STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2006

Relevanta dokument
STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2007

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2008

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2010

STUBO AB MILJÖREDOVISNING 2010

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2011

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2015

Miljöredovisning 2012

Stubo AB Miljöredovisning Miljöredovisning

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning 2014

Redovisning av miljöarbetet under verksamhetsåret 2011

Miljöredovisning 2016

Miljöredovisning 2014

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014

Miljöredovisning 2014

Bakre raden fr.v: Mattias Severinsson, Eva-Lena Malmlund, Kenneth Axebrink, Martin Stigssson, Bengt Söderlund, Anette Lövqvist och Tommy Czolowski.

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 MILJÖPÅVERKAN

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Miljöredovisning 2015

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Miljöpolicy Miljöpolicy

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2016

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

2017 MILJÖREDOVISNING 2017

Miljöredovisning 2016

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

Samma krav gäller som för ISO 14001

MILJÖREDOVISNING 2012

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Miljöredovisning Miljöredovisning

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöhandlingsplan 2012

MILJÖREDOVISNING 2013

Tidningstjänst AB och miljön

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Inga krav utöver ISO 14001

Miljöredovisning 2018

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Vägledning om egenkontroll

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

TranemoBostäder Hyreshus i markplan, parhus och våningshus runt om i Tranemo kommun HÅLLBARHETS REDOVISNING 2014

Miljö- och arbetsmiljöredovisning 2006

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan Balken innehåller 33 kapitel.

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Miljöredovisning 2017

Byråns interna miljöarbete

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Hållbarhet i flygbranschen

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för att miljölagen efterlevs och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Waldmann Ljusteknik AB

Mall för textdelen till miljörapporten

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

Miljöplan Datum Sida 1 av 5 Projekt

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Nextjets miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Handelshögskolan vid Umeå universitet. Sid 1 (6) 2016)

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Utformning av miljöledningssystem

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöprogram , Region Gävleborg

Regenber g & Hansson

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Transkript:

STIFTELSEN BOLLEBYGDS HYRESBOSTÄDER MILJÖREDOVISNING 2006 Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden SS-EN ISO 14001. Certifieringsrevision för SS-EN ISO 14001 genomfördes i juni månad 2001 och certifikat utfärdades 2001-10-26. Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner gjorts. Certifieringsorgan är SP Certifiering i Borås. 1. Miljöpåverkan Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energi (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall som genereras från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och motorredskap (förbrukning av fossila drivmedel, utsläpp till luft m.m.) Utemiljö och trädgårdsskötsel (användning av gödsel, bekämpningsmedel, halkbekämpning, hantering av trädgårdsavfall) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt nyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. Det gäller de boendes energiförbrukning, produktion av avfall och spillvatten, resor och konsumtion. Hyresgästernas miljöbeteende kan inte påverkas direkt av företaget, utan här krävs information, samarbete och åtgärder som underlättar för hyresgästerna att leva miljöanpassat. Alla de ovan nämnda betydande miljöaspekterna har samlats i ett miljöaspektregister där förbrukning, utsläpp till luft, vatten och mark och avfallsproduktion har värderats. 2. Miljöpolicy och miljöorganisation Företaget ingår tillsammans med fyra andra allmännyttiga bostadsföretag i Miljönätverket Sjuhärad som har antagit en gemensam miljöpolicy som uttrycker företagens ambitioner med miljöarbetet. Miljöpolicyn antogs av styrelsen 2001-02-27. Miljöpolicy Företag, styrelser och medarbetare i de allmännyttiga bostadsföretagen i Miljönätverket Sjuhärad, vari Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder ingår, skall aktivt arbeta för att verksamheten bedrivs med minsta möjliga påverkan på miljön för att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och ett samhälle som fungerar enligt kretsloppsprincipen. 1 (16)

Det skall ske genom att företagen skall arbeta efter följande principer: Vi skall ta hänsyn till miljön i samtliga beslut i organisationen och låta miljöarbetet vara en naturlig del i all vår verksamhet. Vi skall ta del av ny teknik, nya kunskaper och rön för att arbeta mot en ständig förbättring av vårt miljöarbete. Detta skall ske genom ett bättre utnyttjande av våra resurser och användning av miljöanpassade material och metoder. Vi skall så långt möjligt verka för att förebygga föroreningar genom att använda bästa möjliga teknik. Vi skall bedriva verksamheten på ett sådant sätt att vi uppfyller att gällande lagar, förordningar och föreskrifter följs. Vi skall medverka till minskad förbrukning av energi, vatten och andra råvaror. Vi skall följa utbytesprincipen sämre produkter, teknik, processer och förhållningssätt skall kontinuerligt bytas ut mot bättre. Vi skall följa försiktighetsprincipen och skaffa oss de kunskaper som behövs och vidta åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet, så långt det är rimligt. Vi skall påverka, samarbeta och ställa tydliga miljökrav på våra leverantörer och entreprenörer. Teknik och produkter skall väljas med hänsyn till miljöegenskaper. Vi skall kontinuerligt utbilda, informera och stimulera vår personal till att känna ett personligt engagemang och ansvar inom miljöområdet. Vi skall ge våra hyresgäster möjlighet till information och utbildning för att de aktivt skall kunna medverka i vårt gemensamma miljöarbete för en hållbar utveckling. Miljöpolicyn har kommunicerats till samtliga anställda, företrädare för ägarna, samt entreprenörer och leverantörer. Den finns med under rubriken Miljöarbete på företagets hemsida och i en informationsfolder som Miljönätverket Sjuhärad låtit trycka upp. Miljöorganisation Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder ingår i Miljönätverket Sjuhärad som har byggt upp ett gemensamt miljöledningssystem. Företagets ledning, styrelse och VT Ulla Jonasson, har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och miljöledningssystemet. Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder har också utsett en miljöansvarig, Tina Andersson, som ansvarar för det operativa miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets miljöarbete. 2 (16)

3. Mål och resultat Miljöpolicyns vision och miljöledningssystemets krav på ständig förbättring skall förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade miljömål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att miljömålen nås finns samlade i en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsangivelser. Övergripande och detaljerade miljömål är framtagna för perioden 2006-2010. Handlingsplaner tas fram årligen. Miljömål och handlingsplan följs upp i samband med de interna och externa miljörevisionerna samt vid ledningens genomgång. Miljömål för de närmaste åren Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder skall: medverka till minskad energiförbrukning i alla fastigheter. bidra till minskad vattenförbrukning och minskad belastning på de kommunala reningsverken, samt minimera utsläppen av miljöfarliga ämnen i avloppen. minska de totala avfallsmängderna och mängden deponerat avfall genom att öka graden av återanvändning, återvinning eller energiutvinning av material samt minska avfallets belastning på miljön genom att minska avfallets innehåll av miljöskadliga ämnen. minska kemiska produkters påverkan på miljön, genom att undvika miljöfarliga produkter och ersätta dessa med mindre farliga enligt utbytes- och produktvalsprinciperna. minska transporternas påverkan på miljön, genom att minska transportmängden och stimulera till miljövänligare transportalternativ. sköta grönområden och rabatter på ett sätt som överensstämmer med kretsloppsprincipen och medverka till bevarande av den biologiska mångfalden. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. Miljöåtgärder som har genomförts under 2006 En ny viktig verksamhetsrutin har tillkommit som styr vårt arbete med egenkontrollplaner. Denna rutin ersätter även en del tidigare rutiner. 10 värmepumpar och en avfuktare har bytts ut/konverterats från HCFC till propan. Radonmätningar har gjorts i fem fastigheter Tjänstebilen har bytts till senare, bränslesnålare modell Miljönätverket Sjuhärad utökades under året med ytterligare ett bolag. Vårgårda Bostäder AB anslöt och kommer successivt att införa ledningssystemet. De har nu representanter i samtliga arbetsgrupper. Miljögruppen med representanter från alla sex bolagen har under året arbetat mycket aktivt med revidering och förenkling av gamla rutiner, med stort fokus på verksamhetsrutiner. Dessa har antingen tagits bort ur ledningssystemet eller skrivits om. Samtidigt har kvalitets- och arbetsmiljödelar tillförts. 3 (16)

Under året har ett flertal arbetsgrupper startats för att ta hand om arbetet med att ta fram nya styroch hjälpdokument för de delar som saknats i ledningssystemet. Bland annat gäller detta egenkontrollplaner, ekonomi, personal och inköp. Arbetet fortlöper under 2007. Aktuellt inför nästa år Under 2007 kommer miljörevision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Interna miljörevisioner, som utförs av personer i Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp, kommer också att genomföras under året. Det datorbaserade ledningssystemet har försenats, men kommer att installeras hos samtliga bolag under 2007. Målet är att vi skall förenkla arbetet och administrationen med ledningssystemet så långt det är möjligt, samtidigt som detta innebär att pappershanteringen minskas betydligt. Under 2006 intensifierades arbetet med att skapa ett integrerat ledningssystem som förutom miljö även inrymmer kvalitet, arbetsmiljö och socialt ansvarstagande. Målet är att detta integrerade ledningssystem skall certifieras i sin helhet under 2007. Resultat och avstämningar För att ge en mer rättvis bild av företagets miljöprestanda under mätperioden redovisas mätetalen nedan även i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden i %. Resultaten jämförs även med statistik från SABO i de fall där det är möjligt. Uthyrning Eftersom ett flertal av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrningsbar och uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Uthyrningsbar yta, m² 27 951 27 951 27 951 27 951 27 951 27 951 28 530 28 800 28 800 29 599 Uthyrningsgrad, % 93,1% 95,8% 96,3% 96,4% 99,1% 99,1% 99,1% 99,5% 99,5% 99,7% Uthyrd yta, m² 26 022 26 777 26 917 26 945 27 699 27 699 28 273 28 656 28 656 29 510 Antal lägenheter 361 361 361 361 361 361 385 385 385 389 4 (16)

Energiförbrukning, värme och varmvatten Övergripande mål Ö1: Minska energiförbrukningen och negativ miljöpåverkan vid värme- och varmvattenproduktion Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB1 Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten skall minska med minst 2% Värmeindexkorrigerad förbrukning kwh per m 2 uthyrd lägenhets- och lokalyta och år Minskat 2,6% DB2 Förbrukningen av eldningsolja skall minska med 60% Värmeindexkorrigerad förbrukning i m 3 Minskat 3,2% Elförbrukning, MWh * 1 196,7 2 064,6 2 080,7 2 123,2 Fjärrvärme, MWh * 1 213,0 918,4 970,5 877,2 Oljeförbrukning, MWh * 1 832,0 1 644,1 1 582,1 1 638,7 Totalförbrukning, MWh * 4 241,7 4 627,0 4 633,3 4 639,1 Förbrukning, kwh/m² * 151,8 160,7 160,9 156,7 Uthyrningsgradsjusterad förbrukning, kwh/m² * 163,0 161,5 161,7 157,2 Oljeförbrukning, m 3 229,0 201,4 187,9 188,5 Oljeförbrukning, liter/m² 8,8 7,0 6,6 6,4 Oljeförbrukning, liter/m² * 8,8 7,2 6,9 6,9 Koldioxidutsläpp från oljeeldning, ton 611 538 502 503 2 670 kg CO 2 per m 3 eldningsolja. OBS! Elförbrukningen = värme+fastighetsel! * = Värmeindexkorrigerat 200 Energiförbrukning, värme och varmvatten Antal kwh/kvm 150 100 Förbrukning Uthyrningsgradsjusterad 5 (16)

Energiförbrukningen har ökat 12,1 MWh, vilket innebär en ökning med 0,3%. Räknat i kwh per m² har förbrukningen minskat med 3,9 kwh/m², vilket utgör en minskning med 2,4%. Om man tar hänsyn till den ekonomiska uthyrningsgraden, så har förbrukningen minskat med 4,3 kwh/m², dvs en minskning med 2,6%. Om man jämför Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders energiförbrukning för uppvärmning och varmvattenproduktion under året (157,2 kwh/m²) med statistiken från SABO:s miljöenkät (intervall 150 170 kwh/m², medianvärde 167 kwh/m²), kan man konstatera att Bollebos förbrukning ligger nära riksgenomsnittet. 250 Faktisk oljeförbrukning, värmeproduktion 200 Antal m3 150 100 50 0 Den faktiska förbrukningen av eldningsolja har minskat med 12,9 m 3, vilket innebär en minskning med 6,4%. Oljeförbrukningen i liter per m² har minskat med 0,6 liter, vilket innebär en minskning med 9,1%. Den värmeindexkorrigerade förbrukningen har minskat med 0,2 liter/m 2, dvs en minskning med 3,2%. Den minskade oljeförbrukningen under mätperioden har resulterat i en miljöförbättring genom att utsläppen till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen såsom koldioxid, kväveoxider, svavel, stoft och VOC 1 har minskat. 1 VOC (Volatile Organic Compounds): flyktiga organiska föreningar som bidrar till bildningen av hälso- och miljöskadlig marknära ozon. 6 (16)

Elförbrukning, fastighetsdrift och uppvärmning Övergripande mål Ö2: Minska elförbrukningen och negativ miljöpåverkan vid elproduktion. Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB3 Utred övergång till grön el. Påbörjas 2007. Utredning klar Ej påbörjat Total elförbrukning, MWh 1 196,7 2 064,6 2 080,7 2 123,2 Total elförbrukning, kwh/m² 42,8 71,7 72,2 71,7 Gradjusterad elförbrukning, kwh/m² 46,0 72,0 72,6 71,9 OBS! Eftersom som elvärme och fastighetsel ej går att särskilja, är värdena ovan värmeindexkorrigerade 80 Elförbrukning, värme och drift Antal kwh/kvm 70 60 50 40 30 20 10 0 Förbrukning Gradjusterad Den faktiska elförbrukningen har ökat med 58,6 MWh, vilket innebär en ökning med 2,8%. Förbrukningen i kwh/m² är oförändrad. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har förbrukningen minskat med 0,1 kwh/m², dvs en minskning med 0,1%. 7 (16)

Vattenförbrukning Övergripande mål Ö3: Minska vattenförbrukningen Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB4 Vattenförbrukningen skall ej överstiga 1.300 l/m 2 och år Liter per m 2 uthyrd lägenhetsoch lokalyta och år 1.248 l/m 2 Förbrukning, m 3 38 960 38 003 36 150 36 814 Förbrukning, liter/m 2 1 393,9 1 319,5 1 255,2 1 243,8 Gradjusterad förbrukning, liter/m 2 1 497,2 1 326,2 1 261,5 1 247,5 1 600 Vattenförbrukning Antal liter/kvm 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Faktisk förbrukning Uthyrningsgradsjusterad Den totala vattenförbrukningen har minskat med 1.189 m 3, vilket innebär en minskning med 3,1%. Förbrukningen i liter per m² har minskat med 75,8 liter, dvs en minskning med 5,7%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden så har förbrukningen minskat med 78,7 liter/m 2, vilket innebär en minskning med 5,9%. Om man jämför Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders vattenförbrukning på 1.248 liter/m² med statistik från SABO (intervall 900 1.900 liter/m², medianvärde 1.550 liter/m²), så ligger företagets förbrukning under medianvärdet. 8 (16)

Avfall Övergripande mål Ö4: Minska mängden avfall och förbättra källsorteringen. Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DB5 Minska mängden abonnerad kärlvolym för hushållsavfall med 5% till år 2010 jämfört med 2004 Liter per m 2 uthyrd lägenhetsyta och år 2,6% Se ovan Liter per lägenhet och vecka Minskat 0,7% Samtliga 389 lägenheter har tillgång till fastighetsnära källsortering. Sortering sker i följande fraktioner: komposterbart organiskt avfall (svarta påsar), restavfall (vita påsar, som går till förbränning), glas ofärgat/färgat, tidningar/returpapper, papp/kartong och batterier. Inom ett mindre avstånd finns återvinningsstation där trä, metall, plast, miljöfarligt avfall m.m. kan lämnas. Mängden hushållsavfall (svarta och vita påsar enligt Boråsmodellen) redovisas i abonnerad kärlvolym. Abonnerad kärlvolym, m 3 1 797 1 737 1 737 1 742 Avfall liter/lägenhet 4 977,5 4 511,7 4 511,7 4 478,1 Avfall liter/lägenhet och vecka 95,7 86,8 86,8 86,1 Avfall, liter/m 2 64,3 60,3 60,3 58,9 Gradjusterad avfallsmängd, liter/m 2 69,1 60,6 60,6 59,0 75 Hushållsavfall, liter/kvm Antal liter/kvm 50 25 0 Faktisk mängd Uthyrningsgradsjusterad 9 (16)

100 Hushållsavfall, liter/lägenhet & vecka Antal liter/lgh & vecka 80 60 40 20 0 Avfallsvolymen för hushållsavfall har ökat med 5 m³, vilket innebär en ökning med 0,3%. Den abonnerade kärlvolymen i liter per m² har minskat med 1,5 liter, dvs en minskning med 2,4%. Om man tar hänsyn till uthyrningsgraden, så har kärlvolymen minskat med 1,6 liter per m², vilket innebär en minskning med 2,6%. Avfallsmängden under året uppgick till 58,9 liter per m² och år eller 86,1 liter per lägenhet och vecka. Vid en jämförelse med statistik från SABO på 30-100 liter/lägenhet och vecka (medianvärde 63 liter/lägenhet och vecka) ligger Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders avfallsmängder på en relativt hög nivå. En starkt bidragande orsak är att stora mängder avfall genereras från Bollegårdens servicehus, där man använder mycket engångsmaterial. 10 (16)

Köldmedier Övergripande mål Ö5: Minska köldmediernas miljöpåverkan. Mål nr DB6 Detaljerat mål Mätetal Ackumulerat resultat Minst 15% av alla kyl/frysar skall bytas ut till strömsnålare och miljövänligare produkter (ca 450 enheter 2005) Andel utbytta i % 3,3% (15 st) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 CFC, kg 19,2 19,2 HCFC, kg 96,5 96,5 96,5 96,5 62,0 50,4 50,4 32,4 29,7 HFC, kg 0,9 0,9 19,1 19,1 51,0 61,8 61,8 66,5 49,9 Propan, kg 1,3 Totalt antal kg 116,6 116,6 115,6 115,6 113,0 112,2 112,2 98,9 80,9 140 120 100 Köldmedier Propan HFC HCFC CFC Antal kg 80 60 40 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder hade vid utgången av året sammanlagt 80,9 kg köldmedier. Den totala köldmedieanvändningen har minskat med 31,3 kg, vilket innebär en minskning med 27,9%. Användningen av CFC avslutades före 1999-12-31 med undantag av mindre mängder i äldre kylar och frysar i företagets lägenheter. Mängden HCFC (R22) har minskat med 20,7 kg, dvs en minskning med 41%. Arbetet med att avveckla eller konvertera värmepumpar och avfuktare som innehåller HCFC pågår. Användningen av köldmedier i värmepumpar och avfuktare är en av Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäders betydande miljöaspekter. Köldmedier är långlivade och svårnedbrytbara kolväten som dels skadar det UV-skyddande ozonskiktet i atmosfären och dels fungerar som växthusgaser som bidrar till klimatförändringar. 11 (16)

Transporter och motorredskap Företagets interna transporter och användning av motorredskap medför bland annat att icke förnyelsebara fossila drivmedel förbrukas. Drivmedelsförbrukningen ger i sin tur upphov till olika utsläpp till luft av miljö- och hälsoskadliga ämnen såsom koldioxid, kväveoxider, svavel och partiklar. 2000 2004 2005 2006 Tjänstebil, mil 496 480 655 698 Privata bilar, mil 570 570 495 470 Totalt antal mil 1 066 1 050 1 150 1 168 Mängd CO 2, ton 2,3 2,2 2,4 2,5 2 360 kg CO 2 per m 3 bensin (samt en uppskattad förbrukning på 0,9 liter/mil). 1 200 Interna transporter 1 000 Antal mil 800 600 400 200 0 2000 2004 2005 2006 Tjänstebilar Privata bilar I dagsläget saknar vi statistikuppgifter för de externa transporter som krävs för att hålla igång stiftelsens verksamhet. Det gäller leveranser till och från företaget och de transporter som görs av entreprenörer som anlitas av företaget. Förbrukning av drivmedel 1998 2004 2005 2006 Bensin 95, liter 503 983 1 222 1 308 Diesel MK1, liter 881 541 708 723 2-takts alkylatbensin, liter 30 90 100 4-takts alkylatbensin, liter 100 75 Total förbrukning, liter 1 514 1 599 2 020 2 131 12 (16)

Antal liter 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 0 Drivmedelsförbrukning 1998 2004 2005 2006 Bensin Diesel 2-takt alkylat 4-takt alkylat Den totala mängden förbrukade drivmedel har ökat med 532 liter, vilket innebär en ökning med 33,3%. Tjänsteresor med flyg En del tjänsteresor till Stockholm görs med flyg på sträckan Landvetter Arlanda. En enkel resa innebär ca 461 km. Flygresor är relativt sett mer resurskrävande och miljöstörande jämfört med om man istället väljer att åka tåg (X2000). Förutom att flygbränslet tillverkas av icke förnyelsebar fossil olja, bidrar flygresor till utsläpp till luft av koldioxid, kväveoxider, kolmonoxid och kolväten (HC). Emissionsdata i tabellen nedan är hämtade från SJ Miljökalkyl och VTI Rapport 718. 2000 2004 2005 2006 Antal resor tur och retur 2 5 1 5 Antal enkla resor 4 10 2 10 Ressträcka enkel, km 461 461 461 461 Total flygsträcka, km 1 844 4 610 922 4 610 Koldioxidutsläpp, kg 266 664 133 664 Kväveoxidutsläpp, kg 0,7 1,8 0,4 1,8 Kolväten (HC), g 128 320 64 320 Kolmonoxidutsläpp, kg 0,4 1,1 0,2 1,1 Energiförbrukning, kwh 1 696 4 241 848 4 241 Alla resor har skett mellan Landvetter och Arlanda 13 (16)

4. Lagkrav och efterlevnad Miljöbalken som trädde i kraft 1 januari 1999 innebär en skärpning av kraven på alla som bedriver verksamhet, t.ex. bostadsföretag. Kraven innebär att en fastighetsägare ska kunna svara på frågor om byggmaterial, hur man arbetar och vilka redskap och ämnen som används i underhållet. En annan nyhet i Miljöbalken var att s.k. omvänd bevisbörda gäller, vilket innebär att det är fastighetsägaren som måste bevisa att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa. Förutom miljöbalken berörs företagets verksamhet av annan lagstiftning som finns specificerad i nätverkets lagförteckning. Denna uppdateras löpande och en lagbevakningstjänst finns att tillgå. Företagets verksamhet berörs även av lokala kommunala krav. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Bostadsföretag har få verksamheter som klassificeras som miljöfarliga enligt miljöbalkens förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd. Exempel på miljöfarlig verksamhet är produktion av värme och kyla, det vill säga drift av stora oljepannor och värmepumpar, enskilda avlopp och komposteringsanläggningar. Följande delar av verksamheten hos Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder är anmälningspliktiga enligt Miljöbalken: större kyl- och frysanläggningar (Bollegården med 10,5 kg R404A, HFC) drift av större anläggningar på: o Kungsbackavägen 1 (11 kg R404A / 2,5 kg R407C, HFC) o Vinkelvägen 1-7 (2,9 kg R417 / 9,6 kg R419A, HFC). Hälsoskyddsfrågor som kan vara aktuella är inomhusmiljön för hyresgästerna, t.ex. buller, fukt, mögel och radon. Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder har redan vidtagit åtgärder mot problem med fukt och mögel. Radonmätningar har genomförts i vissa fastigheter och kompletterande mätningar med dosor har genomförts under vinterhalvåren 2004 2007. På sikt kan även emissioner från olika byggmaterial bli föremål för myndigheternas intresse, t.ex. koppar och PVC. Förekomsten av PCB i fogmassor inventerades och dokumenteras under 1999. Kemiska produkter Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder hanterar ett stort antal olika kemiska produkter, men det rör sig i de flesta fall om begränsade mängder. De produkter som används är: drivmedel, produkter för fastighetsskötsel, bygg- och måleri, smörjmedel, städkemikalier samt små mängder bekämpningsmedel mot skadedjur inomhus. Köldmedier För att förhindra nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet finns det en rad lagar och förordningar som reglerar hanteringen av köldmedier. 14 (16)

Avfall och producentansvar Avfall från hushållen källsorteras så långt det är möjligt. I Bollebygds kommun är det Renhållningsverket i Borås som ansvarar för omhändertagandet av avfallet. Lagstiftningen som rör hanteringen av farligt avfall ställer krav på att mängden av olika avfallsslag redovisas. Journalföringen av farligt avfall sker enligt fastställd rutin. Stubo har lämnat in en anmälan till länsstyrelsen om egentransport av farligt avfall som uppkommit i egen yrkesmässig verksamhet. 5. Information om utbildningar Genomförda utbildningar Beskrivning Arrangör Omfattning Deltagare Datum Besiktningsträff PLUS 1 dag Tina Andersson, 2006-01-24 Jonas Helgesson Radondag, Göteborg SABO 1 dag Ulla Jonasson, Tina 2006-03-14 Andersson, Per Östlund Hyresjuridik 2 SABO 2 dagar Anna Sparrmark 2006-04-26--27 HLR Handledarutbildning Kompetens, Helene Bylow ½ dag Jonas Helgesson 2006-05-03 Inspirationsdag, ETIK Maria Knutsson 1 dag Anna Sparrmark, 2006-05-11 Mona Thorsson, Ulla Jonasson, Tina Andersson, Jonas Helgesson Skadebesiktning, våtrum PLUS 1 dag Tina Andersson, 2006-09-27 Jonas Helgesson Etikcoachutbildning Maria Knutsson, 2,5 dagar Anna Sparrmark, Per 2006-10-23--25 SABO Östlund Etikcoachutbildning Maria Knutsson, 2,5 dagar Anna Sparrmark, Per 2006-11-14--16 SABO Östlund Vertex Fastighet - Vitex Vertex AB 1 dag Ulla Jonasson 2006-10-23 Underhåll Att skriva effektiv text Berghs School of communication Anna Sparrmark Höstterminen 2006 Bättre energi o kemikaliehant. Högskolan i Borås Tina Andersson Höstterminen 2006 Heta arbeten Räddningstjänsten 1 dag Tina Andersson, Jonas Helgesson 2006-11-12 Under året har även flera internutbildningstillfällen ägt rum i form av personalmöten och information till bolagsstyrelsen (t.ex. miljölagstiftning, miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner, internrevisionsrapporter, miljöledningssystemets rutiner, avvikelsehantering, m.m.). Ledningens genomgång har hållits vid ett tillfälle under året (2006-05-16). 15 (16)

6. Relation till kunder och övrig samverkan Under året har Bollebos Informationsblad till hyresgästerna delats ut vid fyra tillfällen. Samarbete i miljöfrågor sker inom Miljönätverket Sjuhärad där följande företag ingår: Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Fristadbostäder AB, Stubo AB, AB Svenljunga Bostäder, Vårgårda Bostäder AB och Tranemobostäder AB. Miljönätverket har träffats vid flera tillfällen. De miljöansvariga i bolagen har regelbundna träffar. Interna revisioner görs av Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp som består av följande personer: Tina Andersson, miljöansvarig Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder Annica Blom, uthyrningsansvarig Tranemobostäder AB Tommy Borg, miljöansvarig Stubo AB Adam Czolowski, byggnadsarbetare Fristadbostäder AB Gerd Jernmo, kontorist Stubo AB Håkan Johansson, miljöansvarig Tranemobostäder AB Bengt Svensson, miljöansvarig AB Svenljunga Bostäder Bengt Söderlund, miljöansvarig Fristadbostäder AB Håkan Boström, miljöansvarig Vårgårda Bostäder AB Den/de personer som arbetar på det reviderade företaget deltar inte som revisor/er vid interna revisioner. Per Östlund Verksamhetssamordnare 16 (16)