Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Tematiskt tillägg till översiktsplanen Karlstads kommun Värmlands Län

Transkript

1 dnr KS Dpl 80 OBS! REDAKTIONELLA REVIDERINGAR I TEXT, KORRIGERING AV SKÄRPA I KARTOR OCH KOMPLETTERING MED BILDER KOMMER ATT GÖRAS INFÖR REMISSUTSKICK Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Tematiskt tillägg till översiktsplanen Karlstads kommun Värmlands Län

2 Styrgrupp Tillväxtutskottet Projektledning Ann-Catrin Kärnä, översiktsplanerare, KLK Daniel Nordholm, SBK Värmland, konsult KLK Arbetsgrupp Ulf Johansson Elin Hedenqvist Gunnar Hellerström Nina Höjdefors Ulrika Fahlstad Bengt Jonsson Catharina Knutsson Kristina Hedberg Karolina Norlin Ingrid Billing Godin Göran Edvinsson näringslivsdirektör, KLK samhällsplanerare, KLK landsbygdsutvecklare, KLK turismchef, Kultur- och fritidsförvaltningen strateg, Kultur- och fritidsförvaltningen miljö- och hälsoskyddsinspektör, Miljöförvaltningen biolog, Teknik- och fastighetsförvaltningen VA-ingenjör, Teknik- och fastighetsförvaltningen stadsbyggnadsark., Stadsbyggnadsförvaltningen landskapssark., Stadsbyggnadsförvaltningen stadsbyggnadsing., Stadsbyggnadsförvaltningen Analyskartor Åsa Edlund Kerstin Jonsson GIS-ingenjör, Stadsbyggnadsförvaltningen GIS-ingenjör, Stadsbyggnadsförvaltningen 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING BAKGRUND REGELVERK FÖR STRANDSKYDD OCH LIS DEFINITION AV LANDSBYGD ANALYSER...14 Övergripande regionala och kommunala förhållningssätt...14 Hållbarhet...16 Hänsyn och begränsningar...22 Levande landsbygd...28 Slutsatser FÖRSLAG TILL LIS-OMRÅDEN...40 Principiella ställningstaganden...40 Sammanställning förslag till urval av LIS-områden...42 Allmänna riktlinjer...43 Genomförandefrågor...45 Gräsmången...46 Mången...48 Molkomsjön...51 Borssjön...55 Gapern...58 Vänern

4 1. SAMMANFATTNING Vad är LIS? LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommunen kan genom a peka ut e LIS- område göra det möjligt för markägare och andra intressenter a utveckla olika typer av verksamheter, bostadsbebyggelse eller andra åtgärder, som inte alls skulle vara möjlig utan den lä nad i strandskyddet som e LIS- område får. Sy et med en LIS-plan är a bidra ll en hållbar och långsik g landsbygdsutveckling. En levande landsbygd är avhängig många faktorer och LIS utgör enbart en liten del, som dock i många fall kan vara väldigt avgörande för e samhälles iden tet och möjligheter. Planprocessen LIS-planen är en översiktlig plan som utgör en förutsä ning för a utvecklingsidéer inom strandskyddat område ska få prövas i detaljplan och för a strandskyddet inom vissa områden ska kunna upphävas. Det är först i detaljplaneskedet respek ve bygglovskedet som en slutgil g prövning av e områdets lämplighet för e visst ändamål sker. LIS-planen är e tema skt llägg ll Översiktsplan för Karlstad Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Under samrådet kan alla som vill y ra sig kring planförslaget. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som sedan ligger ll grund för eventuella bearbetningar och justeringar i förslaget. Planen ställs däre er ut för granskning och då finns det återigen möjlighet a ge synpunkter på planen. Däre er beslutar kommunfullmäk ge om e antagande. Strandskydd och LIS Inom e strandskyddsområde är det förbjudet a vidta vissa åtgärder som exempelvis anlägga, gräva eller bygga något. Det generella skyddet är 100 meter från strandkanten, både på land och i va enområdet, och kan utökas vid behov. Strandskyddet ska långsik gt trygga allmänhetens llgång ll va en för frilu sliv samt säkerställa goda livsvillkor för växtoch djurliv. Fri passage i strandzonen ska all d finnas, både i enskilda dispenser och där strandskyddet upphävs. Den fria passagen kan variera i bredd men ska anpassas ll landskapet, frilu slivet samt växt- och djurlivet. Skälen för a kunna medge dispens från strandskyddet har preciserats i Miljöbalken i sju särskilda skäl. Det sjunde skälet utgör LIS-områden som kommunen kan peka ut för a främja utvecklingen av landsbygden. LIS-områden redovisas i en översiktlig utbredning, som måste utredas vidare genom detaljplan och bygglov. Kommunen kan genom planbestämmelse i detaljplan upphäva strandskyddet om särskilda skäl finns. Om prövning sker genom bygglov görs även en dispensprövning för avsteg från strandskyddet. Analyser För a få en bra grund för urval av LIS-områden har fokus legat på tre analyser - hållbarhet, restrik vitet och hänsyn samt en levande landsbygd. Sammantaget sy ar dessa ll a skapa en samlad bild av förutsä nignarna för LIS samt ge e underlag för en hållbar avvägning mellan de olika särintressena. Hållbarhet Bensinsta oner, dagligvarubu ker och övriga serviceställen på landsbygden har i dagsläget en ansträngd situa on. För a stärka förutsä ningarna för a behålla serviceutbudet på landsbygden behöver befolkningsunderlaget stärkas. Orter med järnvägssta on har en stor poten al för utveckling, och en av dessa orter utgör Väse. Serviceunderlaget är lågt samtidigt som här fi nns en helt ny skola (F-6). En förtätning av boende skulle gynna samhället i stort. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv har även delar av sjöar, som ligger inom två kilometer från kollektivtrafi k, bedömts som lämpliga för LIS, då de kan bidra till att främja utveckling och stärka underlaget för kollektivtrafi k och service. Restriktivitet och Hänsyn Vid överlagring av natur-, kultur- och frilu slivsvärden iden- fieras e flertal va enområden där två eller tre tunga bevarandevärden är representerade, t.ex Panken/Arnö orden, Klarälven/Södra Hyn, Alstern, Örtensjöarna m fl. Utöver det sä er flygplatsen, militära skju ält samt rasrisker begränsningar för utveckling. Vissa områden föreslås helt undantas från LIS, medan andra, u från riktlinjer kring hänsyn och u ormning, ändå bedöms vara intressant för LIS. Störningar som buller, föroreningar mm behöver utredas vidare i senare planering när u ormningen kan påverka lösningen. Norra Vänerskärgården är av riksintresse för naturvård och frilu sliv. Stora delar av skärgården är också skyddad som naturreservat och ingår i Natura 2000, som är EU:s nätverk för värdefulla naturområden. Vänern utgör ändå e vik gt utvecklingsområde som kommunen önskar a utveckla både för boende och turism. Genom lokaliseringar som stödjs av bland annat kollek vtrafik och genom a samla och koncentrera etableringarna görs bedömningen a utveckling bör vara genomförbar även vid Vänern. Levande landsbygd Visionen om en levande landsbygd och hur de strandnära områdena ska ny jas, bygger på analyser av dagsläget och vilka förutsä ningar som finns för utveckling. Genom a värna och utgå från landsbygdens särdrag och a rak- vitetsvärden och ta vara på unika företeelser och lägen, kulturmiljö, befintligt näringsliv, turism mm kan det öppnas möjligheter ll poten ella utvecklingsbranscher och infly ning. Det finns en stor poten al för turism kopplat ll de starka natur-, kultur- och frilu svärden som finns inom kommunen. Besöksnäringen är underutvecklad med tanke på de möjligheter som finns. I första hand vik gt a satsa på åretruntboende i samhällena. 4

5 Planförslaget För Karlstads kommun är det mycket vik gt a llskapa möjligheter ll nya bostäder i a rak va lägen som stärker service- och kollek vtrafikunderlaget samt ge plats för näringar som kan bidra ll såväl ökad turism som fler arbets llfällen. Planförslaget föreslår totalt 23 LIS-områden samt 2 utredningsområden, som medger LIS för olika typer av bostäder samt för befintligt och poten ellt näringsliv. Urvalet har ske med hänsyn ll de tre perspek ven - hållbarhet, restrik vitet och hänsyn samt utveckling. Inför urvalet har 10 principiella ställningstaganden gjorts som styr urvalet av områden och innehållet i dessa. Totalt innebär förslaget möjligheter ll mellan nya bostäder i strandskyddade områden ute i landsbygden. Många områden kräver y erligare utredning för a lösa VA, infrastruktur, gestaltning, samordning med annan bebyggelse etc. Genomförandefrågorna behöver utredas vidare i fortsa planering. Principiella ställningstaganden 1. Satsa på både inlandet och Vänern! 2. Samla hellre än att sprida! 3. Bygg åretruntboende nära samhällena! 4. Möjliggör olika typer av vattennära boende! 5. Utveckla de strandnära lägena i samhällena! 6. Främja både sommar- och vinternäringar! 7. Gynna alla typer av besöksboende! 8. Näringar ska ha nytta av läget! 9. Möjliggör natur- och skärgårdsturism! 10. Möjliggör för framtida idéer och etableringar! 5

6 2. BAKGRUND Trycket på strandnära områden öka och många vill bygga ny, förtäta eller omvandla fri dshuset ll e permanentboende. Det finns också en ökad e erfrågan på a bedriva verksamheter i strandnära lägen, inom bland annat besöks-, natur- och upplevelsenäring. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LISplanen utgör en förutsä ning för a utvecklingsidéer inom strandskyddat område ska kunna prövas vidare och för a avsteg från strandskyddet ska kunna ske inom dessa områden. När LIS-planen är antagen utgör den e underlag för a hantera strandskyddsfrågan i såväl planprocesser som bygglovprövning. Fas ghetsägare inom LIS-områden har ingen genomförandeskyldighet - utan endast en möjlighet a utveckla fas gheten och poten ellt öka dess värde. LIS-områdena kan bara omfa a en begränsad del av kommunens stränder. Uppdrag och avgränsning Tillväxtutsko et beslutade ( 6) om a ge kommunledningskontoret i uppdrag a upprä a en LIS-plan. Uppdraget innehåller två delar - framtagande av LIS-plan samt översyn av det utökade strandskyddet. Översynen av det utökade strandskyddet hanteras av Länsstyrelsen, och kommer därför inte a hanteras inom ramen för de a planuppdrag. Syfte Sy et med en LIS-plan är a möjliggöra långsik gt hållbara etableringsmöjligheter i lämpliga strandnära lägen. E LIS-område ska bidra ll landsbygdsutveckling, ll exempel genom posi va sysselsä ningseffekter och ökat serviceunderlag för bland annat skola, förskola, livsmedelshandel och kollek vtrafik. LIS kan exempelvis möjliggöra bostäder eller etablering av turism- och fri dsanläggningar i strandnära lägen. Det område som utpekas som e LIS- område ska vara av sådant slag och ha en sådan omfa ning a strandskyddets sy en for arande llgodoses långsik gt. LIS - tillägg till Översiktsplan 2013 Översiktsplan 2012 (ÖP2012) är e strategiskt dokument som redovisar fram da mark- och va enanvändning samt kommunens långsik ga vision för den fysiska planeringen inom Karlstads kommun. Översiktsplanen gör avvägningar mellan olika allmänna intressen och är e vik gt styrdokument för all fysisk utveckling inom kommunen. Denna LIS-plan kommer a utgöra e tema skt llägg ll den kommunomfa ande översiktsplanen (ÖP2012). E tema skt llägg behandlar an ngen e större begränsat område som kräver en fördjupad utredning och samordning, eller en specifik fråga som behöver en utredas y erligare - t.ex va en- och avloppsfrågor, LIS eller kulturmiljö. Tema ska llägg tas fram och beslutas på samma sä som översiktsplanen, genom en öppen, demokra sk process. Planprocessen Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Den första fasen i processen är samrådet då Länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan, kommuninvånare, fas ghetsägare, organisa oner m.fl. ges en möjlighet a y ra sig över förslaget. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse som sedan ligger ll grund för eventuella bearbetningar och justeringar i förslaget. Planen ställs däre er ut för granskning/utställning i två månader och då finns det återigen möjlighet a ge synpunkter på planen. Inkomna synpunkter sammanställs i e granskningsutlåtande och däre er kan mindre förändringar göras innan planen går vidare för antagande i Kommunfullmäk ge. Arbetsmetod Arbetet och diskussionen inom kommunen har ske genom arbetsmöten med representanter från de tekniska förvaltningarna, som bevakar bland annat landsbygdsutveckling, naturvård, VA-planering, miljöskydd, stadsbyggnad/planering, bygglov, översiktsplanering, näringsliv, turism samt kultur- och fri dsfrågor. En vägledning för metod beskrivs i Boverkets och Naturvårdsverkets allmänna råd 2009:4, Strandskydd en vägledning för planering och prövning, utgåva 2, Februari I handboken anges a kommunerna ska ha en helhetssyn på stränder och landsbygd i översiktsplaneringen. U från de a har en arbetsmetod utvecklats avseende LIS i Karlstad. Metoden är indelad i fyra steg som säkerställer a inga för platsen vik ga aspekter glöms bort. Steg 1 - Förhållningssätt landsbygd En genomgång av övergripande kommunala och regionala förhållningssä ll landsbygdsutveckling. Översiktsplaneprocessen enligt PBL. 6

7 Steg 2 - Avgränsning och val av sjöar Defini on av vad som är a betrakta som landsbygd tas fram och följs av analyser av planeringsförutsä ningar samt formulering av principiella ställningstaganden som är vägledande för framtagande av LIS-områdena. Steg 3 - Utpekande av LIS E antal va enområden väljs ut och studeras u från kunskapsunderlag, analyser och kartor. Lämpliga respek ve olämpliga LIS-områden väljs ut u från de tre perspek ven. Varje va enområde redovisas med en övergripande områdesbeskrivning, analys och e urval av LIS-områden. För varje LIS-områden anges riktlinjer för fortsa prövning samt konsekvenser. Steg 4 - MKB Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i steg 4 är i prak ken e steg som genomsyrar alla övriga steg i LIS-processen. I MKB redovisas planen konsekvenser, alterna v samt vad som bedöms kunna innebära betydande miljöpåverkan. Metoden innebär a miljöaspekterna beaktas digt i processen, med e medvetet fokus på hållbarhet, utveckling och restrik vitet. Tre perspektiv Perspek ven säkerställer a planen främjar en utveckling mot hållbara, ändamålsenliga strukturer, a utvecklingsdimensionen av planen blir tydlig samt a hänsyn och avvägningar görs gentemot andra allmänna intressen, i synnerhet natur- och kulturmiljö, frilu sliv och rekrea on. De tre perspek ven genomsyrar i olika grad de fyra stegen och hur LIS-områdena pekas ut. Miljöaspekterna har därmed integrerats i framtagandet av planen, och dokumenteras i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Hållbarhetsperspek vet innebär a bostadsbebyggelse föreslås nära sammanhållen bebyggelse, infrastruktur, kollek vtrafik och service. De a innebär bä re förutsä ningar för hållbara transporter, bu ker och arbets llfällen. Hållbarhetsperspek vet ska vara vägledande vid utpekande av LIS-områden runt varje vald sjö. Utvecklingsperspek vet sy ar ll a hi a en balans mellan strandskyddets inneboende förbudssy en och möjligheten ll landsbygdsutveckling. Det är vik gt a företagande på landsbygden kan s muleras och utvecklas, och a bostadsbebyggelse kan llkomma i a rak va lägen där e erfrågan finns. Utvecklingsperspek vet är grunden för LIS. Restrik vitetsperspek vet innebär a såväl va enområden som delområden kan väljas bort för LIS om det är mo verat u från något tungt vägande allmänt intresse ( ll exempel råva entäkt). Vissa andra intressen inom ll exempel natur-, kultur- och teknikområden kräver hänsyn och då anges dessa som riktlinjer för fortsa prövning inom LIS-områden. 7

8 3. REGELVERK FÖR STRANDSKYDD OCH LIS Lagstiftning Strandskyddet i Sverige regleras i Miljöbalken samt i Planoch bygglagen. Lags ningen kring strandskydd skapades 1975 för a skydda allmänhetens llgång ll natur och frilu sliv, och utökades 1994 ll a även omfa a e skydd för växt- och djurlivet i va en- och strandzonerna. Strandskyddet är generellt och gäller likartat i hela landet, oavse om området är tät- eller glesbebyggt, om det finns go eller ont om sjöar och va endrag, samt oavse vilka naturtyper eller arter som finns i området. Naturen behöver inte vara extra skyddsvärd för a bestämmelserna ska gälla, utan alla kuster, sjöar och i princip alla va endrag omfa as. Från och med juli 2009 ändrades lags ningen och det differen erade strandskyddet infördes. Sy et var a öka det regionala och lokala inflytandet över stränderna, samt öka möjligheterna ll landsbygdsutveckling i a rak va strandlägen. Kommunerna gavs möjlighet a peka ut LIS-områden i översiktsplanen för både bostäder och verksamheter. mm, och vara llräckligt stort för a det ska upplevas llåtet a passera förbi. I e öppet och pla landskap kan en smal passage upplevas som trång och inte passerbar. I skogsmark där landskapet är mer slutet kan den fria passagen o a vara smalare. Vid tät bebyggelse ska den fria passagen markeras i terrängen, och markering kan villkoras i dispensbeslut. Den fria passagen kan i många fall u ormas som e natureller parkstråk längs med va net och kopplas samman med övriga gång- och cykelstråk. Utöver fri passage längs med stranden, är det också vik gt a ge möjlighet ll släpp - eller passager ned ll stranden från ovanliggande terräng. E fåtal undantag finns bland annat där området varit priva- serat av hävd, innan strandskyddsbestämmelserna trädde i kra Strandskyddets syfte och gränser Strandskyddet ska långsik gt trygga medborgarnas llgång ll stränder för rekrea on och frilu sliv, samt säkerställa livsbe ngelserna för växt- och djurlivet inom strandzonen. För a llgodose sy ena är det förbjudet a inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som ll exempel a uppföra nya byggnader, murar, stängsel, bryggor mm. Det generella skyddet är 100 meter från strandkant, både på land och i va enområdet, och inkluderar även undervattensmiljön. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet upp ll 300 meter om det behövs för a llgodose strandskyddets sy en. Länsstyrelsen i Värmland arbetar med en översyn av det utökade strandskyddet, som skall vara färdig ll 31 december Fri passage Fri passage i strandzonen ska all d finnas, både i enskilda dispenser och där strandskyddet upphävs. Området som avsä s för en fri passage ska ta hänsyn ll den aktuella strandens betydelse för frilu sliv och rekrea on samt livsvillkor för växt- och djurliv. Utbredningen kan variera men ska minst utgöras av några otals meter. Bredden ska anpassas ll landskapet, topografin, bebyggelsetradi onen Det skyddade området inom strandskyddszonen. Källa: Standskydd - En vägledning för planering och prövning. Fri passage ska anpassas till landskapet, topografin och till växt- och djurlivet på platsen. Det ska finnas en markerad gräns mellan privat och allmänt. Källa: Strandskydd - En vägledning för planering och prövning. 8

9 LIS - det sjunde skälet för avsteg Skälen för a kunna medge dispens från strandskyddet har preciserats i sju särskilda skäl. (redovisas in ll) Det sjunde skälet utgör LIS, som kommunen kan peka ut för a främja utveckling av landsbygden. Åtgärder som kan komma ifråga för upphävande av eller dispens från strandskyddet enligt LIS, ska ge långsik ga och posi va sysselsä ningseffekter, eller bidra ll a upprä hålla serviceunderlaget på landsbygden. Den föreslagna åtgärden får inte inverka nega vt på strandskyddets sy en, utan det långsik ga skyddet för stränderna ska bevaras med god llgång ll stranden för allmänheten och goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Dispensprocessen för LIS-områden LIS-områden redovisar en översiktlig utbredning, men innebär inte automa skt a dispens kan beviljas överallt inom LIS-området. E er a e LIS-område pekats ut i översiktsplanen ska förslag ll utbyggnad eller ändring även prövas i detalj i detaljplan eller bygglov. Avsteg från strandskyddet medges an ngen genom en strandskyddsdispens eller genom a strandskyddet upphävs. I samband med detaljplanering kan strandskyddet upphävas, om planförslaget inte innebär nega va konsekvenser för strandskyddets kärnvärden. Under detaljplanearbetet kan kunskapsunderlaget komple eras och fördjupas med natur- och kulturinventeringar, miljöstudier mm. Detaljplanen hanterar också bestämmelser kring hur de föreslagna LIS- områdena ska u ormas, exempelvis placering och utformning av bebyggelse, bredd på fri passage, miljöaspekter, väganslutning, va mm. När detaljplanen vunnit laga kra och strandskyddet är upphävt kan bygglovprövning påbörjas. När en detaljplan upphävs (slutar a gälla) eller ändras återinträder strandskyddet automa skt. Prövning med strandskyddsdispens görs i samband med bygglov och kan endast gälla enstaka utbyggnader eller komple eringar. Vid bygglovprövning ska platsens allmänna lämplighet a bebyggas bedömas. Hänsyn ska tas ll bl.a natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter, möjligheten a ordna trafik, va-frågor och annan samhällsservice. Vid dispensprövning kopplad ll LIS av e en-eller tvåbostadshus finns e lagkrav på a huset ska ligga i anslutning ll annan befintlig bebyggelse. Bedömningsansvar Huvudansvaret för beslut om strandskyddsdispenser samt upphävande av strandskydd i detaljplaner har kommunerna. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen och kan vid behov pröva och upphäva kommunens beslut om de åberopade särskilda skälen inte anses gil ga. Länsstyrelsen ska pröva dispenser om det gäller försvarsanläggningar och byggande av allmän väg eller järnväg, samt om dispensen gäller e område som skyddas av 7 kap miljöbalken, som t.ex. na onalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, Natura 2000-områden och landskapsbildsskyddsområden. Sju särskilda skäl för dispens (7 kap 18c Miljöbalken): 1. Om ytan redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Dispens för ytterligare byggnaderkan enbart ges iom en hemfridszon eller bestämd tomtplats. 3. Om ytan behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Kan t.ex vara brygga, småbåtshamn, färjeläge mm, men ej t.ex bastu, lusthus eller förråd. 2. Om ytan genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. 4. Om platsen behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför det strandskyddade område. 5. Om platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. T ex tätortsutveckling bla infrastruktur, tillgänglighetsanpassning. Ej enskilda bostadshus. 6. Om platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Mycket ovanligt - t.ex. stängsel kring Haga slott. 7. LIS. Om en byggnad, anläggning, verksamhet eller åtgärd långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden. Förutsätter ett utpekande av så kallade LIS-områden i översiktsplanen. 9

10 Nationella restriktioner för LIS De statliga kraven anger a kommunerna får peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära område - dvs LISområden - i hela Sverige, med restrik oner enligt illustra onen nedan. I område 2 (streckad linje) samt i och i närheten av tätorter ska kommunen vara restrik v med a peka ut LIS-områden för utveckling. Inom Karlstads kommun gäller denna restrik on för Vänerområdet, i de delar där det råder stor e erfrågan på mark för bebyggelse. Karlstads vattenområden Vattenområden Karlstads kommun är i hög grad präglat av va en. Beläget vid Europas största sjö och med Karlstads tätort uppbyggd på Klarälvens delta täcks totalt ungefär 20% av kommunens yta av va en, varav Vänern står för ungefär tre ärdedelar. I kommunen finns ca 28 sjöar större än 10 ha, vilka är belägna helt eller delvis inom kommunens gränser. Sjöarna fördelar sig arealmässigt på följande sä : 6 st < 20 ha 6 st ha 4 st ha 4 st ha 8 st > 200 ha Det finns också en stor andel småsjöar och mindre va endrag. Vissa delar av kommunen betraktas dock som fa ga på sjöar och va endrag. Norsälvens, Glummans och Ölmans avrinningsområden har all mindre än 2 % av ytan täckt av öppet va en. De östra delarna av kommunen, kring Glumman och Ölman har förhållandevis go om mossor. 10

11 Karta över gällande strandskyddszoner i Karlstads komomuns sjöar och vattendrag. Även medgivna strandskyddsdispenser mellan åren 1998 till 2010 redovisas. Vid kommunens sjöar och vattendrag gäller ett generellt strandskydd på 100 meter, det finns dock vissa sjöar som har ett utökat strandskydd på 150, 200, 300 meter. Längs hela Vänerns strand är strandskyddet 300 meter. Länsstyrelsen bedriver en utredning om vilka strandskyddszoner som ska gälla i framtiden. Källa: Strandskyddade områden- Sammanställning av befintligt kunskapsunderlag, WSP

12 4. DEFINITION AV LANDSBYGD Landsbygdsutveckling - ett krav för LIS E krav för a kunna peka ut e LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) är a det stärker landsbygden och främjar en långsik gt hållbar utveckling. För a kunna utveckla landsbygden krävs visioner och en god planberedskap. LIS utgör en del av möjligheterna ll landsbygdsutveckling. För a få e helhetsperspek v på utvecklingsmöjligheterna krävs dock en mer övergripande landsbygdsplan, som även inbegriper faktorer utanför strandskyddsområdet, som byggna on, mötesplatser, sociala frågor, llgänglighet, en sammanhållen tätort, besöksnäring, pendlingsmöjligheter, rastplatser mm. LIS roll för landsbygdsutvecklingen i Karlstad De mindre tätorterna, Vålberg, Väse, Molkom, Edsvalla och Vallargärdet mfl, erbjuder kvalita va miljöer för både bostäder och verksamhetsetableringar, och är vik ga för Karlstads möjlighet ll utveckling och llväxt. E läge nära va en ger konkurrensfördelar som direkt och indirekt kan bidra ll landsbygdens utveckling. Verksamheter skapar arbets llfällen och kan öka antalet besökare, och därigenom bidra ll en levande landsbygd. Permanentoch fri dsboende kan ge underlag för lokal service som ll exempel bu ker, skolor och kollek vtrafik och underlä a samverkan för utbyggnad av va en- och avloppsförsörjning, bredband mm. A rak va boendemiljöer kan även indirekt bidra ll företagsetableringar ll regionen i stort. LIS bedöms därför kunna bidra ll landsbygdens utveckling både inom och utanför Karlstads kommun. I urvalet av LIS-områden har det tagits hänsyn ll befintliga strukturer, hur de små samhällena skulle kunna utvecklas som helhet, övergripande önskemål om utveckling av landsbygden mm. Inledande möten har hållits med lokala utvecklingsgrupper som få kunskap om LIS och få möjlighet a ly a fram möjligheter och kvaliteter i samhällena. En fortsa diskussion kommer a hållas under samrådet. För a få en bredd av utvecklingsmöjligheter pekar denna plan ut LIS-områden både för större omvandling, som behöver prövas vidare genom detaljplan, men också mindre llägg, inom glesare men sammanhängande områden, som kan prövas direkt genom bygglov och strandskyddsdispens. en samordning kring gränsdragningar. Det bör dock ske i en separat process. Två områden som finns anledning a diskutera är Skåre och Ska kärr, som ligger inom avgränsningen för stad. En diskussion har förts inom LIS-arbetet hur dessa stadsdelar påverkar kringliggande landsbygdsområde. Är Skåre och Ska kärr mindre tätorter på landsbygden eller fungerar de enbart som en självklar del av centrala Karlstad? Självbilden en stadsdel i Karlstad är vik g för de boende. Sam digt fungerar dessa områden inte enbart som stadsdelar, utan de stö ar också landsbygden runtomkring e ersom de ligger rela vt perifert från centrala Karlstad. Service, kollek vtrafik, sociala funk oner mm i Skåre och Ska kä bedöms bidra ll a stärka landsbygden runtomkring. Områdena kan jämföras med Vallargärdet, som ligger ungefär lika långt från centrum, men utanför stadsgränsen, och som är en vik g servicepunkt och nod för landsbygdsområdet. I de a förslag ll LIS-plan hanteras samhällena Skåre och Ska kärr som en del av staden, men ses sam digt som enklaver som samverkar och interagerar med omgivande landsbygdsområden. Det medför a landsbygdsområden kring Skåre och Ska kärr ses som möjliga för LIS, på grund av a en förtätning av bostäder och verksamheter inom dessa områden kommer a stärka service, kollek vtrafik mm som försörjer landsbygden. Sy et med LIS är a ge möjligheter ll landsbygdsutveckling vilket bedöms ligga inom ramen för vad en förtätning i omlandet kring Skåre och Ska kärr kan bidra med. Urval av analyskriterier Vid urvalet av områden har olika kriterier och värden legat ll grund - bland annat bebyggelsetryck, befintlig turism, skönhetsvärden i landskap och stadsbild, llgänglighet, kommunika oner, service, infrastruktur mm. Utöver det har möjligheten a minska nega v påverkan på strandskyddets sy en varit vägledande. Inom de mindre samhällena har det tagits fram idéskisser på en möjlig utveckling av nya områden för bebyggelse, där LISområdena utgör en del av möjligheten ll utveckling. Vissa områden som kräver fördjupade studier kring ll exempel llgänglighet med bil, kollek vtrafik, landskapsförhållanden eller liknande, har markerats som utredningsområden. Definition av landsbygd Vid utpekande av LIS- områden ska kommunen definiera landsbygdsområdet. I glesbygdsverkets defini on av landsbygd utgår man från orter med färre än 3000 invånare. I denna LIS-plan används samma defini on för stad respek- ve landsbygd som i Översiktsplan 2012, vilket innebär a landsbygden även inrymmer orter som Molkom och Vålberg. Det överensstämmer inte med vissa andra avgränsningar för landsbygd, bland annat den för LEADER-områden. Det finns därför en anledning a i fram da planering fundera över 12

13 Karta över avgränsningen mellan stad och landsbygd enligt Översiktsplan Gränsen utgör även gräns för landsbygdsområdet i denna LISplan. 13

14 5. ANALYSER Övergripande regionala och kommunala förhållningssätt Förutsättningar för tillväxt Karlstad ligger ca 30 mil från Stockholm, 25 mil från Göteborg respek ve Oslo, vilket innebär a man når tre storstäder, varav två huvudstäder, inom tre mmars tågresa från Karlstad. Närmaste nästa regioncentum är Örebro, 11 mil österut. Genom det centrala läget har Karlstad goda förutsä ningar a utvecklas både som en a rak v bostadsort och som arbetsregion. Som regionkärna är Karlstad en llväxtmotor för hela Värmlandsregionen. Värmland och Karlstad utgör e populärt turismmål för utländska turister, varav holländska, kinesiska, tyska, danska och norska besökare utgör en vik g del. Inom Sverige är Karlstad en ort med goda förutsä ningar a utvecklas vad gäller turism. Här finns e starkt kultur-, konst- och nöjesliv, unik natur med såväl Vänerskärgården och Klarälvsdalen, vildmark och kulturbygder. En av kvaliteterna i Karlstads kommun är närheten ll både insjöar, älvar och innanhav. Dessa utgör en möjlighet för såväl llväxt som livskvalitet. Sam digt som Karlstad erbjuder va ennära ströv- och rekrea onsområden som en llgång, måste man också kunna erbjuda bra lägen för såväl bostäder som näringsverksamheter. A llåta en viss andel bostäder och näringar i strandnära lägen ökar Karlstads konkurrenskra och bidrar också ll a marknadsföra Värmland på e posi vt sä. De motstående intressena ställer stora krav på en medveten fysisk planering, som llåter dessa miljöer a utvecklas för turism, boende, besöks- och llväxtnäring, men som också styr upp utvecklingen så a vik ga värden för natur, kultur och frilu sliv både kan utvecklas och bevaras för fram den. Regionala mål Värmlandsstrategin Värmland har en ny regional utvecklingsstrategi Värmlandsstrategin, ( ) som omfa ar den Förslaget utgår från åsikterna från över värmlänningar som deltagit i referensgrupper mm, analys av omvärldsfaktorer, regionens möjligheter och utmaningar, kommunernas och lands ngets strategier och handlingsplaner samt EU:s utvecklingsstrategi Europa Värmland erbjuder lockande miljöer och unika llgångar, som kan utvecklas så de kan berika våra liv, men också bidra ll fler besökare, ökad turism och en bä re grund för småskaligt näringsliv. Målen är a Värmland ska ha en ne oinfly ning på 5000 invånare under åren , minskad arbetslöshet, höjd utbildningsnivå och snabbare kommunika oner ll exempelvis Oslo och Stockholm. Visionen E skönare liv innebär bla a barnens fram d ska stå i fokus och a alla ska ha samma möjligheter. Hela Värmland ska utvecklas, genom en dri ig landsbygd, och genom a Karlstadregionen bidrar ll utvecklingen även i resten av länet. Värmlandsstretegin ly er fram fyra vik ga utvecklingsområden; Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bä re kommunika oner. Inom varje område finns förslag på åtgärder som ska utveckla Värmland så man når mätbara mål. Inom livskvalitet ly s behovet av a rak va livsmiljöer, mångfald av boendealterna v, god kommunal service i hela regionen och en bredd av upplevelser och föreningsliv. Inom utvecklingsområdet fler och starkare företag ly s mer forskning och innova on fram parallellt med mål om e resurseffek vare samhälle och stärkt entreprenörskap/företagsutveckling. Inom bä re kommunika oner är en vik g del a säkra Vänersjöfarten. Landsbygdsprogram för Värmlands län Staten delar årligen ut regionala medel för a stödja landsbygdens utveckling genom e Landsbygdsprogram för länet. Insatserna ska s mulera e fram dsinriktat och lönsamt företagande och e a rak vt liv på landsbygden. Ak viteterna ska präglas av en helhetssyn och främja en hållbar utveckling ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Det landsbygdsprogram som finns har gällt mellan och nu håller e ny stödprogram på a formas för kommande år. Under den som gå har fokus i genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet i Värmland legat på tre delar - stöd för jord- och skogsbrukets konkurrenskra, stöd för markförvaltning som förbä rar miljön och landskapet, samt stöd för a höja livskvaliteten på landsbygden och uppmuntra diversifiering av näringsverksamheten. Satsningar har gjorts bland annat på a restaurera våtmarker samt värna och utveckla betade strandängar, landskapselement och småbiotoper som alléer, stenmurar, spridningskorridorer mm. Regional samverkan Inom tre mil från Karlstad ligger Hammarö, Forshaga, Kil och Grums kommuner som llsammans med Karlstad utgör Karlstadsregionen och i stort se har en gemensam bostadsoch arbetsmarknad. Sedan lång d llbaka finns olika samarbeten inom Karlstadsregionen, bland annat vad gäller kommunika ons- och infrastrukturplanering och medverkan i olika EU- projekt. Hammarö och Karlstad arbetar gemensamt med bland annat den fysiska planeringen för naturreservatet Klarälvsdeltat. Mellan Vänerkommunerna finns flera typer av samverkan för a utveckla Vänern ll e besöksmål. Vänern bedöms vara kra igt underutvecklat för turism och Vänern existerar heller inte som des na onsvarumärke. 14

15 Därutöver medverkar Karlstad i flera olika samarbeten kring Vänern, bland annat gällande översvämning, skärgårdsutveckling, laxfond, näringslivsfrågor etc. Motsvarande eller komple erande LIS- utveckling inom övriga kommuner kring sjöarna antas kunna ge möjlighet ll synergieffekter och samverkan inom turism och frilu sverksamhet kring Vänern. Mellankommunala frågor Karlstads kommuns bedömning är a denna LIS-plan inte utgör någon mellankommunal konflikt. Formell mellankommunal samordning kommer a ske under planens samrådsoch granskningsskeden, då berörda kommuner kommer a få LIS-planen på remiss. Kommunala mål Den strategiska planen och strategierna Den strategiska planen fungerar som en inriktningsplan för vad kommunen vill arbeta med långsik gt och planen följs upp med direkta åtaganden som genomförs årsvis. Den strategiska planen är knuten ll kommunens budget och tas fram poli skt. Under den strategiska planen finns tre mer detaljerade och genomförandeinriktade strategier för folkhälsa, miljö och klimat samt llväxt. I de strategiska dokument som Karlstad kommun fastställt framgår a kommunen ska vara föregångare avseende hållbar utveckling. Visionen i llväxtstrategin anger a Karlstad ska nå visionen invånare ll år 2035 genom en befolkningsökning om ca 700 personer per år. För a nå målet måste Karlstad vara en öppen stad där människorna har möjlighet a utvecklas, växa och förverkliga sina drömmar. Kommunen måste även satsa på a rak va boende- och livsmiljöer för a förverkliga visionen. Översiktsplan 2012 Parallellt med den strategiska planen och strategierna gäller kommunens översiktsplan, som ligger ll grund för all fysisk planering inom kommunen. Den ger fysiska riktlinjer för stadsbyggande och planering samt redovisar hur marken ska användas inom kommunen - markanvändningen. Översiktsplanen tas fram u från Plan- och bygglagens och Miljöbalkens direk v kring översiktsplanering och antas av Kommunfullmäk ge. LIS-planen kommer a utgöra e tema skt llägg ll den kommunomfa ande översiktsplanen. Översiktsplanen anger riktlinjer om byggande på landsbygden (huvudprinciperna redovisas in ll). Bland annat ska bostadsutbyggnad ske inom 2 km från kollek vtrafik. I riktlinjerna för byggande på landsbygden i Översiktsplan 2012 anges för e hållbart boende a : Avstånd ll möjlig hållplats för kollek vtrafik inte bör övers ga 2 km vid lokalisering av boende. De a gynnar bland annat barns möjligheter ll egna fri dsak viteter. Närhet ll skola och skolskjuts där befintlig service i någon av de mindre tätorterna kan förstärkas. Bebyggelse ska endast llåtas om va en, avlopp och väganslutningar kan ordnas på e llfredsställande sä. Stora barriärer mellan nyetablering och skola, fri dsak viteter och service bör undvikas. Trygga vägar för barn a ta sig mellan bostaden och olika ak viteter bör prioriteras. Lokalvägar ska tåla en ökad trafikbelastning utan stora olägenheter för omgivande hushåll. Lokalisering ska anpassas ll omgivande verksamheter (avseende t.ex. djurhållning, jord- och skogsbruk) Lokalisering på platser där ny och befintlig bebyggelse llsammans utgör mer än fem hus ska föregås av en planutredning för a klargöra kommunens samlade ambi oner i området. Platsens lämplighet för y erligare bebyggelse ska studeras u från planmässiga kriterier och samråd med grannar ska ske innan förhandsbesked ges eller krav på detaljplan ställs. Lokalisering nära Karlstad ska ställas i rela on ll stadens fram da utveckling. Ny bebyggelse som kan försvåra en fram da planläggning, eller som kan leda ll oönskat eller oplanerat byggande i tätortsnära lägen bör inte llåtas. Restrik vitet bör llämpas vid bedömningar av lokaliseringar på öppen åkermark utan stöd i omgivande landskap. Särskild hänsyn bör tas i fråga om u ormning, materialval och färgsä ning vid etablering i anslutning ll kyrkomiljöer, kulturhistoriskt intressanta miljöer och annan äldre bebyggelse. Utöver ovanstående finns även direk v om anpassning ll landskap och bebyggelsetradi on, takgestaltning, tomtstorlek och energiåtgång. 15

16 Hållbarhet En analys har gjorts av kommunika ons- och serviceutbudet på landsbygden samt va en- och avloppsfrågor. Sy et är a se hur LIS-områden kan bidra ll a främja en hållbar bebyggelseutveckling och ge underlag ll de servicefunk oner och den infrastruktur som redan finns idag. I de na onella råden kring strandskydd och LIS ly s främjande av en bebyggelseutveckling med hållbara, ändamålsenliga strukturer fram som mycket vik gt vid utpekande av LIS-områden. Kollektivtrafik God kollek vtrafik förenklar vardagslivet betydligt samt ger llgång ll service, fri dsak viteter och en större arbetsmarknad. Det bidrar ll a bilberoendet minskar på sikt, vilket är en vik g del i e hållbart samhällsbyggande. Hög llgänglighet är också en förutsä ning för ökad turism och besöksnäring. Busstrafik För a främja e hållbart resande och öka rörligheten på landsbygden, bland annat för ungdomar, är busstrafiken, en vik g lokaliseringsfaktor för bostäder. Översiktsplan 2012 anger a ny bebyggelse på landsbygden ska lokaliseras inom 2 km från allmän kollek vtrafik, vilket bedömts vara e rimligt avstånd för a gå eller cykla från hemmet ll en busshållplats. U från de a har en llgänglighetszon om 2 km ritats ut på alla vägar med allmän kollek vtrafik. Inom denna zon bedöms LIS- områden för såväl boende som näring vara intressant ur e hållbarhetsperspek v. Tåg Från befintliga och planerade järnvägssta oner har 5 km använts som en rimlig llgänglighetszon. Det bedöms vara e möjligt upptagningsområde för bland annat tågpendlare som ansluter med bil. Inom de a avstånd bedöms ny bebyggelse främja tågburen kollek vtrafik. Välsvikens hållplats bedöms inte vara en pendlingssta on för landsbygden, utan skapar llgänglighet ll universitetet och stadens service. Grums sta on innebär med si influensområde utvecklingsmöjligheter för Älvenäs och Vålberg, liksom Kils sta on som ligger inom influensområdet för Södra Hyn. Väse har e tågstopp och en sta on som har stor poten al för resande,. Det ligger på e rimligt pendlingsavstånd från såväl Karlstad som andra huvudorter i grannkommunerna. Väse bedöms därför i hög grad kunna ge förutsä ningar för bostadsbyggna on som kan gynna e kollek vt resande. E fram da sta onsläge i Ska kärr bedöms - trots a det ligger inom avgränsningen för stad - ge stora möjligheter ll utveckling, bland annat på Rudshalvön. Planerad hållplats i Skåre påverkar strandområden som redan är planlagda eller utgör översvämningsområden. Cykelnät Cykelvägnätet finns utbyggt från Karlstad ll Vallargärdet, Skåre, Skoghall samt utmed Klarälvsbanan mot Forshaga. Det finns en kommunal vilja a utveckla möjligheterna a cykla ll och från centrala Karlstad och i kommunens översiktsplan redovisas poten ella fram da cykelstråk ll och från de större tätorterna i kommunen. En bra cykelstruktur bedöms vara en vik g llväx råga. Lokal service Huvuddelen av den kommersiella servicen som finns på landsbygden och i de mindre tätorterna lever idag med en stark konkurrens från Karlstad. Köp- och konsum onsbeteendet är tydligt - lojaliteten är låg mot den lokala servicen och dagligvaruhandeln och inköpen tenderar domineras av komple eringsköp, vilket leder ll minskad lönsamhet. Höga krav ställs därför på verksamhetsutövarna a ge sina kunder e a rak vt erbjudande sam digt som det krävs en betydligt större befolkningsmängd som kundunderlag. I samtal med Konsum Värmland och ICA Sverige har framkommit a det krävs en årsomsä ning på mellan Mkr för en bu k på landsbygden. De a kräver a mellan personer gör samtliga sina dagligvaruinköp i den lokala bu ken. Molkom och Vålberg som inklusive omland har över 3500 invånare bedöms ha goda förutsä ningar för e bra serviceutbud. Övriga orter, som bland annat Väse som med omland har e underlag på omkring 1400 invånare, bedöms ha svårare a upprä hålla en god servicenivå, och skulle gynnas av e utökat antal invånare. Allt de a gör även a betydelsen av ll exempel sommarstugeägare, pendlare mfl, är stor för serviceunderlaget på landsbygden. En ökning av den permanent boende befolkningen i kombina on med pendlare, fir dsboende och besöksnäring är vik g för landsbygdsservicens överlevnad. BILD Väse station 16

17 Utveckling bör främjas längs hållbara stråk med kollektivtrafik och omkring orter med service. Sjöar och vattendrag markerade med mörkblått är intressanta för fortsatt utredning, utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 17

18 En sammanställning av befintlig service finns på kartan på sidan 17. Skola Skolan är o a en vik g del för mindre samhällens iden tet. Den egna skola har stor betydelse socialt, och utgör o a en vik g mötesplats. Samtliga tre mindre huvudorter inom kommunen har nya skolor. I Vålberg och Molkom finns grundskola från förskoleklass upp ll årskurs 9. Väse har grundskola från förskoleklass upp ll årskurs 6. Förskolor finns mer utspri över kommunen, och finns förutom i de tre mindre samhällena, även i Edsvalla, Skåre, Ska kärr och i Vallargärdet. Hållbar vatten- och avloppsförsörjning Va enkvaliteten inom kommunens gränser är rela vt ansträngd i vissa delar. Ohållbara VA-lösningar i många enskilda avlopp belastar i dagsläget sjöar och va endrag och bidrar ll övergödning. En hållbar va en- och avloppsstruktur är därför grundläggande för utveckling av ny bebyggelse på landsbygden. Avlopp, övergödning och gifter Inom Karlstads kommun finns e antal sjöar och va endrag som är påverkade av bland annat övergödning och miljögifter, vilket påverkar möjligheten att nyttja sjöarna samt växtoch djurlivet kring sjöar och vattendrag mycket negativt. Det är främst den ekologiska statusen, och inte den kemiska statusen, som gör a miljökvalitetsnormerna för va en i vissa fall ligger i riskzonen a överskridas. Jordbruksmark och enskilda avlopp är de största påverkanskällorna för övergödning, medan pågående eller digare markanvändningar 18

19 Ekologisk status för sjöar och vattendrag i Karlstads kommun. Till vänster visas vattenmyndighetens statusklassning från 2009 och kartan ovan utgör kommande statusklassning för Detta visar att den ekologiska statusen har försämrats under senare år och att vattenklvaliteten är måttlig till dålig i större delen av kommunens sjöar och vattendrag. 19

20 (sågar, bruk eller annat) samt nedfall från nederbörd kan ha påverkat sjöar/va endrag med gi er. Stora delar av kommunens östra delar har en hög skyddsnivå, med hänsyn ll påverkan från jordbruket. Ny VA-plan En ny va en- och avloppsplan (VA-plan) håller på a tas fram och kommer a samrådas under början av I förslag ll VA-plan framgår a det sammanfa ningsvis finns tre nivåer av områden som prioriteras för kommunal VA-utbyggnad alterna vt där det är särskilt vik gt a beakta VA-frågorna vid forta bebyggelseutveckling. Det är inte ekonomiskt försvarbart a bygga ut kommunalt VA-verksamhetsområde ll all sammanhållen bebyggelse inom kommunen, även om det ur miljösynpunkt vore a föredra. I VA-planen fastställs var kommunal VA-utbyggnad kommer a prioriteras. I VA-planen finns VA-utbyggnadsområden, Utredningsområden respek ve bevakningsområden för VA. Inom VA-utbyggnadsområden föreslås kommunalt VA a byggas ut ll Inom utredningsområdena finns e behov av förändrad VAstruktur inom hela området. Dessa områden behöver därför studeras i e övergripande perspek v, där olika möjliga lösningar på hanteringen kan prövas. Inom bevakningsområden finns e mindre behov av en förändrad VA-försörjning än inom utredningsområdena. Det kan dock finnas anledning a bevaka VA-frågan vid en mer omfa ande bebyggelseutveckling eller förändring av användningen inom befintliga områden. Vattentäkter Karlstad har flera kommunala va entäkter. Den största och mest betydande va entäkten finns i Sörmon, som servar stora delar av Karlstads befolkning med dricksva en. I Karlstads kommun finns sex va enskyddsområden - Sörmon, Hynboholm, Ka jorden, Molkom (Sandtorp), Mellerudstorp och Törne. Där är vissa åtgärder helt förbjudna medan andra kräver llstånd eller anmälan. Det kan ll exempel handla om hantering och förvaring av kemikalier, gräv- och schaktarbeten, skogsavverkning, spridning av bekämpningsmedel, borrning med mera. Geografiskt påverkar va enskyddsområdet för Ka jorden e stort område, och stor restrik vitet ska iak as inom området. Påverkas Ka - orden/sörmon nega vt riskeras va enförsörjningen i större delen av Karlstad. LIS och vattenkvalitet LIS-områden för ny bebyggelse kan vara förenligt med sjöar med hög skyddsnivå och där miljökvalitetsnormer riskerar a överskridas, men det ställer höga krav på hanteringen av avloppsreningen. Ny sammanhållen bebyggelse kan innebära a det skapas förutsä ningar för befintlig bebyggelse a ansluta sig ll en gemensam avloppsreningsanläggning. För LIS-områden bör VA-frågan hanteras med omsorg, så a ny llkommande bebyggelse inte gör a va enkvaliteten riskerar a försämras i några av de sjöar och va endrag som berörs. Oavse bostadsform är hållbara avloppslösningar som inte belastar va ensystemen y erligare e krav. I första hand bör anslutning ll kommunalt VA e ersträvas, i andra hand bör enskilda gemensamma anläggningar e ersträvas 20

21 Avloppsreningsverk,vattentäkter, vattenskyddsområden och områden med hög skyddsnivå. 21

22 Hänsyn och begränsningar för LIS Vissa intressen är av sådan karaktär a de inte går a förena med en utveckling av boende eller näringsverksamhet, medan andra intressen kan samverka med rä u ormning. Områden med höga naturvärden kan vara intressanta a llgängliggöra för allmänheten samt för naturturism och besöksnäring. I sådana lägen krävs en medveten u ormning. Nedanstående avsni beskriver tunga bevarandeintressen som kräver särskilda hänsyn och där det i vissa fall finns begränsningar för utpekandet av LIS-områden. Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige, som beskriver den kvalitet och det llstånd i miljön som är hållbart på lång sikt. Genom a arbeta med hållbart samhällsbyggande och minimera utsläpp och nega v konsekvenser för miljön, bedöms påverkan av eventuella byggna oner kunna hanteras och i vissa fall även ge posi va effekter. I de specifika jämförelserna för Värmland är de flesta na onella målen inte möjliga a nå regionalt ll år Mål som speciellt rör LIS-planen är bland annat e rikt odlingslandskap, ingen övergödning, levande sjöar och va endrag samt begränsad klimatpåverkan. E rikt odlingslandskap rymmer vik ga biotoper som kräver hävd. Sta s ken pekar på a småskaliga jordbruk minskar alltmer i omfa ning, varför stöd och andra insatser ökar för a behålla kulturlandskapet öppet. Levande sjöar och va endrag påverkas o a nega vt av byggna on. En medveten planering är därför vik g med förnu iga avvägningar kring frizoner, var det är möjligt a bygga och hur. E hållbart byggande är e grundkrav. Natura 2000 Natura 2000 är e nätverk av skyddade områden i hela EU, ll exempel korkekslundar i Spanien, öde hedar i England eller täta bokskogar och älvar i Sverige. Sy et är a hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Natura 2000-områdena är en grund för a bevara e representa vt urval av särskilt skyddsvärda arter eller naturtyper ur e europeiskt perspek- v. Medlemsländerna är skyldiga a upprä hålla en gynnsam bevarandestatus för de arter som pekas ut. Inom Karlstads kommun finns elva Natura 2000-områden varav Bra orsheden, Örtenområdet inklusive Torrakberget, Nordbyberget och Råglandaberget, samt Värmlandsskärgården ligger inom områden som är intressanta för LIS. Övriga områden utgör Po en, Alsterälven vid Gunnerud, Riksmossen nordost om Väse, Klarälvsdeltat och Kaplansholmen. Storområdet Örten består av 38 mindre skogsområden där sy et är a bevara e flertal hotade arter, bland annat pärluggla. Inom området finns även Torrakberget - med urtallskog och vars sy e är a bevara naturtypen västlig taiga, Nordbyberget samt Råglandaberget - vars sy en är a bevara den rödlistade gröna sköldmossan samt örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ. Området utgör även riksintresseområde för naturvården, och kommunen anser a det är väsentligt angivna riktlinjer för naturvård följs, samt a odligslandskapet i området hävdas. De speciella naturförhållandena gör området a rak vt för naturanknuten turism och det rörliga frilu slivet. Bra orsheden utgör e av Sveriges mest välbevarade isälvsdeltan och e geologiskt intressant område, med dödisgropar, åsar, raviner, dyner och meandrande va endrag. Fälten med sanddyner hör ll de största i si slag i landet. E flertal myrar inom området betecknas som riksintressanta. Stora delar av området ligger inom Filipstads kommun. Kärnvärdena ligger i de geologiska formerna, naturskog och myrmarker som ska lämnas orörda. Områdets värden för naturvård och frilu sliv ska bevaras. Bra orsheden utgör även e stort grundva enmagasin och har diskuterats som möjlig reservva entäkt för Karlstad och Kris nehamn. Vänerskärgården består av Arnöskärgården och Segerstad skärgård. Områdena är utpekade med sy e a bevara e flertal värden, bland annat naturtyperna pionjärvegeta on på silikatrika bergytor, västlig tajga och lövsumpskogar av fennoskandisk typ, samt e flertal fisk- och fågelarter som citronfläckad kärrtrollslända, lax, storlom och havsörn. Hela området är avsa som naturreservat och riksintresse för naturvården. Här råder även lands gningsförbud på vissa par er under fåglarnas häckningssäsong. Exploatering inom LIS-områden får inte försämra för utpekade Natura 2000-värden. Natura 2000-områden är skyddade enligt EU:s lags ning och blir automa skt riksintresseområden enligt 4 kap 8 Miljöbalken, vilket bland annat innebär a det vid exploatering eller andra ingrepp krävs en särskild llståndsprövning, som bedömer ingreppet i riksintresset. Riksintresseområdet Vänern Vänern med öar och strandområden utgör riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken, med hänsyn ll de samlade natur- och kulturvärdena i området. Området utgör även riksintresse för frilu slivet samt för naturvården enligt 3 kap miljöbalken. Turismens och främst det rörliga frilu slivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömning om llåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploatering bedöms kunna u ormas så värdena inte påverkas. U ormning och placering av ny bebyggelse samt andra åtgärder som kan minimera påverkan på riksintresset ska utredas vidare i fortsa planering. Riksintresse för yrkesfiske gäller enligt 3 kap 5 miljöbalken inom hela Vänerområdet inom Karlstad. Största hotet utgör 22