VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Relevanta dokument
Protein en livsviktig byggsten

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Prov Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG

Det organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

Transkriptionen. Niklas Dahrén

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Från cell till individ. Kap 2

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Från cell till individ. Kap 2

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

IDENTITETSBLAD Dugga

Genetik I. Jessica Abbott

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Delprov l, fredag 11/11,

GENETIK - Läran om arvet

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från gen till protein. Niklas Dahrén

A G M K. Supplemental Figure S1.

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

Kromosomer, celldelning och förökning

RNA-syntes och Proteinsyntes

Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Genetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Mutationer. Typer av mutationer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tentamen Reproduktion och Utveckling, a) Slidan och cervix innehåller två olika typer av epitelceller. Vilka och vad kännetecknar

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

Tentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, , kl Instruktioner

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Proteinets potential i produktion av foder

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Translationen. Niklas Dahrén

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Molekylärbiologins centrala dogma

Facit tds kapitel 18

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Hundens evolution, genetik och beteende

TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

Proteinkvalitet i fodersäd. Bengt Lundegårdh Global Organic Sweden AB

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL METHOD

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6

Cellen och biomolekyler

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Kunskapsmål ht (reviderade )

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Genetik II. Jessica Abbott

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

IDENTITETSBLAD Dugga

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

Bipacksedel: Information till användaren. Glavamin, infusionsvätska, lösning

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

Det gäller att vara tydlig!

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

Frå n åminosyror till proteiner

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Bipacksedel: Information till användaren. Vamin 14 g N/l elektrolytfri infusionsvätska, lösning

Mitos - vanlig celldelning

Transkript:

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN

CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription, genetiska koden, endokrin signalering, parakrin signalering, autokrin signalering, synaptisk signalering, kontaktberoende signalering, direkt signalering, budbärare, partenogenes, gamet, zygot, haploid, diploid, protostoma och deutostoma organismer, apoptos, meristem, stamceller Redogöra för den sexuella förökningen, ur ett biologiskt perspektiv Visa på vilket sätt stamceller och meristem är viktiga för olika typer av organismer

CELLENS KMMUNIKATIN UR RITNINGEN ANVÄNDS DNA i kromosomen (modercellen) Phe DNA-omskrivning (transkription) DNA-kopiering (replikation) rrna DNA i kromosomen (dottercellen) trna mrna A-A-G -G-G-U-U-U-C-G-C-U-G-

CELLENS KMMUNIKATIN TRANSKRIPTIN RNA-polymeras Informationen i DNA är ritningar till hur olika proteiner skall sättas samman (gener) DNA RNA är uppbyggt på samma sätt som DNA, men består bara av en enkel sträng och Tymin ersatt av Uracil Cytosin Adenin Guanin Uracil/Tymin Växande mrna

CELLENS KMMUNIKATIN TRANSLATIN RNA spelar en viktig roll när DNA-koden skall översättas till proteiner i cellen Det finns tre typer av RNA: mrna överför informationen från DNA i cellkärnan till ribosomerna trna sätter aminosyrorna på rätt plats i ribosomerna rrna katalyserar bindningen mellan aminosyror i ribosomerna

CELLENS KMMUNIKATIN Andra bokstaven GENETISKA KDEN Första U C A G bokstaven Tredje bokstaven polära sidokedjor Ip mellan p 5,8-6,3 Polära sidokedjor Ip mellan p 5,0-5,7 Elektriskt laddade sidokedjor 3N C C Glycin (Gly)(G) 3N C C C 2 C2 S C3 Metionin (Met)(M) 3N C C C3 Serin (Ser)(S) 3N C C C2 C 3N C C C 3 Alanin (Ala)(A) 3N C C C C 3 Treonin (Thr)(T) 3N C C C 2 Fenylalanin (Phe)(F) 3N C C C 2 S Cystein (Cys)(C) 3N C C C C 3 C 3 Valin (Val)(V) 3N C C C 2 3N C C C 2 C C 3 C 3 Leucin (Leu)(L) N Tryptofan (Trp)(W) 3N C C C 2 Tyrosin (Tyr)(Y) 3N C C C2 C N 2 Asparaginsyra (Asp)(D) Ip = 3,0 3N C C C2 C2 C Glutaminsyra (Glu)(E) Ip = 3,1 3N C C C 2 C 2 C2 C2 N3 Lysin (Lys)(K) Ip = 9,1 Asparagin (Asn)(N) 3N C C C 2 C 2 C2 C = N2 N2 Arginin (Arg)(R) Ip = 10,8 3N C C 3C C C2 C 3 Isoleucin (Ile)(I) 3N C C 2C 2 C2 C Prolin (Pro)(P) 3N C C C2 C2 C N 2 Glutamin (Gln)(Q) 3N C C C 2 N N istidin (is)() Ip = 7,7 U Phe Ser Tyr Cys U Phe Ser Tyr Cys C Leu Ser Stopp Stopp A Leu Ser Stopp Trp G C Leu Pro is Arg U Leu Pro is Arg C Leu Pro Gln Arg A Leu Pro Gln Arg G A Ile Thr Asn Ser U Ile Thr Asn Ser C Ile Thr Lys Arg A Met* Thr Lys Arg G G Val Ala Asp Gly U Val Ala Asp Gly C Val Ala Glu Gly A Val Ala Glu Gly G * Koden är både startkod och kod för aminosyran metionin

CELLENS KMMUNIKATIN EXEMEPEL Vilket mrna ger följande DNA-sträng upphov till: C C A G T A C A G A G G A T C T A T T T C G A T G C T G C A C T G G U C A U G U C U C C U A G A U A A A G C U A C G A G G U G A START SER PR ARG STPP KM IÅG: C > G C G > C A > U C T > A

CELLENS KMMUNIKATIN STIMULI Ljus Temperatur Dagslängd Kemiska substanser Signaler från andra celler

CELLENS KMMUNIKATIN SIGNALER Endokrin signalering långa sträckor med blodet, långsam Parakrin signalering lokal effekt, snabb Autokrin signalering cellen reagerar på substanser den själv avger Synaptisk signalering nervimpulser Kontaktberoende signalering receptorn sitter på cellmembranet Direkt signalering substansen når cellen genom diffusion

CELLENS KMMUNIKATIN BUDBÄRARE Steroider liknar lipider och kan därför lättare ta sig igenom cellmembranet

CELLENS KMMUNIKATIN DIFFERENTIERING KÖNLÖS (PARTENGENES)

CELLENS KMMUNIKATIN DIFFERENTIERING SEXUELL FÖRÖKNING Polkropp Meios Äggcell aploid äggcell (gamet) Tre polkroppar går under då ett ägg bildas aploid spermie (gamet) Befruktning Mitos ZYGT Diploid organsim

CELLENS KMMUNIKATIN DEN ANLIGA GAMETEN

CELLENS KMMUNIKATIN BEFRUKTNING

CELLENS KMMUNIKATIN ÄGGETS UTVECKLING Utvecklingen hos en deutostom organism (sjöborre). Vad är skillnaden mot en protostom organism?

CELLENS KMMUNIKATIN ÄGGETS UTVECKLING

CELLENS KMMUNIKATIN NEURSEDYN

CELLENS KMMUNIKATIN CELLDÖD

CELLENS KMMUNIKATIN STAMCELLER

CELLENS KMMUNIKATIN SAMMANFATTNING Alla organismer, oavsett organiseringsgrad, har ett behov av att kunna läsa av omgivningen och att kunna kommunicera med artfränder På cellnivå sker detta genom olika typer av molekyler och specifika receptorer Förökning och tillväxt är programmerad, men den enorma celldelningen hos högre flercelliga organismer kan gå fel

CELLENS KMMUNIKATIN CMMUNICATIN IS WAT MAKES A TEAM STRNG Brian McClennan