Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2012 Karlstads kommun, Värmlands Län dnr KS 2012-714 Dpl 80
Har du synpunkter på planen? Skicka in dina synpunkter skriftligt senast den 14 maj 2014 till: kommunledningskontoret@karlstad.se eller via post till Kommunledningskontoret, Box 651 84 Karlstad. Har du frågor kan du kontakta: Ann Catrin Kärnä, tel. 054-540 10 75 eller Daniel Nordholm, tel. 070-783 12 04 Styrgrupp Tillväxtutskottet Projektledning Ann-Catrin Kärnä, översiktsplanerare, KLK Daniel Nordholm, SBK Värmland, konsult KLK Arbetsgrupp Ulf Johansson Elin Hedenqvist Gunnar Hellerström Nina Höjdefors Ulrika Fahlstad Bengt Jonsson Catharina Knutsson Kristina Hedberg Karolina Norlin Ingrid Billing Godin Göran Edvinsson näringslivsdirektör, KLK samhällsplanerare, KLK landsbygdsutvecklare, KLK turismchef, Kultur- och fritidsförvaltningen strateg, Kultur- och fritidsförvaltningen miljö- och hälsoskyddsinspektör, Miljöförvaltningen biolog, Teknik- och fastighetsförvaltningen VA-ingenjör, Teknik- och fastighetsförvaltningen stadsbyggnadsark., Stadsbyggnadsförvaltningen landskapssark., Stadsbyggnadsförvaltningen stadsbyggnadsing., Stadsbyggnadsförvaltningen Kartor är framtagna av kart- och GISgruppen, Stadsbyggnadsförvaltningen genom: Åsa Edlund GIS-ingenjör, Stadsbyggnadsförvaltningen Kerstin Jonsson GIS-ingenjör, Stadsbyggnadsförvaltningen 2 SAMRÅDSHANDLING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 2. BAKGRUND... 6 3. REGELVERK FÖR STRANDSKYDD OCH LIS... 8 4. DEFINITION AV LANDSBYGD...12 5. ANALYSER...14 Övergripande regionala och kommunala förhållningssätt...14 Hållbarhet...16 Hänsyn och begränsningar...22 Levande landsbygd...28 Slutsatser...38 6. FÖRSLAG TILL LIS-OMRÅDEN...40 Principiella ställningstaganden...40 Sammanställning förslag till urval av LIS-områden...42 Allmänna riktlinjer...44 Genomförandefrågor...45 Gräsmången...46 Mången...49 Molkomsjön...52 Borssjön...57 Gapern...61 Vänern...67 SAMRÅDSHANDLING 3
1. SAMMANFATTNING Vad är LIS? LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LISplanen är en översiktlig plan, som utgör en förutsä ning för a utvecklingsidéer inom strandskyddat område ska få prövas vidare i detaljplan, och för a strandskyddet inom vissa områden ska kunna upphävas. Kommunen kan genom a peka ut LIS- områden göra det möjligt för markägare och andra intressenter a utveckla verksamheter, bostadsbebyggelse mm, inom dessa strandskyddade områden. Sy et med en LIS-plan är a bidra ll en hållbar och långsik- g landsbygdsutveckling. En levande landsbygd är avhängig många faktorer och LIS utgör enbart en liten del, som dock i många fall kan vara väldigt avgörande för e samhälles iden tet och möjligheter. Planprocessen LIS-planen är e tema skt llägg ll Översiktsplan för Karlstad 2012. Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Under samrådet kan alla som vill y ra sig kring planförslaget. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som sedan ligger ll grund för eventuella bearbetningar och justeringar i förslaget. Planen ställs därefter ut för granskning och då finns det återigen möjlighet a ge synpunkter på planen. Däre er beslutar kommunfullmäk- ge om e antagande. E er denna översiktsplaneprocess följer detaljplane- och bygglovskedet då en slutgil g prövning av e områdets lämplighet för e visst ändamål sker. Strandskydd och LIS Inom e strandskyddsområde är det förbjudet a vidta vissa åtgärder som exempelvis anlägga, gräva eller bygga något. Det generella skyddet är 100 meter från strandkanten, både på land och i va enområdet, och kan utökas vid behov. Strandskyddet ska långsik gt trygga allmänhetens llgång ll va en för frilu sliv samt säkerställa goda livsvillkor för växtoch djurliv. Fri passage i strandzonen ska all d finnas, både i enskilda dispenser och där strandskyddet upphävs. Den fria passagen kan variera i bredd men ska anpassas ll landskapet, frilu slivet samt växt- och djurlivet. Skälen för a kunna medge dispens från strandskyddet har preciserats i Miljöbalken i sju särskilda skäl. Det sjunde skälet utgör LIS-områden som kommunen kan peka ut för a främja utvecklingen av landsbygden. LIS-områden redovisas i en översiktlig utbredning, som måste utredas vidare genom detaljplan och bygglov. Kommunen kan genom planbestämmelse i detaljplan upphäva strandskyddet om särskilda skäl finns. Om prövning sker genom bygglov görs även en dispensprövning för avsteg från strandskyddet. Analyser För a få en bra grund för urval av LIS-områden har fokus legat på tre analyser - hållbarhet, hänsyn och begränsningar samt en levande landsbygd. Sammantaget sy ar dessa ll a skapa en samlad bild av förutsä ningarna för LIS samt ge e underlag för en hållbar avvägning mellan olika särintressen. Hållbarhet Bensinsta oner, dagligvarubu ker och övriga serviceställen på landsbygden har i dagsläget en ansträngd situa on. För a stärka förutsä ningarna för a behålla serviceutbudet på landsbygden behöver befolkningsunderlaget stärkas. Orter med järnvägssta on har en stor poten al för utveckling, och en av dessa orter utgör Väse. Serviceunderlaget är lågt sam digt som här finns en helt ny skola (F-6). En förtätning av boende skulle gynna samhället i stort. U från e hållbarhetsperspek v har även delar av sjöar, som ligger inom två kilometer från kollek vtrafik, bedömts som lämpliga för LIS, då de kan bidra ll a främja utveckling och stärka underlaget för kollek vtrafik och service. Hänsyn och begränsningar Vid överlagring av natur-, kultur- och frilu slivsvärden iden- fieras e flertal va enområden där två eller tre tunga bevarandevärden är representerade, t.ex Panken/Arnö orden, Klarälven/Södra Hyn, Alstern, Örtensjöarna m fl. Utöver det sä er flygplatsen, militära skju ält samt rasrisker begränsningar för utveckling. Vissa områden föreslås helt undantas från LIS, medan andra, u från riktlinjer kring hänsyn och u ormning, ändå bedöms vara intressant för LIS. Störningar som buller, föroreningar mm behöver utredas vidare i senare planering när u ormningen kan påverka lösningen. Norra Vänerskärgården är av riksintresse för naturvård och frilu sliv. Stora delar av skärgården är också skyddad som naturreservat och ingår i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefulla naturområden. Vänern utgör ändå e vik gt utvecklingsområde som kommunen önskar a utveckla både för boende och turism. Genom lokaliseringar som stödjs av bland annat kollek vtrafik och genom a samla och koncentrera etableringarna görs bedömningen a utveckling bör vara genomförbar även vid Vänern. Levande landsbygd Visionen om en levande landsbygd och hur de strandnära områdena ska ny jas, bygger på analyser av dagsläget och vilka förutsä ningar som finns för utveckling. Genom a värna och utgå från landsbygdens särdrag och a rak- vitetsvärden och ta vara på unika företeelser och lägen, kulturmiljö, befintligt näringsliv, turism mm kan det öppnas möjligheter ll poten ella utvecklingsbranscher och infly ning. Det finns en stor poten al för turism kopplat ll de starka natur-, kultur- och frilu svärden som finns inom kommunen. Besöksnäringen är underutvecklad med tanke på de möjligheter som finns. I första hand vik gt a satsa på åretruntboende i samhällena. 4 SAMRÅDSHANDLING
MUNKFORS LIS- och utredningsområden Karlstads kommun Utvalda LIS-områden Utredningsområden SUNNE Gräsmången FILIPSTADS Mången FORSHAGA Molkom Borssjön Blombacka Molkomssjön KILS Forshaga Gapern Kil Vallargärdet Linjen Edsvalla Skåre KARLSTADS UMS MMUN Skattkärr Karlstad KRISTINEHAMNS Vålberg Alster Älvenäs Väse Vänern Vänern Skoghall HAMMARÖ Planförslaget För Karlstads kommun är det mycket vik gt a llskapa möjligheter ll nya bostäder i a rak va lägen som stärker service- och kollek vtrafikunderlaget, samt ge plats för näringar som kan bidra ll såväl ökad turism som fler arbets llfällen. Planförslaget föreslår totalt 23 LIS-områden samt 2 utredningsområden, som medger LIS för olika typer av bostäder, samt för befintligt och poten ellt näringsliv. Urvalet har ske med hänsyn ll de tre perspek ven - hållbarhet, restrik vitet/hänsyn samt landsbygdsutveckling. Inför urvalet har 10 principiella ställningstaganden gjorts som styr urvalet av områden och innehållet i dessa. Totalt innebär förslaget möjlighet ll mellan 300-450 nya bostäder i strandskyddade områden ute på landsbygden. Många områden kräver y erligare utredning för a lösa VA, infrastruktur, gestaltning, samordning med annan bebyggelse, plan- och genomförandefrågor etc. Principiella ställningstaganden 1. Satsa på både inlandet och Vänern! 2. Samla hellre än att sprida! 3. Bygg åretruntboende nära samhällena! 4. Möjliggör olika typer av vattennära boende! 5. Utveckla de strandnära lägena i samhällena! 6. Främja både sommar- och vinternäringar! 7. Gynna alla typer av besöksboende! 8. Näringar ska ha nytta av läget! 9. Möjliggör natur- och skärgårdsturism! 10. Möjliggör för framtida idéer och etableringar! SAMRÅDSHANDLING 5
2. BAKGRUND Trycket på strandnära områden öka och många vill bygga ny, förtäta eller omvandla fri dshuset ll e permanentboende. Det finns också en ökad e erfrågan på a bedriva verksamheter i strandnära lägen, inom bland annat besöks-, natur- och upplevelsenäring. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LISplanen utgör en förutsä ning för a utvecklingsidéer inom strandskyddat område ska kunna prövas vidare, och för a avsteg från strandskyddet ska kunna ske inom dessa områden. När LIS-planen är antagen utgör den underlag för a hantera strandskyddet i planprocesser som bygglovprövning. Fas ghetsägare inom LIS-områden har ingen genomförandeskyldighet - utan endast en möjlighet a utveckla fas gheten och poten ellt öka dess värde. LIS-områdena kan bara omfa a en begränsad del av kommunens stränder. Uppdrag och avgränsning Tillväxtutsko et beslutade 2012-03-12 ( 6) om a ge kommunledningskontoret i uppdrag a upprä a en LIS-plan. Uppdraget innehåller två delar - framtagande av LIS-plan samt översyn av det utökade strandskyddet. Översynen av det utökade strandskyddet hanteras separat, och kommer därför inte a hanteras inom ramen för de a planuppdrag. Syfte Sy et med en LIS-plan är a möjliggöra långsik gt hållbara etableringsmöjligheter i lämpliga strandnära lägen. E LIS-område ska bidra ll landsbygdsutveckling, ll exempel genom posi va sysselsä ningseffekter och ökat serviceunderlag för bland annat skola, förskola, livsmedelshandel och kollek vtrafik. LIS kan exempelvis möjliggöra bostäder eller etablering av turism- och fri dsanläggningar i strandnära lägen. Det område som utpekas som e LIS- område ska vara av sådant slag och ha en sådan omfa ning a strandskyddets sy en for arande llgodoses långsik gt. LIS - tillägg till Översiktsplan 2013 Översiktsplan 2012 (ÖP2012) är e strategiskt dokument som redovisar fram da mark- och va enanvändning samt kommunens långsik ga vision för den fysiska planeringen inom Karlstads kommun. Översiktsplanen gör avvägningar mellan olika allmänna intressen och är e vik gt styrdokument för all fysisk utveckling inom kommunen. Denna LIS-plan kommer a utgöra e tema skt llägg ll den kommunomfa ande översiktsplanen (ÖP2012). E tema skt llägg behandlar an ngen e större begränsat område som kräver en fördjupad utredning och samordning, eller en specifik fråga som behöver en utredas y erligare - t.ex va en- och avloppsfrågor, LIS eller kulturmiljö. Tema ska llägg tas fram och beslutas på samma sä som översiktsplanen, genom en öppen, demokra sk process. Planprocessen Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). I den första fasen - samrådet - ges Länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan, allmänhet, fas ghetsägare, organisa oner m.fl. möjlighet a y ra sig över förslaget. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som ligger ll grund för eventuella bearbetningar av förslaget. Planen ställs däre er ut för granskning/utställning i två månader och då finns återigen möjlighet a ge synpunkter på planen. Inkomna synpunkter sammanställs i e granskningsutlåtande och däre er kan mindre förändringar göras innan planen går vidare för antagande i Kommunfullmäk ge. Arbetsmetod Arbetet och diskussionen inom kommunen har ske genom arbetsmöten med representanter från kommunala förvaltningar som bevakar bland annat landsbygdsutveckling, naturvård, VA-planer, miljöskydd, stadsbyggnad/planering, bygglov, översiktsplanering, näringsliv, turism samt kulturoch fri dsfrågor. I Boverkets och Naturvårdsverkets allmänna råd 2009:4, (Strandskydd en vägledning för planering och prövning, utgåva 2, 2012) ges en vägledning för kommunernas LISarbete. Bland annat anges a kommunerna i sin planering ska ha en helhetssyn på stränder och landsbygd. U från de a har en arbetsmetod utvecklats avseende LIS i Karlstad. Metoden är indelad i fyra steg som säkerställer a inga för platsen vik ga aspekter glöms bort. Urvalet grundas på tre perspek v, som säkerställer a planen främjar en utveckling mot hållbara, ändamålsenliga strukturer, a utvecklingsdimensionen blir tydlig samt a hänsyn och avvägningar görs gentemot andra allmänna intressen, i synnerhet naturoch kulturmiljö, frilu sliv och rekrea on. De tre perspek ven genomsyrar i olika grad de fyra stegen och hur LIS-områdena pekas ut. Utöver det har möjligheten a minska nega v påverkan på strandskyddets sy en varit vägledande. Miljöaspekterna har därmed integrerats i framtagandet av planen, och dokumenteras i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Översiktsplaneprocessen enligt PBL. 6 SAMRÅDSHANDLING
Fyra steg för urval av LIS-områden Tre perspektiv som grund för urval Steg 1 - Förhållningssätt landsbygd En genomgång av övergripande kommunala och regionala förhållningssä ll landsbygdsutveckling. Steg 2 - Avgränsning och val av sjöar Defini on av vad som är a betrakta som landsbygd tas fram och följs av analyser av planeringsförutsä ningar samt formulering av principiella ställningstaganden som är vägledande för framtagande av LIS-områdena. Steg 3 - Utpekande av LIS E antal va enområden väljs ut och studeras u från kunskapsunderlag, analyser och kartor. Lämpliga respek ve olämpliga LIS-områden väljs ut u från de tre perspek ven. Varje va enområde redovisas med en övergripande områdesbeskrivning, analys och e urval av LIS-områden. För varje LIS-områden anges riktlinjer för fortsa prövning samt konsekvenser. Steg 4 - MKB Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i steg 4 är i prak- ken e steg som genomsyrar alla övriga steg i LIS-processen. I MKB redovisas planens konsekvenser, alterna v samt vad som bedöms kunna innebära betydande miljöpåverkan. Metoden innebär a miljöaspekterna beaktas digt i processen, med e medvetet fokus på hållbarhet, utveckling och restrik vitet. Hållbarhetsperspek vet innebär a bostadsbebyggelse föreslås nära sammanhållen bebyggelse, infrastruktur, kollek vtrafik och service. De a innebär bä re förutsä ningar för hållbara transporter, bu ker och arbets- llfällen. Hållbarhetsperspek vet ska vara vägledande vid utpekande av LIS-områden runt varje vald sjö. Utvecklingsperspek vet sy ar ll a nå en balans mellan strandskyddets förbudssy en och möjligheten ll landsbygdsutveckling. Det är vik gt a företagande på landsbygden kan s muleras och utvecklas, och a bostadsbebyggelse kan llkomma i a rak va lägen där e erfrågan finns. Utvecklingsperspek vet är grunden för LIS. Restrik vitetsperspek vet innebär a såväl va enområden som delområden kan väljas bort för LIS om det är mo verat u från något tungt vägande allmänt intresse ( ll exempel råva entäkt). Vissa andra intressen inom ll exempel natur-, kultur- och teknikområden kräver hänsyn och då anges dessa som riktlinjer för fortsa prövning inom LIS-områden. SAMRÅDSHANDLING 7
3. REGELVERK FÖR STRANDSKYDD OCH LIS Lagstiftning Strandskyddet i Sverige regleras i Miljöbalken samt i Planoch bygglagen. Lags ningen kring strandskydd skapades 1975 för a skydda allmänhetens llgång ll natur och frilu sliv, och utökades 1994 ll a även omfa a e skydd för växt- och djurlivet i va en- och strandzonerna. Strandskyddet är generellt och gäller likartat i hela landet, oavse om området är tät- eller glesbebyggt, om det finns go eller ont om sjöar och va endrag, samt oavse vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för a bestämmelserna ska gälla, utan alla kuster, sjöar och i princip alla va endrag omfa as. Från och med juli 2009 ändrades lags ningen och det differen erade strandskyddet infördes. Sy et var a öka det regionala och lokala inflytandet över stränderna, samt öka möjligheterna ll landsbygdsutveckling i a rak va strandlägen. Kommunerna gavs möjlighet a peka ut LIS-områden i översiktsplanen för både bostäder och verksamheter. mm, och vara llräckligt stort för a det ska upplevas llåtet a passera förbi. I e öppet och pla landskap kan en smal passage upplevas som trång och inte passerbar. I skogsmark där landskapet är mer slutet kan den fria passagen o a vara smalare. Vid tät bebyggelse ska den fria passagen markeras i terrängen, och markering kan villkoras i dispensbeslut. Den fria passagen kan i många fall u ormas som e natureller parkstråk längs med va net och kopplas samman med övriga gång- och cykelstråk. Utöver fri passage längs med stranden, är det också vik gt a ge möjlighet ll släpp - eller passager ned ll stranden från ovanliggande terräng. E fåtal undantag finns, t.ex. områden som priva serades innan strandskyddsbestämmelserna trädde i kra 1975. Strandskyddets syfte och gränser Strandskyddet ska långsik gt trygga medborgarnas llgång ll stränder för rekrea on och frilu sliv, samt säkerställa livsbe ngelserna för växt- och djurlivet inom strandzonen. För a llgodose sy ena är det förbjudet a inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som ll exempel a uppföra nya byggnader, murar, stängsel, bryggor mm. Det generella skyddet är 100 meter från strandkant, både på land och i va enområdet, och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet upp ll 300 meter om det behövs för a llgodose strandskyddets sy en. Länsstyrelsen i Värmland arbetar med en översyn av det utökade strandskyddet, som skall vara färdig ll 31 december 2014. Fri passage Fri passage i strandzonen ska all d finnas, både i enskilda dispenser och där strandskyddet upphävs. Området som avsä s för en fri passage ska ta hänsyn ll den aktuella strandens betydelse för frilu sliv och rekrea on samt livsvillkor för växt- och djurliv. Utbredningen kan variera men ska minst utgöras av några otals meter. Bredden ska anpassas ll landskapet, topografin, bebyggelsetradi onen Det skyddade området inom strandskyddszonen. Källa: Standskydd - En vägledning för planering och prövning. Fri passage ska anpassas till landskapet, topografin och till växt- och djurlivet på platsen. Det ska finnas en markerad gräns mellan privat och allmänt. Källa: Strandskydd - En vägledning för planering och prövning. 8 SAMRÅDSHANDLING
LIS - det sjunde skälet för avsteg Skälen för a kunna medge dispens från strandskyddet har preciserats i sju särskilda skäl. (redovisas in ll) Det sjunde skälet utgör LIS, som kommunen kan peka ut för a främja utveckling av landsbygden. Åtgärder som kan komma ifråga för upphävande av eller dispens från strandskyddet enligt LIS, ska ge långsik ga och posi va sysselsä ningseffekter, eller bidra ll a upprä hålla serviceunderlaget på landsbygden. Den föreslagna åtgärden får inte inverka nega vt på strandskyddets sy en, utan det långsik ga skyddet för stränderna ska bevaras med god llgång ll stranden för allmänheten och goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Dispensprocessen för LIS-områden LIS-områden redovisar en översiktlig utbredning, men innebär inte automa skt a dispens kan beviljas överallt inom LIS-området. E er a e LIS-område pekats ut i översiktsplanen ska förslag ll utbyggnad eller ändring även prövas i detalj i detaljplan eller bygglov. Avsteg från strandskyddet medges an ngen genom en strandskyddsdispens eller genom a strandskyddet upphävs. I samband med detaljplanering kan strandskyddet upphävas, om planförslaget inte innebär nega va konsekvenser för strandskyddets kärnvärden. Under detaljplanearbetet kan kunskapsunderlaget komple eras och fördjupas med natur- och kulturinventeringar, miljöstudier mm. Detaljplanen hanterar också bestämmelser kring hur de föreslagna LIS- områdena ska u ormas, exempelvis placering och utformning av bebyggelse, bredd på fri passage, miljöaspekter, väganslutning, va mm. När detaljplanen vunnit laga kra och strandskyddet är upphävt kan bygglovprövning påbörjas. När en detaljplan upphävs (slutar a gälla) eller ändras återinträder strandskyddet automa skt. Prövning med strandskyddsdispens görs i samband med bygglov och kan endast gälla enstaka utbyggnader eller komple eringar. Vid bygglovprövning ska platsens allmänna lämplighet a bebyggas bedömas. Hänsyn ska tas ll bl.a natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter, möjligheten a ordna trafik, va-frågor och annan samhällsservice. Vid dispensprövning kopplad ll LIS av e en-eller tvåbostadshus finns e lagkrav på a huset ska ligga i anslutning ll annan befintlig bebyggelse. Bedömningsansvar Huvudansvaret för beslut om strandskyddsdispenser samt upphävande av strandskydd i detaljplaner har kommunerna. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen och kan vid behov pröva och upphäva kommunens beslut om de åberopade särskilda skälen inte anses gil ga. Länsstyrelsen ska pröva dispenser om det gäller försvarsanläggningar och byggande av allmän väg eller järnväg, samt om dispensen gäller e område som skyddas av 7 kap miljöbalken, som t.ex. na onalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, Natura 2000-områden och landskapsbildsskyddsområden. Sju särskilda skäl för dispens (7 kap 18c Miljöbalken): 1. Om ytan redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Dispens för ytterligare byggnaderkan enbart ges iom en hemfridszon eller bestämd tomtplats. 3. Om ytan behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Kan t.ex vara brygga, småbåtshamn, färjeläge mm, men ej t.ex bastu, lusthus eller förråd. 2. Om ytan genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. 4. Om platsen behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför det strandskyddade område. 5. Om platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. T ex tätortsutveckling bla infrastruktur, tillgänglighetsanpassning. Ej enskilda bostadshus. 6. Om platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Mycket ovanligt - t.ex. stängsel kring Haga slott. 7. LIS. Om en byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden. Förutsätter ett utpekande av så kallade LIS-områden i översiktsplanen. SAMRÅDSHANDLING 9
Nationella restriktioner för LIS De statliga kraven anger a kommunerna får peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära område - dvs LISområden - i hela Sverige, med restrik oner enligt illustra onen nedan. I område 2 (streckad linje) samt i och i närheten av tätorter ska kommunen vara restrik v med a peka ut LIS-områden för utveckling. Inom Karlstads kommun gäller denna restrik on för Vänerområdet, i de delar där det råder stor e erfrågan på mark för bebyggelse. Karlstads vattenområden Vattenområden Karlstads kommun är i hög grad präglat av va en. Beläget vid Europas tredje största sjö och med Karlstads tätort uppbyggd på Klarälvens delta täcks totalt ungefär 20% av kommunens yta av va en, varav Vänern står för ungefär tre ärdedelar. I kommunen finns ca 28 sjöar större än 10 ha, vilka är belägna helt eller delvis inom kommunens gränser. Sjöarna fördelar sig arealmässigt på följande sä : 6 st < 20 ha 6 st 20-49 ha 4 st 50-90 ha 4 st 100-199 ha 8 st > 200 ha Det finns också en stor andel småsjöar och mindre va endrag. Vissa delar av kommunen har dock små va enytor - tex Norsälvens, Glummans och Ölmans avrinningsområden som har mindre än 2 % öppet va en. De östra delarna av kommunen, har dock förhållandevis go om mossor. 10 SAMRÅDSHANDLING
Karta över gällande strandskyddszoner i Karlstads kommuns sjöar och vattendrag. Även medgivna strandskyddsdispenser mellan åren 1998 till 2010 redovisas. Vid kommunens sjöar och vattendrag gäller ett generellt strandskydd på 100 meter, det finns dock vissa sjöar som har ett utökat strandskydd på 150, 200, 300 meter. Längs hela Vänerns strand är strandskyddet 300 meter. Länsstyrelsen bedriver en utredning om vilka strandskyddszoner som ska gälla i framtiden. Källa: Strandskyddade områden- Sammanställning av befintligt kunskapsunderlag, WSP 2011 SAMRÅDSHANDLING 11
4. DEFINITION AV LANDSBYGD OCH LANDSBYGDSUTVECKLING Definition av landsbygd Vid utpekande av LIS- områden ska kommunen definiera landsbygdsområdet. I glesbygdsverkets defini on av landsbygd utgår man från orter med färre än 3000 invånare. I denna LIS-plan används samma defini on för stad respek- ve landsbygd som i Översiktsplan 2012, vilket innebär a landsbygden även inrymmer orter som Molkom och Vålberg. Gränsen mellan stad-land överensstämmer inte med vissa andra avgränsningar för landsbygd. Det finns därför en anledning a i fram da planering fundera över en samordning kring gränsdragningar. Det bör dock ske i en separat process. Två områden som finns anledning a diskutera är Skåre och Ska kärr, som ligger inom avgränsningen för stad. En diskussion har förts inom LIS-arbetet hur dessa stadsdelar påverkar kringliggande landsbygdsområde. Är Skåre och Ska kärr mindre tätorter på landsbygden eller fungerar de enbart som en självklar del av centrala Karlstad? Självbilden en stadsdel i Karlstad är vik g för de boende. Sam digt fungerar dessa områden inte enbart som stadsdelar, utan de stö ar också landsbygden runt omkring e ersom de ligger rela vt perifert från centrala Karlstad. Service, kollek vtrafik, sociala funk oner mm i Skåre och Ska kä bedöms bidra ll a stärka landsbygden runtomkring. Områdena kan jämföras med Vallargärdet, som ligger ungefär lika långt från centrum, men utanför stadsgränsen, och som är en vik g servicepunkt och nod för landsbygdsområdet. I de a förslag ll LIS-plan hanteras samhällena Skåre och Ska kärr som en del av staden, men ses sam digt som enklaver som samverkar och interagerar med omgivande landsbygdsområden. Det medför a landsbygdsområden kring Skåre och Ska kärr ses som möjliga för LIS, på grund av a en förtätning av bostäder och verksamheter inom dessa områden kommer a stärka service, kollek vtrafik mm som försörjer landsbygden. Sy et med LIS är a ge möjligheter ll landsbygdsutveckling vilket bedöms ligga inom ramen för vad en förtätning i omlandet kring Skåre och Ska kärr kan bidra med. Landsbygdsutveckling - ett krav för LIS E krav för a kunna peka ut e LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) är a det stärker landsbygden och främjar en långsik gt hållbar utveckling. För a kunna utveckla landsbygden krävs visioner och en god planberedskap. LIS utgör endast en del av möjligheterna ll landsbygdsutveckling. För e helhetsperspek v krävs dock en mer övergripande landsbygdsplanering, som även inbegriper faktorer utanför strandskyddsområdet, som byggna on, mötesplatser, sociala frågor, llgänglighet, en sammanhållen tätort, besöksnäring, pendlingsmöjligheter mm. LIS roll för landsbygden i Karlstad E läge nära va en ger konkurrensfördelar som direkt och indirekt kan bidra ll landsbygdens utveckling. Verksamheter skapar arbets llfällen och kan öka antalet besökare, och därigenom bidra ll en levande landsbygd. Permanentoch fri dsboende kan ge underlag för lokal service som ll exempel bu ker, skolor och kollek vtrafik och underlä a samverkan för utbyggnad av va en- och avloppsförsörjning, bredband mm. A rak va boendemiljöer kan även indirekt bidra ll företagsetableringar ll regionen i stort. LIS bedöms därför kunna bidra ll landsbygdens utveckling både inom och utanför Karlstads kommun. De mindre tätorterna, Vålberg, Väse, Molkom, Edsvalla och Vallargärdet mfl, erbjuder kvalita va miljöer för både bostäder och verksamhetsetableringar, och är vik ga för Karlstads möjlighet ll utveckling och llväxt. I urvalet av LIS-områden har det tagits hänsyn ll befintliga strukturer, hur de små samhällena skulle kunna utvecklas som helhet, övergripande önskemål om utveckling av landsbygden mm. Inledande möten har hållts med lokala utvecklingsgrupper som få kunskap om LIS och få möjlighet a ly a fram möjligheter och kvaliteter i samhällena. En fortsa diskussion kommer a hållas under samrådet. För a få en bredd av utvecklingsmöjligheter pekar denna plan ut LIS-områden både för större omvandling, som behöver prövas vidare genom detaljplan, men också mindre llägg, inom glesare men sammanhängande områden, som kan prövas direkt genom bygglov och strandskyddsdispens. Vissa områden som kräver fördjupade studier kring ll exempel llgänglighet med bil, kollek vtrafik, landskapsförhållanden eller liknande, har markerats som utredningsområden. 12 SAMRÅDSHANDLING
Karta över avgränsningen mellan stad och landsbygd. Gränsen utgör även gräns för landsbygdsområdet enligt Översiktsplan 2012. SAMRÅDSHANDLING 13
5. ANALYSER Övergripande regionala och kommunala förhållningssätt Förutsättningar för tillväxt Karlstad ligger ca 30 mil från Stockholm, 25 mil från Göteborg respek ve Oslo. Det innebär a tre storstäder, varav två huvudstäder, nås inom tre mmars tågresa från Karlstad. Närmaste nästa regioncentum är Örebro, 11 mil österut. Genom det centrala läget har Karlstad goda förutsä ningar a utvecklas både som en a rak v bostadsort och som arbetsregion. Som regionkärna är Karlstad en llväxtmotor för hela Värmlandsregionen. Värmland och Karlstad utgör e populärt turismmål för utländska turister, varav holländska, kinesiska, tyska, danska och norska besökare utgör en vik g del. Inom Sverige är Karlstad en ort med goda förutsä ningar a utvecklas vad gäller turism. Här finns e starkt kultur-, konst- och nöjesliv, unik natur med såväl Vänerskärgården och Klarälvsdalen, vildmark och kulturbygder. En av kvaliteterna i Karlstads kommun är närheten ll både insjöar, älvar och innanhav. Dessa utgör en möjlighet för såväl llväxt som livskvalitet. Sam digt som Karlstad erbjuder va ennära ströv- och rekrea onsområden som en llgång, behövs också bra lägen för såväl bostäder som näringsverksamheter. A llåta en viss andel bostäder och näringar i strandnära lägen ökar Karlstads konkurrenskra och bidrar också ll a marknadsföra Värmland på e posi vt sä. De motstående intressena mellan bevarande och llväxt ställer stora krav på en medveten fysisk planering, som llåter dessa miljöer a utvecklas för turism, boende, besöks- och llväxtnäring, men också styr upp utvecklingen så a vik ga värden för natur, kultur och frilu sliv kan utvecklas och bevaras för fram den. Regionala mål Värmlandsstrategin Värmland antog under 2013 en ny regional utvecklingsstrategi Värmlandsstrategin, som omfa ar den 2014-2020. Förslaget utgår från åsikterna från över 1 000 värmlänningar som deltagit i referensgrupper mm, analys av omvärldsfaktorer, regionens möjligheter och utmaningar, kommunernas och lands ngets strategier och handlingsplaner samt EU:s utvecklingsstrategi Europa 2020. Värmland erbjuder lockande miljöer och unika llgångar, som kan utvecklas så de kan berika våra liv, men också bidra ll fler besökare, ökad turism och en bä re grund för småskaligt näringsliv. Målen är a Värmland ska ha en ne oinfly ning på 5000 invånare under åren 2013-2020, minskad arbetslöshet, höjd utbildningsnivå och snabbare kommunika oner ll exempelvis Oslo och Stockholm. Visionen E skönare liv innebär bla a barnens fram d ska stå i fokus och a alla ska ha samma möjligheter. Hela Värmland ska utvecklas, genom en dri ig landsbygd, och genom a Karlstadregionen bidrar ll utvecklingen även i resten av länet. Värmlandsstretegin ly er fram fyra vik ga utvecklingsområden; Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bä re kommunika oner. Inom varje område finns förslag på åtgärder som ska utveckla Värmland så man når mätbara mål. Inom livskvalitet ly s behovet av a rak va livsmiljöer, mångfald av boendealterna v, god kommunal service i hela regionen och en bredd av upplevelser och föreningsliv. Inom utvecklingsområdet fler och starkare företag ly s mer forskning och innova on fram parallellt med mål om e resurseffek vare samhälle och stärkt entreprenörskap/företagsutveckling. Inom bä re kommunika oner är en vik g del a säkra Vänersjöfarten. Landsbygdsprogram för Värmlands län Staten delar årligen ut regionala medel för a stödja landsbygdens utveckling genom e Landsbygdsprogram för länet. Insatserna ska s mulera e fram dsinriktat och lönsamt företagande och e a rak vt liv på landsbygden. Ak viteterna ska präglas av en helhetssyn och främja en hållbar utveckling ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Det landsbygdsprogram som finns har gällt mellan 2007-2013 och nu håller e ny stödprogram på a formas för kommande år. Under den som gå har fokus i genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet i Värmland legat på tre delar - stöd för jord- och skogsbrukets konkurrenskra, stöd för markförvaltning som förbä rar miljön och landskapet, samt stöd för a höja livskvaliteten på landsbygden och uppmuntra diversifiering av näringsverksamheten. Satsningar har gjorts bland annat på a restaurera våtmarker samt värna och utveckla betade strandängar, landskapselement och småbiotoper som alléer, stenmurar, spridningskorridorer mm. Regional samverkan Inom tre mil från Karlstad ligger Hammarö, Forshaga, Kil och Grums kommuner som llsammans med Karlstad utgör Karlstad Business Region (KBR) och i stort se har en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Sedan lång d llbaka finns olika samarbeten inom Karlstadsregionen, bland annat vad gäller kommunika ons- och infrastrukturplanering och medverkan i olika EU- projekt. Hammarö och Karlstad arbetar gemensamt med bland annat den fysiska planeringen för naturreservatet Klarälvsdeltat. Mellan Vänerkommunerna finns flera typer av samverkan för a utveckla Vänern ll e besöksmål. Vänern bedöms vara kra igt underutvecklat för turism och Vänern existerar 14 SAMRÅDSHANDLING
heller inte som des na onsvarumärke. Därutöver medverkar Karlstad i flera olika samarbeten kring Vänern, bland annat gällande översvämning, skärgårdsutveckling, laxfond, näringslivsfrågor etc. Motsvarande eller komple erande LISutveckling inom övriga kommuner kring sjöarna antas kunna ge möjlighet ll synergieffekter och samverkan inom turism och frilu sverksamhet kring Vänern. Mellankommunala frågor Karlstads kommuns bedömning är a denna LIS-plan inte påverkar in lliggande kommuner nega vt. Formell mellankommunal samordning kommer a ske under planens samrådsoch granskningsskeden, då berörda kommuner kommer a få LIS-planen på remiss. Kommunala mål Den strategiska planen och strategierna Den strategiska planen fungerar som en inriktningsplan för vad kommunen vill arbeta med långsik gt och planen följs upp med direkta åtaganden som genomförs årsvis. Den strategiska planen är knuten ll kommunens budget och tas fram poli skt. Under den strategiska planen finns tre mer detaljerade och genomförandeinriktade strategier för folkhälsa, miljö och klimat samt llväxt. I de strategiska dokument som Karlstad kommun fastställt framgår a kommunen ska vara föregångare avseende hållbar utveckling. Visionen i llväxtstrategin anger a Karlstad ska nå visionen Livskvalitet 100 000 invånare ll år 2035 genom en befolkningsökning om ca 700 personer per år. För a nå målet måste Karlstad vara en öppen stad där människorna har möjlighet a utvecklas och förverkliga sina drömmar. Kommunen måste även satsa på a rak va boende- och livsmiljöer för a förverkliga visionen. Översiktsplan 2012 Parallellt med den strategiska planen och strategierna gäller kommunens översiktsplan, som ligger ll grund för all fysisk planering inom kommunen. Den ger fysiska riktlinjer för stadsbyggande och planering samt redovisar hur marken ska användas inom kommunen. Översiktsplanen tas fram u från Plan- och bygglagens och Miljöbalkens direk v och antas av Kommunfullmäk ge. Översiktsplanen anger bland annat riktlinjer om byggande på landsbygden. Huvudprinciperna redovisas i rutan in ll. Bland annat ska bostadsutbyggnad ske inom 2 km från kollek vtrafik. Bebyggelsetrycket har konstaterats vara rela vt hårt på landsbygdsområdet i stadens närhet, där det är möjligt a bo på landet, men ändå ha närhet ll skolor, arbetsplatser och service i staden eller de mindre tätorterna. LIS-planen kommer a utgöra e tema skt llägg ll den kommunomfa ande översiktsplanen. Riktlinjerna i ÖP2012 för byggande på landsbygden kommer a kvarstå, och LISplanen kommer a utgöra en komple ering i de delar som berör utvecklingsmöjligheter i strandskyddade lägen.i övrigt samordnas planen med övriga tema ska llägg. I riktlinjerna för byggande på landsbygden i Översiktsplan 2012 anges för e hållbart boende a : Avstånd ll möjlig hållplats för kollek vtrafik inte bör övers ga 2 km vid lokalisering av boende. De a gynnar bland annat barns möjligheter ll egna fri dsak viteter. Närhet ll skola och skolskjuts där befintlig service i någon av de mindre tätorterna kan förstärkas. Bebyggelse ska endast llåtas om va en, avlopp och väganslutningar kan ordnas på e llfredsställande sä. Stora barriärer mellan nyetablering och skola, fri dsak viteter och service bör undvikas. Trygga vägar för barn a ta sig mellan bostaden och olika ak viteter bör prioriteras. Lokalvägar ska tåla en ökad trafikbelastning utan stora olägenheter för omgivande hushåll. Lokalisering ska anpassas ll omgivande verksamheter (avseende t.ex. djurhållning, jord- och skogsbruk) Lokalisering på platser där ny och befintlig bebyggelse llsammans utgör mer än fem hus ska föregås av en planutredning för a klargöra kommunens samlade ambi oner i området. Platsens lämplighet för y erligare bebyggelse ska studeras u från planmässiga kriterier och samråd med grannar ska ske innan förhandsbesked ges eller krav på detaljplan ställs. Lokalisering nära Karlstad ska ställas i rela on ll stadens fram da utveckling. Ny bebyggelse som kan försvåra en fram da planläggning, eller som kan leda ll oönskat eller oplanerat byggande i tätortsnära lägen bör inte llåtas. Restrik vitet bör llämpas vid bedömningar av lokaliseringar på öppen åkermark utan stöd i omgivande landskap. Särskild hänsyn bör tas i fråga om u ormning, materialval och färgsä ning vid etablering i anslutning ll kyrkomiljöer, kulturhistoriskt intressanta miljöer och annan äldre bebyggelse. Utöver ovanstående finns även direk v om anpassning ll landskap och bebyggelsetradi on, takgestaltning, tomtstorlek och energiåtgång. SAMRÅDSHANDLING 15
Hållbarhet En analys har gjorts av kommunika ons- och serviceutbudet på landsbygden samt va en- och avloppsfrågor. Sy et är a se hur LIS-områden kan bidra ll a främja en hållbar bebyggelseutveckling och ge underlag ll de servicefunk oner och den infrastruktur som redan finns idag. I de na onella råden kring strandskydd och LIS ly s främjande av en bebyggelseutveckling med hållbara, ändamålsenliga strukturer fram som mycket vik gt vid utpekande av LIS-områden. Kollektivtrafik God kollek vtrafik förenklar vardagslivet betydligt samt ger llgång ll service, fri dsak viteter och en större arbetsmarknad. Det bidrar ll a bilberoendet minskar på sikt, vilket är en vik g del i e hållbart samhällsbyggande. Hög llgänglighet är även en förutsä ning för ökad turism och besöksnäring. Busstrafik För a främja e hållbart resande och öka rörligheten på landsbygden, bland annat för ungdomar, är busstrafiken, en vik g lokaliseringsfaktor för bostäder. Översiktsplan 2012 anger a ny bebyggelse på landsbygden ska lokaliseras inom 2 km från allmän kollek vtrafik, vilket bedömts vara e rimligt avstånd för a gå eller cykla från hemmet ll en busshållplats. U från de a har en llgänglighetszon om 2 km ritats ut på alla vägar med allmän kollek vtrafik. Inom denna zon bedöms LIS- områden för såväl boende som näring vara intressant ur e hållbarhetsperspek v. Tåg Från befintliga och planerade järnvägssta oner har 5 km använts som en rimlig llgänglighetszon. Det bedöms vara e möjligt upptagningsområde för bland annat tågpendlare som ansluter med bil. Inom de a avstånd bedöms ny bebyggelse främja tågburen kollek vtrafik. Välsvikens hållplats bedöms inte utgöra utpendlingssta on för landsbygden, utan ökar llgängligheten ll universitetet. Grums sta on innebär med si influensområde utvecklingsmöjligheter för Älvenäs och Vålberg, liksom Kils sta on som ligger inom influensområdet för Södra Hyn. Väse har e tågstopp och en sta on som har stor poten al för resande. Det ligger på e rimligt pendlingsavstånd från såväl Karlstad som andra huvudorter i grannkommunerna. Väse bedöms därför i hög grad kunna ge förutsä ningar för bostadsbyggna on som kan gynna e kollek vt resande. E fram da sta onsläge i Ska kärr bedöms - trots a det ligger inom avgränsningen för stad - ge stora möjligheter ll utveckling, bland annat på Rudshalvön. Planerad hållplats i Skåre påverkar strandområden som redan är planlagda eller utgör översvämningsområden. Cykelnät Cykelvägnätet finns utbyggt från Karlstad ll Vallargärdet, Skåre, Skoghall samt utmed Klarälvsbanan mot Forshaga. Det finns en kommunal vilja a utveckla möjligheterna a cykla ll och från centrala Karlstad och i kommunens översiktsplan redovisas poten ella fram da cykelstråk ll och från de större tätorterna i kommunen. En bra cykelstruktur bedöms vara en vik g llväx råga. Lokal service Huvuddelen av den kommersiella servicen som finns på landsbygden och i de mindre tätorterna lever idag med en stark konkurrens från Karlstad. Köp- och konsum onsbeteendet är tydligt - lojaliteten är låg mot den lokala servicen och dagligvaruhandeln och inköpen tenderar domineras av komple eringsköp, vilket leder ll minskad lönsamhet. Höga krav ställs därför på verksamhetsutövarna a ge sina kunder e a rak vt erbjudande sam digt som det krävs en betydligt större befolkningsmängd som kundunderlag. I samtal med Konsum Värmland och ICA Sverige har framkommit a det krävs en årsomsä ning på mellan 15-20 Mkr för en bu k på landsbygden. De a kräver a mellan 770-1025 personer gör samtliga sina dagligvaruinköp i den lokala bu ken. Molkom och Vålberg som inklusive omland har över 3500 invånare bedöms ha goda förutsä ningar för e bra serviceutbud. Övriga orter, som bland annat Väse som med omland har e underlag på omkring 1400 invånare, bedöms ha svårare a upprä hålla en god servicenivå, och skulle gynnas av e utökat antal invånare. Allt de a gör även a betydelsen av ll exempel sommarstugeägare, pendlare mfl, är stor för serviceunderlaget på landsbygden. En ökning av den permanent boende befolkningen i kombina on med pendlare, fir dsboende och besöksnäring är vik g för landsbygdsservicens överlevnad. Väse stationshus. Bild: Väse hembygdsförening. 16 SAMRÅDSHANDLING
Utveckling bör främjas längs hållbara stråk med kollektivtrafik och omkring orter med service. Sjöar och vattendrag markerade med mörkblått är intressanta för fortsatt utredning, utifrån ett hållbarhetsperspektiv. SAMRÅDSHANDLING 17
Väse skola Skolor och förskolor Skolan är o a en vik g del för mindre samhällens iden tet. Den egna skola har stor betydelse socialt, och utgör o a en vik g mötesplats. Samtliga tre mindre huvudorter inom kommunen har nya skolor. I Vålberg och Molkom finns grundskola från förskoleklass upp ll årskurs 9. Väse har grundskola från förskoleklass upp ll årskurs 6. Förskolor finns mer utspri över kommunen, och finns förutom i de tre mindre samhällena, även i Edsvalla, Skåre, Ska kärr och i Vallargärdet. Hållbar vatten- och avloppsförsörjning Va enkvaliteten inom kommunens gränser är rela vt ansträngd i vissa delar. Ohållbara VA-lösningar i många enskilda avlopp belastar i dagsläget sjöar och va endrag och bidrar ll övergödning. En hållbar va en- och avloppsstruktur är därför grundläggande för utveckling av ny bebyggelse på landsbygden. Avlopp, övergödning och gifter Inom Karlstads kommun finns e antal sjöar och va endrag som är påverkade av bland annat övergödning och miljögifter, vilket påverkar möjligheten att nyttja sjöarna samt växtoch djurlivet kring sjöar och vattendrag mycket negativt. Det är främst den ekologiska statusen, och inte den kemiska statusen, som gör a miljökvalitetsnormerna för va en i vissa fall ligger i riskzonen a överskridas. Jordbruksmark och enskilda avlopp är de största påverkanskällorna för övergödning, medan pågående eller digare markanvändningar (sågar, bruk eller annat) samt nedfall från nederbörd kan ha påverkat sjöar/va endrag med gi er. Stora delar av kommunens östra delar har en hög skyddsnivå, med hänsyn ll påverkan från jordbruket. det ur miljösynpunkt vore a föredra. I VA-planen fastställs var kommunal VA-utbyggnad kommer a prioriteras. I VA-planen finns VA-utbyggnadsområden, Utredningsområden respek ve bevakningsområden för VA. Inom VA-utbyggnadsområden föreslås kommunalt VA a byggas ut ll 2026. Inom utredningsområdena finns e behov av förändrad VAstruktur inom hela området. Dessa områden behöver därför studeras i e övergripande perspek v, där olika möjliga lösningar på hanteringen kan prövas. Inom bevakningsområden finns e mindre behov av en förändrad VA-försörjning än inom utredningsområdena. Det kan dock finnas anledning a bevaka VA-frågan vid en mer omfa ande bebyggelseutveckling eller förändring av användningen inom befintliga områden. Vattentäkter Karlstad har flera kommunala va entäkter. Den största och mest betydande va entäkten finns i Sörmon, som servar stora delar av Karlstads befolkning med dricksva en. I Karlstads kommun finns sex va enskyddsområden - Sörmon, Hynboholm, Ka jorden, Molkom (Sandtorp), Mellerudstorp och Törne. Där är vissa åtgärder helt förbjudna medan andra kräver llstånd eller anmälan. Det kan ll exempel handla om hantering och förvaring av kemikalier, gräv- och schaktarbeten, skogsavverkning, spridning av bekämpningsmedel, borrning med mera. Geografiskt påverkar va enskyddsområdet för Ka jorden e stort område, och stor restrik vitet ska iak as inom området. Påverkas Ka - orden/sörmon nega vt riskeras va enförsörjningen i större delen av Karlstad. LIS och vattenkvalitet LIS-områden för ny bebyggelse kan vara förenligt med sjöar med hög skyddsnivå och där miljökvalitetsnormer riskerar a överskridas, men det ställer höga krav på hanteringen av avloppsreningen. Ny sammanhållen bebyggelse kan innebära a det skapas förutsä ningar för befintlig bebyggelse a ansluta sig ll en gemensam avloppsreningsanläggning. För LIS-områden bör VA-frågan hanteras med omsorg, så a ny llkommande bebyggelse inte gör a va enkvaliteten riskerar a försämras i några av de sjöar och va endrag som berörs. Oavse bostadsform är hållbara avloppslösningar som inte belastar va ensystemen y erligare e krav. I första hand bör anslutning ll kommunalt VA e ersträvas, i andra hand bör enskilda gemensamma anläggningar e ersträvas och i tredje hand enskilda lösningar. Ny VA-plan En ny va en- och avloppsplan (VA-plan) håller på a tas fram och kommer a samrådas under början av 2014. I förslag ll VA-plan framgår a det sammanfa ningsvis finns tre nivåer av områden som prioriteras för kommunal VA-utbyggnad alterna vt där det är särskilt vik gt a beakta VA-frågorna vid forta bebyggelseutveckling. Det är inte ekonomiskt försvarbart a bygga ut kommunalt VA-verksamhetsområde ll all sammanhållen bebyggelse inom kommunen, även om 18 SAMRÅDSHANDLING
Vattenkvalitetsanalys Karlstads kommun Kommunalt vattenverk MUNKFORS Vattenskyddsområde HAGFORS Gräsmången Vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer, eller där uttaget är större än 10 m3/dag Reningsverk och avlopp Reningsverk 200-2000 pe Reningsverk 25-200 pe SUNNE Inre skyddsområde Yttre skyddsområde Vattentäktzon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Örtenäs Östanås FILIPSTADS Reningsverk >2000 pe Verksamheter med egen avloppsrening för processvatten Skyddsnivå miljöskydd Hög skyddsnivå Vänervikar med hög skyddsnivå Jordbruksmark Tertiär skyddszon Klass 1 Klass 2 FORSHAGA Mjönäs Torsked Ö Örten V Örten Norra Rådom Tidafors Molkom Acksjön Acksjön Blombacka Stora Böckeln Lindfors Mången Brattforsheden Sandtorp Molkomssjön Österängarna Borssjön Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol KILS Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud S K Kil Ulvsby Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Hynboholm Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby UMS MMUN Klarälven Hynboholm Bryngelsrud Mellerudstorp Linjen Väg 62 Karlstads flygplats Skåre Edsvalla Härtsöga Tross- Melleruds- E45 näs torp Härtsöga Törne Kätterud Lillerud Önnerud Vålberg Rud Gräsås Väg 63 Karlstad Ulvsbyn Alstern Långenäs Byn Göstahult E18 Alster KARLSTADS Skattkärr Herrön Öckna Spånga Rud Maxstad Hult Böj Silkesta Kärne Ekholmen Ve Söre Backa Hedetången KRISTINEHAMNS Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Hultsberg Väse Abborrtan Sörmon Vänern Mjöviksudd Faxstad Arnön Lunnerviken Hovlanda Bottenviken Sandnäs Strandvik Hultön Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken HAMMARÖ Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön 0 2 4 6 8 10 1 Km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 130521 Lantmäteriet 109-2010/2667 Avloppsreningsverk,vattentäkter, vattenskyddsområden och områden med hög skyddsnivå. SAMRÅDSHANDLING 19
Ekologisk status för sjöar och vattendrag i Karlstads kommun., Vattenmyndighetens statusklassning från 2009. 20 SAMRÅDSHANDLING
Ekologisk status för sjöar och vattendrag i Karlstads kommun, Vattenmyndighetens kommande statusklassning för 2015. Den kommande statusklassningen indikerar att den ekologiska statusen har försämrats under senare år och visar på att vattenkvaliteten är måttlig till dålig i större delen av kommunens sjöar och vattendrag. SAMRÅDSHANDLING 21
Hänsyn och begränsningar Vissa intressen är av sådan karaktär a de inte går a förena med utveckling av boende eller näringsverksamhet, medan andra intressen kan samverka med rä u ormning. Områden med höga naturvärden kan vara intressanta a llgängliggöra för allmänheten samt för naturturism och besöksnäring. I sådana lägen krävs en medveten u ormning. Nedanstående avsni beskriver tunga bevarandeintressen som kräver särskilda hänsyn och där det i vissa fall finns begränsningar för utpekandet av LIS-områden. Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål för Sverige, som beskriver den kvalitet i miljön som är hållbar på lång sikt. Genom e hållbart samhällsbyggande och genom a minimera nega va konsekvenser för miljön, bedöms påverkan av byggna oner kunna hanteras och delvis även ge posi va effekter. I de specifika jämförelserna för Värmland är de flesta na onella målen inte möjliga a nå regionalt ll år 2020. Mål som speciellt rör LIS-planen är bland annat e rikt odlingslandskap, ingen övergödning, levande sjöar och va endrag samt begränsad klimatpåverkan. E rikt odlingslandskap rymmer vik ga biotoper som kräver hävd. Sta s ken pekar på a småskaliga jordbruk minskar alltmer i omfa ning, varför stöd och andra insatser ökar för a behålla kulturlandskapet öppet. Levande sjöar och va endrag påverkas o a nega vt av byggna on. En medveten planering är därför vik g med kloka avvägningar kring frizoner, var det är möjligt a bygga samt hållbara avlopp. E hållbart byggande är e grundkrav. Natura 2000-områden Natura 2000 är e nätverk av skyddade områden i hela EU, ll exempel korkekslundar i Spanien, öde hedar i England eller täta bokskogar och älvar i Sverige. Sy et är a hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Natura 2000-områdena är en grund för a bevara e representa vt urval av särskilt skyddsvärda arter eller naturtyper ur e europeiskt perspek- v. Medlemsländerna är skyldiga a upprä hålla en gynnsam bevarandestatus för de arter som pekas ut. Inom Karlstads kommun finns elva Natura 2000-områden varav Bra orsheden, Örtenområdet inklusive Torrakberget, Nordbyberget och Råglandaberget, samt Värmlandsskärgården ligger inom områden som är intressanta för LIS. Övriga områden utgör Po en, Alsterälven vid Gunnerud, Riksmossen nordost om Väse, Klarälvsdeltat och Kaplansholmen. Storområdet Örten består av 38 mindre skogsområden där sy et är a bevara e flertal hotade arter, bland annat pärluggla. Inom området finns även Torrakberget - med urtallskog och vars sy e är a bevara naturtypen västlig taiga, Nordbyberget samt Råglandaberget - vars sy en är a bevara den rödlistade gröna sköldmossan samt örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ. Området utgör även riksintresseområde för naturvården, och kommunen anser a det är väsentligt angivna riktlinjer för naturvård följs, samt a odligslandskapet i området hävdas. De speciella naturförhållandena gör området a rak vt för naturanknuten turism och det rörliga frilu slivet. Bra orsheden utgör e av Sveriges mest välbevarade isälvsdeltan och e geologiskt intressant område, med dödisgropar, åsar, raviner, dyner och meandrande va endrag. Fälten med sanddyner hör ll de största i si slag i landet. E flertal myrar inom området betecknas som riksintressanta. Stora delar av området ligger inom Filipstads kommun. Kärnvärdena ligger i de geologiska formerna, naturskog och myrmarker som ska lämnas orörda. Områdets värden för naturvård och frilu sliv ska bevaras. Bra orsheden utgör även e stort grundva enmagasin och har diskuterats som möjlig reservva entäkt för Karlstad och Kris nehamn. Vänerskärgården består av Arnöskärgården och Segerstad skärgård. Områdena är utpekade med sy e a bevara e flertal värden, bland annat naturtyperna pionjärvegeta on på silikatrika bergytor, västlig tajga och lövsumpskogar av fennoskandisk typ, samt e flertal fisk- och fågelarter som citronfläckad kärrtrollslända, lax, storlom och havsörn. Hela området är avsa som naturreservat och riksintresse för naturvården. Här råder även lands gningsförbud på vissa par er under fåglarnas häckningssäsong. Exploatering inom LIS-områden får inte försämra för utpekade Natura 2000-värden. Natura 2000-områden är skyddade enligt EU:s lags ning och blir automa skt riksintresseområden enligt 4 kap 8 Miljöbalken, vilket bland annat innebär a det vid exploatering eller andra ingrepp krävs en särskild llståndsprövning, som bedömer ingreppet i riksintresset. Riksintresseområdet Vänern Vänern med öar och strandområden utgör riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken, med hänsyn ll de samlade natur- och kulturvärdena i området. Området utgör även riksintresse för frilu slivet samt för naturvården enligt 3 kap miljöbalken. Turismens och främst det rörliga frilu slivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömning om llåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploatering bedöms kunna u ormas så värdena inte påverkas. U ormning och placering av ny bebyggelse samt andra åtgärder som minimerar påverkan på riksintresset ska utredas vidare i fortsa planering. Riksintresse för yrkesfiske gäller enligt 3 kap 5 miljöbalken inom hela Vänerområdet inom Karlstad. Största hotet utgör försämring av Vänerns va enkvalitet, som kommunen verkar kon nuerligt för a förbä ra. Kommunen har även satsat på utveckling av spor isket, som ska prioriteras före yrkesfiske. Riksintresset bedöms inte påverkas nega vt av LIS. 22 SAMRÅDSHANDLING
Natur, kultur och friluftsliv Karlstads kommun MUNKFORS HAGFORS Gräsmången Naturvärden Riksintresse naturvård Natura2000 Naturreservat Naturvärdesområden Östanås FILIPSTADS Kulturvärden Riksintresse kulturvård Kulturreservat Landskapsbildsskydd SUNNE Länsstyrelsens kulturmiljöprogram Friluftslivsvärden Riksintresse friluftsliv Friluftslivsområde Naturturism Närströvområden Utökat strandskydd FORSHAGA Mjönäs Torsked Ö Örten V Örten Norra Rådom Örtenäs Tidafors Molkom Acksjön Molkomssjön Österängarna Acksjön Borssjön Blombacka Stora Böckeln Hult Lindfors Mången Fageråsen Brattforsheden Sutterhöjden 150m 200m 300m KILS Forshaga Svedenäs Getebol Gapern Norum Gaperud Hedås Tågås Bäckelid Bäckelid Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby Bryngelsrud Linjen Edsvalla Hynboholm Karlstads flygplats Klarälven Väg 62 Skåre Rud Gräsås Ulvsbyn Alstern Byn KARLSTADS Öckna Maxstad Böj Hult Söre Backa Hedetången RUMS OMMUN Lillerud Tross- E45 näs Vålberg Mellerudstorp Önnerud Härtsöga Kätterud Väg 63 Karlstad Långenäs Göstahult E18 Alster Skattkärr Herrön Spånga Rud Kärne Silkesta Ekholmen Ve KRISTINEHAMNS Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Hultsberg Väse Abborrtan Vänern Mjöviksudd Faxstad Arnön Lunnerviken Hovlanda Bottenviken Sandnäs Strandvik Hultön Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken HAMMARÖ Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön UTÖKAT STRANDSKYDD 300m GÄLLER HELA VÄNERKUSTEN 0 2 4 6 8 10 1 Km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 130524 Lantmäteriet 109-2010/2667 Riksintressen samt andra bevarandeskydd och hänsynsområden avseende natur, kultur och friluftsliv. SAMRÅDSHANDLING 23
Riksintressen enligt 3 kap miljöbalken Riksintresse för naturvård Utöver del av Bra orsheden, Örtensjöarna, Riksmossen, Klarälvsdeltat, Arnöskärgården och Segerstads skärgård, som även utgör Natura 2000-områden, är del av Norra Hyn, Ölmans ravinsystem inklusive Åstorpsmossen och Sånebymossen, Sörmon, Klarälvens nedre lopp, Panken och Älgåmossen riksintressen för naturvård. Utöver Örtenområdet, Bra forsheden och Vänerskärgården, vars värden beskrivs under Natura 2000, bedöms Panken, Klarälvens nedre lopp och Sörmon ligga inom områden som skulle kunna vara intressanta för LIS. Sörmons värde är i första hand geologiskt med isälvsavlagringar och formelement. Området har e mycket stort värde för frilu slivet med utbyggda system av spår och s gar. Sörmon bör bevaras med fokus på frilu slivet och föreslås undantas från LIS. Riksintresset för Klarälven sy ar främst ll a bevara vandringsväg för de unika bestånden av Klarälvslax och Klarälvsöring, samt bevara älven som karaktärsskapande element i landskapet och staden. Översvämningsrisken kring Klarälven vid dämning, gör a bebyggelse hamnar utanför det generella strandskyddsområdet i de delar som diskuterats för bebyggelse. Klarälven bedöms därför inte påverkas av LIS. Panken utgör en fågelrik slä sjö med omgivande odlingslandskap, sammanhängande åkrar och strandängsbeten. En förutsä ning för bevarande är fortsa jordbruksdri med åkerbruk, slå er och strandbete. Bebyggelse inom det öppna landskapet är inte aktuellt inom odling- och betesmarker varför LIS inte bedöms påverka riksintresset. Riksintresse för friluftsliv Enda området för riksintresse för fril sliv, enligt 3 kap miljöbalken, utgör idag Vänerskärgården, som omfa ar Vänern inklusive öar. Sy et är a bevara Värmlandsdelen av Europas största sötva ensskärgård. De främsta ak viteterna i dagsläget är spor iske, båtsport, bad, skärgårdsu lykter och naturstudier. LIS-planen ska ta hänsyn ll värden rörande frilu slivets intressen, men sam digt möjliggöra en ökad llgänglighet för besökare ll skärgården och en levande landsbygd även kring Vänern. Det innebär a vissa åtgärder kan komma i konflikt med frilu slivets intressen. Lösningar som beaktar frilu slivet måste utredas vidare i varje separat fall. Det kan ll exempel röra gestaltning, lokalisering, avgränsningar, bevarande av specifik natur mm. Riksintresseområdena för frilu sliv håller på a ses över. Riksintresse för kulturmiljö Alsterdalen, Väse kyrka med omgivningar (Väse/Ve) och Segerstad utgör riksintressen för kulturmiljö. Segerstad, Alsterdalen och Väse/Ve ligger alla inom områden som skulle kunna diskuteras för LIS. Riksintresset Segerstad sträcker sig från Norsälven ll Vänerstranden vid Dybo en, och omfa ar välbevarade gårdsbruk från 1700- och 1800-talen och en välbevarad slä bygd med lämningar från brons- och järnålder, t.ex domarringar, förhistoriska gravfält, fornborgar mm. Segerstads gamla kyrkby, har e medel da ursprung och en oski ad radbykaraktär med höga värden, och skyddas av områdesbestämmelser. Igenplantering, avverkning, vägbyggen och exploatering kan skada värdena. LIS bör om det blir aktuellt inom riksintresseområdet u ormas så värdena för riksintresset inte påverkas. Riksintresset Alsterdalen omfa ar kulturlandskapet på båda sidor om Alstersälven från Vänern upp ll Alstrums gård. Området utgörs av jordbruksbygd med ski ande karaktär och området har stark koppling ll Gustaf Frödings diktning. En del i värdet utgör även den slingrande landsvägen och bebyggelsegrupperna. För området gäller även landskapsbildsskydd och delar skyddas av områdesbestämmelser. Området är intressant för natur- och kulturturism. Kulturmiljöområdet inom Alsterdalen bör ej utvecklas vidare för LIS utan bevaras för kultur- och frilu slivsturism. Väse kyrka med omgivningar består av en nyklassicis sk kyrka, prästgård, klockargård, sockenstuga, skola, ngshus, kyrkstallar, gårdar mm och området består av sanka, betade strandängar. Kyrkbyn utgör sockencentrum med ursprung i järnåldern. Delar omfa as av landskapsbildsskydd. Området har e rikt fågelliv, varför kommunen anlagt fågeltorn mm. LIS medges inte mellan kyrkbyn och strandområdena vid Panken och bedöms därför inte påverka riksintresset. Riksintresse för kommunikationer och anläggningar Funk onen för Karlstads flygplats får inte påverkas nega vt av bebyggelse eller andra åtgärder. Flygplatsområdet har tre olika influensområden - e för fysiska flyghinder, vilket bl.a påverkar llåten byggnadshöjd, e för bullerstörning samt e för utrustning för kommunika on, naviga on och övervakning (CNS-utrustning). LIS-områden inom influensområdet för flygplatsen bedöms inte som lämpligt, framför allt med avseende på buller. LIS bedöms inte påverka flyget. Farleden i Vänern in ll Karlstads hamn utgör riksintresse och passerar precis utanför Jäveröns sydvästra spets, men bedöms inte påverkas av LIS-planen. Järnvägen utgör riksintresse och angör va enområden utmed Vänern och Klarälven, men påverkas inte av LIS-planen. E18, E45 riksvägarna 61, 62 och 63 och väg 707 omfa as av riksintresset för väg. Rv 61 och väg 707 berörs inte av LIS-planen. Rv 62 passerar in ll Klarälven men bedöms inte påverkas nega vt av eventuella LIS-områden. Rv 63 förbi Alstern, Gapern och Molkom bedöms inte påverkas nega- vt av LIS-planen. Hänsyn ll riksintresset måste dock tas vid fortsa planering, så a möjligheten a trafikera dem i nödvändig omfa ning inte ska försvåras. Riksintresset för Vindbruk utgörs av e flertal områden i Vänern. LIS-planen berör dock inga av dessa områden som ligger ute på öppet va en. Riksintresse för totalförsvaret Horssjöns skju ält i den nordöstra delen av kommunen, utgör riksintresse för totalförsvaret. Runt skju ältet finns e påverkansområde för buller, säkerhet med mera, och ingen störningskänslig ny bebyggelse bör llkomma inom de a område. De a utgör en begränsning för LIS-områden. 24 SAMRÅDSHANDLING
Övriga natur- kultur och friluftsvärden Vid utpekandet av respek ve LIS-område prövas lämpligheten även mot övriga natur-, kultur-, landskaps- och frilu sintressen. Bred biologisk mångfald En bred biologisk mångfald är önskvärt för a få en hållbar struktur i naturmiljön inom kommunen. För a få överblick över fördelningen mellan de olika marktyperna - vad som är vanligt och vad som är mer ovanligt - har olika skikt i vegeta- onskartan kategoriserats i olika marktyper. Jordbruksmark Marktypsanalysen visar bland annat a det finns en rela vt stor andel jordbruksmark. Enligt na onella och kommunala riktlinjer ska jordbruksmark hanteras restri vt när det gäller exploatering. E rikt odlingslandskap rymmer vik ga biotoper som kräver hävd. Sta s ken pekar på a småskaliga jordbruk minskar alltmer i omfa ning, varför stöd och andra insatser ökar för a behålla kulturlandskapet öppet. Sjöar med hög andel omgivande jordbruksmark är Södra Hyn, Panken och Alstern. Jordbruksmarken sammantaget med höga värden för kulturmiljö, fågelliv, natur mm gör a Panken och Södra Hyn inte bedöms lämpliga för LIS. Bosjön Rottneros Marktyper Karlstads kommun Rottneros Marktyper Karlstads kommun Gårdsjön Gårdsjön Gräsmången Gräns stad och landsbygd Ransätershöjden Rudshöjden n - Torpsjön Torpsjön Gösjön Vatten Pråmsjön Skog, barr- och blandskog Lövskog Åker Hygge Annan öppenmark Vatten Nedre Fryken Smårissjön Lusten Dejefors Deje Syrsjön Blysjön V Örten Ö Örten Molkom Sluten bebyggelse Västra Hög Gräns bebyggelse stad och landsbygd Ämtervik Låg bebyggelse Skacksjön Sluten bebyggelse Industriområde Emsen Mellan- Fritidsbebyggelse Västra Fryken Hög bebyggelse Visten Skog, barr- och blandskog Ämtervik Skacksjön Lövskog Låg bebyggelse Västbynäset ÅkerIndustriområde Hygge Mellan- Annan Fritidsbebyggelse öppenmark Fryken Molkomssjön Stora Böckeln Acksjön Blombacka Borssjön Lungen Alstern Mången Brattforsheden Forshaga Gapern Fagerås Kil Gapern Edsvalla Norsälven Linjen Skog, barr- och blandskog S Lövskog Hyn Öppen mark Åker Industriområde Väg 62 Fritidsbebyggelse Skåre Bebyggelse Väg 61 Klarälven Vallargärdet Alstern Glumman Ölman Svartån E45 Vålberg Väg 63 Karlstad Alster Skattkärr E18 Älvenäs E18 Jäverön Arnöfjorden Väse Ölme Grums Kattfjorden Tye Arnön Bottenviken Hultön Lunnerviken Ölmeviken Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Bryngelsnäs Sättersholmarna Ö. Söön Åsundaön Hammarön Hjälmarsfjorden - Bärön Kartan redovisar marktyper inom kommunens yta. Gröna ringar på kartan betonar värdefulla lövskogsområden och röda ringar betonar strandområden med hög andel jordbruksmark. Sibberön SAMRÅDSHANDLING 25
25,8% 2,2% 6,7% 0,2% 1,0% 0,3% 63,8% Skog, barr- och blandskog Lövskog Skog, barr- och blandskog Öppen Lövskog mark Öppen mark Åker Åker Industriområde Industriområde Fritidsbebyggelse Bebyggelse KATEGORI ha % Skog, barr- och blandskog 2404,8 63,8 Lövskog 84 2,2 Öppen mark 972,1 25,8 Åker 253,1 6,7 Industriområde 9,6 0,3 Fritidsbebyggelse 38,4 1 Bebyggelse 8,7 0,2 Total yta 3770,7 100 Tabellen och cirkeldiagrammet redovisar fördelningen av marktyper inom det generella strandskyddsområdet (100 meter) invid alla sjöar och vattendrag i kommunen. Andelen bebyggd (privatiserad) mark inom landsbygdsområdet är mycket låg. Alsterns östra sida omfa as av riksintresset för kulturmiljö och den västra sidan är utpekad för stadsutveckling i översiktsplan 2012 samt i detaljplaner och program. Delar av de södra områdena ingår i stadsområdet för Karlstad stad. Ställningstaganden kring byggande bedöms därmed vara gjorda kring Alstern och kommer inte hanteras i denna LIS-plan. Lövskogar Analysen visar a det finns e rela vt litet bestånd av lövskogar, vilka bör hanteras restrik vt i förhållande ll LIS. Strandängar Inom kommunen finns e stort antal strandängar som är intressanta a bevara. Exploatering av bebyggelse inom strandängsområden bör hanteras restrik vt. Hälsa och säkerhet En övergripande analys har gjorts av risk- och hälsofrågor. Hälsofarliga risker av mer omfa ande betydelse, som redovisas nedan, inkluderas i denna analys, medan risk- och hälsopåverkan som kan påverkas genom bland annat u ormning, mer exakt lokalisering mm ska studeras vidare inom respek ve utvecklingsprojekt. Riksintresset för anläggningar som väg, järnväg, flygplats och vindbruk samt riksintresset för totalförsvar, bedöms vara allmänna intressen som berör hälsa och säkerhet. Ställningstagande kring dessa intressen beskrivs i föregående avsni. Rasrisk Längs hela Norsälven finns konstaterade riskzoner för ras och skred. Nya LIS-områden för bebyggelse längs älven bedöms därför inte som lämpligt. Översvämningsrisk Översvämningrsiken kring Vänern påverkas av nederbörd, avsmältning och vind. Om vinden ligger på mot Karlstads kustlinje i 20 m/s bedöms va ennivån pga vinden kunna s ga upp ll 45 cm. Mer vind än 20 m/s i ofördelak g riktning för Karlstad inträffar ca 1 mma vartannat år vinter d. Lägsta llåtna golvnivå är i dagsläget +47,26 m (RH2000) enligt översvämningsprogrammet. E komplement ll översvämningsprogrammet med nya riktlinjer håller på a tas fram. Utmed Klarälven råder andra förutsä ningar. Avsmältning och och framför allt nederbörd spelar stor roll. Vinden får däremot inte utrymme a driva på va net på samma sä som i Vänern och vindpåverkan finns inte. Avsmältningen förväntas också minska på sikt med den klima örändring som pågår. I dagsläget regleras även avtappningen från Vänern och minskar därmed risken för översvämning.längs älven dämmer även vissa områden, bland annat i och kring Skåre där älven snabbt dämmer vid höga flöden. Vid Vänern diskuteras flera LIS-områden. Där bör riktlinjer för översvämningsnivåer studeras under plan- och bygglovskedet. E LIS-område kring älven har också diskuterats, men när området som påverkas av översvämning har undantagits, ligger resterande möjligt utvecklingsområde utanför strandskyddat område. LIS är därför inte aktuellt för bostäder kring Klarälven. Vindkraft Kommunen har en fördjupad översiktsplan för vindkra, som omfa ar områden för vindkra såväl i Vänern som på land. Områdena i Vänern är pekas ut som riksintressanta. På land finns områden utpekade på e flertal ställen. Av dessa är det endast området invid Mången som eventuellt kan ligga i konflikt med en utveckling invid sjön. Frågan bör hanteras vidare i kommande prövningar. Föroreningar i mark, byggnader och vatten Föroreningar kan vara e hinder för utveckling, men utveckling kan sam digt innebära en möjlighet a ta hand om och hantera föroreningarna på platsen. Ur miljöhänseende är det senare a föredra. Ekonomiskt kan det finnas svårigheter a klara av a rena områden för a möjliggöra utveckling av boende eller liknande. Sam digt kan utvecklingen av e förorenat område bidra ll a knyta samman orten, e ersom dessa markområden o a tenderar a ligga i eller i nära anslutning ll samhällena. O a är områdena idagsläget svåra a använda för någon verksamhet, vilket bidrar ll a sprida en bild av förfall. Bebyggelsen kan i många fall vara kulturhistoriskt intressant och ha en stor betydelse för a visa dess historia och betydelse i samhällsutvecklingen. A ta vara på liknande områden, rena och utveckla dem, kan i förlängningen bidra ll en samhällsekonomisk vinst som är svår a beräkna värdet av. Föroreningar i va enområden finns o a i anslutning ll äldre fabriksmiljöer bland annat i Borssjön och vid Älvenäs. 26 SAMRÅDSHANDLING
Risker och skyddsområden Karlstads kommun MUNKFORS HAGFORS Gräsmången Markföroreningar Farligt gods, A-leder Östanås FILIPSTADS Ras- och skredrisk Riksintresse vindkraft Riksintresse för flyg Flyg SUNNE Mjönäs Torsked Ö Örten Örtenäs Hinderfri yta kring flygplatsen Influensområde för flygbuller V Örten Tidafors Acksjön Stora Böckeln Riksintresse för totalförsvaret Norra Acksjön Övnings- och skjutfält Påverkansområde FORSHAGA Rådom Molkom Blombacka Mången Brattforsheden Lindfors Hinderfritt på grund av flygverksamhet Molkomssjön Österängarna Borssjön Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol KILS Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby GRUMS Hynboholm Bryngelsrud Klarälven Linjen Väg 62 Karlstads flygplats Skåre Edsvalla Tross- Melleruds- E45 näs torp Härtsöga Kätterud Lillerud Önnerud Vålberg Rud Gräsås Väg 63 Karlstad Ulvsbyn Alstern Långenäs Byn Göstahult E18 Alster KARLSTADS Skattkärr Herrön Öckna Spånga Rud Maxstad Hult Böj Silkesta Kärne Ekholmen Ve Söre Backa Hedetången KRISTINEHAMN Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Hultsberg Väse Abborrtan Vänern Mjöviksudd Faxstad Arnön Lunnerviken Hovlanda Bottenviken Sandnäs Strandvik Hultön Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken HAMMARÖ Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön 0 2 4 6 8 10 1 Km Transporter av farligt gods, buller, luftföroreningar mm Transporter av farligt gods, förorenad mark, bullerproblem och lu miljöer som inte uppfyller miljönormen i förhållanden ll bland annat bostadsbebyggelse finns längs flera vägar och inom olika platser i kommunen. Hänsyn ll eventuell påverkan från dessa störningar på ny llkommande bebyggelse kan endast studeras i de enskilda fallen då man också kan studera möjligheter a begränsa störningarna. SAMRÅDSHANDLING 27
Levande landsbygd En levande landsbygd är avhängig av många faktorer och LIS utgör enbart en liten del, som dock i många fall kan vara väldigt avgörande för e samhälles iden tet och möjligheter. Denna vision om en levande landsbygd och hur de strandnära områdena ska ny jas, bygger på analyser av dagsläget, e erfrågan och vilka förutsä ningar som finns för utveckling. Fokus ligger på bostäder, befintligt och poten ellt näringsliv samt a rak vitet och särdrag. Var bör nya bostäder lokaliseras för a stö a landsbygdens utveckling? Finns utvecklingsmöjligheter i befintligt näringsliv och en poten al för alterna va verksamheter, t.ex ökad turism? Vad a raherar besökare ll landsbygden? A värna och utgå från landsbygdens särdrag och a rak vitetsvärden är grundläggande. Unika företeelser och lägen, kulturmiljö, befintligt näringsliv, turism mm har bedömts kunna ge ingångar ll poten ella utvecklingsbranscher och infly ning, varför e särskilt fokus lagts på dessa frågor. Gräsmången Gräns stad och landsbygd Täthetsanalys Gruppering antal hus/ha Fastighetskartan Karlstads kommun 1-2 Gräns stad och landsbygd 3-5 Gruppering antal hus/ha Fastighetskartan 6-10 Östanås FILIPSTADS 11-150 - 2 >50 3-5 6-10 SUNNE Mjönäs Torsked Ö Örten Örtenäs 11-50 >50 SUNNE KOMMU V Örten Acksjön Stora Böckeln Tidafors Acksjön Norra Rådom Mången FORSHAGA Molkom Blombacka Lindfors Brattforsheden Borssjön Molkomssjön Österängarna Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol KILS Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud SS KK Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby Bryngelsrud Linjen Edsvalla Hynboholm Väg 61 Karlstads flygplats Klarälven Väg 62 Skåre Rud Gräsås Ulvsbyn Alstern Byn Öckna KARLSTADS Maxstad Böj Hult Söre Backa Hedetången GRUMS E45 Trossnäs Lillerud Mellerudstorp Önnerud Härtsöga Kätterud Väg 63 Karlstad Långenäs Göstahult Skattkärr E18 Spånga Silkesta Ve KRISTINEHAMNS Vålberg Alster Herrön Rud Kärne Ekholmen Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Väse Hultsberg Abborrtan Vänern Faxstad Mjöviksudd Arnön Hovlanda Strandvik Bottenviken Hultön Lunnerviken Sandnäs Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg HAMMARÖ Åsundatorp Rudsviken Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön Bebyggelsetätheten i kommunen samt områden för sökta bygglov under tiden 2010-2012. Röda ringar motsvarar en koncentration av beviljade bygglov 2010-2012. 28 SAMRÅDSHANDLING
Bebyggelsetäthet och efterfrågan Denna analys sy ar ll a skapa en samlad bild av tätheten och bebyggelsetrycket. Hur dagens bebyggelse är lokaliserad i förhållande ll allmänna vägar, sjöar och va endrag samt bebyggelsetrycket påverkar var det är rimligt a anta a det kan ske en fram da utveckling. Analyser av bebyggelsetrycket har gjorts baserat på beviljade strandskyddsdispenser mellan 1998-2010 (WSP Juni 2011), givna bygglov 2010-2012, befintlig bebyggelsestruktur samt inriktningen i befintliga planer och program. Vad gäller boende kan befintliga bostadsmiljöer a rahera nya landsbygdsboende. Samordning underlä ar hållbara lösningar för VA, infrastruktur etc. E erfrågan på utvecklingsbar mark i Vänernära lägen begränsas av det na onella direk vet om restrik vitet i lägen med högt tryck. Befintlig bebyggelse En högre koncentra on av bebyggelse finns i dagsläget i stråken Älvenäs - Kil, Bomstad - Skutberget, längs Klarälven mot Skåre, längs Alsterdalen upp mot Gapern - Molkom/ Blombacka och kring Väse. Områden med gles eller ingen bebyggelse där det råder e lågt tryck på omvandling bör undantas från LIS, e ersom det är svårare a nå en hållbar utveckling i dessa områden. Bygglov Störst tryck på bygglov har de senaste åren legat i stråken Härtsöga - Klarälven, Alstern-Gapern, Rud-Fågelvik, vilket överensstämmer med rela vt bebyggelsetäta områden. Befintliga strandskyddsdispenser Strandskyddsdispenserna kategoriseras u från permanentbostäder, fri dshus, areella näringar, hamnar, turism och tekniska anläggningar. Vad gäller dispenser för permanentbostäder finns en koncentra on i närområdet kring Karlstad, medan det för fri dshus finns e högt tryck främst vid Vänern, Gapern och Alstern. Utöver det finns dispenser vid Molkomsjön, Mången och Örtensjöarna. Generellt råder litet tryck för utveckling av turism, hamn och frilu sliv, och fokus ligger vid Vänern. Befintliga och pågående planer och program Förutom översiktsplan 2012 finns fördjupade översiktsplaner, program, detaljplaner och policies som styr utvecklingen i olika områden. Pågående planer ger en indika on om var det råder e intresse för omvandling eller utbyggnad. Kring Karlstad pågår detaljplaneläggning främst inom de centrala delarna. Utanför stadsgränsen pekar översiktsplan 2012 ut Vallargärdet, Skåre och Rudshalvön som utvecklingsområden för stadsnära landsbygd. För de mindre samhällena Väse, Vålberg och Molkom har satsningar gjorts på upprustning av de centrala delarna kring bu ksgator, torg mm. Planarbeten pågår med sy e a komple era och försköna centrummiljöerna. I Ska kärr pågår planläggning för en ny sta on samt ny bebyggelse mot Vänern. Kring Alstern pågår planarbeten kring Edsgatan samt Vallargärdet. Boendeformer Det finns många a rak va miljöer för boende utanför stadsområdet i Karlstads kommun. Dessa miljöer bidrar med värden som vacker natur, närhet ll va en, tystnad, vacker landskapsbild och kulturmiljöer. Ges goda förutsä ningar för a utveckla boende och bedriva verksamhet på landsbygden, kan det vara en konkurrensfördel för hela kommunen. Efterfrågan på mångfald och olika boendeformer I kommunens strategiska plan betonas a kommunen ska vara en plats för alla och a mångfald är posi vt. Olika skeden av livet kan också skapa olika behov av boendetyper. En del e erfrågar stora åretruntvillor i strandnära lägen medan andra vill ha e enkelt fri dshus som kan fungera som komplement ll e lägenhetsboende i stan. Många vill omvandla si fri dshus ll e permanentboende. De a är dock inte lämpligt i alla lägen. Sammanhållna områden med en tydlig fri dshuskaraktär har e egenvärde och representerar en komple erande boendeform som byggs i mycket liten skala. För a möjliggöra områden som kan a rahera många olika befolkningsgrupper, bör det finnas möjligheter ll en bredd av olika bostadsformer på landsbygden, även i LIS-områden. Tre olika kategorier av boende U från önskemålet om mångfald är det önskvärt a arbeta med tre olika kategorier av ny llkommande bostäder - permanentbostäder, fri dshus med åretruntstandard samt rena fri dshus- eller kolonistugeområden på arrendetomt. Åretruntboende För a utveckla de mindre samhällena på e hållbart sä krävs en förtätning som i första hand fokuserar på åretruntboende inom och i nära anslutning ll samhällena. Permanentboende bidrar ll liv och rörelse, ger e kon nuerligt llsko ll serviceunderlag, kollek vtrafik och skolor mm. Det skapas också en självkänsla i en ort som växer och som folk vill fly a ll, vilket är en vik g a rak vitetsfaktor. Fri dshus med åretruntstandard Områden som lämpar sig för omvandling från fri dshus ll permanentboende bör bidra ll utveckling av landsbygden i stort, och a stärka befolkningsunderlaget för service, skolor, kollek vtrafik, VA mm. Rena fri dshusområden Den tredje kategorin Rena fri dshusområden innebär inget eget ägande, och bör därför vara hårt reglerade i detaljplan, och endast llåta kolonistugeområden eller små fri dshus med enkel standard. Det skulle kunna bidra ll en social mångfald där fler får llgång ll boende i strandnära lägen. De olika kategorierna bidrar ll a många får llgång ll kommunens strandområden. Det ger e bre utbud av boendeval, vilket kan a rahera olika befolkningsgrupper. En bredd av boendeformer är vik g om landsbygden ska vara konkurrenskra ig, och bedömningen är a alla typer av bostäder kan bidra ll utvecklingen på landsbygden. SAMRÅDSHANDLING 29
Bebyggelseanalys Karlstads kommun MUNKFORS HAGFORS Gräsmången Gräns stad och landsbygd Stadsutvecklingsmark Östanås FILIPSTADS Stadsnära landsbygd Byggnader SUNNE Örtenäs Planlagd mark Mjönäs Torsked Ö Örten Strandskyddsdispenser Areell näring V Örten Tidafors Acksjön Stora Böckeln Friluftsliv Norra Acksjön Fritidsbebyggelse Hamn FORSHAGA Rådom Molkom Blombacka Mången Brattforsheden Lindfors Permanentbebyggelse Turism Molkomssjön Österängarna Borssjön Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol KILS Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Tågås Göranstorp Snårstad Flatvik Mosserud Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby Bryngelsrud Linjen Edsvalla Hynboholm Karlstads flygplats Klarälven Väg 62 Skåre Rud Gräsås Ulvsbyn Alstern Byn KARLSTADS Öckna Maxstad Böj Hult Söre Backa Hedetången RUMS OMMUN Lillerud Tross- E45 näs Vålberg Mellerudstorp Önnerud Härtsöga Kätterud Väg 63 Karlstad Långenäs Göstahult E18 Alster Skattkärr Herrön Spånga Rud Kärne Silkesta Ekholmen Ve KRISTINEHAMNS Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Hultsberg Väse Abborrtan Vänern Mjöviksudd Faxstad Arnön Lunnerviken Hovlanda Bottenviken Sandnäs Strandvik Hultön Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken HAMMARÖ Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön 0 2 4 6 8 10 1 Km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 130521 Lantmäteriet 109-2010/2667 Bebyggelseanalys av planer och strandskyddsdispenser. Röda ringar betonar områden med hög täthet av dispenser för permanent bostadsbebyggelse, medan blå ringar betonar hög täthet av dispenser för fritidshus. Se även karta sid 11. 30 SAMRÅDSHANDLING
Särdrag och styrkor Utveckling av landsbygden kräver a man bygger vidare på lokala kvaliteter och styrkor som finns. I e försök a ringa in karaktäris ska särdrag, med allt från näringsliv ll u ormning, har arbetsgruppen försökt ringa in karaktärsområden. En plats kvaliteter kan bidra ll a ringa in poten ella utvecklingsmöjligheter, vilket utgör en grund för urvalet av LISområden. LIS-området kan också bidra ll a utveckla och stärka platsens varumärke och kvalitet. Fem särfrågor som präglar och som innebär en möjlighet ll utveckling återkommer i flertalet diskussioner - kulturbygd/kulturmiljö, lokalt näringsliv, lantbruk, möjligheten ll naturturism/rekrea on/ frilu sliv samt poten alen med vänerskärgården. Kulturmiljöer utgör en vik g del i en plats utveckling och skapar en historisk tyngd åt bygden. O a a raherar kulturmiljöer turister sam digt som de är vik ga för e samhälles och en stads iden tet. Kulturmiljöer i sig kan bidra ll a skapa noder och utveckling. Det lokala näringslivet kan öppna möjligheter för utveckling. Utbudet av befintligt näringsliv varierar i de tre mindre samhällena, men överlag utgör turismnäringen en mycket liten del. Här finns en stor poten al för utveckling. En vik g del för a a rahera turister och lokala besökare ut på landsbygden är natur-, kultur- och frilu smiljöer. Vänern utgör en vik g men underutvecklad des na on som är intressant såväl na onellt som interna onellt. Även inlandet är intressant, och underutvecklat för turism jämfört med andra delar av landet. Natur, kultur och frilu sliv som paketeras på rä sä är en näring på frammarsch, och Värmland ligger väl ll i landet med enkla kommunika oner, vildmark, vinter, sjöar, älvar, stad och kulturbygd. Här bör finnas stora möjligheter för krea va entreprenörer. Lantbruksnäringen är mycket vik g för a bevara e öppet kulturlandskap. O a kan det vara svårt a få lönsamhet i e lantbruk, speciellt för småskaliga och ekologiska jordbruk, och många söker stödnäringar a utöka verksamheten med. Som e alterna v ll jordbruksstödet, är det önskvärt a öka förutsä ningarna för a kunna bedriva lantbruk med hjälp av alterna vnäringar som kan stö a verksamheten ekonomiskt. Det kan innebära uthyrningsmöjligheter för kor dsgäster eller lång dsboende. Det kan också innebära gårdsbu ker, restaurangverksamhet, caféer, uthyrning av kanoter, kajaker etc. Lokala kvaliteter och styrkor Norsbygden - Älvenäs/Vålberg/Edsvalla Norsbygden, som karakteriseras av kulturmiljö och industrialism, utgörs av Vålberg, Älvenäs, Åstorp, Edsvalla, Stora och lilla Bårum. Älvenäs har under lång d fungerat som boplats och har riksintressanta kulturhistoriska lämningar som fornborgar mm på båda sidor om viken. När Vålbergs fabriker anlades vid Norsälven 1886, började Vålbergs samhälle ta form parallellt med a utbyggnaden av arbetarebostäder startade. När viskosindustrin och Svenska Rayon på 1940-talet växte fram i Älvenäs exploderade utvecklingen. De a exempel på samhällsutvecklingen med nybyggaranda och industrialism utgör idag e kulturhistoriskt intressant avtryck. Vålberg och Edsvalla har en ak v bygdeförening som bland annat driver Norsbygdens marknadsdag. Vålberg har en dominans av tyngre industri med bland annat Älvsbyhus. Det nya industrispåret, som nyligen invigdes, är en vik g samfinansierad satsning som ska stö a det lokala näringslivet. I Älvenäs finns Rölunda jordförbä ringsanläggning, som storsatsar och samlar all sin verksamhet i Värmland ll de a läge invid hamnen. I Älvenäs finns djuphamn, industrispår och närhet ll E18, vilket ger goda möjligheter ll utveckling av verksamheter med behov av e bra transportläge. Här finns även Älvenäs industrihotell som hyr ut lokaler ll verksamheter och lager. Molkom-Östanås-Ängsbacka E antal intressanta kulturmiljöer och vackra landskapsvyer längs väg 240 ger Molkomsbygden en stark särprägel. På senare d har utvecklingen med Ängsbacka kursgård i spetsen ge bygden en livss lsimage med fokus på närodlat och ekologiskt samt e ökat andligt och mentalt medvetande. Verksamheten har under e antal år vuxit och drar omkring 1500 besökare och e stort antal volontärer. De a sä er en stark prägel på det sociala livet i samhället och liknande verksamheter fortsä er a utvecklas. Norr om Molkom planeras bland annat en helande trädgård. Bygdeföreningen Mera Molkom driver på utvecklingen av Molkom. Även i Molkom och vid Blombacka finns kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer från en gången industriepok. I mark och byggnader finns mycket föroreningar, som i dagsläget utan rening gör det svårt a använda miljöerna för annan verksamhet. Delar av bebyggelsen har stor betydelse Älvenäs industrihotell utgör en möjlighet inför framtiden. Byggnaden ligger i ett vackert läge med utsikt invid Vänern. Molkoms Bruk utgör en spännande miljö nära centrala Molkom och Rv 63, precis intill Molkomsjön. SAMRÅDSHANDLING 31
Täthetsanalys Karlstads kommun Gräns stad och landsbygd MUNKFORS HAGFORS Gräsmången Gruppering antal hus/ha Fastighetskartan 1-2 3-5 6-10 11-50 >50 SUNNE Örtensjöområdet - naturturism Mjönäs Östanås Örtenäs Torsked Ö Örten Blomba cka/molkom/ FILIPSTADS FFI F I LLI L I PPSSTTAA P S T A DSS S KK K O M M U N Östa tanås/ s/ängsbacka livsstil, näro dlat, kulturbygd, vattennärhet FORSHAGA Stråket Borssjön/Molkomsjön/ Gapern/Alstern/Vänern- friluftsliv, fiske, kanotleder, skridsko mm V Örten Getebol Norra Rådom Tidafors Molkom Norum Acksjön Acksjön Borssjön Blombacka Hedås Stora Böckeln Hult Lindfors Mången Fageråsen Bäckelid Brattforsheden Sutterhöjden Bäckelid Brattforsheden - naturturism, camping, kulturmiljö Kil KILS Södra Hyn - fågelskådning Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Flatvik Snårstad Gapern Tågås Mosserud Göranstorp SS KK Heden Norsbygden (Vålberg- Edsvalla) GRUMS kulturmiljö, industri, Rudsta Åsundaön Bärön naturturism Önnerud Botorp Rud HAMMARÖ Hammarön KARLSTADS Hovlanda Bottenviken Alster Herrön Vålberg Kärne Rud Ekholmen marknad E18 Väse Arnöfjorden Väse Älvenäs Edsberg Skutberget Jäverön Hultsberg Bomstad Åsfjorden E45 Abborrtan Linjen Edsvalla Åsundatorp Bryngelsrud Solberg Lillerud Rudsviken Segerstad udde - Hynboholm Karlstads flygplats Vänern Väg 61 S Hyn Härtsöga Klarälven Väg 62 Skåre Kätterud Skutberget/ Bomstad - friluftliv, motion, camping, Vänern Skoghall Gräsås Vallargärdet Åstorp Väg 63 Karlstad Ulvsbyn Alstern Långenäs Byn Göstahult E18 Hult Skattkärr Jäverön - skärgårdsturism, lantbruk, öppet hav Sättersholmsfjärden Öckna Spånga Mjöviksudd Böj naturreservat Maxstad Faxstad Arnön Värmlandsskärgårdens Silkesta Lunnerviken Sandnäs Strandvik Hultön Lövhöjden Hulteby Panken/Arnöfjorden - Backa Söre Hult fågelskådning, strandängar, Hedetången jordbruksbygd, kulturmiljö Ve Österängarna Trossnäs Mellerudstorp Molkomssjön KRISTINEHAMNS stationssamhälle, design, Väse-Rasta, lantbruk, Vänern Analys av särdrag och potential i och utanför de mindre tätorterna. Utanför Karlstad tätort utmärker sig Norsbygden, Blombacka/Molkom/Älvsbacka/ Östanås samt Väse, socialt, strukturellt och kulturellt. Genom att ta vara på och komplettera de kvaliteter och näringar som finns, kan orter och omland utvecklas positivt. Vänern utgör även en särpräglad miljö som helhet. 0 1 2 4 6 8 10 Km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 130521 Lantmäteriet 109-2010/2667 Bottenviken i Väse utgör en vacker strandängsvik med badplats och båthamn. Området har stor potential att bli ett utflyktsmål för kommunen i övrigt. Spänger utmed Jäveröns nordsida öppnar upp strandängarna för besökare. 32 SAMRÅDSHANDLING
för a visa på samhällets betydelse historiskt, hur samhället fungerat och den utveckling som ske. Om möjligt bör dessa områden tas om hand och utvecklas för annan verksamhet. De a gäller bland annat Molkoms Bruk, som i dagsläget används för diverse verksamheter bl.a industrihotell. Läget vid Molkomsjön är idealiskt och området sä er en stor prägel på Molkoms samhälle och skulle kunna bli en llgång i en fram da utveckling. Eventuellt skulle delar av området kunna utvecklas medan viss del av verksamheten ligger kvar, för a öka llgängligheten ll Molkomsjön och skapa en ny möjlighet ll va enkontakt i Molkom. Väse Väse utgör e av få sta onssamhällen inom Karlstads kommun. 1869 byggdes järnvägen färdigt i Väse och bebyggelseutvecklingen tog fart. Idag utgör tågstoppet en oerhört stor llgång för utveckling. Men det som mest har präglat Väsebygdens historia och karaktär är sannolikt lantbruket och djurhållningen. Öppna landskap och levande gårdar ligger ända inne vid samhället. Här skulle boende på lantgårdslösningar vara en möjlighet som skulle kunna samverka med café- och handelslivet på orten. Även utveckling av gårdsbu- ker skulle kunna bidra ll a a rahera besökare. Bygden har på senare d kommit a präglas av design och hantverk bland annat finns här en av Sveriges få specialbu ker för produkter designade av Ernst Krichsteiger. Även antalet caféer och andra verksamheter har ökat. Bland annat har va enfabriken öppnat med café och försäljning. Väse-rasta längs E18 utgör en vik g mötesplats för boende, verksamma och förbipasserande på E18. Det utgör också en entré ll Väse som kan bidra ll a locka förbipasserande ll spontana besök i samhället. Här finns en stor poten al a marknadsföra Väse, då många stannar ll för en respaus. Närhet ll Vänern skulle kunna bli e signum för de östra delarna av Karlstads kommun. Vackra strandängar, vassvikar och poten ella promenadstråk som ökar llgängligheten ll va net skulle kunna utvecklas ll en a rak onsfaktor för Väse, som även stärker cafélivet och handeln. Jäverön Jäverön är i dagsläget utpekat som en besöksö med fokus på frilu sliv och här finns flera vandringsleder med vindskydd och rastplatser. Översiktsplan 2012 anger naturturism och frilu sliv som inriktning för markanvändningen. Båtbussen angör norra delen av ön och badmöjligheter finns längst söderut med utsikt mot öppet hav. Det finns bilfärja ll ön som trafikerar året runt, förutom när den fryser fast vinter d. Då saknas kommunika oner med fastlandet. Entrén ll ön präglas av e småskaligt öppet landskap, med stengärden, alléer och betade marker. Mi på ön finns Jäverö gård, som kommunen arrenderar ut. Arrendatorn för Jäverö gård är mycket ak v och driver, förutom djurhållning och ekologisk matproduk on, bilfärjan, arrangerar barnkalas, turer med häst och vagn, café, öppen gård och erbjuder även julbord. Det finns även uthyrningsrum på ön och arrendatorn vill gärna bredda gårdens verksamhet och bland annat öppna upp konferensmöjligheter på ön. För a ön ska behålla sin karaktär är arrendatorn en vik g part för a hålla landskapet öppet och skapa möjligheter på ön. I övrigt finns e stort antal fri dshus, som arrenderar mark av kommunen. Dessa ligger rela vt tä utmed den västra stranden och lite mer spri utmed den östra stranden. Eventuellt finns möjligheter ll a förtäta med strötomter för y erligare arrenden framför allt i de västra delarna. De östra delarna skulle lämpa sig väl för utbyggnad av uthyrningsstugor som arrendatorn skulle kunna få rådighet över. Förutom en u lyktsö, finns en önskan om a se över möjligheterna a på sikt utveckla Jäverön för permanentboende och ökad u lyktsnäring. Befintlig bilfärja sä er en kra ig begränsning för utveckling. En bro har diskuterats för a kunna utveckla ön mer, alterna vt en färja som klarar vintertrafik. En utveckling som innebär ökad trafik ll och från ön, kräver också förbä rade vägförbinelser på fastlandssidan, där det finns problem med trafiksäkerhet för bland annat skolbarn. Idag finns ca 6 hushåll som bor året runt på Jäverön och ökat permanentboende skulle förändra karaktären på ön kraf- gt. Det är vik gt a eventuell ny bebyggelse görs med stor omsorg om befintliga värden, och skapar e mervärde på ön som blir unikt i Karlstad, för a ön även fortsa ska kunna utvecklas som e u lyktsmål. Lantbruket i Väse präglar landskapet kring orten. Den småskaliga, karaktärsfulla entrén till Jäverön från färjeläget kantas av alléer, strandängar och rester av stengärden. SAMRÅDSHANDLING 33
Stora asfaltsytor präglar de sjönära områdena i t.ex. Molkom. Hur nyttjas sjönära lägen i de små tätorterna? Om små samhällen på landsbygden ska kunna a rahera folk bör etableringar inte styras av var det finns mark över. Det bör ske u från var det upplevs a rak vt a bo och vad som är a rak vt a besöka. Satsningar ska bygga vidare på en helhetsbild över det lilla samhällets möjligheter ll utveckling och ta vara på de resurser som finns. Attraktiva vistelseområden vid vatten Små orter med va enområden lider, trots a det finns go om mark för utveckling, o a brist på a rak va strandområden - va ennära promenadstråk, bryggor, småbåts- och gästhamnar, restauranger eller serveringar som drar ny a av det exklusiva va enläget, grillplatser vid samhället, badplatser etc. A rak va vistelseytor vid va net skulle kunna ge samhällena en helt annan iden tet som även kan bidra ll a locka turister och överna ningsgäster. De a gäller bland annat Molkom som ligger med fantas ska va enmiljöer inpå knuten vid Molkomsjön och Borssjön. Gästhamnar och båtplatser för boende utgör en kvalitet som kan attrahera såväl boende som besökare. Bild från Väse. Restauranger och fd gästhotell ligger precis vid sjön men med utsikt främst över stora asfaltsytor. Va enmiljöerna ses i första hand från bilen eller bussen på Rv 63 och parkeringen. Väse samhälle har liknande förutsä ningar med e fantas- skt läge, en knapp kilometer från Vänern. Här finns inga hindrande fysiska barriärer men heller ingen visuell sjökontakt i dagsläget. Skog, åkermark och reningsverk skiljer samhället från va net i dagsläget. I Vålberg gjordes en satsning med en angöringsplats för båtar invid Norsälven med bryggor, boulebana, planteringar mm, som har blivit mycket uppska at. Angöringsplatsen för båtar har bidragit ll a stö a servicen i samhället sommar d. Även här finns dock mer a göra i de a avseende, och de riksintressanta kulturmiljöområdena i Älvenäs invid Vänern - både fornborgar mm och industrimiljöer - skulle behöva knytas samman med entrépunkter och Vålbergs samhälle på e bä re sä i e sammanhang. Möjliga kategorier LIS för verksamheter: Tillväxtfrämjande verksamhet, exempelvis forskning. Gårdsbutiker - specialiserade på sina produkter. Bransch som utvecklas. Kan kopplas till Mat- Värmland Lanthandeln/Butiken på landet viktig mötesplats. Besöksnäring caféer, restauranger, kultur, evenemang Upplevelsenäring - vandring, kanot, ridning, skridsko, skidor, bad, fiske, mountainbike, fågelliv, natur, båtturer Båtturister i ökande grad båtbuss och hamnar Sommar- och vinterboende, Kursgårdar och lägerverksamhet, camping, herrgårdsboende, spa, konferens etc Möjliga kategorier LIS för bostäder: Permanentboende Fritidshus med åretruntstandard Rena fritidshus- eller kolonistugeområden Forskning inom vattenområdet är en intressant verksamhet som bör kunna finnas i det strandnära landsbygdsområdet. 34 SAMRÅDSHANDLING
Bild från Östanåsån. Besöksnäring och turism Vilken typ av va enlandskap som upplevs som a rak vt är olika från person ll person. Fågelskådare kanske föredrar strandäng och vassvikar medan många turister gärna vill se öppet hav, klippor eller vildmark. Vasstränderna, Klarälvsdeltat, Vänerns klippor och fria horisont är unikt för Karlstad och utgör samtliga en llgång. Här finns en stor poten al för utvecklad besöksnäring som är knuten ll landsbygden. Det unika skapar möjligheter och är något som bör värnas för fram den. Nya lägen för verksamheter och annan utveckling bör därför väljas med omsorg. För a minimera slitage och påverkan på värdena bör utvecklingsinsatser samlas på e fåtal ställen, vilket också skapar utrymme för den naturturism som kan genereras av det unika läget. Vänerskärgården Vänern är Europas tredje största sjö, och Vänerskärgården är med sina cirka 22 000 öar och skär norra Europas största sötva ensskärgård. Det är a jämföra med ll exempel Stockholms skärgård som har motsvarande 25.000 öar och skär. Jämfört med många andra skärgårdsområden har Vänerns skärgård en ll stora delar orörd natur, vilket gör den ll e mycket a rak vt besöksmål och rekrea onsområde. Under de senaste åren har Karlstads kommun gjort flera åtgärder för a göra Vänerskärgården mer llgänglig för besökare. Vänern bedöms vara kra igt underutvecklat som besöksmål och Vänern existerar heller inte som des na onsvarumärke. Småbåtsangöring Båtlivet i Vänern är stort och bryggor a lägga ll vid finns bland annat på Rävön, Jäverön, Kärrholmen, Västra Långholmen och Timmeröarna. Möjligheter för segelbåtar a angöra finns på Kärrholmen, Timmeröarna och Ormholmen i Arnöskärgården. Sjösä ningsmöjligheter för mindre fri dsbåtar som är llgängliga för allmänheten finns utmed fastlandsstranden vid Åsunda, Skutberget, Marieberg, Lambergstjärnet, Lambergskanalen, Herrön och Inre Sållaren. Utflyktsmål Utöver skärgården finns trevliga u lyktsmål utmed fastlandsstranden, t.ex på Arnäs udde längst ut på Segerstadhalvön och på södra Arnön, bland annat vid Stora och Lilla Björnrukan. På många öar finns rastplatser med eldstad iordningställda och på Kärrholmen finns en kortare vandringsled. Fågeltorn vid Hammar på väg ut mot Arnön. Utvecklingsbart område för naturturism. På Västra Långholmen finns en llgänglighetsanpassad spång tvärs över ön från den norra ll den södra stranden där Vänern öppnar sig mot den fria horisonten. På Segerstadshalvöns södra del finns leder och rastplatser anpassade för a välkomna alla, även besökare med funk onsnedsä ning. Båtbussar och turbåtstrafik Sedan 2010 trafikeras Jäverön och Västra Långholmen sommar d av båtbussar och 2012 började turtrafik gå mellan Karlstad, Hammarö och Kris nehamn. På så vis har möjligheterna a uppleva skärgården även utan egen båt förbä rats avsevärt. Y erligare båtbussbryggor diskuteras bland annat för dagsturister som vill bada. Övernattning Inom Karlstads kommun saknas e bre utbud av överna ningsmöjligheter på landsbygden. I dagsläget finns Alstrums herrgård vid Gapern som erbjuder rum och frukost, boende på lantgård, samt möjligheter a låna kanot för a paddla i Alsterälven. I övrigt finns campingar, som beskrivs nedan, samt boende i angränsande kommuner och i stadskärnan. Vad gäller överna ning bedöms det finnas stor poten al för utveckling. Naturen och frilu slivet är en vik g del i Karlstads kommun som också är på frammarsch i resten av landet. Många söker sig ll platser för återhämtning och vila eller för a röra sig i skog och mark. Här utgör möjligheter ll naturboende en vik g del, som har stor poten al i Karlstad. Allt från vassområden ll vildmarksboende kan bli en llgång som saknas i landet i övrigt. Även naturcamping i form av enklare tältcamping i skogsterräng med enkla faciliteter som WC och dusch har diskuterats. En kategori som också e erfrågas som inte finns i llräcklig utsträckning inom kommunen i dagsläget är stugbyboende. Mindre stuguthyrning finns i grannkommunerna samt på First camp på Skutberget. Det finns en stor e erfrågan på möjligheter a under kortare perioder hyra stuga speciellt i va ennära lägen, vid Vänern alterna vt i naturlägen. Camping Bomstadbaden och Skutberget utgör två av Karlstads mest a rak va campingplatser som är öppna året runt. Campingarna har olika profil och kan i kombina on a rahera stora målgrupper såväl na onellt som interna onellt. SAMRÅDSHANDLING 35
Campingturismen ökar i landet. Camping i strannära lägen bör utformas med omsorg för att inte förta de strandnära värdena för allmänheten. Gott exempel från Bomstadbaden. Bomstadbaden är en karaktärsfull mindre camping som är insprängd i den befintliga skogen och grönområdet. Det finns i dagsläget inga önskemål om a expandera. Skutberget utgör en naturlig punkt för frilu sliv för Karlstadsborna, även som entrépunkt mot Vänern. Området ligger inom stadsområdet. Mangenbaden är en vacker vildmarkscamping med stora möjligheter a utvecklas invid riksintresseområdet Bra orsheden. Campingen lockar interna onella gäster och har full beläggning. Det finns önskemål om a utveckla verksamheten y erligare, vilket bör styras upp genom detaljplan för a säkerställa a kvaliteterna och karaktären i området bevaras, och för a reda ut hur en utveckling kan ske inom naturreservatet och Natura 2000-området. Torsviken är en camping för lång dsgäster. Många har uppbyggda anläggningar kring sina husvagnar, vilket ger området en karaktär av fri dshusområde. Campingen ligger vackert vid Vänern och har poten al a utvecklas. Om en utveckling ska ske av campingverksamheten måste dock verksamheten styras upp genom en detaljplan som bland annat reglerar vad som är llåtet a göra inom området och hur hur y erligare campingverksamhet kan u ormas. Barnkollo- och lägergårdar På Solbacken vid Östra Örtensjön samt på y re Sållaren finns lägergårdar och möjligheter ll kolloverksamhet för barngrupper, skolor m.fl. Dessa platser skall så långt som möjligt bevaras för barn- och lägerverksamhet. Behovet av liknande mötesplatser, som är fredade för barn, är få både inom kommunen och i landet, varför det finns mo v a värna dessa platser även för fram da barngrupper. Solbackens friluftsgård möjliggör för barngrupper att tryggt kunna komma ut i naturen och leva friluftsliv. Paddling i såväl inland som vid Vänerkusten är intressant som utvecklingsbart område för naturturism. Naturturism, rekreation och friluftsliv Naturturism är e vi begrepp och inrymmer många delar av turismnäringen, t.ex. frilu sliv, rekrea on ute i naturen eller skärgårdsturism. Orörd natur och tystnad samt möjligheten a få informa on om frilu slivet, djur och växtliv utgör en vik g grund. Det ställer krav på a vissa delar llgängliggörs med leder för vandring, ridning, cykling och särskilda platser för överna ning och rast medan andra delar av områdena får förbli mer orörda. E erfrågan på naturupplevelser ökar bland både svenska och utländska besökare, och Karlstads natur llgångar skapar stora möjligheter för naturturismföretagande. Ökad e erfrågan ökar även behovet av a llgängliggöra skyddade områden för både kommersiella aktörer och frilu slivsorganisa oner. Sam digt behöver slitage, besökstryck, transporter och resursanvändning lösas för a nå en långsik gt hållbar utveckling. I dagsläget finns sex övergripande områden som kan vara intressanta a utveckla - Södra Hyn, Panken/Arnö orden, Bra orsheden, sjösystemet från Alstern - Borssjön. Sjöarna Södra Hyn och Panken-Arnöfjorden är värdefulla ur naturvärdessynpunkt och här finns goda möjligheter ll fågelskådning. Vid Södra Hyn har man skådat bl. a. havsörn, och även Panken är intressant för fågelskådning. Sjöarna är mycket näringsrika och ger även möjlighet ll e rikt fiske. Brattforsheden bedöms ha poten al a utvecklas ll e riksintressant besöksmål för frilu sliv. Utgångspunkten för området som besöksmål är naturvärden i kombina on med frilu slivs- och kulturmiljövärden. Krigsflygfält 16 Bra orsheden utgör en kulturhistorisk a rak on både na onellt och interna onellt, sam digt som det unika geologiska landskapet i området lockar många besökare. Sjösystemet Borssjön/Molkomsjön/Gapern/Alstern mellan Karlstad och Molkom utgör e a rak vt och populärt frilu slivsstråk, både vinter- och sommar d. Långfärdsskridskor, kano ng, fiske, bad- och båtliv samt vandring kan idkas vid enskilda sjöar eller i kombina on utmed hela stråket. Västra och Östra Örtensjöarna och Gräsmången i norr står i förbindelse med varann. Här finns en stor poten al för naturturism på sikt om verksamheten knyts ll överna ningsnläggningar, vandringsleder mm. 36 SAMRÅDSHANDLING
Friluftsvärdesanalys Karlstads kommun MUNKFORS HAGFORS Gräsmången Riksintresse friluftsliv Vandrarhem Friluftsområden Campingplats Naturturism Närströvområden Hotell Mountainbikebana Östanås FILIPSTADS Vandringsled Idrottsplatser Hund och pulkaspår Skidbacke Elljusspår Mountainbikebana Badplats SUNNE Bangolf Örtenäs Skidspår Utökat strandskydd 150m Golfbana Färja Mjönäs Torsked Ö Örten Utökat strandskydd 200m Gästhamn Utökat strandskydd 300m Bed & Breakfast Bo på landet Kursgård Stuga Stugby Vindskydd Sjömack Småbåtshamn Småbåtsramp Kanotleder Paddling Fritidsfiske Fågeltorn FORSHAGA V Örten Norra Rådom Tidafors Molkom Stora Acksjön Böckeln Acksjön Mången Blombacka Brattforsheden Lindfors Molkomssjön Österängarna Borssjön Hult Fageråsen Sutterhöjden Bäckelid Norum Hedås Bäckelid Getebol KILS Forshaga Svedenäs Gapern Gaperud Snårstad Flatvik Tågås Mosserud Göranstorp SS KK Kil Gapern Heden Rudsta S Hyn Botorp Vallargärdet Åstorp Hult Lövhöjden Hulteby Bryngelsrud Linjen Edsvalla Hynboholm Väg 61 Karlstads flygplats Klarälven Väg 62 Skåre Rud Gräsås Ulvsbyn Alstern Byn Öckna KARLSTADS Maxstad Böj Hult Söre Backa Hedetången GRUMS E45 Lillerud Trossnäs Mellerudstorp Önnerud Härtsöga Kätterud Väg 63 Karlstad Långenäs Göstahult Skattkärr E18 Spånga Silkesta Ve KRISTINEHAMNS Vålberg Alster Herrön Rud Kärne Ekholmen Älvenäs Edsberg E18 Skutberget Bomstad Jäverön Arnöfjorden Hultsberg Väse Abborrtan Vänern Mjöviksudd Faxstad Arnön Lunnerviken Hovlanda Bottenviken Sandnäs Strandvik Hultön Skoghall Sättersholmsfjärden Åsfjorden Solberg Åsundatorp Rudsviken HAMMARÖ Värmlandsskärgårdens naturreservat Hammarön Åsundaön Bärön 0 1 2 4 6 8 10 Km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 130521 Lantmäteriet 109-2010/2667 Karta över karterade friluftsvärden inom Karlstads kommun. SAMRÅDSHANDLING 37
Åsundaön Bärön Hammarön Jäverön naturreservat Arnön Värmlandsskärgårdens Hultön Brattforsheden Slutsatser analyser Hållbarhet Bensinsta oner, dagligvarubu ker och övriga serviceställen på landsbygden konkurrerar i dagsläget mot städernas utbud och prisnivåer och har svårt a överleva. En vik g del för a stärka förutsä ningarna för service är a landsbygdens befolkningsunderlag stärks och a bu ker har möjlighet a fånga in förbipasserande pendlare, turister mfl. Orter med järnvägssta on har en stor poten al för pendling med kollek vtrafik, även om anslutningsresan i många fall kommer a ske med bil. En av dessa orter är Väse som utgör en genuin sta onsort och har stor poten al a utvecklas som samhälle. Serviceunderlaget är lågt sam digt som här finns en helt ny skola ll och med mellanstadiet. Fler boende skulle gynna såväl kollek vtrafik och service som skola. Molkoms samhälle har också en ny skola, reguljär busstrafik ll Karlstad och mot Filipstad. Här finns också stora möjligheter ll utveckling framför allt i samhället. U från e hållbarhetsperspek v har delar av e antal vattenområden bedömts som lämpliga för LIS, då de kan bidra ll a främja utveckling längs kollek vtrafikstråk och sta- onssamhällen och påverka underlaget för service posi vt. Hänsyn och begränsningar Vid en överlagring av natur-, kultur- och frilu slivsvärden kan man iden fiera e flertal sjöar eller områden där två eller tre värden är representerade. Exempel på sådana områden är Panken/Arnö orden, Jäverön, Klarälven/Södra Hyn, Lillerud, Alstern, Klarälven /Hyn, Bra orsheden/ Bäckelid och Örtensjöarna m fl. Dessa områden täcker in huvuddelen av de va enområden som finns inom kommunen. Vissa av områdena bör helt undantas från LIS, medan andra, med erforderlig hänsyn och formulerade rekommenda oner ändå är intressanta för LIS. Gapern och Molkomsjön har rela vt få värden och intresseanspråk, varför dessa sjöar bedöms högst lämpliga a studera vidare för utpekande av LIS-områden. Vid Vänern ska restrik vitet iak as där det råder hög e erfrågan på bebyggelseutveckling. De a står dock i konflikt med hållbarhetsperspek vet, ll exempel vid Rudshalvön, där e högt tryck råder men där närhet ll fram da pendeltågsta on, service och eventuell samordning av VA-frågorna skulle främjas av fler boende. Alla frågor och en fullständig lokaliseringsprövning av ny bebyggelse kan och bör inte göras inom ramen för LIS-planen. Vissa aspekter, t.ex markföroreningar, buller, farligt gods, VA-frågor mm bedöms i nuläget inte utgöra e hinder för utveckling inom föreslagna LIS-områden, men bör vid behov utredas vidare vid fortsa prövning. Det finns också e antal områden som bedöms som intressanta för ev ny bebyggelse, men där särskilda skäl redan bedöms finnas. Exempel på sådana är Y re Sållaren och Solbacken. Levande landsbygd Bebyggelsestrukturen inom kommunen bedöms vara fördelak g för landsbygdsutveckling, med Karlstad som centralort, Väse, Vålberg och Molkom som levande tätorter samt Skåre och Ska kärr som stadsfalanger. Här finns väl utbyggd kollek vtrafik, skolor och e väl fördelat serviceutbud. I Väse finns en tågsta on, vilket planeras även i Skåre och Ska kärr. De a i sig mo verar möjligheter ll en kra ig utveckling. Utöver det utgör Vänern en enorm poten al u från natur, frilu sliv och besöksnäring. Bostadsutvecklingen föreslås i första hand fokuseras kring befintliga tätorter och annan sammanhållen bebyggelse. I anslutning ll samhällena bör åretruntboende prioriteras, medan fri dsboende kan vara intressant framför allt kring Gräsmången, Mången och Gapern. Även Vänern är intressant ur e bostadsperspek v, med viss restrik vitet. En mångfald är intressant för a locka nya befolkningsgrupper. Ökad llgänglighet, fler a rak va bostadslägen, och en utvecklad besöksnäring behöver balanseras mot de inneboende natur-, kultur- och frilu svärden som finns i Vänerskärgården och vid insjöarna. Främst Vänern men även inlandet utgör intressanta områden för näringsutveckling i samband med bl.a utökad turism. Lokalisering av LIS-områden för näringar är platsberoende och kan vara friare lokaliserade u från bland annat kollek vtrafik. Täthetsanalys Karlstads kommun GRUMS Gräns stad och landsbygd Gruppering antal hus/ha Fastighetskartan 1-2 3-5 6-10 11-50 >50 Åsfjorden Rudsta E45 Älvenäs Abborrtan Linjen Edsvalla Vålberg Åsundatorp Bryngelsrud Solberg Edsberg Lillerud SUNNE Kil Rudsviken KILS Hynboholm Karlstads flygplats Önnerud Skutberget Bomstad Vänern Väg 61 MUNKFORS Härtsöga E18 S Hyn Botorp Klarälven Väg 62 Skåre Kätterud Forshaga Rud Skoghall FORSHAGA Gräsås Vallargärdet Åstorp Ulvsbyn Väg 63 Karlstad HAMMARÖ Alstern KARLSTADS HAGFORS FILIPSTADS KRISTINEHAMNS Strukturbild över de tre stråk där det bedöms rimligt att kraftsamla kring nya bostäder och verksamheter. Röda ringar avser bebyggelse - såväl permanentboende som fritidshus och lokaler för näringar - medan gröna ringar avser viktiga noder och replipunkter för friluftslivet vid Vänern. Mjönäs Långenäs Svedenäs Byn Torsked Ö Örten V Örten Getebol Göstahult E18 Alster Norra Rådom Gapern Örtenäs Hult Skattkärr Herrön Gräsmången Östanås Tidafors Molkom Snårstad Norum Gaperud Öckna Spånga Rud Sättersholmsfjärden Acksjön Gapern Mjöviksudd Acksjön Borssjön Kärne Flatvik Böj Hedås Heden Maxstad Faxstad Blombacka Tågås Silkesta Hult Ekholmen Hovlanda Bottenviken Arnöfjorden Stora Böckeln Hult Ve Lunnerviken Lindfors Hultsberg Sandnäs Fageråsen Bäckelid Mosserud Söre Väse Mången Strandvik Lövhöjden Backa Österängarna Trossnäs Mellerudstorp Molkomssjön Hedetången Sutterhöjden Bäckelid Göranstorp Hulteby SS KK 38 SAMRÅDSHANDLING
Urval av sjöar i blått avser vattenområden som bör studeras vidare för utpekande av LIS-områden. SAMRÅDSHANDLING 39
6. FÖRSLAG TILL LIS-OMRÅDEN Principiella ställningstaganden 1. Satsa på både inlandet och Vänern! Många a raheras av de unika Vänerlägena inom kommunen. Sam digt i princip saknas områden för permanentboende och utvecklad turism. Nya bostäder och turismnoder skulle kunna bidra ll en mer levande skärgård och alterna va u lyktsmål i Vänern. E ersom etableringar vid Vänern bör möjliggöras restrik vt, är det dock vik gt a de lägen som väljs ut koncentreras ytmässigt, och planeras så de kan ge mervärden för Vänerområdet som helhet. I inlandet tenderar strandnära boende och verksamheter ligga i nära annan sammanhållen bebyggelse, vilket innebär a etableringar kan dra ny a av varann och stärka redan befintliga strukturer. För a få en varia on i utbudet är det dock vik gt med LIS i båda lägena. 2. Samla hellre än att sprida! Oavse om det gäller LIS för bostäder eller verksamheter är det vik gt a samla etableringarna på e fåtal ställen. Det förenklar möjligheterna a ta vara och samordna infrastruktur i form av vägar, VA, el, kollek vtrafik, gång- och cykelvägar mm, men minskar även intrånget i naturmiljöerna i de sjönära lägena. De a är speciellt vik gt i Vänerområdet där trycket är hårt och kommer a öka kon nuerligt i takt med a besöksnäringen utökas. Samlade punkter för angöring ll Vänerområdet och för exploatering minimerar intrånget i den unika Vänernaturen som också är det som marknadsförs som en llgång. 3. Bygg åretruntboende nära samhällena! Möjligheterna a behålla servicen på landsbygden förbä ras genom a framför allt utöka antalet permanentboende. Nya bostäder bidrar ll e ökat underlag för såväl service som kollek vtrafik. För a gynna service som bu ker, frisörer, vårdanläggningar mm, sociala strukturer och levande samhällen, kommunal service som skola, förskola mm bör åretruntbostäder prioriteras i anslutning ll samhällena. 4. Möjliggör olika typer av vattennära boende! Alla typer av bostäder bedöms kunna bidra ll utvecklingen på landsbygden. I kommunens strategiska plan betonas a kommunen ska vara en plats för alla och kommunen arbetar ak vt för mångfald. I olika skeden av livet kan man ha olika behov av boendetyper. LIS-planen föreslår tre olika kategorier av bostäder - permanentbostäder, fri dshus med åretruntstandard samt rena fri dshus- eller kolonistugeområden på arrendetomt. De olika kategorierna bidrar ll a många får llgång ll kommunens strandområden och a det finns e bre utbud av boendeval, vilket kan a rahera olika befolkningsgrupper. 5. Utveckla de strandnära lägena i samhällena! Strandområdena i samhällena är i dagsläget underutny jade och utgör o a en baksida. De är i stort behov av a utvecklas. De a kan ske genom bryggor, småbåtshamnar, strandpromenader, fiskebryggor, rastplatser, allmänna badplatser, anlagda naturs gar etc. LIS ska bidra ll möjligheter a öka a rak viteten i samhällena såväl för boende som för poten ella besökare. Till exempel kan rastplatser i natursköna lägen inne i samhällena bidra ll a locka förbipasserande. Om rastplatsen kan kombineras med service på orten kan de a gynna livet på orten. 40 SAMRÅDSHANDLING
6. Främja både sommar- och vinternäringar! För a skapa en hållbar utveckling är det vik gt a främja verksamheter som pågår över hela året. Det bästa är om platser som tas i anspråk gynnar både sommar- och vinternäringar, e ersom det i högre grad bidrar ll en levande landsbygd. Näringar som främjar även vinterturism bör prioriteras e ersom det kan bidra ll en ökad balans i näringsstrukturen. 7. Gynna alla typer av besöksboende! Besöksrelaterat boende kan utgöra många olika typer av överna ningsmöjligheter beroende på vilken verksamhet man vänder sig ll. Det kan röra sig om uthyrningsstugor, hotell, vindskydd, nischade hotell eller stugboenden, spaanläggningar mm. Alla typer av överna ning bedöms dock gynna landsbygden. Om en verksamhet inte passar i e område, men är posi v för landsbygdens a rak vitet, bör målsä ningen vara a försöka hi a alterna va lägen. 8. Näringar ska ha nytta av läget! Önskemålen om a få llgång ll strandnära lägen är o a stort och kan antas öka y erligare i fram den. Det är därför vik gt a prioritera vilka verksamheter som kan få llgång ll strandnära lägen. Bedömningen måste göras från fall ll fall men ska ske u från e långsik gt synsä där verksamheten kan påvisa e behov av va enkontakt. Det kan gälla turism- och upplevelsenäringar, som har behov av natursköna lägen för a vara a rak va. Men det kan också röra sig om forskningsanläggningar eller anläggningar för naturturism. 9. Möjliggör natur- och skärgårdsturism! Värmlands a rak vitet som besöksmål behöver stärkas. Vik ga kvaliteter ligger inom Karlstad kommun, och behöver tas omhand och utvecklas. I målet om a utveckla Vänern ll en na onell och interna onell des na on behöver kusten och skärgården llgängligöras på e bä re sä än idag. Antalet entrépunkter, överna ningsmöjligheter och u lyktsmål av olika karaktär behöver utökas. Sam digt måste satsningar vid Vänern ske samlat. I inlandet finns enorma kvaliteter i form av vildmark och särpräglad natur respek ve kultur som kan utvecklas ll des na oner för turism och lokala besökare. Även här finns behov av möjligheter a ta sig ut, kunna överna a, och besöka områden.? 10. Möjliggör för framtida idéer och etableringar! Det är vik gt a LIS-planen ger möjligheter för utveckling av näringslivet på landsbygden, då de a är e av sy ena med lagändringen 2009. Det finns enligt handboken strandskydd - en vägledning för planering och prövning en möjlighet a pröva särskilt skäl för LIS inom e område som inte blivit geografiskt utpekat i en LIS-plan enligt miljöbalken 7 kap 18 d-e. Sådana LIS-områden bör enligt samråd med Länsstyrelsen främst utgöra LIS-områden för näringar. I de fall sådana förfrågningar inkommer behöver dessa överensstämma med de principiella ställningstagandena för a kunna komma ifråga för fortsa prövning enligt de a särskilda skäl. SAMRÅDSHANDLING 41
MUNKFORS HAGFORS LIS- och utredningsområden Karlstads kommun Utvalda LIS-områden Utredningsområden SUNNE Gräsmången FILIPSTADS Mången FORSHAGA Molkom Borssjön Blombacka Molkomssjön KILS Forshaga Gapern S K Kil Vallargärdet Linjen Edsvalla Skåre KARLSTADS UMS MMUN Skattkärr Karlstad KRISTINEHAMNS Vålberg Alster Älvenäs Väse Vänern Vänern Skoghall HAMMARÖ 0 2 4 1 Km Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 140120 Förslag till urval av LIS-områden. Totalt föreslås 23 LIS-områden och två utredningsområden, som kräver ytterligare utredning innan slutliga LIS-områden kan pekas ut. 42 SAMRÅDSHANDLING
Sammanställning förslag till urval av LIS-områden I LIS-planen föreslås 23 LIS-områden samt två utredningsområden kring sex sjöar, och varje LIS-område redovisas med en övergripande områdesbeskrivning, urval, riktlinjer för fortsa prövning samt konsekvenser för varje LISområde. Samtliga LIS-områden har valts ut u från de tre perspek ven och de kriterier för utpekande som anges i kapitel 5. Bedömningen är a utpekade LIS-områdena ll största delarna undvikit kända värden och intressen u från natur- kultur- och frilu slivssynpunkt. Utpekade LISområden bedöms sam digt som a rak va och hållbara lägen för ny bebyggelse. Vissa områden kring varje sjö har bedömts som olämpliga för LIS-områden och har därför valts bort. Sjö LIS-område Typ Area, LIS(%)* Strandlängd, LIS(%)** Antal bostäder BORSJÖN 1. Sjövik B/N -Detaljplan 5,9 ha 0,3 km (2,9 %) 2. Upperud B -Detaljplan 29,1 ha 0,7 km (6,9 %) 100 3. Valserud B -Bygglov 16,1 ha 0,5 km (4,9 %) 1 till 5 GAPERN 4. Norra Ängslyckan B/N -Detaljplan 28,3 ha 1,7 km (3,2%) 15 till 30 5. Kustorpet B -Detaljplan 17,9 ha 0,8 km (1,5 %) 15 till 30 6. Södra Svedenäs B -Detaljplan 18,1 ha 0,6 km (1,2 %) 10 till 15 7. Finnsnäs B -Detaljplan 62,8 ha 2,2 km (4,2 %) 30 till 75 8. Östra Gapern Utredningsområde 326,1 ha 7,2 km (13,8 %) GRÄSMÅNGEN 9. Fyrbo N -Bygglov 13,6 ha 1 km (23,8 %) 10. Sjöhaget B - Detaljplan 10 ha 0,6 km (14,3 %) 15 till 20 MOLKOMSJÖN 11. Österängarna B -Detaljplan 67 ha 2,7 km (20,8 %) 30 till 40 12. Krakerud B -Bygglov 20,4 ha 1,6 km (12,3%) 5 till 10 13. Graningebadet N -Detaljplan 30 ha 1,9 km (14,6 %) 14. Nyed B -Detaljplan 15,9 ha 0,9 km (6,9 %) 20 till 30 15. Molkomsbruk B/N -Detaljplan 12,7 ha 0,7 km (5,4 %) MÅNGEN 16. Mangenbaden N -Detaljplan 12,6 ha 0 km (0 %) 17. Sörmången B -Detaljplan 19,4 ha 0,5 km (5,5 %) 15 till 20 VÄNERN 18.Torsviken N -Detaljplan 48,5 ha 1,8 km (0,7 %) 19. Älvenäs B/N -Detaljplan 66,8 ha 2,8 km (1,1 %) 20. Västra Rudshalvön B -Detaljplan 96 ha 3,8 km (1,4 %) 30 till 50 21. Jäverön Utredningsområde 1172 ha 20,9 km (7,9 %) 22. Björkvik N -Bygglov 48 ha 2,2 km (0,8 %) 23. Göviken N -Detaljplan 22,5 ha 0,7 km (0,3 %) 24. Lilla Björnrukan N -Bygglov 9 ha 0 km (0 %) 25. Östra Lövnäs B -Detaljplan 21,1 ha 1,2 km (0,5 %) 10 till 30 23 LIS, 2 U 7 (N) 12 (B) 4 (B/N) Ca 300 till 455 SAMRÅDSHANDLING 43
Allmänna riktlinjer Det finns vissa riktlinjer för fortsa prövning som är allmängil ga för samtliga LIS-områden, och som därför redovisas samlat här. Dessa riktlinjer ska all d följas för varje LIS-område och ska llämpas vid fortsa prövning llsammans med de mer platsspecifika riktlinjerna. Prövning med dispens Den enskilda lokaliseringen ska prövas u från en fortsa bebyggelseutveckling varför varje etablering inte ska försvåra fortsa förtätning. Lokalisering av ny bebyggelse ska ske i anslutning ll befintlig bebyggelse eller ianspråktagen mark. Vid större åtgärder eller sammanhållen bebyggelse som behöver prövas och regleras i e sammanhang ska behovsprövning av detaljplan u öras. VA Anslutning ll den allmänna VA-anläggningen ska i första hand e ersträvas då det är ekonomiskt och miljömässigt fördelak gt. I andra hand bör e ersträvas enskilda, gemensamma VA-lösningar som är långsik gt hållbara med hänsyn ll ll omgivningen (normal prövning). (se VA-plan) Natur-, kultur- och friluftslivsvärden I samband med prövning av ny bebyggelse ska hänsyn tas ll strandzonens naturvärden, kulturmiljöer och det befint- liga frilu slivet. Exempel på hänsyn kan vara a undanta delområden från bebyggelse, integrera värden i allmäna platser eller genom skyddsavstånd. Tillgängligheten ll stränder ska vara god i bebyggda områden och ny bebyggelse ska planeras och lokaliseras i förhållande ll befintlig bebyggelse så a släpp ner ll strandlinjen kan säkerställas men också så a fri passage längs med strandlinjen llgodoses. Fastighetsbildning Ingen fas ghetsbildning får ske så a nya fas gheter går ända ner ll strandkanten (fri passage). Bryggor och båtplatser Möjligheter ll båtplats är en llgång ur boendekvalitet varför denna möjlighet bör finnas. Gemensamma, allmänt llgängliga anläggningar (småbåtshamnar eller bryggor) bör prioriteras framför enstaka etableringar. Båtplatser och bryggor prövas enligt miljöbalkens bestämmelser. Gestaltning Vid prövning inom samtliga LIS-områden ska gestaltningsfrågorna beaktas så a en god helhetsverkan kan uppnås och a den enskilda byggnaden eller anläggningen ges en u ormning och placering som samverkar med platsen. LIS- och utredningsområden Karlstads kommun Utredningsområden Bostäder Näringsliv Bostäder och näringsliv SUNNE MUNKFORS Gräsmången FILIPSTADS Mången FORSHAGA Molkom Borssjön Blombacka Molkomssjön KILS Forshaga Gapern Kil Vallargärdet Linjen Edsvalla Skåre KARLSTADS S UN Skattkärr Vålberg Karlstad Alster KRIS KOM Älvenäs Väse Vänern Vänern Skoghall HAMMARÖ 44 SAMRÅDSHANDLING
MUNKFORS O U LIS- och utredningsområden Karlstads kommun Bygglov Detaljplan Utredningsområde SUNNE Gräsmången FILIPSTADS Mången FORSHAGA Molkom Borssjön Blombacka Molkomssjön KILS Forshaga Gapern Kil Vallargärdet Linjen Edsvalla Skåre KARLSTADS MS MUN Skattkärr Karlstad KRI KOM Vålberg Alster Älvenäs Väse Vänern Vänern Skoghall Genomförandefrågor Inför samrådet har genomförandefrågor som ekonomi, markägande, infrastruktur med mera inte utre s. Konsekvenser för investeringar i allmänna anläggningar som behövs för genomförande av framför allt bostadsutbyggnad behöver översiktligt utredas vidare i fortsa planarbete. Det kan bland annat röra investeringar i infrastruktur, va en och avlopp, skola, förskola mm. Vatten- och avloppsförsörjning Vid urvalet av LIS-områden har förslaget stämts av översiktsligt mot förslaget ll ny Va en- och avloppsplan för Karlstads kommun. I förslaget ll ny VA-plan finns VA-utbyggnadsområden, Utredningsområden respek ve bevakningsområden för VA. HAMMARÖ Inom VA-utbyggnadsområden föreslås kommunalt VA a byggas ut ll 2026. Många är belägna inom stadsgränsen och vid Alstern, varför inga LIS-områden föreslås inom dessa. Inom utredningsområdena finns e behov av förändrad VAstruktur inom hela området. Dessa områden behöver därför studeras i e övergripande perspek v, där olika möjliga lösningar på hanteringen kan prövas. Fyra LIS-områden berörs av utredningsområden för VA - tre vid Gapern och e vid Västra Rudshalvön. Inom bevakningsområden finns e mindre behov av en förändrad VA-försörjning än inom utredningsområdena. Det kan dock finnas anledning a bevaka VA-frågan vid en mer omfa ande bebyggelseutveckling eller förändring av användningen inom befintliga områden. LIS-planen berör fem bevakningsområden. SAMRÅDSHANDLING 45
Gräsmången Area Strandlinje Strandskydd 156,1 Ha 4,4 km 150 m Bild från Fyrbo-området. Gräsmången Karlstads kommun HAGFORS Gräns för strandskydd # Förorenad mark W Kommungräns Fornminnen Fornminnen Detaljplan Områdesbestämmelser Landskapsbildsskydd Naturturism Friluftsområden Naturvärdesområden Naturreservat Kulturmiljöprogrammet (Länsstyrelsen) FORSHAGA 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131127 46 SAMRÅDSHANDLING
Platsbeskrivningar Allmän beskrivning Gräsmången, som delas mellan Karlstads, Forshaga och Hagfors kommuner, är belägen väster om lv 240 mellan Molkom och Sunnemo. Sjön har en vildmarkskaraktär och omges av skogsklädda höjder och sparsmakat med bebyggelse. Strandskyddet är utökat ll 150 meter och den västra stranden omfa as av landskapsbildsskydd. Sjön har må lig ekologisk status. Sjön berör inga riksintresseområden. Naturvärden Sjön omgärdas huvudsakligen av skog. Vid Östanåsån finns en naturskogsartad lövskog med höga naturvärden, delvis med biotopskydd. Området innefa ar e rikt fågelliv, bland annat med vitryggig hackspe. I Östanåsån finns ll exempel forsärla, strömstare och bäcköring. Marken i norra delen av Östanåsån, mot Gräsmången, omfa as av naturvårdsavtal. Det finns även e lövskogsområde längs den östra stranden invid Finntorp. De södra delarna av sjön ingår i e större område med poten al för naturturism som även inrymmer Östra och Västra Örten, Tidafors och Norra Rådom. Friluftsliv och rekreation Området omkring Östanås, som når upp ll Gräsmångens södra delar, är e av kommunens utpekade vandringsområden med höga natur, kultur- och frilu svärden. Området är rikt på strövs gar bl.a med en natur- och kulturs g med lärorika informa onsskyltar. I sjön finns e go fri dsfiske. Älvsbacka/Gräsmången camping finns i sjöns sydöstra delar, inrymmande platser för husvagnar, tält och campingstugor, grillkåta samt en badstrand. Campingen är idag inte i dri. I övrigt är strandlinjen näst in ll obebyggd, bortse från Älvsbacka/Gräsmången camping i söder, lite hävdad mark omkring Kärrudden/Finntorp och enstaka byggnader. Kulturmiljö Under 1800-talets mi upplevde Östanås sina glansdagar, med Elfsbacka järnbruk, som togs i dri på 1600-talet samt en såg, e tegelbruk och e gjuteri. Bruksmiljön är välbevarad trots a många byggnader från bruksepokerna är rivna. I den omgivande naturen finns många kulturlämningar, som vi nar om hur det kan ha se ut på platsen en gång. Delar av strandskyddat område söder om Gräsmången berörs av en fast fornlämning - Hy - och hammarområdet, som inrymmer flera lämningar från digare järnbruk. I söder finns kulturmiljön Östanås som är upptaget i det regionala kulturmiljöprogrammet Di Värmland. En utveckling av LIS-områden runt sjön bedöms dock inte stå i konflikt med de a kulturmiljöintresse då kulturmiljön är belägen utanför strandskyddat område. Teknisk försörjning, infrastruktur och service Länsväg 240 trafikeras med kollek vtrafik genom länstrafiken (Värmlandstrafik). Det finns inga gång- och cykelvägar omkring sjön. Den västra sidan av sjön är llgänglig genom en landsväg som sträcker sig längs med sjön vidare norrut. Den östra sidan av sjön inom området mellan lv 240 och strandlinjen är i prak ken o llgänglig med bil bortse från mindre enskilda vägar ll enstaka bostadshus. Det finns inga kommunala avloppsreningsfunk oner inom området. Närmaste avloppsreningsverk - Älvsbacka reningsverk - finns i norra änden av Lersjön som också är recipient för det renade va net. Reningsverket har god kapacitet för y erligare anslutningar. Vid Gräsmångens sydvästra spets finns e kommunalt va enverk som servar bland annat Fyrbo och Östanås. Va enverket är e ytva enverk som tar si råva en från sjön Gräsmångens sydspets. Övrig bebyggelse runt sjön har enskilda lösningar för va enförsörjning och avloppsrening. Sjön är belägen inom Fortums koncessionsområde och elnätet är utbyggt ll Östanås samt parallellt med lv 240. Närmaste serviceställe inom kommunen är Molkom. Sommar d finns viss kommersiell service a llgå inom närområdet kopplat ll besöksnäringen inom Östanås/Älvsbacka. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen runt sjön är koncentrerad kring Fyrbo/Östanås i söder samt enstaka bostadsgårdar omkring Finntorp och Vilhelmsnäs. En mycket liten del av marken inom strandskyddat område är bebyggd. U från prövade bygglov och dispenser de senaste åren finns inget stort tryck på etableringar i strandnära lägen. Det finns en gällande detaljplan som omfa ar Östanås/Älvsbacka som reglerar den fri dsanläggning som utvecklats. En liten del av planen berör strandskyddat område, med markanvändningen frilu sbad, campingplats och grönområde. Boendekvaliteter finns på flera ställen längs sjön. Delar av den östra stranden, har västerläge mot sjön, ligger nära allmänna kommunika oner vid lv 240, och bedöms vara mest a rak vt för bostadsändamål. Risk och hälsa Söder om sjön, inom det digare bruksområdet, finns kända förekomster av föroreningar i marken. En utveckling av LIS-områden bedöms dock inte stå i konflikt med de a då föroreningarna är belägna utanför strandskyddat område. En utveckling av LIS-områden invid lv 240 kan kräva hänsyn ll gällande riktvärden för trafikbuller. SAMRÅDSHANDLING 47
Urval av LIS-områden Bortvalda områden I princip hela den västra stranden bedöms inte lämplig för LIS-områden då den är belägen längre än 2 km från lv 240. Området ligger inom landskapsbildsskydd och marken är mycket kuperad med branta slu ningar ned mot sjön. Den nordostligaste delen av sjön väljs också bort, då fler LISområden längs den västra stranden inte bedöms nödvändigt. LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Fyrbo N (BL) 13,6 ha 12,1 ha 1 km Detaljplan, fornminne, Landskapsbildsskydd, Naturvärdesområde, Naturturism,, frilufts- Områden, naturvårdsavtal Fyrbo (N) E LIS-område för näringsverksamhet föreslås i Fyrbo i anslutning ll sjöns södra delar - inrymmande verksamheten vid Fyrbo samt Älvsbacka/Gräsmången Camping. De a bedöms kunna ge goda förutsä ningar a återuppta dri en- och utvecklingen av campingen och verksamheten vid Fyrbo mot besöksnäring. Möjligheter finns även a koppla verksamheter (Älvåsen vid bruksmiljön vid Östanåsån) ll sjön. Fortsa prövning inom LIS-området bör göras genom förhandsbesked/bygglov och dispensprövning, dock ej inom detaljplanelagt område. Fyrbo N (BL) Sjöhaget B (DP) 0 125 250 500 m Sjöhaget (B) LIS-område Sjöhaget E LIS-område för Typ B (DP) 15-20 st st bostadsändamål (fri dshus) föreslås längs sjöns Area, totalt 10 ha Area, land 8,3 ha Strandlängd 0,6 km sydöstra sida, en bit från Intressen Naturturism campingen i söder ll bebyggelsen vid Kärret/Sjöhaget i norr. Området bedöms kunna inrymma grovt uppska at ca 15-20 fri dshus - beroende på fortsa detaljprövning u från platsens förutsä ningar och strandskyddets sy en. Inga kända, särskilda naturvärden finns inom området. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Riktlinjer för fortsatt prövning Inom LIS-område för näringsverksamhet (N) kan prövning av byggna on eller andra åtgärder ske via förhandsbesked/bygglov samt strandskyddsdispens. Där detaljplan finns ska denna vara vägledande för prövning. Prövning av byggna on eller andra åtgärder för ny sammanhållen bostadsbebyggelse (B) ska ske via detaljplan samt upphävande av strandskyddet. Inga prövningar ska ske med förhandsbesked/bygglov innan detaljplan har upprä ats. Inom LIS-områdena ska möjligheterna a ansluta spillvatten ll den allmänna anläggningen i Älvsbacka utredas i samband med detaljplaneläggning eller bygglovprövning. Anslutning ll den allmänna va enverket ska ske. Inom LIS-område Fyrbo ska utvecklingen ske med hänsyn ll naturvärden i och kring Östanåsån. Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Konsekvenser Med LIS-områden i Fyrbo och Sjöhaget kan underlaget för kollek vtrafik med buss främjas samt serviceunderlaget stärkas inom närområdet samt i Molkom. Möjligheterna ll fortsa verksamhet inom området kan leda ll fram da arbets llfällen. Genom fortsa a satsningar på utveckling av Östanås/Älvsbacka finns möjligheter a stärka kommunens nordvästra delar som en kulturbygd och som turistmål. Båda LIS-områdena bedöms kunna ha goda förutsä ningar a ansluta ll befintligt va enverk. Naturvårdsintressena inom område Fyrbo kan komma a påverkas. Med llräckling hänsyn bedöms dock inte den nega va påverkan behöva bli stor. Frilu slivet och den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms påverkas posi vt av LIS-område Fyrbo. En fortsa utveckling av området enligt planens inten oner kommer a innebära fortsa a möjligheter för allmänheten a nå strandområdet, som en del av besöksnäringen och frilu slivsupplevelsen. Inom LIS-område Sjöhaget kan llgängligheten för allmänheten säkerställas genom beaktande av fri passage samt fortsa prövning av bland annat placering av enskilda byggnader inom området. Landskapsbildsskyddet bedöms inte påverkas nega vt av föreslaget LIS-område då en utveckling förutsä s ske organiskt i anslutning ll redan ianspråktagen mark eller befintlig bebyggelse, sam digt som huvuddelen av landskapsbildsskyddet är beläget utanför LIS-området. 48 SAMRÅDSHANDLING
!! Mången Area Strandlinje Strandskydd 289,6 Ha 9,1 km 300 m Mangenbaden. Mången Karlstads kommun Gräns för strandskydd # Förorenad mark W Riksintresse väg Fornminnen Fornminnen Natura2000 områden Naturvärdesområden Naturturism Friluftsområden Naturreservat 0 250 500 125 m Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131127 SAMRÅDSHANDLING 49
Platsbeskrivning Allmän beskrivning Mången är belägen norr om rv 63 mellan Molkom och Filipstad i kommunens nordostligaste delar, och karaktäriseras av omgivande skogsklädda höjder med vildmarkskaraktär och sparsmakat med bebyggelse. Sjön omfa as av utökat strandskydd på 300 meter och delar av sjön har landskapsbildsskydd. Sjön har en må lig ekologisk status. Sjön berörs i de södra delarna av riksintresse för naturvården (Bra orsheden), naturvårdsområde samt Natura 2000. Naturvärden Sjön omgärdas huvudsakligen av skog. Södra delen av sjön berörs av riksintresse för naturvården, naturreservat samt Natura 2000 - Bra orsheden. Områdets har av e av Sveriges mest välbevarade isälvsdeltan samt e intressant mossområde med flera intressanta djur- och växtarter. Inom Bra orsheden finns även en av landets största, poten ella grundva en llgångar. För naturvårdsområdet finns föreskrifter som reglerar vad som är llåtet och inte med hänsyn ll flora, fauna, va en och geologi. Vid sjöns norra strand, invid Mångstorp, finns en av få öppna landskapsdelar inrymmande ängs- och hagmarker. Direkt väster om Mangenbadens camping i sjöns södra delar finns sumpskog i anslutning ll e våtmarksområde. I övrigt finns rela vt få registrerade naturvärden vid anslutning ll sjön. Friluftsliv och rekreation Frilu slivet vid Mången är koncentrerat ll sjöns södra delar, i princip inom riksintresse- och naturvårdsområdet Bra orsheden. De naturvårdsvärden som finns är även intressanta ur frilu slivssynpunkt. Kommunen och Länsstyrelsen har därför föreslagit Bra orsheden som riksintresse för frilu sliv. I sjön finns e go utbud för fri dsfiske. Vid den södra stranden av sjön finns Mangenbadens camping, som har inriktning familjecamping med vildmarkskaraktär. Inom området finns e 50-tal platser för husvagn med el, 9 campingstugor och e antal tältplatser. Campingen är mycket populär och verksamhetsutövarna är intresserade av utveckling. En fri passage finns mellan den bebyggda delen och strandlinjen och i princip hela området upplevs som allmänt llgängligt. Vid den kommunala badplatsen - en två kilometer lång sandstrand - finns brygga, kiosk, servering, omklädningshy er, toale er och soptunnor. Här finns också lekplats, båtuthyrning, simskola och bangol ana. Från campingen utgår vandringsleder ll Bra orsheden samt Vildmarksleden ll Molkom. Inom hela Bra orsheden finns ca 75 km vandringsled. Kulturmiljö Sydost om Mången ligger Bra orshedens krigsflygfält, med llhörande skogsmarker. Flygfältet utgör e kulturreservat sen 2003. En del av kulturreservatets skogsmark norr om själva flygfältet berör det strandskyddade området vid Mångens sydöstra delar. Sy et med kulturreservatet är a bevara e kulturlandskap som präglats av den militära mobiliseringen under andra världskriget, 1939-45. I övrigt finns få, spridda lämningar runt sjön, som boplatser, fångstgrop mm. Teknisk försörjning, infrastruktur och service Rv 63 trafikeras med kollek vtrafik genom länstrafiken (Värmlandstrafik). Inga gång- och cykelvägar finns runt sjön. Den östra sidan av sjön är llgänglig genom mindre enskilda vägar som sträcker sig längs med sjön ll de få bostadshus som finns. Den västra sidan av sjön är mindre llgänglig med bil och vissa par er är helt i avsaknad av bilvägar. Vid infarten ll campingen finns en allmän parkering. Det finns inga kommunala va en- och avloppsreningsfunk- oner inom området. Närmaste avloppsreningsverk finns i Lindfors. Inom Bra orsheden, vid Sandtorp, finns e kommunalt va enverk. Campingen och övrig bebyggelse runt sjön har enskilda lösningar för va enförsörjning och avloppsrening. Sjöns ekologiska status - må lig - beror huvudsakligen på försurningsproblema k. Sjöns kemiska status uppnås inte, på grund av kvicksilverförekomst. Denna bedöms härledas ll bindningar i lu nedfall, vilket är e generellt problem för de flesta sjöar och va endrag i landet. Sjön är belägen inom Fortums koncessionsområde och elnätet är utbyggt fram ll Mangenbaden i söder samt Tjurhöjden - Mångstorp i norr. Närmaste serviceställe inom kommunen är Molkom. Sommar d finns viss kommersiell service inom campingområdet. Bebyggelsestruktur Bostadsbebyggelsen runt sjön är utspridd med enstaka bebyggelse utan närhet ll grannar. Bebyggelsen utgörs av enstaka gårdar som används för bostadsändamål samt i norr e mindre antal fri dshus. En mycket liten del av marken inom strandskyddat område är bebyggd för bostadsändamål. Det finns e må ligt tryck på etableringar i strandnära lägen u från prövade bygglov och dispenser de senaste åren. Bebyggelsen inom Mångenbadens campingplats är koncentrerad mellan infarten ll området och stranden. Uthyrningsstugor och servicebyggnader varvas med uppställningsplatser för husvagnar/husbilar/tält. Det finns inga gällande detaljplaner inom området. Risk och hälsa Rv 63 är rekommenderad led för transporter av farligt gods. En utveckling av LIS-områden precis invid rv 63 kan därför kräva hänsyn ll risker från transporter av farligt gods samt gällande riktvärden för trafikbuller. Öster om sjön finns e vindkra område utpekat i kommunens översiktsplan. En utveckling vid sjön behöver ta de a i beaktande i sy e a minska risken för intressekonflikter mellan boende och vindkra. Urval av LIS-områden Bortvalda områden Den norra delen av sjön bedöms inte lämplig för LIS-områden då det är belägen mer än två km från rv 63. Marken runt denna delen av sjön är också mycket kuperad med branta slu ningar ned mot va net och en utveckling i dessa delarna skulle inverka nega vt på upplevelsen av vildmark. 50 SAMRÅDSHANDLING
Mangenbaden (N) E LIS-område för näringsverksamhet föreslås för campingverksamheten vid Mangenbaden, samt mark nordost därom där campingplatsen kan utvecklas. Utveckling västerut bedöms inte lämplig LIS-område Mangenbaden Typ N (DP) Area, totalt 19,6 ha Area, land 15,2 ha Strandlängd 0,6 km Intressen Naturturism, fornminne, Natura2000, naturreservat naturvärdesområde då marken är sank. De a bedöms kunna ge goda förutsä ningar a bibehålla och utveckla campingen, som utgör en vik g utgångspunkt för besökare ll Bra orsheden. LIS-området ligger inom riksintresse-/natura 2000- och naturvårdsområdet för Bra orsheden. Mangenbaden fungerar som e nav och utgångspunkt för det rörliga frilu slivet, och för krigsflygfältet inom Bra orsheden. Området har stora möjligheter a utvecklas som sådant. A samla verksamheter i e läge bedöms gynnsamt för värdena inom området. En utveckling kräver hänsyn ll de värden som området och dess föreskri er innehar vilket betyder a utveckling företrädelsevis ska ske på e sä som innebär a de naturkultur- och frilu slivsvärden och den vildmarkskaraktär som finns bevaras. Fortsa prövning inom LIS-området ska därför göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Sörmången B (DP) Mangenbaden N (DP) Sörmången (B) LIS-område Sörmången E LIS-område för bostadsändamål (fri dshus) föreslås Typ B (DP) Area, totalt 19,4 ha Area,land 15,5 ha längs sjöns sydöstra sida, på Strandlängd 0,5 km södra sidan om Sörmången. Intressen - Området ligger utanför riksintresseområdet och naturreservatet. Det finns en rela vt enkel vägförbindelse med begränsad framkomlighet. Området bedöms kunna inrymma grovt uppska at ca 15-20 fri dshus i harmoni med platsens vildmarkskaraktär samt u från strandskyddets sy en. Vik gt vid u ormning av området är a beakta utblickar från campingen samt andra sidan sjön, där det är vik gt a ny bebyggelse inom LIS-området smälter in väl i landskapsbilden. LIS-område Sörmången berör inga kända natur- kultur- eller frilu svärden. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Riktlinjer för fortsatt prövning Inom LIS-område för näringsverksamhet (N) kan prövning av byggna on eller andra åtgärder ske via förhandsbesked/bygglov samt strandskyddsdispens. Prövning av byggna on eller andra åtgärder för ny sammanhållen bostadsbebyggelse (B) ska ske via detaljplan samt upphävande av strandskyddet. Inga prövningar ska ske med förhandsbesked/bygglov innan detaljplan har upprä ats. Inom LIS-område Sörmången ska en gemensam VAlösning utredas i samband med detaljplaneläggning. Inom LIS-område Mangenbaden kan enskilda VA-lösningar vara möjliga. 0 250 500 125 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-20 Konsekvenser LIS-områdena Mangenbaden och Sörmången kan stärka underlaget för kollek vtrafik med buss samt service inom närområdet samt i Molkom. Möjligheterna ll fortsa verksamhet inom området kan leda ll a bibehålla och utveckla fram da arbets llfällen. Genom a satsa på utveckling av den södra delen av Mången kan kommunens nordöstra delar stärkas som e natur- och frilu slivsområde. LIS-områdena bedöms inte påverka några kulturmiljövärden. Vid utvecklingen av LIS-området behöver stor hänsyn tas ll naturvårdsintressena inom LIS-området Mangenbaden. En varsam utveckling krävs, där ny bebyggelse och verksamhet harmonierar med naturreservatets föreskri er och värdekärnan i de delar av riksintresseområdet och Natura 2000-området som kan finnas inom det utpekade LIS-området. En utveckling av camping- och besöksnäringen inom området kan också skapa mervärden för det rörliga frilu slivet utanför campingområdet, och inom Bra orshedens omnejd. Naturvårdsintressena bedöms inte påverkas nega vt inom LIS-område Sörmången, då utpekade naturvärden saknas. Den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms påverkas posi vt av LIS-område Mangenbaden. En fortsa utveckling av området enligt planens inten oner kommer a innebära fortsa a möjligheter för allmänheten a nå strandområdet och den kommunala badplatsen som en del av frilu slivsupplevelsen, men också med fortsa a möjligheter ll utökad service inom området. Den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms kunna llgodoses inom LIS-område Sörmången genom beaktande av fri passage samt fortsa prövning av bland annat placering av enskilda byggnader inom området. SAMRÅDSHANDLING 51
Molkomsjön Molkomsjön Area Strandlinje 513,6 Ha 13 km Molkomsjön har många lämpliga områden för LIS, som kan bidra till att utveckla Molkoms tätort positivt. Molkomsjön Karlstads kommun Gräns för strandskydd # Förorenad mark W Fornminne Fornminne Riksintresse väg Riksintresse järnväg Detaljplan Områdesbestämmelser Nyckelbiotoper Landskapsbildsskydd Naturvärdesområden Naturreservat Kulturmiljöprogrammet (Länsstyrelsen) 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131127 52 SAMRÅDSHANDLING
Platsbeskrivning Allmän beskrivning Molkomsjön ligger belägen öster och söder om rv 63 samt väster om lv 240, omedelbart söder om Molkom samhälle och är en omväxlande sjö med öppna landskap i norr och söder och däremellan skogsbeklädda höjder och fri dshusområden på delar av den västra stranden. Sjön omfa as av utökat strandskydd in ll 200 meter. Sjön kategoriseras med må lig ekologisk status. Sjön berör inga riksintressen. Naturvärden Sjön omgärdas av huvudsakligen barr- och blandskog. Det finns rela vt få kända naturvärden inom strandskyddat område. Huvuddelen finns i områdets sydvästra delar och utgörs av sumpskogar, två branter/skogliga naturvärden inom fri dshusområdet Österängarna samt nyckelbiotoper. Det finns även nyckelbiotoper på sjöns östra strand. Väster om reningsverket finns en mindre våtmark. Vid sjöns sydöstra strand, norr om Ås (Nyeds-ås), finns en inventerad ängs- och hagmark, som dock blivit igenväxt med hög sly av björk, al och tall. I Molkomssjön har funnits flodkrä a som är en akut hotad art (nu osäkert om den finns kvar) samt även förekomst av fiskgjuse och grönskära på flera platser utmed stranden. Friluftsliv och rekreation Invid Molkoms samhälle ligger en kommunal badplats där också simskola bedrivs. En lång kanotled börjar i Molkomssjön och möjliggör vid rä va enstånd paddling ända ner ll Vänern. Sjösä ningsmöjligheter för kanoter och andra fri dsbåtar finns vid sjöns norra strand. E fiskevårdsområde finns för sjön och här fiskas gös, abborre, gädda, lake, ruda, vi isk, ål och även flodkrä a. Kulturmiljö Söder om fri dshusområdet i Norum, vid va endraget som förbinder Molkomsjön med Gapern, finns lämningar av en hammare, smedja, sågverksamhet samt broar. På Storön, söder om Molkom samhälle, finns en röseliknande bildning, sannolikt e er en påbörjad dansbana. I Ängsviken finns en fyndplats av en ska yxa och söder därom på land finns en äldre stenbro. Nyeds kyrka är belägen en bit utanför strandskyddat område, vid sjöns nordöstra del. Se vidare under Borssjön. Övriga miljöer som kan vara av intresse är miljöerna omkring Krakeruds gård samt inom Molkoms bruksområde. I övrigt finns inga utpekade kulturhistoriskt intressanta miljöer eller objekt inom strandskyddat område. Teknisk försörjning, infrastruktur och service Rv 63 trafikeras med kollek vtrafik genom Värmlandstrafik, medan lv 240 idag inte trafikeras av kollek vtrafik. Inga gångoch cykelvägar finns omkring sjön, förutom inom Molkom samhälle där det finns en separerad gång- och cykelväg från Backvägen i väster ll Berguddsvägen i öster. I kommunens översiktsplan är e mål a på sikt knyta ihop Molkom med Karlstad stad med e cykelvägnät. Den östra sidan av sjön är delvis nåbar via enskilda vägar som går längs med sjön ll de få bostadshus som finns, samt ll en mast. Vissa par er saknar bilvägar helt. Den västra sidan av sjön är något mer llgänglig med bil, genom väganslutningar ll den sommarstugebebyggelse som finns. Molkom är anslutet ll det kommunala va en- och avloppsledningsnätet. Molkoms reningsverk, som är beläget längst ut på Berguddsvägen, har kapacitet för y erligare anslutningar inom ll exempel föreslagna LIS-områden. Molkomsjön är recipient för det renade avloppsreningsverket. Inom Bra orsheden, vid Sandtorp, finns e kommunalt va enverk som försörjer Molkom samt Blombacka och Lindfors. I övrigt finns e enskilt, gemensamt avloppsreningsverk samt va entäkt inom Österängarna, men trots de a finns även en rela vt hög andel enskilda avlopp. Övrig bebyggelse runt sjön har enskilda lösningar för vattenförsörjning och avloppsrening. Sjöns ekologiska status - må lig - beror huvudsakligen på övergödningsproblema k. Sjön är belägen inom e område med hög skyddsnivå (miljöskydd) och ändrad markanvändning inom de a område ställer högre krav på hantering av avloppsva en, framför allt med avseende på övergödning. Sjöns kemiska status uppnås inte, på grund av kvicksilverförekomst. Denna bedöms härledas ll bindningar i lu nedfall, vilket är e generellt problem för de flesta sjöar och va endrag i landet. Stora delar av Molkoms tätort försörjs genom e lokalt ärrvärmeledningsnät som distribuerar värme via en flispanna inom Molkoms bruksområde. Sjön är belägen inom Fortums koncessionsområde. Närmaste serviceställe inom kommunen är Molkom med e stort utbud av offentlig och kommersiell service. Bebyggelsestruktur Bostadsbebyggelsen runt sjön är koncentrerad ll Molkom samhälle, från Krakerud i väster ll Nyed i öster. Bebyggelsen inom Molkom tätort är huvudsakligen lokaliserad norr om rv 63. De va ennära lägena upptas av industriområden i det gamla bruksområdet samt parkering, bussoms gningsplats och impediment i anslutning ll rv 63. Det finns samlad sommarstugebebyggelse inom Österängarna (ca 20 permanentboende och e antal fri dshus) och Norum vid sjöns sydvästra del där äldre byggnadsplaner reglerar byggrä erna. I övrigt finns enstaka bebyggelse utspridd med betydande avstånd mellan husen. Denna bebyggelsen utgörs av enstaka gårdar som används för bostadsändamål samt e mindre antal fri dshus. En mycket liten del av marken längs sjöns sydöstra strand inom strandskyddat område är bebyggd. Det finns e visst tryck idag på etableringar i strandnära lägen u från prövade bygglov och dispenser de senaste åren. Risk och hälsa Rv 63 är rekommenderad led för transporter av farligt gods. En skjutbana finns öster om lv 240, i höjd med Ängsviken. Konstaterade markföroreningar finns inom Molkoms bruksområde, härle från digare markanvändning. SAMRÅDSHANDLING 53
Molkoms Bruk har stor potential att bli en tillgång för Molkom i en framtida utveckling. Urval av LIS-områden Bortvalda områden I princip hela den sydöstra delen av sjön bedöms inte lämplig för LIS-områden då det är belägen mer än två km från rv 63. Marken runt denna delen av sjön är också kuperad och i princip helt i avsaknad av befintlig bebyggelse. Runt Molkomsjön föreslås fem LIS-områden. LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Österängarna B (DP) 67 ha 45 ha 2,7 km Detaljplan naturvärden Österängarna (B) E LIS-område för bostadsändamål föreslås i de delar som ligger inom strandskyddat område i sommarstugeområdet Österängarna, samt mark norr och söder därom, där ytterligare fri dshus- och på sikt permanentbebyggelse kan utvecklas. Vägar och teknisk infrastruktur finns inom området. Marken som idag inte är exploaterad slu ar delvis brant ned mot sjön, men goda boendemiljöer finns på platåer ovanför branterna (ca 15-20 bostäder), alterna vt i slu ningen mot söder (ca 15-20 bostäder). I samband med de a finns en möjlighet a se över gällande byggnadsplaner och eventuellt utöka byggrä erna inom befintligt område, mot a hållbara VA-lösningar kan llskapas. I sydöst mot stranden ligger en nyckelbiotop med gammal granskog och e strandpar som är a rak vt för frilu slivet. I branterna mellan befintlig bebyggelse finns två skogliga naturvärdesobjekt. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Krakerud (B) LIS-område Krakerud E LIS-område för bostadsändamål föreslås längs sjöns Area, totalt 20,4 ha Typ B (BL) nordvästra sida inom Krakerud, mellan rv 63 och bebyg- Area, land 19,4 ha Strandlängd 1,6 km Intressen Detaljplan, fornminne gelsen vid Strand. Området ligger i en befintlig, småskalig jordbruksbygd med små gårdsbildningar i anslutning ll jordbruksmark och skigsridåer. Det finns även e antal fri dshus i söder och i norr, i nära anslutning ll strandlinjen. Det finns vägförbindelser från rv 63, och nya bostäder förutsä s placeras väster om vägen närmast va net. LIS-området föreslås inrymma ca 5-10 nya Ån mellan Borssjön och Molkomsjön passerar längs Molkoms Bruk och utgör en tillgång i en framtida utveckling. permanentboenden, varsamt placerade i landskapet med så lite ingrepp som möjligt i den öppna landskapsbilden. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom bygglov och dispens från strandskyddet. Graningebadet (N) E LIS-område för näringsverksamhet föreslås omfa a marken omedelbart söder om rv 63, i anslutning ll infarten ll Molkom, där bland annat rastplats, LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Graningebadet N (DP) 30 ha 14 ha 1,9 km Riksintresse väg, detaljplan, förorenad mark, badplats, våtmark gång- och cykelväg, badplats, sjösä ningsramp och längre österut även reningsverket finns. Området bör kunna utvecklas med byggnader och anläggningar för fri d,- service- och besöksnäringens behov. Fokus ska ligga på åtgärder som ökar llgängligheten ll strandområdet. Området direkt väster om reningsverket bedöms som intressant för en ny småbåtshamn. Inom de a området bör inga bostäder uppföras. Våtmarken i öster har vissa naturvärden och kan vara av betydelse för fågelliv och uppväxtområde för fisk. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom bygglov och dispens från strandskyddet. Molkoms bruk (B/N) LIS-område Molkoms bruk k E LIS-område för bostads- och/eller närings- Area, totalt 12,7 ha Typ B/N (DP) Area, land 11,4 ha ändamål inom Molkoms Strandlängd 0,7 km bruksområde samt Intressen Detaljplan, fornminne, rnminne, marken i anslutning ll riksintresse väg, g, informa onsplatsen och förorenad mark rk reningsverket. Det finns vägar och teknisk infrastruktur inom området idag. Molkoms bruksområde ska på sikt vara möjligt a utveckla för olika typer av verksamheter och bostäder. Platsen har förutsä ningar a utvecklas ll en dynamisk och a rak v del av Molkom samhälle där digare verksamhet och befintlig bebyggelse kan integreras i e ny sammanhang och bidra ll a samhället knyts närmare va net. Va endraget mellan sjöarna utgörs delvis av en fin strömsträcka. Öring finns. En kantzon med träd bör finnas kvar in ll va endraget om området bebyggs. 54 SAMRÅDSHANDLING
Krakerud B (BL) Österängarna B (DP) 0 125 250 500 m 0 125 250 500 m Molkomsbruk B/N (DP) Graningebadet N (DP) Nyed B (DP) Det finns kulturhistoriskt intressanta byggnader och lämningar inom området, liksom förorenad mark. Fortsa prövning inom LIS-området (Molkoms bruk) ska ske genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Nyed (B) E LIS-område för bostadsändamål föreslås inom Nyed, söder om Molkoms bruk. Intresse finns a utveckla området. Området inrymmer befintlig bebyggelse längs LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Nyed B (DP) 15,9 ha 12,3 ha 0,9 km Landskapsbildsskydd, kulturmiljöprogrammet, naturreservat (gamla) Kyrkvägen och slu ningen ned mot Molkomsjön. Infrastruktur finns utbyggd inom området, och området bedöms kunna inrymma ca 20-30 nya bostäder i anslutning ll Kyrkvägen samt i området väster om densamma. LIS-området berör inga idag utpekade natur- kultur- eller frilu svärden. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. SAMRÅDSHANDLING 55
Krakerud bedöms kunna kompletteras med ett fåtal nya hus inom strandskyddat område. Riktlinjer för fortsatt prövning Inom LIS-område Graningebadet och Krakerud kan prövning av byggna on eller andra åtgärder ske via förhandsbesked/bygglov samt strandskyddsdispens. Prövning av byggna on eller andra åtgärder inom LISområdena Österängarna, Nyed och Molkoms bruk ska ske via detaljplan samt upphävande av strandskyddet. Inga prövningar ska ske med förhandsbesked/bygglov innan detaljplan har upprä ats. (gäller ej prövningar i enlighet med gällande detaljplan). Inom LIS-områdena Österängarna ska en lokal, enskild, gemensam VA-lösning utredas i samband med detaljplaneläggning. Inom områdena Graningebadet, Molkomsbruk och Nyed utreds anslutning ll det allmänna VA-systemet. Inom Krakerud kan enskilda VA-lösningar vara möjliga Hänsyn ll kyrkomiljön vid Nyeds kyrka kan behöva iak as, avseende placering, u ormning och skala, vid utveckling av område Nyed. I samband med utveckling av Molkoms bruksområde bör återanvändning av befintlig bebyggelse övervägas och integreras i e ny sammanhang. Inom Krakerud ska placeringen av nya byggnader utgå ifrån närheten ll befintliga byggnader, men med tanke på områdets skala och karaktär ska e större avstånd än normala villatomter e ersträvas. Inom LIS-område Österängarna ska utvecklingen ske med hänsyn ll skogar med höga naturvärden. I LIS-område Graningebadet bör hänsyn tas ll våtmarken. Inom LIS-områdena Molkoms bruk och Nyed bör hänsyn tas ll va endraget och dess kantzoner. Sjöstränderna vid Molkoms samhälle behöver utvecklas med attraktiva vistelseytor och knytas fysiskt till samhället. Konsekvenser Genom utpekande av samtliga LIS-områden kan underlaget för kollek vtrafik med buss främjas samt stärka serviceunderlaget inom närområdet samt i Molkom. Möjligheterna ll utökad verksamhet inom LIS-område Molkoms bruk kan dessutom leda ll fram da arbets llfällen och utökad service inom samhället. Möjligheterna finns a stärka kommunens nordöstra delar som e natur- och frilu slivsområde genom fortsa a satsningar på utveckling av område Graningebadet. Samtliga LIS-områden inom eller i utkanten av Molkoms samhälle bedöms kunna bidra ll a ta vara på den utvecklingspoten al som orten har i e a rak vt, va ennära läge. A ge möjligheter ll a knyta Molkom samhälle närmare va net bedöms kunna ge posi va effekter för såväl besökare som nuvarande och fram da boende på orten. Naturvärden inom LIS-området Österängarna - en värdefull brant inom befintligt sommarstugeområde, en nyckelbiotop söder om sommarstugeområdet samt delar av den sydöstra udden - behöver tas hänsyn ll vid utvecklingen av LIS-området. Naturvårdsintressena bedöms inte påverkas nega vt inom övriga LIS-områden, då det saknas särskilda, utpekade naturvärden. Den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms påverkas posi vt av LIS-område Molkoms bruk. En fortsa utveckling av området enligt planens inten oner kommer a innebära fortsa a möjligheter för allmänheten a nå strandområdet, den kommunala badplatsen och en ny småbåtshamn som en del av frilu slivsupplevelsen. De a skulle också kunna ge stora mervärden för boende i Molkom med omnejd. Den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms kunna llgodoses inom övriga LIS-områden genom beaktande av fri passage samt fortsa prövning av bland annat placering av enskilda byggnader inom området. 56 SAMRÅDSHANDLING
Borssjön Area Strandlinje Strandskydd 378,9 Ha 10,2 km 200 m / 300 m Borssjöns nordöstra sida kantas av idylliska jordbruksmiljöer och ett öppet kulturlandskap. Borssjön Karlstads kommun Gräns för strandskydd # Förorenad mark W Fornminne Fornminne Riksintresse väg Riksintresse järnväg Detaljplan Områdesbestämmelser Nyckelbiotoper Landskapsbildsskydd Naturvärdesområden Naturreservat Kulturmiljoprogrammet 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131127 SAMRÅDSHANDLING 57
Platsbeskrivning Allmän beskrivning Borssjön ligger söder om rv 63 och öster om lv 240, omedelbart öster om Molkom samhälle. Det är en sjö med öppna eller brutna landskap i norr och öster och obebyggda, skogsbeklädda höjder och branter i söder. Sjön omfa as av utökat strandskydd, med två olika avstånd. Den norra och östra delen omfa as av utökat strandskydd på 300 meter medan den södra delen omfa as av utökat strandskydd på 200 meter. Hela sjön omfa as också av landskapsbildsskydd. Sjön har må lig ekologisk status och den berör inga riksintressen. Naturvärden Marken runt sjön består i söder/sydväst av barr- och blandskog på höjder och i norr och öster av e brokigt landskap av jordbruksmark, strandängar, skog och viss bebyggelse. Naturvärdena runt sjön är huvudsakligen belägna vid sjöns norra och östra delar medan de södra och sydvästra delarna av sjön i princip saknar kända naturvärden. Naturvärdena utgörs av utlopp från åar och diken i sjöns norra delar, två nyckelbiotoper vid sjöns östra stränder (fuk ga lövskogar och äldre skog med död ved), en nyckelbiotop samt sumpskog vid sjöns södra delar samt lövskogsbestånd i norr och öster. Naturvårdsavtal finns för e område vid sjöns mi re, norra delar. I naturvårdsprogrammet finns tre områden som berör olika delar av strandlinjen (20. Prostgårdsälven - Klass III, 21. Byckelsälven - Klass II samt 26. Valserudshöjden - Klass III). Landskapsbildsvärdet och det utökade strandskyddets mo v (300 meter) torde vara den omväxlande landskapsbilden, den hävdade marken, lövskogsbestånd samt nyckelbiotoper. Friluftsliv och rekreation Borssjön utgör inte något särskilt värde u från det rörliga frilu slivets perspek v. E fiskevårdsområde finns för sjön som erbjuder e rikt fri dsfiske. Kulturmiljö Kulturmiljöintressena runt sjön, inom strandskyddat område, är huvudsakligen belägna vid sjöns nordvästra del. Kyrkomiljön runt Nyeds kyrka finns upptaget i det regionala kulturmiljöprogrammet Di Värmland vars värde framför allt ligger i den sammanhållna miljöbilden runt kyrkomiljön och den befintliga bebyggelsens u ormning, u örande, materialval och färgsä ning. Inom kyrkogårdsmiljön har även två separata fynd av yxor registrerats hos riksan kvarieämbetet. I den östra delen av Molkoms bruk finns spår från digare verksamhet, såsom kvarn, hammare och smedja, träindustri och en bro. Inom hembygdsgårdens marker finns en kulturhistoriskt intressant miljö samt en omfa ande fyndsamling med kulturhistoriskt intressanta objekt. I övrigt finns enstaka fyndplatser och spår av digare bebyggelse. Inga övriga kända kulturhistoriskt intressanta miljöer eller objekt finns inom strandskyddat område. invid Molkoms samhålle finns restytor som om de utvecklas med bebyggelse och promenadvägar kan koppla Molkom till Borssjön på ett helt annat sätt än idag. Bild från Sjövik. Teknisk försörjning, infrastruktur och service Rv 63 trafikeras med kollek vtrafik genom länstrafiken (Värmlandstrafik)medan lv 240 idag inte trafikeras av kollek- vtrafik. Det finns inga gång- och cykelvägar omkring sjön. Den norra, västra och östra sidan av sjön är llgängliga genom riks- och länsväg samt mindre enskilda vägar som sträcker sig längs med sjön vidare ll utspridd bebyggelse. Stora par er i söder är helt i avsaknad av bilvägar. Blombacka reningsverk, som servar Blombacka och Högåsen, har kapacitet för y erligare anslutningar inom ll exempel LIS-områden. Borssjön är recipient för det renade avloppsreningsverket. Inom Bra orsheden, vid Sandtorp, finns e kommunalt va enverk som försörjer Molkom, Blombacka och Lindfors. Bebyggelsen omkring Upperud (inklusive hembygdsgården) betjänas av Molkom reningsverk. Övrig bebyggelse runt sjön har enskilda lösningar för va enförsörjning och avloppsrening. Sjöns ekologiska status - må lig - beror huvudsakligen på övergödningsproblema k men också dålig konnek vitet. Sjön är belägen inom e område med hög skyddsnivå (miljöskydd) och ändrad markanvändning inom de a område ställer högre krav på hantering av avloppsva en, framför allt med avseende på övergödning. Sjöns kemiska status uppnås inte, på grund av kvicksilverförekomst, vilket bedöms härledas ll bindningar i lu nedfall, som är e generellt problem för många sjöar och va endrag. Stora delar av Molkoms tätort försörjs genom e lokalt ärrvärmeledningsnät. Sjön är belägen inom Fortums koncessionsområde. Närmaste serviceställe inom kommunen är Molkom med e utbud av offentlig och kommersiell service. Bebyggelsestruktur Bebyggelsen runt sjön är koncentrerad ll östra Molkom samhälle (Nyed och Upperud) samt Valserud i öster. Bebyggelsen i Borserud/Blombacka är koncentrerad norr om rv 63 utanför strandskyddat område. Det finns e må ligt tryck idag på etableringar i strandnära lägen u från prövade bygglov och dispenser de senaste åren. I övrigt finns enstaka gårdar som används för bostadsändamål samt e fåtal mycket spridda fri dshus. En mycket liten del av marken längs sjöns södra/sydvästra strand inom 58 SAMRÅDSHANDLING
strandskyddat område är bebyggd. Vid sjöns västra spets finns Nyeds kyrka belägen med kyrkobyggnad, kyrkogård och expedi onsbyggnader inom strandskyddat område. En stadsplan finns, omfa ande området norr om Nyeds kyrka (f d såg). Risk och hälsa Rv 63 är rekommenderad led för transporter av farligt gods. Konstaterade markföroreningar finns inom Blombacka bruksområde, härle från digare markanvändning. Området ligger utanför strandskyddat område, men kan komma a påverka va enkvaliteten i Borssjön då sjön är recipient för dagva en från bruksområdet. Upperud B (DP) Urval av LIS-områden Bortvalda områden I princip hela den södra delen av sjön bedöms inte lämplig för LIS-områden då det är belägen mer än två km från rv 63. Stora delar runt denna del av sjön är också mycket brant, belägen i norrläge och i princip helt i avsaknad av befintlig bebyggelse. De östra och nordöstra delarna av sjön omfa as av utökat strandskydd och landskapsbildsskydd. På grund av naturvärden i de nordöstra delarna samt upplevelsen av Borssjön från omgivande vägar bedöms det inte lämpligt a s mulera ny bebyggelse inom de områdena. En må ull komple ering inom delar av de idag redan bebyggda områdena bedöms dock kunna bidra ll landsbygdsutveckling sam digt som landskapsbilden och de värden som finns värnas. Runt Borssjön föreslås tre LIS-områden. Sjövik (B/N) E LIS-område för bostadsoch/eller näringsändamål föreslås inom Sjövik. Området saknar idag bebyggelse men delar av området har digare använts för sågverksamhet. LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Sjövik B/N (DP) 5,9 ha 4,1 ha 0,3 km Detaljplan, fornminne, landskapsbildsskydd Det finns vägar och viss teknisk infrastruktur inom området idag. Det finns inget allmänt VA inom området idag, men möjlighet finns a ansluta området ll befintligt allmänt VA i angränsande område nordväst om riksväg 63. Området ska på sikt vara möjligt a utveckla för olika typer av verksamheter och bostäder. Platsen har förutsä ningar a utvecklas ll en dynamisk och a rak vt del av Molkom samhälle och bidra ll a knyta Molkom samhälle närmare va net. Beroende på behov och ambi onsnivå är det i dagsläget svårt a bedöma exploateringsgraden. Inga utpekade naturvärden finns inom området. Det finns en notering hos Riksan kvarieämbetet om digare, sen da sågverksamhet inom delar av området. Man kan därför också eventuell misstänka a delar av markan kan vara förorenad. Området ligger mi emot Nyeds kyrka och sydväst om hembygdsgården. Hänsyn ll dessa miljöer behöver tas vid utveckling av området, genom bland annat anpassning av placering, u ormning och höjd på llkommande bebyggelse. Sjövik B/N (DP) Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Upperud (B) E LIS-område för bostadsändamål föreslås i Upperud. Marken inom området utgörs av en höjd som slu ar mot öster och är bevuxen med skog. Det finns en befintlig 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Upperud B (DP) 29,1 ha 21,5 ha 0,7 km Detaljplan, riksintresse väg, landskapsbildsskydd, naturvärdesområde skogsbilväg ll området från rv 63 som föreslås användas för ny bebyggelse, i sy e a inte störa den befintliga, kulturhistoriskt intressanta miljön runt hembygdsgården. En koppling ll de a område för gång- och cykeltrafikanter kan dock bidra ll goda hållbara transporter. Idag har hembygdsgården allmän va enförsörjning. LISområdet kan anslutas ll befintligt kommunalt VA-system nordväst om om riksväg 63. Marken inom omådet är slu ande ned mot sjön och området erbjuder poten ellt höga boendekvaliteter. Området bedöms kunna inrymma ca hundra nya bostäder för företrädelsevis permanentboende, men beroende på upplåtelseform, byggnadstyp och e erfrågan kan även en annan exploateringsgrad vara aktuell. LIS-området berör inga särskilda, utpekade natur- kultur- eller frilu slivsvärden. Det utökade strandskyddet bedöms inom området sakna mo v. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. SAMRÅDSHANDLING 59
Valserud (B) E LIS-område för bostadsändamål föreslås i Valserud. Marken inom området utgörs ll stor del av öppen jordbruksmark belägen väster om Valserudshöjden. Bebyggelse LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Valserud B (BL) 16,1 ha 12,2 ha 0,5 km Landskapsbildsskydd, naturvärdesområden, finns på ömse sidor vägen samt längs en mindre väg som sträcker sig ned mot sjön. Området inrymmer inga kommunala eller gemensamma avloppsreningsanläggningar. Nya bostäder inom området ska vara långsik gt hållbara med hänsyn ll människors hälsa och va enkvaliteten i Borssjön. Marken inom omådet slu ar svagt mot nordväst och området erbjuder poten ellt höga boendekvaliteter i en småskalig jordbruksmiljö. Området bedöms kunna inrymma upp ll 5 nya bostäder som ska placeras varsamt i landskapet med så lite ingrepp som möjligt i den öppna landskapsbilden. Placeringen av nya byggnader ska utgå ifrån närheten ll befintliga byggnader, men med tanke på områdets skala och karaktär ska e större avstånd än normala villatomter e ersträvas. Ny bebyggelse ska underordnas eller utveckla befintliga landskapsbilds- och miljövärden. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom bygglov med gestaltningsstudie och dispens från strandskyddet. LIS-området berör inga kända natur- kultur- eller frilu slivsvärden. Riktlinjer för fortsatt prövning Inom LIS-område Valserud kan prövning av byggna on eller andra åtgärder ske via förhandsbesked/bygglov samt strandskyddsdispens. Prövning av byggna on eller andra åtgärder inom LISområdena Sjövik och Upperud ska ske via detaljplan samt upphävande av strandskyddet. Inga prövningar ska ske med förhandsbesked/bygglov innan detaljplan har upprättats. (gäller ej prövningar enligt gällande detaljplan). Inom LIS-områdena Sjövik och Upperud ska en gemensam VA-lösning utredas vid detaljplaneläggning. Inom LIS-område Valserud kan enskilda VA-lösningar vara möjliga. Inom Valserud ska placeringen av nya byggnader utgå ifrån närheten ll befintliga byggnader, men med tanke på områdets skala och karaktär ska e större avstånd än normala villatomter e ersträvas. Inom LIS-områdena Molkoms bruk och Nyed bör hänsyn tas ll va endraget och dess kantzoner. Valserud B (BL) 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Konsekvenser Genom utpekande av LIS-områdena kan underlaget för kollek vtrafik med buss främjas samt stärka serviceunderlaget i Molkom vilket är vik gt för utvecklingen på landsbygden. Områdena Sjövik och Upperud är belägna i direkt anslutning ll Molkom tätort och e genomförande av LIS-områdena skulle innebära a e a rak vt, centralt beläget område kan llskapas och därmed bidra ll en fortsa långsik gt hållbar utveckling av Molkom samhälle. Det finns inga utpekade natur- kultur- eller frilu slivsvärden inom LIS-områdena. Den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms kunna llgodoses inom LIS-området genom beaktande av fri passage samt fortsa prövning av bland annat placering av enskilda byggnader inom området. 60 SAMRÅDSHANDLING
Gapern Area 2003,5 Ha Strandlinje 52 km Strandskydd 200 m / 300 m Gapern sett västerifrån Gaperns västra del Karlstads kommun Kommungräns Gräns för strandskydd # Förorenad mark W Fornminne Fornminne Riksintresse väg Detaljplan Områdesbestämmelser Nyckelbiotoper Naturvärdesområden Naturreservat Kulturmiljoprogrammet 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131127 SAMRÅDSHANDLING 61
Platsbeskrivning Allmän beskrivning Gapern ligger mellan Karlstad och Molkom, mellan rv 63 och lv 240. Det är en omväxlande, flikig sjö med ömsom öppna landskap i söder och öster och däremellan skogsbeklädda höjder (Duvenäshöjden som delar sjön i en västra och en östra del) och fri dshusområden på delar av den västra och östra stranden. Sjön omfa as av utökat strandskydd på 200 meter och för vissa delar (nordöstra och södra) 300 meter. Sjön har må lig ekologisk status och berör inga riksintressen. Naturvärden Marken omkring sjön består huvudsakligen av barr- och blandskog samt i viss mån öppen jordbruksmark. Trots sjöns storlek finns rela vt sparsamt med kända naturvärden inom strandskyddat område. De främsta värdena utgör sumpskogar, branter, mindre lövskogsbestånd och nyckelbiotoper. Tre ängs- och hagmarker med rik flora (bland annat naturbetes- mark söder om Svedenäs gård) finns inventerade vid sjöns sydvästra flik. Naturvärden finns representerade runt sjön utan någon koncentra on ll någon speciell plats. I sjön finns uppgi om flodkrä a, fiskgjuse och glacialrelikter. Friluftsliv och rekreation Vid Gapern finns två kommunala badplatser, där också simskola bedrivs. Möjligheter ll fri dsbad finns på många platser runt sjön, t.ex. finns badhällar inom Svedenäs fri dshusområde, som dock är svår llgänglig för allmänheten. Kanotleden mellan Karlstad och Molkom passerar genom Gapern. Sjösä ningsmöjligheter för kanoter och andra fri dsbåtar finns vid sjöns norra och södra strand. E fiskevårdsområde finns för sjön. Det finns vissa platser runt sjön med llträde och llgänglighet för allmänheten. Det är i e längre perspek v mycket vik gt för det rörliga frilu slivet a säkerställa och utveckla dessa platser. Inom vissa av fri dshusområdena finns mindre, gemensam- Gaperns östra del Karlstads kommun Kommungräns Gräns för strandskydd # Förorenad mark W Fornminne Fornminne Detaljplan Områdesbestämmelser Nyckelbiotoper Naturvärdesområden Naturreservat 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131127 62 SAMRÅDSHANDLING
ma anläggningar för fri dsbåtar, men huvudsakligen enstaka, privata bryggor. Inom Svedenäs finns exempelvis småbåtshamn, badplats och tennisbana. Inom den sydvästra delen av sjön finns Forsnäs småbåtshamn. Kulturmiljö Området Forsnäs-Rotnäs, som är en del i det regionala kulturmiljöprogrammet, finns inom strandskyddat området innanför sjöns sydvästra vik. Området representerar en bebyggelsemiljö med kvarn och övrig dstypisk och välbevarad agrar bebyggelse från 1800- och 1900-talen i e öppet och hävdat odlingslandskap. Utöver de a område finns rela vt många kulturhistoriskt intressanta platser runt sjön, som finns registrerade hos riksan kvarieämbetet. Det rör sig ll stor del om koncentrarioner av platser och objekt i anslutning ll bland annat Svedenäs, Udden, Ängslyckan, Gaperud-Bråxnäs och Jonsbol. Inom dessa områden finns bland annat rösen, stensä ningar, fyndplatser, minnesmärken, fångstgropar, digare verksamheter (såg, hammare, smedja, tjärbränning m m). I övrigt finns enskilda objekt och platser spridda runt sjön. Bland de mer spektakulära objekten kan nämnas en välbevarad fornborg som är belägen vid Gaperns strand nordost om Lindås. Hänsyn ll dessa värden behöver tas vid eventuell forsa prövning inom området. Teknisk försörjning, infrastruktur och service Rv 63 trafikeras med kollek vtrafik genom Värmlandstrafik och för närvarande trafikeras inte lv 240 med kollek vtrafik. En diskussion pågår med länstrafiken om en eventuell fram- da trafikering av lv 240. Avståndet ll närmaste serviceort varierar. Från de norra delarna är det 6 kilometer ll Molkom, från sjöns sydvästra delar ca 2,5 kilometer ll Vallargärdet och från de sydöstra delarna ca 7 kilometer ll Ska kärr. Det finns inga separata gång- och cykelvägar omkring sjön. I kommunens översiktsplan anges a det är angeläget a på sikt knyta ihop Molkom med Karlstad stad med e gång- och cykelvägnät. En sådan koppling skulle innebära förbä rade kommunka onsmöjligheter för västra Gapern. Den västra och sydöstra sidan av sjön har god llgänglighet för biltrafik. Övriga delar runt sjön har viss llgänglighet via biltrafik genom mindre enskilda vägar. Den nordöstra och mi re delen av sjön saknar i stora delar bilvägar. Sjön ligger utanför kommunalt VA-verksamhetsområde. I förslag ll ny VA-plan finns idéer om a framledes koppla ihop bebyggelse längs västra sidan av Gapern med Karlstads VAnät, via bebyggelsen längs Alstern. Det finns idag en enskild, gemensam avloppsreningsanläggning inom Snårstad. Övrig bebyggelse runt sjön har enskilda lösningar för va enförsörjning och avloppsrening. Sjöns ekologiska status har bedömts som må lig u från konnek vitet och hydrologisk regim, som visar problem med vandringshinder och regleringspåverkan. Sjön är vidare belägen inom e område med hög skyddsnivå (miljöskydd) och ändrad markanvändning inom de a område ställer högre krav på hantering av avloppsva en. Sjön är dock idag inte påverkad av övergödning som flera av de andra sjöarna. God kemiska status för sjön uppnås inte, på grund av kvicksilverförekomst, som bedöms härledas ll bindningar i lu nedfall - e generellt problem för de flesta sjöar och va endrag. Sjön är belägen inom Fortums koncessionsområde. Närmaste serviceställe inom kommunen är Vallargärdet med bland annat dagligvarubu k och skola (F-6). Molkom och Ska kärr finns belägna på e längre avstånd från sjön. Bebyggelsestruktur Bebyggelsestrukturen runt sjön är brokig och varierande och bebyggelsen utgörs främst av sommarstugeområden samt mindre gårdsbildningar och permanentbostäder invid bygator i mindre samhällen. Det finns inga större samhällen runt sjön, inom strandskyddat område. Sommarstugebebyggelse finns bland annat inom Svedenäs, Finnsnäs, Kustorpet, Udden, Arviken, Jonsbol och Uddevik. Samlad permanentbebyggelse eller gårdsbildningar längs bygator finns i bland annat i Gaperud, Flatvik, Bråxnäs, Lindås och Mellsjö. Det finns tolv gällande detaljplaner/byggnadsplaner som reglerar delar av denna bebyggelse, och som berör mark 2-300 meter från strandlinjen. Byggrä erna i dessa planer är begränsade, i sy e a styra användningen ll fri dshus. Inom de flesta av områdena används dock vissa byggnader för permanent boende. Det finns inom flera av dessa områden enstaka lucktomter som idag inte är bebyggda. Det finns e högt tryck idag på etableringar i strandnära lägen u från prövade bygglov och dispenser de senaste åren. Det är e antal dispenser som har prövats för fri dshusbebyggelse och permanentboende. I övrigt finns enstaka mycket spridd bebyggelse. Denna bebyggelsen utgörs av enstaka gårdar som används för bostadsändamål samt e mindre antal, ensligare belägna, fri dshus. En mycket liten del av marken vid Duvenäshöjden, inom strandskyddat område, är bebyggd. Risk och hälsa Rv 63 är rekommenderad led för transporter av farligt gods. Konstaterade markföroreningar finns på flera platser runt sjön (vid sjöns sydöstra, sydvästra och norra stränder) som härleds från digare markanvändning, bl.a. smedjor. Östra Gapern SAMRÅDSHANDLING 63
Södra Svedenäs B (DP) Finnsnäs B (DP) 0 125 250 500 m 0 125 250 500 m Urval av LIS-områden Bortvalda områden I princip hela Duvenäshöjden mellan Finnsviks och Uddeviks fri dshusområden bedöms inte lämplig för LIS då området är beläget långt från vägar med kollek vtrafik. Marken runt denna del av sjön berörs av utökat strandskydd på 300 meter och är kuperad och saknar i stora delar bebyggelse. Vidare är marken från Uddevik, via Örnäs och vidare norrut hela vägen ll Ängslyckan i den norra delen av sjön, också beläget på långa avstånd från vägar med kollek vtrafik, vilket inte främjar långsik gt hållbara transporter. Sträckan mellan Forsnäs i söder och Getebol i norr är belägen mycket nära kollek va transporter, och är ll stora delar redan bebyggd. Närheten ll rv 63 samt de sammanhängande jordbruksmarkerna gör dock a området utgår för LIS. Skulle lv 240 i fram den trafikeras med kollek vtrafik finns dock möjligheter a studera den östra sidan av Gapern vidare ur e LIS-perspek v, och då mot fri dshusbebyggelse i första hand. Där bedöms dock området mellan Ängslyckan och Gaperud med de tre höjderna Norumshöjden, Bergtorpshöjden och Klintama, som olämpligt för LIS då det är obebyggt, i avsaknad av befintlig infrastruktur, mycket kuperat samt intressant med hänsyn ll en fram da utveckling av det rörliga frilu slivet. Återstår gör då området från Uddevik, ned mot Örnäs samt vidare upp sjöns östra strand ll Gaperud. Denna sträckning längs sjön har vissa likheter i bebyggelsestruktur, vägar och markförhållanden. Det är e varierat landskap med odlingsmark i lågpar erna, bebyggelse längs bygator eller gårdsbildningar samt koncentra oner av fri dshus, varvat med skogsbeklädda höjder och bebyggelsefria områden. Inom de a område bedöms sträckan mellan Örnäs och Arviken vara mest intressant för LIS med hänsyn ll a det inom de a området är rela vt sparsamt med jordbruksmark inom strandskyddat område, infrastruktur med vägar och elnät är väl utbyggt inom stora delar av strandzonen, det finns utrymme för förtätning samt a avståndet ll lv 240 är acceptabla. Runt Gapern föreslås således fyra LIS-områden samt e utredningsområde för LIS. K t f tälld K t h GIS t d b d fö lt i K l t d k 2014 01 14 LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Finnsnäs B (DP) 62,8 ha 40,6 ha 2,2 km Detaljplan, biotopskydd Finnsnäs (B) E LIS-område för bostadsändamål föreslås i delar av befintligt sommarstugeområde i Finnsnäs, samt mark söder därom, där y erligare fri dshus- och på sikt permanentbebyggelse kan utvecklas. Vägar och teknisk infrastruktur finns inom stora delar av området. Marken som inte är exploaterad slu ar delvis ned mot sjön i nordlig och västlig riktning, och goda boendemiljöer finns i slu ningen ned mot va net. I samband med de a finns en möjlighet a se över gällande byggnadsplan från 1971 och eventuellt utöka byggrä erna inom befintligt område, mot a hållbara VA-lösningar kan llskapas. Badmöjligheter samt förvaringsytor för småbåtar finns inom området idag. Området bedöms i den södra delen kunna inrymma ca 30-60 nya bostäder och i den norra, i anslutning ll befintligt fri dshusområde ca 5-10 nya bostäder. LIS-området berör en strandskog som omfa as av biotopskydd i viken i den västra delen. LIS-området är beläget utanför kulturmiljöområdet Forsnäs-Rotnäs. I övrigt finns inga utpekade natur- kultur- eller frilu slivsvärden inom området. 64 SAMRÅDSHANDLING
Kustorpet B (DP) Norra Ängslyckan B/N (DP) 0 125 250 500 m 0 250 500 125 m Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Södra Svedenäs (B) LIS-område E LIS-område för bostadsändamål (B - Södra Svedenäs) Area, totalt Typ föreslås längs sjöns sydvästra Area, land sida, mellan rv 63 och sjön. Strandlängd Området ligger i en slu ning, Intressen söder om fri dshusområdet Södra Svedenäs B (DP) 18,1 ha 11,7 ha 0,6 km Detaljplan, fornminne Svedenäs. Det finns vägförbindelser från rv 63, både från norr och söder. Området ingår i utpekat utredningsområde i förslag ll VA-plan (Svedenäs södra och östra - 50), vilket innebär a det finns e iden fierat behov av en förändrad VA-struktur inom e större område. LIS-området bedöms kunna inrymma ca 10-15 nya bostäder. LIS-området berör delar av en fornlämningsliknande bildning. Inom området finns e va endrag som kommer från Svedenäs. Det finns i övrigt inga kända, särskilda natur- kultur- eller frilu slivsvärden inom området. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Kustorpet (B) E LIS-område för bostadsändamål föreslås längs sjöns nordvästra sida, mellan rv 63 och sjön. Området ligger i en slu ning, söder om fri dshusområdet i Getebol och bedöms kunna utvecklas som en LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Kustorpet B (DP) 17,9 ha 12,4 ha 0,8 km Detaljplan, fornminne fortsä ning på det befintliga området. Det finns inom området en bebyggd bostadsfas ghet. Vägförbindelser finns från rv 63, både från norr och söder, och en samfälld väg löper genom området. Området är beläget omedelbart norr om e utpekat utredningsområde i förslag ll VA-plan (Hasselbol - 52), vilket innebär a det finns e iden fierat behov av en förändrad VA-struktur inom e större område. I förslag ll VA-plan finns även e bevakningsområde - Getebol - 53 norr om föreslaget LIS-område. Av denna anledning föreslås a en fortsa prövning av ny llkommande bostadsbebyggelse ska ske via detaljplan och föregås av e planprogram, där bland annat VA-frågan särskilt utreds.lis-området bedöms kunna inrymma ca 15-30 nya bostäder. LIS-området inrymmer fyra rösen och stensä ningar på udden. Udden är även a rak v för frilu slivet. I övrigt finns inga kända, särskilda natur-, kultur- eller frilu slivsvärden inom området. Norra Ängslyckan (B) LIS-område Norra Ängslyckan E LIS-område för bostadsändamål Typ B (DP) (B - Norra Ängslyckan) föreslås längs sjöns norra Area, totalt Area, land 21,9 ha 12,8 ha sida, omedelbart öster om rv Strandlängd 63. Området ligger i e svagt Intressen 1,2 km - slu ande markpar norr om bebyggelsen i Ängslyckan. Det finns ingen bebyggelse inom området idag. Det finns vägförbindelser från rv 63, och en mindre väg som löper genom området vidare ll Norum respek ve Ängslyckan. I förslag ll VA-plan finns även e bevakningsområde - Getebol Ängslyckan (55) i anslutning ll föreslaget LIS-område. Av denna anledning föreslås a en fortsa prövning av SAMRÅDSHANDLING 65
ny llkommande bostadsbebyggelse ska ske via detaljplan, och föregås av e planprogram, där bland annat VA-frågan särskilt utreds. LIS-området bedöms kunna inrymma ca 15-30 nya bostäder. Det finns inga kända, särskilda natur- kultur- eller frilu slivsvärden inom området. Östra Gapern (U) Utredningsområdet för LIS som föreslås är beläget från Arviken hela vägen söderut ll Örnäs. Området bedöms intressanta för utveckling av fri dshusbebyggelse, framför LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Östra Gapern U 326,1 ha 208,2 ha 7,2 km Fornminne, detaljplan, naturvärdesområde allt om kollek vtrafik utvecklas längs med lv 240. Andelen permanentboende inom de a område är rela vt låg idag. Det finns förekomster av natur- och kulturvärden inom utredningsområdet, men av en rela vt begränsad omfa ning. Bland annat finns e område (52. Flatvik - Klass III) upptaget i kommunens naturvårdsprogram. Det finns även frilu slivsvärden som i stort är knutna ll de lokala miljöerna kring exempelvis fri dshusområdena. I förslag ll VA-plan finns två bevakningsområden - Örnäs (79 och Jonsbol/Flatvik (72) inom föreslaget utredningsområde. Av denna anledning föreslås a en fortsa prövning av ny llkommande bostadsbebyggelse ska ske med början i e planprogram, där bland annat VA-frågan särskilt utreds. Riktlinjer för fortsatt prövning Prövning av byggna on eller andra åtgärder inom samtliga LIS-områden ska ske via detaljplan samt upphävande av strandskyddet. Inga prövningar ska ske med förhandsbesked/bygglov innan detaljplan har upprä ats. (gäller ej prövningar i enlighet med gällande detaljplan). Utredningsområdet föreslås studeras vidare i e programskede ll detaljplan för a närmare utröna vilka delar av utredningsområdet som är a betrakta som LIS-områden. För utredningsområdet för LIS ska en bedömning av om prövning ska ske genom dispens eller upphävande av strandskyddet ske i samband med fortsa programarbete. Anslutning ll det kommunala VA-ledningsnätet är inom LIS-områdena sannolikt inte möjligt. Gemensamma, hållbara VA-lösningar ska därför e ersträvas. För flera av LIS-områdena ska vidare prövning föregås av planprogram där i förslag ll VA-plan föreslagna utrednings- och bevakningsområden för VA ska studeras i e sammanhang. Släpp ned ll strandlinjen bedöms särskilt vik gt för LISområdena Södra Svedenäs och Kustorpet som är belägna i en rela vt tätbebyggd struktur där llgängligheten ll strandlinjen bedöms vik g ur det lokala och rörliga frilu slivets hänseende. Den biotopskyddade strandskogen inom LIS-området Finnsnäs behöver tas hänsyn ll vid utvecklingen av LISområdet genom a undanta de a område vid en exploatering. Östra Gapern U 0 500 1 000 250 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Konsekvenser Genom utpekande av samtliga LIS-områden kan underlaget för kollek vtrafik med buss främjas samt stärka serviceunderlaget inom Vallargärdet och i Molkom vilket är vik gt för utvecklingen på landsbygden. Utpekandet av LIS-områdena runt Gapern är e led i a koncentrera utpekandet av LISområden ll de stråk med kollek vtrafik och servicenoder som finns i kommunen. På de a sä kan långsik gt hållbara strukturer främjas. En eventuell utveckling inom utredningsområdet kan på sikt bidra ll ökat underlag för kollek va transporter samt serviceunderlaget i Molkom,Väse och Ska kärr. Naturvårdsintressena bedöms inte påverkas nega vt inom övriga LIS-områden, då det inom de områdena inte finns några särskilda, nu kända, naturvärden. De fasta fornlämningar som finns inom LIS-område Kustorpet ska undantas från exploatering och fornlämningsområdet ska respekteras. Den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms kunna llgodoses inom övriga LIS-områden genom beaktande av fri passage samt fortsa prövning av bland annat placering av enskilda byggnader inom området. Det är särskilt vik gt a ny llkommande fri passage och släpp ned ll stranden mellan byggnader görs llgänglig för boende inom närområdet samt allmänheten i stort. 66 SAMRÅDSHANDLING
Vänern Area Strandlinje Strandskydd 29090 Ha 265 km 300 m Platsbeskrivning Allmän beskrivning Vänern är EU:s största insjö med Europas största sötvattensskärgård. Den värmländska Vänerskärgården har lika lång kustlinje som Bohuslän. Omkring 800 000 människor är beroende av Vänern och Göta älv för si dricksva en. Vänern är också en vik g transportled för våra företag. Idag fraktas omkring 1,9 miljoner ton gods per år på Vänern. Näringslivet omkring Vänern kan i fram den vara betjänta av en utvecklad sjöfart då det ur bland annat miljösynpunkt är mer fördelak gt a transportera gods på va en än på väg. Utökat strandskydd om 300 meter gäller för Vänern inom Karlstads kommun, utom inom detaljplanelagda områden där strandskyddet är upphävt eller aldrig har inträ. Vänerområdet är stort och mångface erat och har många intressen riktade mot sig. Skärgården hyser med sina många öar och skär mycket värdefulla miljöer för växter och djur, e rikt fågelliv, vacker landskapsbild och många a rak va u lyktsmål för det rörliga frilu slivet. Utmed fastlandsstranden och i skärgården finns badplatser iordningställda samt e flertal strövområden, fågeltorn och rastplatser. Strandmiljöerna vid Vänern består dels av betade strandängar, flacka par er med poten ellt betade strandängar, hällmarkstallskogar, sumpskogar, klippor och grunda vikar. Vikar och stränder växer igen med sly i mycket högt tempo, vilket är e allvarligt hot både mot natur- och frilu svärden. Va enkvaliteten ute i Vänern är enligt statusklassning från 2009 av va enmyndigheten god, men i vissa grunda och avsnörda vikar som Arnö orden och Välsvikstjärnet är näringsbelastningen hög. Den ekologiska statusklassningen 2015 föreslås av länsstyrelsen a sänkas ll må lig status, ll stor del beroende på regleringens nega va effekter. Naturvärden De naturvärden (som på många platser också sammanfaller med värden för det rörliga frilu slivet) som finns representerade i Vänerskärgården inom kommunen bedöms vara vik ga a värna. Utmed fastlandsstranden är naturvärden o a knutna ll betade strandängar, lövsumpskogar och sandstränder. På öarna i skärgården finns på många ställen gamla vindpinade tallskogar. Många rödlistade arter är knutna ll Vänerstranden och Vänerskärgården. I sjön finns så mycket som 37 fiskarter. Det är dock vik gt a även öka llgängligheten ll skärgårdens miljö för en bredare publik, varför satsningar kan behöva göras för a öka llgänglighet, servicenivåer och utbud på vissa platser. Målet om a utveckla Vänern som en des na on för besöksnäringen innebär a det är vik gt a se gränsöverskridande för a kunna möjliggöra utveckling och sam digt bevara Vänernaturen. Det bedöms vik gt a kra samla satsningar på e fåtal, strategiska platser. Det är inte önskvärt a främja utveckling överallt, då det kan leda ll a befintliga naturvärden riskerar a minska i omfa ning och värde. SAMRÅDSHANDLING 67
Segerstads skärgård, Randviken, omfa as av riksintresseområdet Sörmon, och Arnöskärgården är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken.båda ingår även i Natura 2000-området Värmlandsskärgården som utgör riksintresse enligt 4 kap 8 miljöbalken. I anslutning ll Vänern finns även skydds- och intresseområden för naturreservat, djur- och växtskyddsområden, biotopskydds- och fågelskyddsområden, naturvårdsavtal samt landskapsbildsskydd. Segerstads skärgård, Kärrholmen och Arnöskärgården (Värmlandsskärgården) samt Kaplansholmen är skyddade som naturreservat. Nio öar och skär väster om Karlstad omfa as av fågelskyddsområde Vänern; Vaholmen, Ruskskär och Bäröskären, Rundholmen, Sandskär V om Sandön, Gysskär, Pråmskär, Lövöskär, Äggskären, Gåsskären, SÖ Guppaholmen och Rudsviksholmen. Sex öar och skär öster om Karlstad omfa as av fågelskyddsområde Vänern; Mjöviksskäret, Kobergen, Storskär, Russvillorna, Mårberget (Märrberget) och Ormskären. E flertal skogliga biotopskydd ligger på Segerstadhalvöns sydöstra udde vid Arnäs, Rudsviken, Landviken och Onsösundet. Y erligare biotopskydd ligger vid Porsviken söder om Zakrisdal. Öster om Karlstad finns biopotskyddad skog på Glofsön, Y re Sållaren och Jäverön. Landskapsbildsskydd gäller vid Alsterdalen och Hovlanda på södra delen av Arnön. E stort antal naturvärdesområden är utpekade som områden av högsta (klass 1) samt mycket högt naturvärde (klass 2) i kommunens naturvårdsprogram. Segerstads skärgård, Arnöns skärgård, Klarälvens nedre lopp samt delar av Klarälvsdeltat representerar områden med klass 1. Bråtviken, Arnö orden/panken, delar av Jäverön, Arnön samt delar av Bo enviken är utpekade i naturvårdsprogrammet. Vänern är klassad som e na onellt särskilt värdefullt va en ur fiske- och naturvårdssynpunkt. I området finns lekområden för gös, sik och siklöja samt fredningsområden för lax och öring. De unika stammarna av Klarälvslax och Klarälvsöring finns i Vänern och vandrar upp i Klarälven. Friluftsliv och rekreation Riksintresse Vänern med öar och strandområden utgör riksintresse enligt 4 kap 1-2 med hänsyn ll de natur- och kulturvärden som finns i området. Inom riksintresseområdet ska turismens och frilu slivets intressen särskilt beaktas vid bedömning av exploateringsföretag. Vänern omfa as även av riksintresse för frilu sliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. Bad och båtliv Det finns sju kommunala badplatser vid Vänern (utanför staden) där också simskola bedrivs. Dessa finns vid Torsviken, Skutberget, Alsters strandbad, Kungsnäs (Ska kärr), Strandvik, lilla och stora Björnrukan samt Bo enviken (Väse). Utöver det finns möjligheter ll fri dsbad på flera platser i sjön. Båtramper finns vid flertalet platser runt Vänern, bland annat vid Skutberget och Åsundatorp. E antal småbåtshamnar finns också, o a belägna vid fri dshusområden och bostadsområden, men även enstaka bryggor och andra båtanläggningar finns. Vandringsleder finns vid Skutberget, på Segerstadhalvöns sydöstra udde, på Jäverön, Kärrholmen och Y re Sållaren samt kortare leder och u lyktsmål på Bergviks udde, Göteborgsudden och Fiskartorpet. Övriga friluftsvärden Naturreservatet Segerstad skärgård är utpekat som område för naturturism och frilu sliv i kommunens översiktsplan, där också områdena Jäverön, Arnöskärgården, Kroppkärrssjön, Herröns våtmarker, Y re Sållaren och Kärrholmen ingår. Arnöskärgården och Jäverön är också utpekade som områden lämpliga för naturturism. I Karlstads kommuns va enplan uppmärksammas a Karlstads skärgård idag ll stor del inte är llgänglig för lokalbefolkningen eller besökare som inte har llgång ll egen båt. Sedan va enplanen togs fram har dock turbåtsbryggor byggts på Jäverön, Kärrholmen och Rävön och sedan 2010 finns båtbusstrafik i skärgården. Men det saknas for arande en infrastruktur som möjliggör en utbyggnad av besöksnäringen. En miljöanpassad turism- och besöksnäring kan gynna den lokala ekonomin och en hållbar utveckling. I kommunens Va enplan utpekas öarna Onsön, Axelöarna, Gåsen, Sandön, Långholmen, Hamnholmarna, Ormholmen, Timmeröarna och Kärrholmen som intressanta för frilu sliv. Sammantaget bedöms stora delar av Vänerskärgården inneha mycket höga eller poten ellt mycket höga värden för frilu sliv och rekrea on. Kulturmiljö Riksintressen 3 kap 6 miljöbalken Dybo nen och Ås ordens östra strand (riksintresseområdet Segerstad) samt Alsterdalen som mynnar i Vänern utgör riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. Områdena finns också upptagna i det regionala kulturmiljöprogrammet Di Värmland. Övriga kulturvärden Stora Axelön är också upptagen i Di Värmland och utgör en mycket särpräglad miljö. På ön finns kustlabyrinter, stenforma oner som är unika i si slag i Värmland och som förekomst i insjöar. De markerar Vänerns posi on som innanhav. I övrigt finns e flertal fasta fornlämningar, enskilda objekt, miljöer och platser representerade på olika platser runt sjön. Hänsyn ll dessa kulturmiljövärden behöver tas vid forsa prövning inom Vänerområdet. Det kan ll exempel innebära a undanta delar av områden från exploatering, anpassning av ny bebyggelse ll befintliga miljöer eller integrering av spår och lämningar i e ny sammanhang. Teknisk försörjning, infrastruktur och service Tillgänglighet Kommunika onerna ll, vid och i Vänern bygger ll största delen på E18, mindre landsvägar och enskilda vägar samt 68 SAMRÅDSHANDLING
båtbusstrafik. Till Jäverön samt Åsundaön finns bilfärjor. Från Karlstad finns e utbyggt gång- och cykelvägsnät som sträcker sig ll Skutberget, Ska kärr och ll Hammarö, vilket innefa ar områden som i denna plan betraktas som stad. Värmlandsbanan har hållplatser i Välsviken samt Väse, och kommunen anser a det är önskvärt a även Ska kärr och Skåre på sikt kan inrymma en pendeltågssta on. Tillgängligheten ll u lyktsmål inom Vänerns landsbygdsdelar, både med bil, cykel, kollek vtrafik och ll fots, är på många platser dålig. Kustlinjen är på flertalet platser priva- serad genom bebyggelse eller vägar med vägbommar. Det är svårt a ta sig ll a rak va, llgängliga platser vid Vänern där möjligheter finns för vistelse, rekrea on och vidare färd ut i skärgårdsmiljön. Tillgängligheten med båt är betydligt bä re, och idag är stora delar av naturupplevelsen mest llgänglig med båt. Ska Vänern utvecklas som en des na on för skärgårdsturism ställs höga krav på utveckllng av småbåts- och gästhamnar samt en utveckling av båtbusstrafiken. Service Offentlig och kommersiell service inom Vänerområdet i kommunen är främst koncentrerad ll Karlstad stad, samt Vålberg, Ska kärr och Väse. Utöver de större serviceorterna finns e visst utbud av service vid exempelvis Torsvikens camping, Bomstadbaden, Skutberget (sommar d) och Jäverön. I förhållande ll de natur- och frilu svärden som finns representerade finns e förhållandevis litet utbud av service vid förhållandevis få platser i Vänernära lägen. Vattenkvalitet Va enkvaliteten i Vänern bedöms både för sjön som helhet och för delområden. För Karlstads del finns sex delområden av Vänern som berör kommunen - Ka jorden, Sä erholms- ärden, Ås orden, Hammarösjön, Bo enviken-lunnerviken samt Arnö orden. Den ekologiska statusen för samtliga delområden är må lig, utom för Sä erholms ärden som har dålig status med hänsyn ll minskande antal arter och individtätheten i bottenfaunan, kopplat ll övergödningsproblema k. Liknande förhållanden råder även för Ka jorden, Hammarösjön, och Arnö orden där även förändringstakten i va enutbytet är e problem. Ås orden och Bo enviken-lunnerviken har en delvis annan problema k. Ändrad markanvändning inom närområdet ll Vänern ställer därmed höga krav på hantering av avloppsva en. God kemiska status för sjön uppnås inte, på grund av kvicksilverförekomst, men även beroende på andra påverkanskällor. Vatten, avlopp och elnät Kommunala reningsverk finns i Vålberg och i Väse. Sörmons va entäkt är belägen norr om E18. Sörmon försörjer hela Karlstadområdet med dricksva en och har en mycket hög skyddsnivå. Det innebär a stora delar av den västra delen av Vänern inom kommunen påverkas genom skyddsföreskrifter och skyddszoner. Arnö orden klassas med hög skyddsnivå med hänsyn ll djur- och växtliv samt övergödning. Huvuddelen av marken invid Vänern är belägen inom Fortums koncessionsområde med undantag från Karlstad stad. Bebyggelsestruktur Bebyggelsestrukturen på fastlandet invid Vänern utgörs ll stor del av en varierande jordbruksbygd med gårdsbildningar, bygator och enstaka bostadshus. Exempel på de a finns bland annat på Segerstadshalvön och runt Arnö orden. Andra delar av kustbandet är tätare bebyggt med övervägande fri dshusbebyggelse, på exempelvis Åsundatorp, Bomstad, Rudshalvön och Arnön. Många av fri dshusområdena längs stränderna är planlagda med byggnadsplaner eller detaljplaner som reglerar markanvändningen. En permanentering har successivt påbörjats och kan förväntas fortsä a, trots a byggrä erna i de flesta områdena är rela vt begränsade. Ser man ll öarna i skärgården är det främst Jäverön och Korsöarna som är bebyggda med tätare bebyggelse. I samband med utpekande av LIS-områden vid Vänern ska restrik vitet iak as för områden där det råder en stor e erfrågan på mark för bebyggelse. Sam digt ska långsik gt hållbara strukturer främjas vid utpekande av LIS-områden vilket också är en vik g lokaliseringsprincip. U från studier av prövade bygglov och strandskyddsdispenser för de senare åren råder en rela vt stor e erfrågan på a bygga ny, inom bland annat Bomstad. Viss e erfrågan på mark för bebyggelse bedöms även råda inom Abbor an-götviken (söder om Älvenäs), Kråkholmen (söder om Torsviken), västra delen av Rudshalvön samt sydvästra delen av Jäverön. Utöver dessa områden finns en historik av förfrågningar av bygglov och/eller strandskyddsdispenser utspridda, utan något särskilt mönster på flera platser runt Vänern. Studier av digare prövningar av lov- och dispensärenden ger dock ingen heltäckande bild av var e erfrågan råder. Risk och hälsa E18 och Värmlandsbanan är rekommenderade leder för transporter av farligt gods. Utveckling av LIS-områden invid dessa leder kan kräva y erligare utredning och eventuell hänsyn ll såväl risker som riktvärden för trafikbuller. Konstaterade markföroreningar runt Vänern är koncentrerade ll Vålberg, Karlstad, Ska kärr och Väse. Föroreningarna härleds ll digare eller pågående markanvändning. Delar av Segerstadshalvön ligger inom influensområde för flygbuller, och e större område inom hinderfri zon, varför ny bebyggelse inom de a område inte är lämpligt. Hela Vänern utgör e riskområde för översvämning. Karlstads kommun har genomfört karteringar och u från underlag från bland annat SMHI har riktlinjer för prövning inom sådana områden tagits fram. Dessa finns sammanfa ade i kommunens översvämningsprogram från 2008. E arbete med e komplement ll översvämningsprogrammet pågår, som u från resulatet från senare prognoser och utredningar justerar de lägsta plushöjder som rekommenderas vid prövning av ny bostadsbebyggelse eller andra anläggningar. Översvämningsprogrammet och dess komplement ska följas vid fortsa prövning. SAMRÅDSHANDLING 69
Älvenäs (B/N) LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Älvenäs B/N (DP) 66,8 ha 48,7 ha 2,8 km Förorenad mark, områdesbestämmelser, riksintresse fiske, riksintresse friluftsliv, Vänern med öar (4kap miljöbalken) Älvenäs B/N (DP) Urval av LIS-områden 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Iakttagande av restriktivitet Utgångspunkten i utpekande av LIS-områden har varit a om möjligt undvika områden med stor e erfrågan. Sam digt har det bedömts som än vik gare a sträva e er långsik gt hållbara strukturer och s mulera utveckling nära befintliga tätorter och områden med närhet ll kollek va transporter, befintlig infrastruktur och olika sorters service. Vägledande för utpekande av LIS-områden har därför varit a i första hand försöka främja utveckling invid de befintliga serviceorter som finns - Vålberg, Ska kärr och Väse. Utpekande av LIS-områden där e erfrågan på beyggelseutveckling saknas kan leda ll svårigheter a få områdena genomförda men framför främjar det glesa strukturer som bidrar ll ökat bilberoende, behov av stora nyinvesteringar i infrastruktur med mera. Därför har inga LIS-områden för bostadsändamål utpekats där det saknas e erfrågan, utan LIS-område begränsas istället ll e ställe - Rudshalvön. Sju LIS-områden och e utredningsområde har pekats ut vid Vänern. Inriktningen på dessa omfa ar bostäder, uthyrningsstugor, näringar, replipunkter samt campingverksamheter i olika skala. Mot bakgrund av de a kan konstateras a huvuddelarna av Vänerstränderna inte föreslås som LIS-område. En bedömning av Vänerområdet inom Karlstads kommun är a det finns få llgängliga platser såväl för det rörliga frilu slivet som för bostadsändamål och turismnäring. Urvalet som gjorts har avvägts omsorgsfullt mellan restrik vitet och utveckling. De LIS-områden som valts ut bedöms kunna bidra ll en hållbar skärgårdsutveckling. För Älvenäs föreslås två utvecklingsscenarier varav e innefa ar utveckling för bostadsändamål i kombina on med annan utveckling, och det andra fortsa utveckling av området som e renodlat verksamhetsområde. LIS-området föreslås omfa a Älvenäs verksamhetsområde, som utgör en industrihistoriskt intressant bruksmiljö med viss bevarad bebyggelse. Bruksmiljön är ll stora delar från den då Svenska Rayon AB var verksamt inom området. Området är beläget på en mycket strategisk plats med närhet ll E18, industrispår och djuphamn vilket gör det mycket lämpligt för tyngre verksamheter, logis k eller annan näringsverksamhet som är transportberoende. Djuphamnen mynnar i en farled som delas med Gruvöns Bruk (Grums) vilket gör a farleden är farbar även vinter d. I väster finns även en deponi för gammalt rivningsavfall från bruksområdet med llhörande lakva endammar. Längre söder därom finns en s g längs med stranden som leder ned ll Älvenäsbadet. För närvarande bedrivs Rölunda jordförbä ringsanläggning i området, samt Älvenäs industrihotell. Rölunda har nyligen samordnat sin verksamhet i Älvenäs och har gjort stora investeringar i a iordningställa sin del av området. Marken väster om området är därigenom kra igt påverkat genom bland annat avverkning. Det finns vidare lämningar av en fornborg och stensä ningar väster om området samt e digare bor aget gravfält och rösen inom bruksområdets östra delar. Området omfa as idag inte av någon detaljplan. Området innehar sam digt en för Värmland delvis unik, särpräglad bebyggelse som poten ellt skulle kunna inrymma konferensanläggningar, boende, småskaligare verksamheter, vistelseytor och en annorlunda replipunkt ut mot Vänern (jmfr Nääs Fabriker). Platsen kan knytas ihop med Vålbergs samhälle och utgöra en a rak v plats för möten, näringsliv, representa on och besöksnäring för hela regionen. Ströv- och kulturmiljöområdet, med bland annat s gar och fornborgar, som är beläget omedelbart öster om Älvenäs är i de a sammanhang en stor llgång, då gäster och besö- 70 SAMRÅDSHANDLING
kare kan få llgång ll de a utbud, sam digt som Vålberg samhälle skulle kunna ges en möjlighet a nå kontakt med Vänern och bidra ll a ly a utvecklingen inom hela Norsbygden. De scenarier som diskuteras ovan bör ses på lång sikt. LIS innebär ingen konflikt med pågående verksamhet och möjligheter ll utveckling av denna utan ger endast möjligheter på lång sikt. Skulle behoven inom området förändras finns med e LIS-område en möjlighet a utveckla området på e sä som annars vore svårt. Inom området finns konstaterad förorenad mark. Inom området finns allmänt VA framdraget. Möjlighet finns a ansluta ny verksamhet inom området ll denna VA-anslutning. Fortsa prövning inom LIS-området (Älvenäs) ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet om särskilt skäl LIS ska åberopas. Torsviken N (DP) Torsviken (N) LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Torsviken N (DP) 48,5 ha 33,2 ha 1,8 km Fornminne, riksintresse fiske, biotopskydd, riksintresse friluftsliv, Vänern med öar (4kap miljöbalken), naturvärdesområde 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 E LIS-område för näringsverksamhet (N - Torsviken) föreslås inrymmande campingverksamheten vid Torsviken samt mark nordost därom. Marken inom befintligt camping- och badområde är i kommunal ägo, och övriga LIS-området är i privat ägo. Marken omfa as idag inte av någon detaljplan. Torsviken Camping och Fri d är öppen året runt. Till campingen hör servicebyggnader med exempelvis dusch och toale. Området inrymmer också en kommunal badplats med en mindre sandstrand och möjlighet ll klippbad. Stranden omges av mycket stora gräsytor. Badet är barnvänligt med långgrund bo en och en brygga. I anslutning ll badet finns torrdass, soptunnor, en mindre lekplats och minigol ana. E utpekande av LIS-område bedöms kunna ge goda förutsä ningar a bibehålla och utveckla campingen och det allmänt llgängliga området vid badplatsen och strövområdet nordost om badet. I anslutning ll campingens sydvästra delar finns en sumpskog (biotopskydd) samt e lövskogsbestånd (nyckelbiotop). På udden, vid badplatsens östra del, finns e registrerat fynd hos riksan kvarieämbetet av en mejsel i grönsten. I övrigt finns allmänna rekrea onsvärden inom närområdet genom badplatsen och strövområdet norr därom. Det finns i övrigt inga kända, särskilda natur- kultur- eller frilu slivsvärden inom området. En utveckling förutsä er a campingens utveckling sker i första hand mellan de befintliga strövs gar som finns, och a området närmast va net lämnas fri för promenader och vistelse. En utveckling av campingen skulle kunna ges en egen, naturkaraktär för enkel uppställning av husvagnar/tält som smälter in i skogsmiljön. En utveckling av campingen ska främja allmänhetens llträde ll området och skapa mervärden för det rörliga frilu slivet genom exempelvis ökad service och ökad llgänglighet. E va enområde tas också med i sy e a ge möjlighet a utveckla y erligare gemensamma bryggor. Det finns e mindre va enverk inom området. LIS-området ligger beläget inom skyddsområden för Ka jordens ytvattentäkt, vilket behöver beaktas vid fortsa utveckling. Fortsa prövning inom LIS-området ska därför göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet, om särskilt skäl för LIS ska åberopas. SAMRÅDSHANDLING 71
Göviken (N) LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Göviken N (BL) 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Göviken N (BL) 22,5 ha 18,2 ha 0,7 km Detaljplaner, riksintresse fiske, Vänern med öar(4kap miljöbalken), riksintresse friluftsliv, Inom och in ll området finns befintliga fri dshus och uthyrningsstugor. Vägar och teknisk infrastruktur finns inom området. I Göviken finns även en a rak v badplats med sandstrand och söder om finns mycket a rak va klippor med möjlighet ll klippbad och vidsträckt utsikt över Vänern. På sandstranden förekommer mindre myrlejonslända som är en rödlistad art knuten ll öppen sand. Förekomsten är dock sparsam och naturvärdet bedöms som må ligt. I övrigt finns inga utpekade natur- kultur- eller frilu slivsvärden i området. Utvecklingen inom området ska göras på e sä som bidrar ll a bevara och utveckla de värden som finns idag i form av badmöjligheter och utsiktsplatser. Möjligheter finns a utöka llgängligheten ll framför allt höjden och klipporna i den östra delen av området, ll gagn för ny och befintlig bebyggelse samt allmänheten. Platsen vid klipporna har poten al a utvecklas ll en naturbetonad besökspunkt för representa on och besöksnäring, om än i liten skala. Ny bebyggelse för uthyrningsstugor bör företrädelsevis placeras bakom befintlig bebyggelse, i förhållande ll strandlinjen. Ytterligare priva ering av sandstranden och klippområdet ska undvikas. E va enområde tas med i sy e a möjliggöra utveckling av gemensamma bryggor och/eller bryggvandringar i llgänglighetsökande sy e för allmänheten. Omkring o fas gheter inom området har gemensamt sommarva en. LIS-området ligger beläget inom skyddsområden för Ka jordens ytva entäkt vilket behöver beaktas vid fortsa utveckling. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom bygglov och dispens från strandskyddet. Västra Rudshalvön (B) LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Västra Rudshalvön B(DP) 96 ha 84,4 ha 3,8 km riksintresse fiske, riksintresse friluftsliv, Vänern med öar (4kap miljöbalken) E LIS-område för näringsverksamhet föreslås i anslutning ll Göviken. En utveckling inom LIS-området föreslås kunna ske genom komple ering av befintlig bebyggelsestruktur med uthyrningsstugor. Området har digare tagits upp för diskussion med kommunen av fas ghetsägaren. En stuguthyrningsverksamhet kan ge fas ghetsägaren, som också bedriver jord- och skogsbruk på Segerstad, en möjlighet a få y erligare e ben a stå på i sin näring. De a bedöms som mycket posi vt för landsbygdsutvecklingen och möjligheten a bevara en öppen landskapsbild på Segerstadshalvön. På Västra Rudshalvön föreslås e LIS-område för bostadsändamål som sträcker sig mellan Annero Haget i norr och jordbruksmarken vid Fågelviks-Rud i söder. Inom området finns en småskalig bebyggelsestruktur med både mindre gårdar, bostadshus och fri dshus. Bebyggelsen ligger i e småbrutet landskap med skogspar er, mindre, öppna jordbrukslo er och slingrande enskilda vägar. Det finns e större, sammanhängande skogsmarksområde i de mi re delarna av LISområdet och e i de södra delarna. Marken inom området är idag inte planlagd. Området lämpar sig väl för en successiv utveckling för permanent boende. Vägar och teknisk infrastruktur finns inom stora delar av området. Vid Bärhammaren finns en samfälld plats för bryggor, båtplatser och vistelse. De a utgör en vik g punkt a nå Vänern ifrån, som bör utvecklas och inte bebyggas med nya bostäder. 72 SAMRÅDSHANDLING
Västra Rudshalvön B (DP) Jäverön U 0 250 500 125 m 0 500 1 000 250 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Området är beläget i anslutning ll e utpekat utredningsområde i förslag ll VA-plan (Fågelviks-Rud - 89), vilket innebär a det finns e iden fierat behov av en förändrad VA-struktur inom e större område. Det är ur de a hänseende lämpligt a arbeta vidare med bland annat områdets bebyggelse- och VA-struktur i e planprogram, innan detaljplan upprä as för hela eller delar av området. E planprogram kan också komma a fastställa a komple erande bebyggelse i vissa delar av LIS-området eventuellt kan vara lämpligt a pröva med bygglov och dispens från strandskyddet. Området bedöms i den mellersta delen. skogsområdet, kunna inrymma ca 15-25 nya bostäder och i den södra delen, skogsområdet, ca 10-20 nya bostäder. Inom övriga området bedöms utrymme finnas a komple era med enstaka bostadshus inom befintliga strukturer, på e sä som inte förtar den småskaliga, varierande landskapsbilden. Det finns mycket vass inom strandzonen. Poten ellt betade strandängar finns vid Sjökullen i mi en av LIS-området samt vid Rud, söder om LIS-området. I övrigt finns inga kända, särskilda natur- kultur- eller frilu slivsvärden i området. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan - som föreslås föregås av planprogram - och upphävande av strandskyddet. Jäverön (U) LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Jäverön U planprogram + gestaltningsprog. 1172 ha 925 ha 20,9 km Naturvärdesområde, fornminne, flera biotopskydd, riksintresse fiske, riksintresse friluftsliv, riksintresse farled, Vänern med öar (4kap miljöbalken), naturturism, friluftsområde På Jäverön föreslås e utredningsområde för LIS för bostadsoch näringsändamål. Ön är ca 900 hektar stor och ligger ca 1 mil öster om Karlstad och 2 km från Ska kärr. Ön är ll största del bevuxen med barrskog men här finns även sand och klippstränder, lummiga strandskogar och e mycket levande naturlandskap. Till Jäverön tar man sig via båt eller färja som avgår dagligen från Herröns sydspets. Färjan är i trafik hela året, med utöka- SAMRÅDSHANDLING 73
Ateljéstugor en möjlighet till uthyrning vid Vänern? Foto: Figura Foto de turer 1/4-31/10. På sommaren går båtbussar ll Jäverön, från Inre hamn i Karlstad och från Lövnäs på Hammarö. Jäverön pekas i kommunens översiktsplan ut som e av de områden som är värdefull för frilu slivet och är även lämplig för naturturism. Idag finns ca 120 sommarstugor belägna längs stränderna. Byggnader i som är kopplat ll jordbruksdri en finns också. Huvuddelen av den äldre bebyggelsen är från början av 1900-talet och består av Jäverö herrgård och e otal torp. På ön bedrivs e ak vt skärgårdsjordbruk och strandängarna hålls öppna med betande nötkreatur, hästar och får. Runt ön finns vandringsleder som går genom den vackra naturen. Den orangefärgade leden gör den lä a följa. Här finns också rastplatser med bord och bänkar längs leden och vid vägen finns uppställda informa onstavlor. Karlstads kommun har under de senaste åren satsat mycket på turism på Jäverön och byggt vandringsleder och en brygga för båtbussen. Dessutom finns det lånecyklar för de som vill ta sig runt på egen hand. De nya arrendatorerna vill fortsä a satsningen på jordbruksturism. Kommunen har utvecklat ladugården för a arrendatorn ska kunna bedriva café och restaurang, med närproducerad mat och gårdsbu- k. På Jäverö gård finns även möjlighet ll överna ning och turridning. De betade strandängarna utgör det främsta naturvärdena på Jäverön. På ön finns även en rad naturvärden som är kopplade ll lövskogar och lövträdssolitärer. Kommunen har därför genomfört restaureringar av lövskogsområden på Jäverön. Den planterade granskogen har avvecklats och kommer a stängas in och bli betesmark. I de mi re delarna av ön finns e antal bestånd av sumpskogar och det finns också flera biotopskydd i de södra och norra delarna av ön. Två områden finns upptagna i Naturvårdsprogrammet (111. Jäverö gård och 112. Sundet). Värdena avser skärgårdsjordbruket med hagmarkspar er (både löv- och öppen hagmark) och betade strandängar där bland annat den rödlistade växten grönskära växer i stor mängd. Närmast färjan finns e ak vt strandängsbete. Trots Karlstads excep onella läge vid Vänern saknas idag i princip all form av skärgårdsbebyggelse för boende och uthyrning. Enda rimliga ö som skulle kunna klara en större bostadsutveckling bedöms vara Jäverön. Hela Jäverön föreslås utgöra utredningsområde för LIS, vilket innebär a ön behöver studeras vidare innan slutliga LISområden pekas ut. Om det ska vara permanentboende på ön - hur mycket tål ön utan a förlora sin karaktär? Många frågor berör infrastruktur, vad gäller färjetrafiken ll/från ön och hur man löser llgängligheten vinter d, men även väganslutningar och parkering på fastlandssidan där det i dagsläget råder problem med trafiksäkerhet. Framkomlighet för räddningstjänst, ambulans, sophämtning samt hållbara lösningar för va en och avlopp, samhällsservice som förskola med mera behöver utredas vidare inför e eventuellt utpekande av LIS-områden. Även utveckling av frilu s- och naturvärden samt båtbussar och övrig infrastruktur på ön bör studeras i e sammanhang. E planprogram kan peka på olika scenarier för utveckling på ön och bedöms vara e lämpligt vidare prövningssteg. Lilla Björnrukan (N) LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Lilla Björnrukan N(BL) 14 ha 13,9 ha 0,5 km Naturvärdesområde, Natura2000, riksintresse fiske, riksintresse friluftsliv, Riksintresse naturvård, Vänern med öar öar (4kap miljöbalken), naturturism, friluftsområden, Vid Björnrukan föreslås e LIS-område i anslutning badplatsen vid lilla Björnrukan. Området är beläget i e naturskönt landskap med sandstrand och kommunal badplats samt fri horisont mot Vänern. Området är beläget omedelbart norr om naturreservat, natura 2000-området samt riksintresset Vänerskärgården som är intressant ur e frilu slivsperspek v. Det är ur den senare aspekten som LIS-området har iden fierats, som e poten ellt område för frilu scamping i mindre skala, och på platsens villkor. En tradi onell camping- 74 SAMRÅDSHANDLING
plats med stugor, fasta husvagnsplatser med uteplatser och asfalterade körbanor är inte vad som avses inom området. Däremot skulle en plats för tält, enklare servicefunk oner samt i- och urtagningsplatser för framför allt kanoter och kajaker kunna inrymmas i området, allt u ormat på e sä som harmonierar med de kvaliteter som området innehar och präglas av. Ur e besöksnäringshänseende är det intressant a kunna erbjuda en plats som kan representera Vänerns kärnvärden och kvaliteter med bland annat öppet hav. LIS-området skulle kunna fungera som en replipunkt för det rörliga frilu slivet inom Karlstads östra skärgård, och har som sådant en möjlighet a utvecklas. En utveckling av en camping kräver dock hänsyn naturreservatet och dess föreskri er. De a då influensområdet för LIS kan tänkas påverka området inom riksintresse för naturvård och naturreservatet. Det finns vägar som leder ll badplatsen inom området idag, och enklare parkeringsmöjligheter i mindre omfa ning norr om badplatserna. Norr om badplatsen finns sumpskogar (Naturvårdsprogrammet 129. Arnön - Klass II) och området inrymmer även geologiska värden i form av e rela vt stort randdelta. Sandstranden är av värde för sandlevande insekter. Bland annat finns här den rödlistade arten mindre myrlejonslända. Stranden är en kommunal badplats redan idag, men e kraf- gt ökat besökstryck skulle kunna utgöra en intressekonflikt med naturvärden. Fortsa prövning inom LIS-området kan göras genom bygglov och dispens från strandskyddet. Björkvik (N) LIS-område Björkvik Typ N(BL) Area, totalt 48 ha Area, land 35,9 ha Strandlängd 2,2 km Intressen Naturvärdesområde, riksintresse fiske, riksintresse friluftsliv, Vänern med öar (4kap miljöbalken) Björkvik föreslås e LIS-område för näringsverksamhet mellan Östra Lövnäs och badplatsen. Området består av e flackt strandområde med betesoch hagmarker, flankerade av sumplövskogar och e fåtal bostadshus. En betad strandäng med högt naturvärde finns i områdets mellersta del. Den grunda strandlinjen domineras av vass. Från Väse samhälle löper en väg genom Björkviks gård och vidare söderut ll bland annat badplatsen. E utpekande av LIS-området bedöms kunna ge goda förutsä ningar a utveckla strandområdet mot Bo enviken som ligger rela vt nära Väse samhälle. Utökad llgänglighet ll Vänern, och en utveckling av platsen som besöksmål för boende och besöksnäring kan ge en ökad a rak onskra för Väse samhälle som helhet. Området bedöms även kunna skapa goda förutsä ningar a knyta Väse samhälle närmare Vänern och sam digt öka boendekvaliteterna i Väse genom ll exempel en utvecklad småbåts- och gästhamn. Områdets utveckling bör dock ses inom ramen för studier av utvecklingsidéer för Väse samhälle med omnejd, där utveck- I Lilla Björnrukan N (BL) Östra Lövnäs B (DP) Björkvik N (BL) 0 125 250 500 m 0 125 250 500 m Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 Kartan framställd av Kart- och GIS-gruppen, stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 2014-01-14 SAMRÅDSHANDLING 75
ling vid stranden är en del i åtgärder och projekt som skulle kunna ly a Väse, vilket bedöms som mycket posi vt för möjligheten ll landsbygdsutveckling. Valet av LIS-områdets inriktning för denna plats, som näring och inte bostäder, är medvetet. En satsning på gemensamma värden i de mest a rak va och mest känsliga lägena vid kusten kan bidra ll ökad a rak vitet för e större omland, än en utveckling av e antal bostäder. De naturvärden som finns inom området bedöms kunna ly as fram och synliggöras för allmänheten och utvecklas ll en målpunkt. Området ska kunna utvecklas med llgänglighetsökande åtgärder såsom en strandpromenad på spänger på land och i vassen med utskjutande bryggor och platser för vistelse och rekrea on. Enstaka byggnader och anläggningar som ll exempel en gemensam bastu och uthyrningsstugor i vassen (kategoriboende med utgångspunkt i platsens och Vänerns kvaliteter) kan också finnas. Uthyrningsstugor, bastu, småbåtshamn bör inte lokaliseras ll själva strandängen utan ll områdets södra eller västra del. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom bygglov och dispens från strandskyddet. Det är centralt a en fortsa utveckling inom området enligt planens inten oner görs i nära samverkan med företrädare för naturvården och görs i e helhetsperspek v där Väse samhälle också studeras vidare. Möjligheter att utveckla båthamnen i Väse med fler båtplatser och en gästhamn, skulle kunna bidra till att utveckla en mötespunkt för båtlivet, som kan knyta Väse närmare Vänern. Östra Lövnäs (B) LIS-område Typ Area, totalt Area, land Strandlängd Intressen Östra Lövnäs B (DP) 21,1 ha 10,6 ha 1,2 km riksintresse fiske, riksintresse friluftsliv, Vänern med öar(4kap miljöbalken) naturvärdesområde E LIS-område för näringsverksamhet (N - Östra Lövnäs) föreslås, inrymmande marken mellan Svessholmen och Östra Lövnäs. Området inrymmer e glesare skogsområde med en tätare skogsridå och vass närmast va net. Det finns e fåtal bostadshus, en väg samt en småbåtshamn. Vägen ll småbåtshamnen ute vid Svessholmen är belagd med en låst bom vilket idag begränsar llgängligheten ll udden. Området innehar geologiska värden i form av en rullstensås med väl utbildade strandvallar. E utpekande av LIS-området bedöms kunna ge goda förutsä ningar a utveckla strandområdet mot Bo enviken som ligger rela vt nära Väse samhälle. Utökad service, besöksmål och en ökad a rak onskra bedöms kunna skapa goda förutsä ningar a knyta Väse samhälle närmare Vänern och sam digt öka boendekvaliteterna i Väse. Området ska kunna utvecklas med llgänglighetsökande åtgärder och knytas ihop med LIS-område Björkvik. Inom den sydvästra delen av området ska bostäder kunna uppföras. Platsen är vackert belägen med höga boendekvaliteter i läge och väderstreck. Området bedöms vara lämpligt för permanentboende och bedöms kunna inrymma mellan 10-30 bostäder. Det finns för övrigt inom området inga kända, särskilda natur- kultur- eller frilu slivsvärden. Fortsa prövning inom LIS-området ska göras genom detaljplan och upphävande av strandskyddet. Exempel på spännande strandspänger i vassen som lockar till utflykter. Skulle kunna vara en möjlighet i Väse. Bild från Gömslet, Skåne. Exempel på naturanpassatd nyproducerad stuguthyrning. Stor hänsyn har tagits till naturvärdena på platsen. Bild från Gotland. 76 SAMRÅDSHANDLING
Riktlinjer för fortsatt prövning Inom LIS-område Älvenäs, Torsviken och Västra Rudshalvön kan prövning av byggna on eller andra åtgärder ske via förhandsbesked/bygglov samt strandskyddsdispens. (gäller ej prövningar i enlighet med eventuella gällande detaljplaner). Prövning av byggna on eller andra åtgärder LIS-områdena Göviken, Björnrukan, Björknäs och Östra Lövnäs ska ske via detaljplan samt upphävande av strandskyddet. Inga prövningar ska ske med förhandsbesked/bygglov innan detaljplan har upprä ats. (gäller ej prövningar i enlighet med gällande detaljplan). Utredningsområdet Jäverön föreslås studeras vidare i e programskede ll detaljplan, där även gestaltningsprogram ska ingå, för a närmare utröna vilka delar av utredningsområdet som är a betrakta som LIS-områden. Däre er kan fortsa detaljplanering vidta. För LIS-område Västra Rudshalvön ska en bedömning av om prövning ska ske genom dispens eller upphävande av strandskyddet ske i samband med fortsa programarbete. Anslutning ll det kommunala VA-ledningsnätet är inom LIS-områdena sannolikt inte möjligt. Enskilda, gemensamma, hållbara avloppsreningslösningar ska därför e ersträvas. För Torsviken och Göviken bör det i första hand e ersträvas enskilda, gemensamma VA-lösningar som är långsik- gt hållbara med hänsyn ll ll omgivningen, framförallt Ka jorden som är kommunens råva entäkt. För flera av LIS-områdena ska vidare prövning föregås av planprogram där i förslag ll VA-plan föreslagna utrednings- och bevakningsområden för VA ska studeras i e sammanhang. Släpp ned ll strandlinjen bedöms särskilt vik gt för LIS-område Göviken, Skutberget, Västra Rudshalvön och Jäverön som är belägna i en rela vt tätbebyggd struktur där llgängligheten ll strandlinjen bedöms vik g ur det lokala och rörliga frilu slivets hänseende. Utvecklingen inom Björnrukan, Björkvik och på Jäverön bör ske med hänsyn ll höga naturvärden. Bebyggelse på Björnrukan och Östra Lövnäs bör uppföras med hänsyn ll de geologiska formerna. Konsekvenser Genom en utveckling inom LIS-områdena kan underlaget för kollek vtrafik med buss främjas samt stärka serviceunderlaget inom Vålberg och Väse samt lokalt inom LIS-områdena, vilket är vik gt för utvecklingen på landsbygden. Möjligheter ges för befintliga verksamheter a fortsä a utvecklas samt ge möjligheter för näringsidkare, jord- och skogsbrukare a utöka sin verksamhet med exempelvis uthyrningsverksamhet av stugor i a rak va lägen. De a bedöms som synnerligen vik gt för landsbygdsutvecklingen som helhet och kan bidra ll fortsa öppna, hävdade landskap och e ansvarsfullt skogsbruk. Urvalet av LIS-områden runt Vänern sy ar ll a koncentrera utvecklingen ll de stråk med kollek vtrafik och servicenoder som finns i kommunen. En avvägning har också gjorts mellan restrik vitet, där e erfrågan på mark för bebyggelse är hög, och främjande av hållbara strukturer. Studier har också gjorts av planerade VA-utbyggnadsprojekt vilket resulterat i a hela den västra skärgården (Ka jorden med mera) har undantagits för LIS-områden för boende. Totalt se har två LIS-områden för bostadsändamål har pekats ut - Västra Rudshalvön och Östra Lövnäs. Utöver de a llkommer Jäverön samt fram da möjligheter i Älvenäs. Inom Västra Rudshalvön och Jäverön råder e visst tryck på ny bostadsbebyggelse, och områdena är belägna nära E18 och Ska kärr samhälle med en poten ell fram da pendeltågsta on. En utveckling inom utredningsområdet Jäverön kan på sikt bidra ll ökad llgänglighet och utbud av frilu slivs- och naturupplevelser, men också nya alterna va bostadsmöjligheter och poten ellt förbä rad infrastruktur. Särskild hänsyn ll naturvärden behöver iakktas inom LISområdena Skutberget, Jäverön, Björnrukan, Östra Lövnäs och Björkvik. Inom Jäverön och Björnrukan ska även frilu slivs- och rekrea onsvärdena beaktas och utveckling inom LIS-områdena stärka dessa intressen. Naturvårdsintressena bedöms inte påverkas nega vt inom övriga LIS-områden, då det inom de områdena inte finns några särskilda, nu kända, naturvärden. Hur områdena byggs ut och gestaltas påverkar konsekvenserna, vilket bedöms särskilt känsligt för Jäverön. De fasta fornlämningar som finns inom LIS-område Älvenäs och Jäverön ska undantas från exploatering och fornlämningsområdet ska respekteras. Den allemansrä sliga llgängligheten ll sjön bedöms kunna llgodoses inom övriga LIS-områden genom beaktande av fri passage samt fortsa prövning av bland annat placering av enskilda byggnader inom området. Det är särskilt vik gt a ny llkommande fri passage och släpp ned ll stranden mellan byggnader görs llgänglig för boende inom närområdet samt allmänheten i stort. SAMRÅDSHANDLING 77
KÄLLOR Planer och program Karlstads Översiktsplan 2012 Riksintressen enligt Miljöbalken, Översiktsplan 2012. Karlstads Strategiska plan 2012-2014 samt Folkhälsostrategin, Miljö- och klimatstrategin och Tillväxtstrategin Karlstads Va enplan 2000/2001 Skötselplan för Vänerstranden inom Karlstads kommun, Inventeringar och områdesbeskrivningar, 2000. Förslag ll VA plan Karlstads Naturvårdsprogram 1995 Di värmland Värmlandsstrategin, 2013 Rapporter Förstudie ll strategiplan för skärgårdsutveckling i Karlstads kommun. Cerut, E. Sahlin, 2009 Strandskyddade områden- Sammanställning av befintligt kunskapsunderlag, Karlstads kommun, WSP, 2011 Strandskydd- en vägledning för planering och prövning, Naturvårdsverket och Boverket 2009 Lagar och förordningar Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken (1998:808) Internet www.viss.lansstyrelsen.se/ h p://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/varmland/planeringsunderlag/ 78 SAMRÅDSHANDLING
SAMRÅDSHANDLING 79