Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens

Relevanta dokument
Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling

Mediebarometern Välkommen!

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Mediehistoria: Radio och TV dåd

Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning

MEDIER. Karin Fahlquist

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN

PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?

Medier i Sverige. En faktasamling

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sociala medier och hälsa

Radio och TV - förr och nu

Kommittédirektiv. Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Dir. 2018:88

Uppgift 6 Mediernas villkor

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

PUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik

Lärare: Reinhard Handler, Eva Kingsepp (examinerande lärare), Johan Lindell

SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

NORDICOM. Medierelaterade SOU:er Uppdaterad Titel Beteckning Departement Länk

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Journalistkårens partisympatier

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

Tentamen Journalistikens grunder

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

Vad är r en dagstidning?

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistikens förutsättningar i en digital värld

Mediehistoriens slut mediestudiets början

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

Medieexplosion men journalistiken pressas

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Salstentamen MKGA02, Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Omtenta: Medier och samhälle HT-14

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

Journalistik & Reklam En studie av reklamintäkter hos svenska medier med samhällsjournalistiskt innehåll under åren

Politisk kommunikation

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Konkurrensen i Sverige Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Ungdomars IT-vanor. Malin Pongolini

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

Journalistik och nyhetsvärdering

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Nyheter allt mer en tolkningsfråga? 7

Den parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Kommittédirektiv. En mediepolitik för framtiden. Dir. 2015:26. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Gratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017

Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage

Utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Därför finns vi Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

Vad är en. nyhet värd?

Regeringens proposition 2014/15:88

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

Remissyttrande över "Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar" (SOU 2018:50) dnr Ku2018/01387

Kursplan Journalistik! - radio, webb och reportage

SVENSKARS OCH INVANDRARES

Svenskarna och internet

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

Stockholm den 14 juni Cilla Benkö, vd. Regeringskansliet. Infrastrukturdepartementet Stockholm

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Undersökning: Konkurrensen från public service

FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS?

Granska fejkade sidor på nätet

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad

MEDIEUTVECKLING

EFTERARBETSMATERIAL FÖR propaganda

En första översikt Mars 2015

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt

Transkript:

Det svenska medielandskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens Lennart Weibull, Ingela Wadbring & Jonas Ohlsson Liber

Innehält Dell: Introduktion 13 Kapitel 1. Det svenska medielandskapet 15 1.1 Mediegenerationer 16 1.2 Mediernas villkor 17 1.3 Spänningsfält i medielandskapet 17 Medieformer 18 Geografiska niväer 19 Innehällsprofiler 19 Tidsberoende 20 1.4 Bokens disposition 21 Del 11: Mediernas framväxt 23 Kapitel 2.300 är med svenska dagstidningar 25 2.1 De första tidningarna 26 Behov av informationsspridning 26 Frihetstiden - tryckfrihet och nya tidningar 27 2.2 Industrisamhället och dagspressens modernisering 29 Landsortspressen expanderar 29 Pressen och demokratiseringen 31 Pä väg mot folktidningar 32 Den moderna affarsiden tar form 32 Läsarna strömmar tili 33 2.3 Partipolitiska tidningar 34 Konservativa och liberala tidningar 34 En socialdemokratisk press etableras 35 Politisk mängfald i pressen 36 2.4 Tidningsdöd och marknadskoncentration 37 Mot farre titlar 37 Upplagekonkurrens och en iffägasatt partipress 39 Statligt presstöd: fran utredningar tili genomförande 40 Manga tidningar men farre ägare 41 5

2.5 Nya tidningar med lättare innehält 42 De nydanande kvällstidningarna 42 Gratistidningar när nya läsare 44 Dagsti dningar satsar pä nätet 45 2.6 Den svenska dagspressens utveckling 46 Kapitel 3. Ett sekel med etermedier 48 3.1 Rundradio etableras 49 Flera intressenter vill sända 49 AB Radiotjänst fär koncessionen 50 3.2 Ljudradions väg frän folkbildning tili flerkanalssystem 52 Pionjärtiden 52 Andra världskriget 53 Efterkrigstid: bade guldälder och tv-skugga 55 Regionalradio blir lokalradio 57 Kommersiell radio startar 58 3.3 Frän televisionens etablering tili tväkanalsystemet 59 En tveksam riksdag 59 Tväkanalsystem och förändrad Organisation 60 Ägandet förändras 64 3.4 Nya kanaler via kabel och Satellit 64 Centralantenner, kabelnät och video 65 Satellitkanaler 65 Privat marksänd tv introduceras 66 Digitalisering och globalisering 67 3.5 Faser i den svenska radio- och tv historien 68 Kapitel 4. Digitala decennier 70 4.1 Frän ARPAnet tili internet 71 Militären och universiteten samarbetar 71 www, webbläsare och portaler 73 4.2 Internet pä olika plattformar 74 Datorer tili alla 74 Till nytta och nöje 76 I alias fickor 76 4.3 Internet i offen tlighetens och marknadens tjänst 77 Nya nationella medieaktörer 77 IT-bubblan sprack - men näthandeln exp ändernde 78 6 1 INNEHÄLL

4.4 Sociala medier börjar ta form 79 Forum för diskussioner och nätverk 79 Frän personliga hemsidor tili bloggar 81 Ny väg tili gemensam kunskap 82 4.5 I re steg i webbutvecklingen 83 Del III: De svenska medierna idag 85 Kapitel 5. Mediernas villkor pä 2010-talet 87 5.1 Fyra kraftfält 87 5.2 Tekniken som mediernas förutsättning 89 Frän samling tili spridning kring tekniken 90 Remediering 91 Konvergens och divergens 92 5.3 Det politiska och etiska ramverket 93 Tryck- och yttrandefrihet 94 Regler för nätbaserade medier 96 Etiska regier 97 Mediepolitik pä olika niväer 97 5.4 Mediernas ekonomiskabas 98 Finansiering av medier 99 Ägarformens roll 100 Beroendet av reklammarknaden 101 5.5 Publiken 104 Att studera mediernas publik 104 Användning av olika medier 106 Förtroendet för medier 108 5.6 Medier och social forändring 110 Utmärkande drag för Sverige 110 Samhällsförändringar och medieutveckling 111 Ett internationellt perspektiv 112 Kapitel 6. Den svenska dagstidningsmarknaden 113 6.1 Svensk tidningsstruktur 113 Vad är en dagstidning idag? 114 Storstads- och landsortstidningar 115 Upplageutveckling 118 INNEHÄLL 7

Läsvanor och trafikutveckling 121 6.2 Dagstidningsekonomi och presstöd 124 Förskjutningar pä annonsmarknaden 124 Dagspressens ekonomiska Situation 126 Presstöd i förändring 129 6.3 Dagspressens ägare 133 Lokal marknadskoncentration 133... och regional ägarkoncentration 135 Olika typer av ägare - med olika drivkrafter 136 6.4 Nya organisationsmodeller och nya strategier 139 Tidningarnas interna struktur 139 Strategiskt tänkande och digitala affarsmodeller 140 Tidningar s ander tv 143 6.5 Dags tidningarnas förändrade marknadsvillkor 144 Kapitel 7. Radio och tv i Sverige 147 7.1 Radio och tv mellan teknik och poiitik 148 Tv-näten digitaliseras - men inte radion 148 Olika mottagningstekniker 149 Regelverk och tillsyn 150 7.2 Public servicesfären 154 De tre programbolagen 154 Mottagaravgiften 159 Programkostnader 160 7.3 Den kommersiella radio och tv-sfaren 163 Den kommersiella radion 163 Den kommersiella tv-marknaden 165 De ekonomiska villkoren 168 Produktionsbolag 170 7.4 Den ideella sfären 171 Närradion 171 Lokal-tv 172 7.5 Gränslös radio och tv 173 Public service pä internet 173 En ny plattform för tv. 175 7.6 Innehäll och användning. 176 Tv-kanalernas innehällsprofiler 176 Lyssnandet och tittandet pä radio och tv 178 8 INNEHÄLL

Nya mönster i tv-tittandet 181 7.7 Fragmenterade etermedier 182 Kapitel 8. Sociala medier möter traditionella medier 185 8.11KT: möjligheter och problem 186 Globala mönster 186 Tekniken i Sverige 187 Algoritmer och filterbubblor 189 Säkerhet, integritet och trygghet 191 8.2 De sociala medierna 193 En modell över den sociala medievärlden 193 Socialt spelande 194 Relationsskapande 195 Spridning av innehält 197 Betygssättning 200 8.3 Mötet mellan gammalt och nytt 201 De globala jättarna 201 En ny medielogik 204 Kommentarsfält blev slasktratt 205 Nyhetsflödet i Facebook 206 Renässans för talad radio 208 8.4 Användning av sociala medier 209 Prosumenterna konsumerar mest 209 Informationsstress visavi multitasking 212 Den nödvändiga källkritiken 213 8.5 Den digitala och mediala transformationen 215 Del IV: Nyheter och Journalistik 217 Kapitel 9. Nyheter, Journalistik och journalister 219 9.1 Framväxten av nyhetsverksamheten 220 Telegrafen och nyhetsbyräerna 220 Dagens stora internationella nyhetsbyräer 221 Nationella nyhetsbyräer 223 Nya nyhetsvägar 224 9.2 Nyhetsprocessens karaktär 225 Gatekeeping 225 Nyhetsvärdering 227 INNEHÄLL 9

När ingenting händer 229 Källkritiska och etiska överväganden 230 9.3 Frän nyhetsförmedling tili Journalistik 231 Nyheter, kommunikeer och Journalistik 231 Publicister, murvlar, pennskaft och programtjänstemän 232 En semiprofession växer fram 234 Ett stärkt granskningsideal 236 En representativ journalistkär? 237 Globala samarbeten 239 9.4 En utmanad journalistkär 240 Färre gör mer 240 Journalister utan redaktioner 241 Mättligt interaktiva journalister 242 Hot och hat i vardagen 243 Gränsdragningen mellan redaktion och annonsavdelning 244 9.5 Journalistiken och kommunikationsbranschen 246 Informationssamhället och journalisterna 246 Olika omräden inom ramen för public relations 246 Lobbyism 248 Att vandra emellan branscher 249 Kommuners informationsverksamhet 250 9.6 Nyheter som flöden och konstruktioner 251 Kapitel 10. Journalistiken, politiken och publiken 253 10.1 Nyhetsjournalistikens innehäll 253 Geografiska niväer 254 Det journalistiska ämnesinnehället 256 Vita, medelälders man 258 Sddant vi inte fär veta 260 Innehäll drivet av olika logiker 261 10.2 Journalistiken och politiken 263 Frän partipolitiska skygglappar tili objektivitet 263 Mot en balanserad valbevakning 266 Politiska affarer och skandaler 268 Nya villkor i politisk rapportering 270 10.3 Problem för Journalistiken 272 Kontroversiella sajter 272 Namnpublicering 274 10 INNEHÄLL

Falska nyheter och propaganda 275 10.4 Medborgarna och nyhetsjournalistiken 276 Nyhetskonsumtionen 277 Konsekvenser av att välja bort nyheter 279 Innehällspreferenser 280 Förtroende för viss rapportering men inte all 281 Vid kriser och katastrofer 283 10.5 Journalistikens samhällsroll 284 Del V: Medierna i samhället 287 Kapitel 11. Medielandskap i ständig förändring 289 11.1 Faser i mediehistorien 289 Den politiska traditionen 1645-1970 290 Medierna mellan politik och teknik 1970-1990 290 Marknaden tar över 1990-2005 291 Det digitala skiftet 2005-292 11.2 Mediernas villkorinför 2020 293 Tekniken förenar medieformer 294 Fortsatt politiskt inflytande 295 Nya ekonomiska modeller och ett riskvilligt kapital 297 En rörlig publik 298 11.3 Spänningsfält i medielandskapet 299 Traditionella och sociala medier i symbios? 300 En förändrad marknadsgeografi? 301 Ökade klyftor mellan grupper? 302 Slocknade lägereldar? 303 11.4 Mediernas demokratiska roll 304 Forskning och litteratur 307 Historiska översikter 307 Nordicom 308 SOM-institutet 308 Institutet för mediestudier 309 Nyheter om medier 309 Litteraturreferenser 310 INNEHÄLL 11