktik och arbete. Målet är att hitta eller pröva nya långsiktiga metoder för varaktig hållbarhet när det gäller att behålla ett arbete, där involvering av målgruppen spelar en viktig roll. Nämndens inriktning arbetar för att personer med psykiska funktionsnedsättningar skall erbjudas en god daglig sysselsättning och, där möjlighet finns, närma sig arbetslivet arbetar för ett brett utbud och hög delaktighet för den enskilde gällande daglig verksamhet och sysselsättning samverkar med näringsliv om företagsgrupper, praktikplatser och anställning för personer med funktionshinder samverkar med skola, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Utvecklingsområden arbetar för att öka antalet praktikplatser i kommunen för personer med funktionsnedsättning arbetar för att utveckla möjligheten till praktikplatser för personer med psykiska funktionshinder ser över möjligheterna att samverka med arbetsmarknadsenheten inom social- och arbetsnämnden i syfte att öka andelen personer i arbete 11

Bo Aktuella insatser är bostad med särskild service och annan särskilt anpassad bostad enligt LSS samt särskilt boende och korttidsboende enligt SoL. Alla människors rätt till en bra bostad är en av hörnstenarna i samhällets mål för bostadspolitiken. Vård- och omsorgsnämnden har ansvaret för att personer med funktionsnedsättningar som gör att de inte klarar av ett vanligt boende får bra bostäder. Ansvaret är förtydligat i SoL och LSS-lagstiftningarna. Ett ökat antal personer med funktionsnedsättning önskar ett boende i ordinarie bostadsbestånd, där behov av stöd och service kan tillgodoses genom personlig assistans alternativt boendestöd, vilket innebär att personen får stöd av personal på planerade tider. En del personer behöver däremot bostäder med gemensamhetsutrymmen som uppfyller andra behov av insatser och social samvaro, exempelvis gruppbostad eller serviceboende. Brukarnas behov skall vara vägledande i utveckling och förnyelse av bostäder. Inom tioårsperioden sker närmast en fördubbling av antalet personer med stora behov på alla livsområden, vilket innebär att ytterligare boenden med särskild service enligt LSS behöver skapas. Inom gruppen vuxna personer med autism eller Aspergers syndrom i kombination med intellektuellt funktionshinder, finner man de flesta som har behov av gruppbostad eller serviceboende. Ett fåtal personer kan flytta från gruppbostad till lägenhet eller serviceboende. Satellitlägenheter i anslutning till de särskilda boendena är ett sätt att öka effektiviteten och samtidigt ha flexibla och individuellt utformade boendeformer. I bostadsområden som Galaxen och Finngösa finns satellitboenden. Den planerade förtätningen av området Oxled är en möjlighet att bygga även för personer som har speciella behov. 12

Genom nämndens arbete att erbjuda differentierade boendeformer ökar möjligheten att tillgodose olika typer av behov. En del i arbetet att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att flytta till eget boende är att få ett tidsbegränsat beslut på träningslägenhet. Genom att ge stora personalinsatser i början och sedan minska insatserna i takt med att personen blir mer självständig, kan det utrönas vilken typ av boende som är lämpligt efter träningsboendet. Förutom att det innebär en träning i att bli vuxen och att bo själv, kan det också undvikas att personer med funktionsnedsättning får ett boende i en gruppbostad när de i själva verket kan klara ett eget boende med boendestöd. Antalet äldre personer på LSS-boende ökar och detta ställer nya krav på verksamheten, exempelvis när det gäller personalbemanning dygnet runt. Antalet köpta platser, det vill säga personer som bor utanför kommunen, har ökat med de ärenden som tillhör samverkan med social- och arbetsförvaltningen när det gäller personer med samsjuklighet (se avsnitt Leva). I övrigt är antalet köpta boendeplatser detsamma. Två gruppboenden som startades i början av 1990-talet behöver renoveras och uppgraderas till dagens lägenhetsstandard. Nämndens inriktning arbetar för att det skall finnas ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer i Partille kommun som är anpassade efter brukarnas behov samarbetar med andra nämnder i kommunen, Partillebo och andra fastighetsägare, med fokus på den enskildes behov, vid skapandet av nya bostadsområden, satellitlägenheter och gruppbostäder arbetar för ett effektivt nyttjande av lokaler med möjlighet till flexibilitet arbetar med att bostadsanpassa hemmen för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg Utvecklingsområden tar tillvara erfarenheter och kompetens kring individens behov vid planering av ny- och ombyggnationer samt utformning med fokus på tillgänglighet, trygghet och hälsofrämjande boendemiljöer arbetar för att fler personer skall flytta till eget boende undersöker möjligheten för privata aktörer att starta bostad med särskild service i kommunen. 13

Leva Foto: BILDARKIVET.se Aktuella insatser är boendestöd, personlig assistans, ledsagning och kontaktperson. Boendestöd är en kostnadseffektiv insats som ges i det egna boendet. Behovet förväntas öka för flera målgrupper och den största ökningen sker inom boendestöd för psykiska funktionshinder samt för personer med kombination av flera diagnoser, så kallad samsjuklighet. Personer med neuropsykiatriska diagnoser ökar och funktionsnedsättningarna som följer är mer och mer differentierade. Det är viktigt att personerna får rätt diagnos och stöd så tidigt som möjligt. Generellt ökar antalet unga personer med blandade och komplexa diagnoser och funktionsnedsättningar. När det gäller personer med psykiskt funktionshinder i kombination med missbruk har stöd utvecklats i samverkan med social- och arbetsförvaltningen. Två vård- och stödsamordnare och tre boendestödjare arbetar tillsammans med regionens hälso- och sjukvård enligt metoden resursgrupp. Insatserna startade i mars 2011 och i dagsläget ges stöd till sju personer. Om stödinsatserna ges vid rätt tillfälle och på bästa sätt innebär det på lång sikt att utanförskap minskar och kostnadseffektiviteten ökar. Förändring av huvudmannaskapet för personlig assistans kan ske någon gång under tioårsperioden. Socialstyrelsen har tagit fram ett bedömningsinstrument som provas av Försäkringskassan. Målet är att bedömningen av behoven skall likriktas i landets försäkringskassor vid bedömning av assistansersättning. De senaste åren visar statistik att det vid Försäkringskassans omprövningar blivit svårare för personer med assistansersättning att komma upp i grundläggande behov på 20 tim/vecka. Konsekvensen blir att dessa personer kommer att söka och få personlig assistans enligt LSS och/eller hemtjänst enligt SoL. Förvaltningen bedömer att detta kommer att öka kostnaderna för kommunen med ett till två ärenden per år. 14

Under planperioden kommer fler brukare än tidigare att gå i pension från daglig verksamhet, vilket innebär behov av ökade insatser i deras boende. Det är svårt för denna grupp att flytta och det är också svårt att övertyga den enskilde, anhöriga och gode män om att den enskilde får ett bättre omhändertagande på ett äldreboende. I synnerhet när det också innebär en förändring av lagrum från LSS (goda levnadsvillkor) till SoL (skäliga levnadsvillkor). Ett samarbete har inletts med kultur- och fritidsförvaltningen för att öka möjligheterna till meningsfull fritid. Idag kan personer med funktionsnedsättning exempelvis testa att spela i rockband samt delta i vattengymnastik. Daglig verksamhet ger ut en månadstidning, bland annat med information om aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Nämndens inriktning arbetar för att skapa en trygghet hos dem som behöver service, omsorg och stöd arbetar för en hög metod- och personalkontinuitet kring den enskilde arbetar för att omsorg, stöd och service är individuellt utformad och av god kvalitet med delaktighet för den enskilde erbjuder insatser så att den enskilde kan uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Utvecklingsområden arbetar för att ha beredskap för att klara personer med omfattande vård- och omsorgsbehov arbetar för att utveckla och möta behovet av målgruppsökningar arbetar för att utveckla samverkan med kultur- och fritidsnämnden och föreningar för att skapa fritidsaktiviteter för personer i alla åldrar arbetar för att teknisk utveckling och kognitiva hjälpmedel skall nyttjas optimalt för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg arbetar för att höja kompetensen hos personal som arbetar med äldre personer med funktionsnedsättning där omvårdnadsbehovet ökar 15

Köpta insatser Målet är hemmaplanslösningar för de flesta insatser. Dock finns några insatser som nämnden fortsatt behöver köpa: korttidsvistelse för barn och unga med flerfunktionshinder boende för barn och unga korttidsvistelse för vuxna (>21 år) korttidsboende/boende för personer med psykiskt eller intellektuellt funktionshinder, missbruk eller enligt tvång i öppenvård daglig verksamhet för vuxna med förvärvad hjärnskada integrerad skola och boende i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen Kostnaderna för köpta insatser kommer att öka under tioårsperioden. Ett alternativ kan vara ett utvecklat samarbete med andra kommuner. 16

Anhörig-/närståendestöd Att lyssna till anhörigas synpunkter och erfarenheter är viktigt för att upprätthålla god kvalitet. Alla synpunkter, både positiva och negativa, är värdefulla och ger kunskap för att förbättra verksamheten. Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att erbjuda stöd till dem som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller funktionshindrad. Stödet som den anhörige kan få ser olika ut beroende på vad han eller hon behöver för att klara av sin situation fysiskt, psykiskt eller socialt. Det är viktigt att anhörigperspektivet finns med i planeringen av verksamheten och att stödet för anhöriga och närstående utvecklas. Nämnden har startat ett arbete med att inventera vilka behov som tillgodoses och vad som behöver utvecklas. Barn till personer med funktionsnedsättningar är en högriskgrupp som kräver extra fokus. Ytterligare en anhörigkonsulent har anställts under året som skall stödja unga anhöriga där en närstående (förälder/syskon) har en funktionsnedsättning. Nämndens inriktning arbetar för att närstående till funktionshindrade känner sig förvissade om att service, omsorg och stöd ges på rätt sätt lyssnar och tar del av anhöriga och närståendes synpunkter och erfarenheter som ger kunskap för att förbättra verksamheten arbetar aktivt med stöd och insatser till anhöriga och närstående. Utvecklingsområden arbetar aktivt för att nå anhöriga och närstående utvecklar stödet till anhöriga och närstående med särskilt fokus på stödet till barn och unga anhöriga 17

Information och kommunikation Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet i samhället. Att få tillgång till information och kunskap om kommunens stöd och service är därför viktigt. Nationell ehälsa har till syfte att underlätta kommunikationen och informationsöverföringen mellan medborgare, enskild, patient och vårdgivare. Medborgaren skall enkelt få tillgång till information om vård och hälsa och sin egen hälsosituation. Med ett utbyggt IT-stöd kan detta arbete förenklas, samtidigt som den medicinska säkerheten ökar. Ansvariga för vård och omsorg skall kunna följa upp patientsäkerhet, kvalitet och resursfördelning. Detta kommer att kräva kompetensutveckling av personalen och en anpassning av befintliga IT-system. Genom att ta tillvara på tekniken och den ökade IT-användningen i vardagen kan kommunikationen mellan den enskilde, anhöriga och personal underlättas. Tekniken kan användas som hjälpmedel och för att öka delaktigheten och självständigheten för den enskilde, exempelvis rådgivning, informationsspridning, att få möjlighet att följa sitt ärende på webben, trygghetslarm etc. Däremot kan införandet av IT-stöd som innebär att fler tjänster utförs digitalt utgöra ett hinder för en del personer. Nämnden måste ta hänsyn till detta vid utformningen av tjänster. Nämndens inriktning arbetar för att det skall finnas lättillgänglig och anpassad information på hemsidan och i broschyrer, så kallad lättläst information arbetar för att information ges muntligt eller skriftligt om rättigheter och tjänster som nämnden tillhandahåller. Utvecklingsområden använder informationsteknologins möjligheter och förbereder för hur Nationell ehälsa påverkar verksamheten utvecklar användandet av IT i verksamheten för att effektivisera omvårdnaden genom förbättrat administrativt stöd, förbättrad dokumentation och kommunikation mellan vårdgivare följer utvecklingen av hur IT-stöd kan förbättra den enskildes kommunikation med nämndens verksamheter ser över möjligheten att göra ansökningar om bistånd på kommunens hemsida bidrar till att kommunen har sina objekt i Tillgänglighetsdatabasen utvecklar information för fler målgrupper. 18

Kvalitet Den enskilde skall känna trygghet och stöd genom det arbetssätt kommunen erbjuder. Det skall kännetecknas av god kompetens, exempelvis om konsekvensen av olika slag av funktionsnedsättning, och grundas på utvärderade metoder från forskning och dokumenterat utvecklingsarbete. Arbetet med att arbeta effektivt med befintliga resurser blir en självklar del i vardagsarbetet och flera verksamheter kommer även att arbeta med specifika projekt. God kvalitet förutsätter att den enskilde har ett verkligt inflytande över det stöd som ges och det är i mötet mellan personalen och den enskilde som kvaliteten i omsorgen skapas. Därför är kommunens och förvaltningens arbete med värdegrund viktigt, framförallt de uttalade fokusområdena tillgänglighet och bemötande. Ofta är funktionsnedsättningen i sig ett hinder för tillgänglighet och det är viktigt att personalen har kompetens kring hur detta kan kompenseras. Kvalitet upplevs personligt, men för att en person med funktionsnedsättning skall uppleva kvalitet måste han eller hon ges den tid och de förutsättningar som behövs för att kunna uttrycka sig. Erfarenheter hos personer med funktionsnedsättning bör tas tillvara i utbildning av personal. Ständiga effektiviseringar och förbättringar i verksamheten bidrar till utveckling. Brukaroch medarbetarenkäter, avvikelsehantering och synpunktshantering ingår i kvalitets- och uppföljningsarbetet. Delaktigheten från brukare och anhöriga är väsentlig för att förbättra kvaliteten. Förvaltningen har under 2011 genomfört en andra stödbehovsmätning i boende och daglig verksamhet. Stödbehovsmätningen är en individuell bedömning av den enskilde individens behov av stöd. Den ger underlag för vilket personalbehov som behövs och ger möjlighet att göra jämförelser över tid. Mätningarna genomförs årligen. 1 januari 2012 införs nya föreskrifter gällande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Dessa skall kopplas samman med det kvalitetsarbete som bedrivs inom verksamheterna; exempelvis har förslag till kvalitetsdeklarationer tagits fram för olika områden. Förvaltningen har även påbörjat ett arbete för att implementera Lean och arbetssättet används nu på tre enheter, varav två inom avdelning funktionshinder. 19

Nämndens inriktning arbetar för att behoven tillgodoses inom reglerad tidsram arbetar för kontinuerlig verksamhetsutveckling med stöd i forskning och dokumenterat utvecklingsarbete arbetar för att alla insatser handläggs och verkställs på ett rättsäkert sätt arbetar med systematiska brukarundersökningar vartannat år arbetar ständigt med organisationens kultur och värdegrund Det goda mötet arbetar för att ta tillvara medarbetarnas idéer till förändring, förbättring och effektivisering Utvecklingsområden arbetar för att en systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser skall genomföras, dokumenteras och vid behov omprövas. arbetar för brukarmedverkan i den individuella planeringen arbetar med att ta fram kvalitetsindikatorer och uppföljningsinstrument för att mäta kvaliteten i verksamheten arbetar med stödbehovsmätningar för att bättre kunna omfördela resurser genom koppling mellan behov och bemanning formulerar konkreta individuella mål i beslut och genomförandeplaner arbetar enligt Lean utvecklar brukarundersökningarna så att den enskilde kommer till tals är väl uppdaterad på utvecklingen inom nämndens område. 20

Samverkan Samverkan mellan olika huvudmän, förvaltningar och verksamheter är avgörande för att underlätta för den enskilde i dess vardag. Individen skall inte bli lidande av hur verksamheter organiseras. Att de verksamheten är till för är i fokus och att deras individuella förutsättningar och behov är vägledande, ställer höga krav på samverkan såväl internt som externt. Hur samverkan sker för att underlätta vardagen för den enskilde utifrån dess rätt till insatser och stöd är en ständigt aktuell fråga. Genom ett nära samarbete med andra kommuner, Västra Götalandsregionen, universitet, högskola, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och FOU i Väst skall ett erfarenhetsutbyte ske kontinuerligt. Ledningsgruppen för samverkan (LGS) bildades som en del i ett pågående samverkansarbete mellan Partille, Öckerö, Mölndal, Härryda, Göteborgs kommun och primärvården i Göteborg och södra Bohuslän, Angereds närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och brukarorganisationer. På det lokala planet finns så kallade närområdessamverkansgrupper (NOSAM-grupper) för samverkan mellan primärvården och kommunen. Bakgrunden är ett behov av att se hälso- och sjukvården som en helhet i frågor som rör bemötande, trygghet och kontinuitet i vårdkedjan. Detta kräver att aktörerna arbetar målinriktat, tvärorganisatoriskt och långsiktigt. Ett förslag till överenskommelse om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning mellan kommun och region i Västra Götaland har tagits fram. Detta utifrån nya bestämmelser i SoL och HSL gällande utökade skyldigheter för samverkan när det gäller denna målgrupp och inom LGS-området är tanken att en lokal riktlinje skall utarbetas som en följd av överenskommelsen. Nämndens inriktning samverkar med den enskilde, intresseorganisationer, andra huvudmän och internt i kommunen för att bättre tillgodose brukarnas behov samverkar med andra kommuner och länssjukvården för att personer med psykiska funktionsnedsättningar skall kunna få ett mer anpassat stöd utifrån sina behov av insatser. Utvecklingsområden arbetar gränsöverskridande med social- och arbetsnämnden avseende personer som är i behov av stöd från båda förvaltningarna arbetar gränsöverskridande med barn- och utbildningsnämnden avseende barn och unga 0-21 år med funktionsnedsättningar bör förtydliga nämndens reglemente och uppdrag. 21

Personal Medarbetarskapet är grunden för att kunna ge service och insatser på ett bra sätt. Arbetsgivare och medarbetare skall gemensamt arbeta för att skapa ledarskap som utvecklar verksamheten, gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. Kompetensutveckling Verksamheterna förändras och personalen möter nya målgrupper med komplexa behov. Det fortsatta arbetet förutsätter att metod- och kompetensutveckling tydligare integreras i utvecklingen av nya och befintliga verksamheter. Det är viktigt att verksamheten arbetar med en kontinuerlig omvärldsbevakning kring det som påverkar den egna verksamheten. Studiebesök och kontakter med andra verksamheter i Partille samt i andra kommuner ses som positivt. Förvaltningen arbetar med att utveckla yrkesrollerna för att kunna möta personer med olika funktionsnedsättningar och tillgodose brukarnas behov. Europeiska socialfonden har beviljat medel till nio projekt som skall möta aktuella kompetensbehov och samtidigt utveckla arbetsorganisationen för ett ökat lärande och bättre hälsa på arbetsplatsen. GRo är ett av dessa projekt. Syftet med GRo är att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. Fem funktionshinderverksamheter och en måltidsverksamhet med sammantaget över 1 000 anställda i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund deltar i projektet. Mellan oktober 2010 och mars 2011 kartlades vilka utvecklingsbehov som deltagande verksamheter har. Från april 2011 till november 2012 genomförs och utvärderas läraktiviteter som motsvarar utvecklingsbehoven. (www.groprojektet.se) Personalförsörjning Medelåldern bland de tillsvidareanställda inom avdelningen för funktionshinder är 42,5 år. Fördelningen är 73 procent/kvinnor och 27 procent/män. De förväntade pensionsavgångarna är i snitt 3-5 personer per år. Med pensionsavgångar och den förväntade ökningen av antalet personer med behov av insatser finns ett behov av rekryteringar under planperioden inom förvaltningen. Strategisk personalförsörjning innebär att nämnden på ett individuellt, aktivt och offensivt sätt skall vårda den personal som finns. Det är avgörande faktorer för en väl fungerande personalförsörjning. Medarbetarna är de bästa ambassadörerna när det gäller marknadsföring och informationsspridning. Hur nöjda medarbetarna är med sin arbetsgivare, följs upp i en medarbetarenkät vartannat år. 22

För att klara den framtida personalförsörjningen krävs ett aktivt och kontinuerligt utvecklingsarbete med utgångspunkt från kända och förväntade rekryterings- och kompetensbehov samt alla de åtgärder som kan tänkas bidra till att nämnden kan rekrytera, ta tillvara, utveckla och behålla medarbetare och kompetens. Det krävs ett aktivt och kontinuerligt utvecklingsarbete i såväl lågkonjunktur som högkonjunktur. I högkonjunktur ökar konkurrensen om kompetent personal. Det finns anledning att anta att morgondagens medarbetare är mer flexibla i sina behov, krav, arbetstidsförläggning och kompetensförsörjning. Ledarförsörjningen måste tryggas genom strukturerat och målmedvetet arbete på olika sätt. Förvaltningen fortsätter utvecklingen av sitt hälsofrämjande arbete i syfte att främja hälsa och motverka sjukfrånvaro. Särskilt fokus läggs på korttidsfrånvaro. Hösten 2010 bildades ett nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet, på initiativ av Projekt Carpe i Stockholmsområdet. Rådet skall vara ett forum för att synliggöra, tydliggöra och marknadsföra verksamhetsområdet samt arbeta med framtidsanalyser. Partille kommun har en representant för GR-området i det nationella kompetensrådet. En svårighet inom funktionshinderverksamheten är titulaturen för baspersonalen. Totalt finns ett 50-tal olika titlar i Sveriges kommuner idag, vilket medför att arbetsmarknaden inte känner av arbetskraftsbehov inom området. Arbete pågår både nationellt och regionalt för att skapa en gemensam titulatur. Inom Göteborgsregionen har kommunerna enats kring fyra olika titlar; personlig assistent, boendestödjare, stödassistent och stödpedagog vilka nu skall införas. Foto: BILDARKIVET.se 23

Nämndens inriktning arbetar för att ha rätt kompetens med adekvat utbildad personal arbetar för hög frisknärvaro arbetar för att främja hälsan och minska sjukfrånvaron arbetar för att ha konkurrenskraftiga löner arbetar för att ha bra ledare som trivs Utvecklingsområden tar tillvara individers och brukarorganisationers erfarenheter och kunskap vid planering och kompetensutveckling av personalen arbetar med att skapa förutsättningar för att ledarskapet är synligt i sitt utövande gentemot medarbetarna och präglas av att delaktighet och möjlighet att påverka är viktigt strävar efter jämnare könsfördelning arbetar för att kontinuitet och kompetens vid pensionsavgångar säkras planerar och genomför särskilda satsningar på metod- och kompetensutveckling inom verksamheter som vänder sig till personer med förvärvad hjärnskada/neurologiskt funktionshinder, psykiska funktionshinder, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ADHD, Aspergers syndrom, autism samt personer med samsjuklighet. 24

Bilaga 1 - Prognos nya ärenden Nuläge* 2012-2014 2015-2017 2018-2021 ökning 2012-2021 Korttidsvistelse stödfamilj 17 3-6 3-6 4-8 10-20 lägerverksamhet LSS och SoL 45 15-18 18-22 22-27 55-67 korttidshem 22 6 6 8 20 köpt kortidsvistelse 11 2 3 4 9 Boende barn köpt plats 0 1 1 1 3 internatskola 2 1-3 1-3 2-5 4-11 Boende vuxna LSS ej annan särskilt anpassad bostad 60 12 17 19 48 Boende vuxna SoL 10 Daglig verksamhet inkl. neuropsykiatrisk diagnos med rätt till daglig verksamhet 110 33 21 20 74 slutar daglig verksamhet -3-4 -3-10 Boendestöd intellektuellt funktionshinder 25 7 5 18 30 psykiska funktionshinder 32 9 10 10 29 neuropsykiatrisk diagnos och psykiskt funkt.hinder 13 14 12 10 36 samsjuklighet (missbruk och psykiska funkt. hinder) 7 6 4 6 16 Kontaktperson SoL psykiska funktionshinder 27 30 25 30 85 Köpt boende kort och långt psykiska funktionshinder, neuropsykiatrisk diagnos och samsjuklighet 9 3 3 4 10 intellektuellt funktionshinder / förvärvade hjärnskador 1 1 1 1 3 Korttidsvistelse vuxna som fyllt 21 år 0 5 2 3 10 Personlig assistans avslag Försäkringskassan (omprövning eller nya) 2 6 6 8 20 * Siffrorna gäller 10 oktober 2011 Prognosens siffror är framtagna i samverkan mellan enhetschefer och handläggare genom: ett antagande av vilka insatser som av oss kända yngre barn kan komma att behöva under sin barn- och ungdomstid ett antagande om insatser till ungdomar inom särskolan som inom perioden slutar skolan och därefter kan komma att behöva daglig verksamhet och boende en tillbakablick på hur många nya / avslutade ärenden det funnits per år slutsatser av det övertagande från SAF av SoL-insatser till barn men funktionsnedsättningar som pågår på försök i år Prognosen för insatserna avlösning, ledsagning och kontaktperson enligt LSS visar enbart marginell ökning varför de ej finns med här 25

Bilaga 2 - Prognos kostnadsökning för insatser till personer med funktionsnedsättning (tkr) Scenario 1 2012-2014 2015-2017 2018-2021 ökning 2012-2021 Korttidsvistelse stödfamilj 126 126 168 420 A lägerverksamhet LSS och SoL 1 180 2 360 2 960 7 200 B korttidshem 2 532 2 532 3 376 8 440 köpt kortidsvistelse 700 1 050 1 400 3 150 Boende barn köpt plats 1 643 1 643 1 643 4 929 internatskola 4 929 4 929 8 215 18 073 C Boende vuxna LSS 9 600 13 600 15 200 38 400 Boende vuxna SoL 0 0 0 0 Daglig verksamhet 7 590 4 830 4 600 17 020 slutar daglig verksamhet= ökad bemanning boende 912 1 216 912 3 040 minskad kostnad daglig verksamhet - 690-920 - 690-2 300 Boendestöd intellektuellt funktionshinder 511 365 1 314 2 190 psykiska funktionshinder 657 730 730 2 117 neuropsykiatrisk diagnos och psykiskt funkt.hinder 1 022 876 730 2 628 samsjuklighet (missbruk och psykiska funkt.hinder) 876 584 876 2 336 Kontaktperson SoL psykiska funktionshinder 810 675 810 2 295 Korttidsplatser psykiska funktionshinder 1 971 1 971 2 628 6 570 intellektuellt funktionshinder / förvärvade hjärnskador 657 657 657 1 971 Korttidsvistelse vuxna som fyllt 21 år 3 000 240 360 3 600 D Personlig assistans avslag LASS (omprövning eller nya) 4 462 4 462 9 063 17 987 E SUMMA 43 188 41 926 54 952 140 066 A Exklusive SoL (2011 övertagits från SAF) blir summan 210 tkr B Exklusive SoL (2011 övertagits från SAF) blir summan 5520 tkr C Exklusive SoL blir summan 13144 tkr D Siffran för 2012-2014 beror på att fem personer har behov av många fler dygn än genomsnittet E Avslag assistansersättning ger hemtjänst 40 timmar/vecka och ej personlig assistans enligt LSS 26

Bilaga 3 - Prognos kostnadsökning för insatser till personer med funktionsnedsättning (tkr) Scenario 2 2012-2014 2015-2017 2018-2021 ökning 2012-2021 Korttidsvistelse stödfamilj 63 63 84 210 F lägerverksamhet LSS och SoL 1 560 1 560 1 440 4 560 G korttidshem 2 532 1 266 1 688 5 486 H köpt kortidsvistelse - 1 050 1 050 1 400 1 400 I Boende barn köpt plats 1 643 1 643 1 643 4 929 internatskola 1 643 1 643 3 286 6 572 J Boende vuxna LSS 7 200 10 400 11 200 28 800 K Boende vuxna SoL 0 0 0 0 Daglig verksamhet 6 900 4 140 3 910 14 950 L slutar daglig verksamhet= ökad bemanning boende 912 1 216 912 3 040 minskad kostnad daglig verksamhet - 690-920 - 690-2 300 Boendestöd intellektuellt funktionshinder 511 365 1 314 2 190 psykiska funktionshinder 219 292 146 2 190 M neuropsykiatrisk diagnos och psykiskt funkt.hinder 1 022 876 730 2 628 samsjuklighet (missbruk och psykiska funkt.hinder) 876 584 876 2 336 Kontaktperson SoL psykiska funktionshinder 972 837 1 026 2 835 M Korttidsplatser psykiska funktionshinder 1 971 1 971 2 628 6 570 intellektuellt funktionshinder / förvärvade hjärnskador 657 657 657 1 971 Korttidsvistelse vuxna som fyllt 21 år 3 000 240 360 3 600 N Personlig assistans avslag LASS (omprövning eller nya) 1 500 1 500 2 000 5 000 O SUMMA 31 441 29 383 34 610 95 434 F Svårigheten att rekrytera stödfamiljer gör att andra insatser beviljas G, H, J Ökningen av familjer som har barn med behov av läger avstannar då byggandet minskar (SoL = 1440 tkr) I Antal platser köpt korttidsvistelse minskar pga att några fyller 21 år och återfinns under K nedan K I scenario 1 flyttar personerna hemifrån före 25 års ålder. Här antar vi att några bor kvar hemma eller flyttar till egen lägenhet L Möjligheterna att få ut personer i lönearbete ökar i takt med att vi blir bättre på metoden ISA - färre får daglig verksamhet M Trenden bland unga med psykiska funktionsnedsättningar är att man hellre tar emot insatsen kontaktperson än boendestöd N Siffran för 2012-2014 beror på att fem personer har behov av många fler dygn än genomsnittet O Ett ärende om året får personlig assisans enligt LSS efter avslag från FK (assistansersättning) 27

Partille kommun, vård- och omsorgsförvaltningen, 433 82 Partille Besök: Gamla Kronvägen 34 Tel 031 792 10 00 www.partille.se E-post: vardochomsorgsforvaltningen@partille.se Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2012-2021, ver.1 Framtagen av Partille kommun, januari 2012