Forskningsöversikt Konstnärlig forskning 2019

1 2 3 4 5 6 Forskningsöversikt Konstnärlig forskning 2019

7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 REKOMMENDATIONER FÖR OMRÅDET SOM HELHET... 4 Vetenskapliga initiativ, inklusive delområden som bör bli föremål för särskilda satsningar... 4 Strukturella reformer (forskningens villkor och förutsättningar)... 4 Förslag på särskilda åtgärder som kan stimulera nytänkande och originalitet i forskningen... 4 Förslag på åtgärder som kan leda till förbättrad jämställdhet... 5 Forskningens genomslag inom området, i en internationell jämförelse... 5 Framtida utmaningar för området i ett 5 10-årigt perspektiv... 5 FORSKNINGSÖVERSIKT UTBILDNINGSVETENSKAP 2019 2

17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 SAMMANFATTNING Konstnärlig forskning är i ett akademiskt perspektiv ett ungt forskningsområde med en stark utveckling. Under ett par decennier har den konstnärliga forskningen formulerat och vidareutvecklat metoder, teorier och forskningspraxis som bidragit till att etablerat ett eget fält. Den konstnärliga forskningens grund är konsten. Konst utgör ett eget fakultetsområde och i en vidare mening är konsten ett av samhällets fundament. Vi lever i och genom konstnärlig gestaltning; husen vi bor i, maten vi äter, böckerna vi läser, musiken som följer oss genom livet, filmer vi ser, bilder vi fascineras av, ting vi använder dagligen och planerade livsmiljöer blir praktisk verklighet först genom konkret gestaltning. Både det omfång, den metodiska pluralism och angelägenhetsgrad som utmärker konsten kännetecknar också den konstnärliga forskningen dess innehåll, kunskapande, resultat och presentationsformer. Inom konsten har grundforskningens reflektiva och undersökande hållning alltid funnits som ett starkt inslag. Dagens institutionellt förankrade konstnärliga forskning bygger vidare på de olika konstområdenas praktikbaserade traditioner, som i sig har genomgått förändringar i takt med samhällsutvecklingen. Det är en forskning som både fördjupar sig i avgränsade uttrycksformer och rör sig över konstfältets genre- och mediegränser, något som är av stor vikt för ämnesutvecklingen. Den initierar och medverkar också i fruktbara utbyten med forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och teknik, och undersöker områden som till exempel migration, urbanism, ekologi, tillgänglighet och queera kulturer. Den konstnärliga forskningen har egna former för att publicera sina forskningsresultat, vilket sker genom såväl text som andra typer av konstnärliga framföranden och gestaltningar, till exempel konserter, teater- och cirkusföreställningar, performancer, utställningar, diktsamlingar, klädesplagg, byggnader och mycket annat. Den konstnärliga forskningen i Sverige ingår på självklart sätt i ett internationellt sammanhang. Forskarutbildningsmiljöerna präglas av att både doktorander och handledare kommer från flera olika länder. De svenska forskarutbildningarna och den seniora forskningen har både initierat och är aktiva inom internationella forskningsorgan, samt i forum på nätet för publicering av avhandlingar och konstnärliga forskningsprojekt med både nordisk och europeisk bas. Den konstnärliga forskningen står samtidigt inför en rad utmaningar. Det handlar om behoven att stärka forskningsmiljöerna, förbättra karriärmöjligheterna för unga forskare och öka fältets finansieringsmöjligheter. En annan utmaning är behovet av att öka medvetenheten om forskningen, dels inom forskarvärlden, dels i det övriga samhället. Det är också avgörande att skapa en starkare samverkan mellan forskningen och det konstnärliga fältets aktörer, eftersom forskningen i hög grad är beroende av den infrastruktur som finns på institutionerna. En strategiskt central fråga rör hur området bedöms inom Vetenskapsrådet. Eftersom den konstnärliga forskningen i likhet med andra övergripande forskningsdiscipliner, som medicin, teknik, humaniora och samhällsvetenskap rymmer flera sinsemellan olika ämnen med skilda traditioner, problemområden och resultatförväntningar, är det både rimligt och nödvändigt att konst blir ett ämnesråd på Vetenskapsrådet. Denna förändring skulle på ett avgörande sätt befrämja områdets utvecklingsbehov och -möjligheter. FORSKNINGSÖVERSIKT KONSTNÄRLIG FORSKNING 2019 3

53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 REKOMMENDATIONER FÖR OMRÅDET SOM HELHET Vetenskapliga initiativ, inklusive delområden som bör bli föremål för särskilda satsningar Den konstnärliga forskningens uppvisar, som tidigare nämnts, en avsevärd bredd när det gäller konstnärliga discipliner. De har olika traditioner, metoder, frågeställningar och behov, vilket gör det svårt att peka ut särskilda delområden som bör bli föremål för särskilda satsningar, även om det finns stora behov av bland annat infrastruktursatsningar (se: b) Strukturella reformer ). Vad som behöver stärkas är förutsättningarna för en ökad samverkan mellan de olika ämnena inte minst för att utveckla och stärka fältet som helhet. Även satsningar som befrämjar ett utbyte med andra forskningsområden och där finansieringen av forskningen kan komma från flera håll bör befrämjas. Strukturella reformer (forskningens villkor och förutsättningar) Det konstnärliga forskningsfältet i Sverige har sedan 2014-års ämnesöversikten konsoliderat sin position både i och utanför såväl de akademiska som konstnärliga sammanhangen. Det är dock uppenbart att finansieringsmöjligheterna behöver stärkas och bli fler. Bristen på forskningsmedel är idag en hämsko för utvecklingen av i synnerhet den seniora forskningen, men också för unga forskares karriärmöjligheter. För de unga forskarnas etablering skulle dessutom en ökad satsning på post-dok-tjänster utgöra ett viktigt bidrag. Nödvändigt för utvecklingen av fältet är förstås att lärosätena både har och prioriterar resurser för såväl forskarutbildning och senior forskning. En ökad samverkan mellan lärosätena är också viktig för fältets fortsatta utveckling. Det handlar bland annat om forskarutbildningsmiljöernas storlek och utbildningens kvalitet, men också om att samla resurser för att driva till exempel högre seminarier och gemensamma forskningsprojekt och att tillsammans formulera större bidragsansökningar, både inom fältet och i samverkan med andra forskningsområden. Ur ett strukturellt perspektiv är det viktigt att den konstnärliga forskningen stärker banden till de konstnärligt professionella områdena som forskningen i många fall tar sin utgångspunkt i och verkar för. Det är nödvändigt inte minst för att konstinstitutionerna har många av de infrastrukturer som den konstnärliga forskningen är beroende av för att både bedriva forskningen och visa upp resultaten. Det handlar om scener, verkstäder, studior, publiceringsmöjligheter, distributionskanaler, utställningsrum etc. För att stärka denna samverkan är det viktigt att såväl forskningens processer och metoder, som forskningsresultaten även sprids i och blir en del av konstfältets olika delar konst, design, arkitektur, cirkus, litterär gestaltning, musik, illustration, rörlig bild, fotografi, teater, konsthantverk, dans, med mera. Betydelsen av väl fungerande publiceringsmöjligheter och kommunikationskanaler är central också för att sprida kunskap om den konstnärliga forskningens betydelse i vidare kretsar. Detta är ett område som behöver stärkas och utvecklas. Eftersom den konstnärliga forskningen har blivit etablerad som ett akademiskt område är det rimligt och önskvärt att konstnärlig kompetens i högre grad än som hittills har varit fallet beaktas vid tillsättningar av positioner i olika organ för forskningsfinansiering i synnerhet tvärvetenskaplig. Det skulle innebära en förstärkning av det konstnärliga perspektivet och kompetensen, som gör att ansökningar från forskare inom konstnärlig forskning blir mer sakkunnigt bedömda. Förslag på särskilda åtgärder som kan stimulera nytänkande och originalitet i forskningen En viktig förutsättning för framgångsrik forskning är i hög grad goda forskarmiljöer med en på sammagång kritisk, dialogisk och konstruktiv anda. Därför är upprättandet och vidareutvecklingen av resursstarka och kreativa/kritiska miljöer en nyckel till nytänkande och originalitet. Viktigt är också att forskningen möter och prövas i dialog med omvärlden, vilket kan bidra med perspektiv som främjar nya sätt att tänka kring och genomföra forskningen. Det krävs alltså satsningar på både forskningsmiljöer och möjligheterna att publicera och kommunicera forskningen är av stor vikt. Hur kreativa forskningsmiljöer skapas finns det dock olika FORSKNINGSÖVERSIKT KONSTNÄRLIG FORSKNING 2019 4

99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 uppfattningar om. Det är inte självklart att det bäst görs genom särskilt riktade miljöstöd, utan kan också uppstå genom att finansieringen av enskilda forskningsprojekt genererar samverkan som stärker miljöerna. Förslag på åtgärder som kan leda till förbättrad jämställdhet Ett sätt att försäkra sig om att dessa frågor beaktas utifrån aktuella uppgifter och relevant kunskap är att kontinuerlig föra en diskussion om jämställdhet och normkreativa perspektiv i de grupper som bedömer och beslutar om forskningsansökningar. Det kan ske genom återkommande seminarier där ny forskning inom området presenteras, och där grupperna diskuterar vad rönen har för konsekvenser för forskningsfältet, bland annat när det gäller olika gruppers karriärmöjligheter. Forskningens genomslag inom området, i en internationell jämförelse Internationalisering av den konstnärliga forskningen är stark, vilket inte minst är synlig i rekryteringen av doktorander forskarutbildningarna. Det finns dock variera mellan de olika konstnärliga områdena. Eftersom generella rekommendationer därför riskerar att bli missvisande vore det önskvärt med en genomgripande kartläggning av de aktuella förhållandena för att kunna formulera mer precis strategi när det gäller de frågor och utmaningar som förbundna med internationaliseringen. Den konstnärliga forskningen i Sverige är aktiv i en rad olika internationella samverkansorgan, och det finns internationella plattformar för konstnärlig forskning som initierats och drivs av svenska forskningsmiljöer. En genomgång av begreppen och terminologin ger dock en viktig ingång till problemet. För det som internationellt kallas artistic research är betoningen av det konstnärliga och närheten till konstfältet är kännetecknande. Det är en benämning som ofta associeras med det nordiska och med kontinentala Europa. Den är besläktat med arts research, research in the arts, practice-led research, practice-based research, practice-asresearch eller studio-based research i den anglosaxiska världen; med speciella betoningar och egna benämningar som performance as research i USA, creative arts research i Australien, art-based research i samband med konstforstran och research-creation i Kanada. Under de senare åren har dock artistic research, eller konstnärlig forskning som det heter på svenska, fått allt större genomslag som term även internationellt. Termerna syftar alla på det växande fältet av forskning på konstnärlig grund, där de svenska formerna för konstnärlig forskning kan ses som en del den så kallade nordiska modellen, som betonat den konstnärliga forskningens egenart och karaktär av experimentell konst eller reflekterande konstutövning. Den nordiska modellen kombinerar element av den centraleuropeiska kritiska och teoretiska betoningen och den anglosaxiska fokuseringen på praktik, drar nytta av erfarenheterna från så kallade konstnärliga utvecklingsarbeten och lägger särskild vikt vid konstnärlig kvalitet. Snarare än att använda konstnärliga metoder som hjälpmedel för kvalitativ forskning, eller som sätt att förmedla forskningsresultaten, är tyngdpunkten på att utveckla det konstområde som forskningen gäller. Även här sker dock en ökad tvärdisciplinär samverkan med andra forskningsområden och där konsten och den konstnärliga forskningens perspektiv på ett självklart sätt beaktas som en jämställd part. Framtida utmaningar för området i ett 5 10-årigt perspektiv Många av de utmaningar som den konstnärliga forskningen står inför formuleras i punkterna ovan, men de kan sammanfattas i följande punkter: 1) Utveckla stabila och framstående forskningsmiljöer Forskningen drivs idag framåt genom enskilda projekt och det finns stora behov av att utveckla både ämnesspecifika och tematiskt ämnesöverskridande forskningsmiljöer och forskargrupper. Lärosätena har ett självklart ansvar i dessa processer, men det behövs också ekonomiskt stöd. Det bästa sättet att göra detta är att behålla genremångfald och traditionernas sätt att själva utveckla sig, genom att stärka satsningen på enskilda projekt, och då även projekt som kräver större infrastrukturell bas eller större transdisciplinär insats. FORSKNINGSÖVERSIKT KONSTNÄRLIG FORSKNING 2019 5

146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 2) Stärka karriärvägar för unga forskare Området har ett ökande antal nydisputerade och doktorander under utbildning. Men karriärvägar för unga forskare saknas i stor utsträckning. Det behövs en satsning på yngre forskare med olika stödformer som omfattar både kortare och längre tidsperioder, från kortare utvecklingsstöd, mobilitetsstöd och postdoktjänster för nydisputerade till längre karriärstöd för unga forskare. 3) Vidareutveckla internationaliseringen Svensk konstnärlig forskning har en framstående ställning internationellt, men den internationella positionen varierar inom olika ämnen och behöver kartläggas noggrannare och stärkas ytterligare. Kontakter med de andra nordiska länderna är viktiga. Här föreslås (a) ökade kontakter på myndighetsnivå, (b) fördjupad kartläggning av nätverk och behov av internationalisering inom lärosäten och ämnen, (c) utifrån kartläggningen eventuell särskild satsning på exempelvis ökad mobilitet. 4) Öka möjligheter till samarbeten med andra forskningsområden Konstnärlig forskning har ofta en disciplinöverskridande tematik. Samarbeten över vetenskapliga områdesgränser finns redan, men stödformerna för dem behöver stärkas. Det finns ömsesidiga möjligheter till att utveckla samarbeten såväl mellan olika konstnärliga ämnen som med forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, genus, naturvetenskap och teknik samt medicin och hälsa. Tematiska satsningar som särskilt involverar konstnärlig forskning bör identifieras och stödjas, men då behövs också kompetens inom konstnärlig forskning bli starkare i bedömningsgrupperna. 5) Fördjupa diskussionen om kvalitetsutveckling, ämnesklassificering och publicering Frågan om områdets klassificering och ämneskategoriseringar är aktuella och angelägna att fortsatt diskutera. Kontinuerlig kvalitetsdiskussion är centralt för utvecklingen av konstnärlig forskning. Nuvarande ämnesklassificering, kvalitetsbegrepp, kvalitetskriterier och granskningsformer liksom publiceringsmöjligheter behöver diskuteras och utvecklas. 6) Utveckla och artikulera publiceringsformer Formerna och förutsättningarna för publiceringen av den konstnärliga forskningen måste utvecklas, något som är nära förbundet med punkt 7. 7) Kartlägga och stödja behov av infrastruktur för konstnärlig forskning Konstnärliga arbetsprocesser och redovisningsformer av resultat genom utställningar, iscensättningar, konsertframföranden etc. är ofta resurskrävande. Här behöver satsningar göras på infrastruktur. En särskild kartläggning behöver göras av infrastruktur inom konstnärlig forskning, inklusive institutionernas finansieringsansvar, -behov och samfinansieringsmöjligheter. FORSKNINGSÖVERSIKT KONSTNÄRLIG FORSKNING 2019 6