Om detta blir en lyckad dag

Relevanta dokument
PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv Anders Rönneblad Cementa AB

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Världens största lågtempererade fjärrvärmenät

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar


Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Energistrategi en kortversion

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

En ny marknad för återvunnen energi. Bli en återvinnare med Öppen Fjärrvärme

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

egna erfarenheter av samverkansprojekt

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

VÄTGAS EN REN AFFÄR. En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning. Åse Bye Vätgas Sverige

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Akademiska Hus satsar på solceller

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Well-being in sustainable cities WISE

Jämförelse med uppsatta mål

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

P 1 Lund Malmö Köpenhamn december december 2016

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Hållbara städer med informationsteknologi

Fossilbränslefri kommun 2025

Patrik Hermansson Head of Public Affairs

Värmemarknaden ur ett kundperspektiv. Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Skånska Energi. Jon Svärd GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Tillsyn som motor för energieffektivisering. Jessica Berggren Miljöförvaltningen Stockholm Avd Plan & miljö

Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050

Kurspaketet Värmesystem

Smarta elnät För vem?

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Klimatkontrakt för Hyllie

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Bilaga 2: Energiplan handlingsplan för kommunen

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Komplettering till ansökan Projekt P47 Helsingborgs Stad m.fl.: EVAA Integrerad systemlösning inom Energi VA Avfall; Teknisk Förstudie

Studie av marknadsförutsättningar för Intelligent Energy Management (IEM) System

Miljönämnden beslutar att lämna följande yttrande:

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Skånes Energiting 2008

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod : Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

ClueE: De boendes perspektiv

Sveriges smartaste renoveringsprojekt. Halvering av energianvändningen i flerbostadshus

IEM-system Behovs- och marknadsanalys Resultat

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Energiting Sydost Småland och Öarna. program/smaland och oarna.html

Med stöd i Energistrategi 2035 och H+ ledstjärnor föreslås följande gälla för H+:

Tunga stommar kan användas för att minska energianvändningen och effekttoppar, möjliggör fördröjning av effektuttag samt dess koppling till smarta

Skånes Klimat- och energistrategi

Göteborg Energi antar utmaningen

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Smarta elnät en framtida svensk tillväxtbransch?

Sysselsättningseffekter

Teknikupphandling Likströmsapplikationer Förstudie om marknadens intresse. Emma Karlsson, Manuela Stierna

Lågtemperaturfjärrvärme 4GDH Solfjärrvärme. Helge Averfalk Högskolan i Halmstad

Hur offentlig sektor kan delta i internationella energiprojekt samt konkreta exempel från Växjö

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.

SKL och de energi- och klimatpolitiska målen 9 nov.

Smart Grids Vattenfall

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Basprogram Systemteknik

Köparens krav på bränsleflis?

Fortum Värmes miljövärden 2016

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Transkript:

Om detta blir en lyckad dag så känner ni er inspirerade av det spännande, ambitiösa H+projektet så har ni med er hem en tydlig bild av förutsättningarna så återkommer ni med en tankegång på hur ert företag kan samverka med oss för att förverkliga projektets mål så är ni rätt partner för att vi tillsammans skall åstadkomma ett energiöverskott i H+området

Energistrategi 2035 Den energi som används i Helsingborg 2035 kommer från uthålliga förnybara energikällor. Staden skall vara energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. Energianvändningen är effektiv och resurssnål Samverkan i energifrågorna inom kommunen är god

H+ Energisystem För H+området är ambitionsnivån ännu högre => Plusenergiområde Här har vi chans att etablera ett systemsynsätt som kan tillämpas på hela stadens utveckling

Öresundskrafts naturliga roll Energi för en bättre värld. Kraft för regionen. Öresundskraft äger energiinfrastruktur i H+området Betydande andel av Öresundskrafts vinst ingår i projektets finansiering Samverkar med H+ genom att agera projektledare för energiperspektivet. Vi avser att göra det genom att samverka med andra.

Omfattning H+ Energisystem VA Värmeåtervinning Biogas Förbränning Energi El Värme Kyla Avfall Förbränning Biogas Transport Bränsletransport Transportenergi

Synergi och samordning i EVAA-projektet

Tre projektdelar EVAA Infrastruktur Systemlösning

Intresseområden Systemlösning Primärenergi Distribuerad mikroproduktion Värmepumpar Regelverk TPA Balanshantering Virtual Powerplants Aktörer Affärsmodeller Styrmedel Energilagring Energi- Integritet/ återvinning säkerhet Leveranssäkerhet Kompetens Tekniklösningar Finansiering Standarder Drivkrafter H+ Smart Cities Efterfrågeflexibilitet SmartGrids Elbilar Kundnytta Hemautomation Smarta Mätare Energieffektiva Informations- produkter Användarinfrastruktur beteende Lågenergihus

Kravspecifikation för systemlösningen Energiöverskott över året Förnybar energi Kostnadsneutralt Återvunna produkter från området räknas som förnybara I sammanräkningen av olika energibärare tillämpas primärenergibegreppet Produktion utanför området skall kunna motiveras

Delprojekt Systemlösning 2012 2013 Förstudie Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen Design Genomförande

Delprojekt Systemlösning 2012 Förstudie Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen 2013 Några ramvillkor Storlek: 100 hektar Invånare: 11 000 Nya bostäder: 5 000 st Bostadsyta 570 000 m 2 Verksamhetsyta: 365 000 m 2

Delprojekt Systemlösning 2012 Förstudie Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen 2013 Business as usual => Normalt värmebehov: -90 GWh/år Normalt elbehov: -36 GWh/år Transportenergi: -47 GWh/år Energi i avfall: +16 GWh/år Solelpotential: +12 GWh/år

Ramvillkor Men Vilka transporter skall omfattas? Hur ser användarprofilerna ut? Hur ser energipriserna ut?

Delprojekt Systemlösning 2012 Förstudie Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen 2013 Norra Djurgårdsstaden Kongahälla-Kungälv Borås Energikombinat Lågtemperatur-fjv Västerås Norra Älvstranden-Göteborg Hyllie-Malmö Brunnshög-Lund mfl

Delprojekt Systemlösning 2012 Förstudie Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen 2013 Vilka lösningar är mogna? Vilka kan förväntas mogna? Standardiseringsläge Potentialer Kostnadseffektivitet Kalkylmodeller Metoder för beteendepåverkan

Best practice Vi är inte ute efter att bedriva forskning. Vi vill använda den bästa befintliga kunskapen.

Delprojekt Systemlösning 2012 Förstudie Övergripande kombination av lösningar Vilka driftlägen uppstår? 2013 Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen

Delprojekt Systemlösning 2012 Förstudie 2013 Hur skapar vi förutsättningar för att fatta nödvändiga beslut? Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen

Delprojekt Systemlösning 2012 Förstudie Kartläggning av ramvillkor Identifiering av best practice Scenarier för energibalans Affärsmodeller Intressentdialog Planering av designfasen Byggherrar Fastighetsägare Politiker Boende och verksamma mfl 2013

Under första halvåret 2012 vill vi göra följande leveranser Energibalans som visar överskott Bidragsansökan (EU etc) Energikrav på byggnaderna i området Metod för effektivt energibeteende Plan för fortsatt arbete

Tack för visat intresse! Andreas Kertes 042-490 32 67 andreas.kertes@oresundskraft.se