Länsgemensam analys psykisk hälsa Vuxna och äldre Analys och uppföljning av fokusområden inom Uppsala län

Länsgemensam analys psykisk hälsa Vuxna och äldre 217 Analys och uppföljning av fokusområden inom Uppsala län 1

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. BAKGRUND, SYFTE, METOD OCH GENOMFÖRANDE 3 1.1 DEFINITION AV PSYKISK HÄLSA MER ÄN FRÅNVARON AV PSYKISK OHÄLSA 3 1.2 PSYKISK HÄLSA UTIFRÅN FEM FOKUSOMRÅDEN 4 1.3 GENOMFÖRANDE 4 2. ANALYS AV INDIKATORER INOM FOKUSOMRÅDEN 5 2.1 ÖVERGRIPANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV PSYKISK HÄLSA I LÄNET 5 ANALYS PÅ KOMMUNNIVÅ VISAR PÅ LOKALA SKILLNADER I PSYKISK HÄLSA 6 2.2 UTSATTA GRUPPER 7 PERSONER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 7 PERSONER MED ANDRA PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR 1 ÄLDRE 13 PERSONER MED RISKBRUK OCH SUBSTANSRELATERADE SJUKDOMAR 14 ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA 17 UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR 21 PERSONER MED FÖRHÖJD SUICIDRISK 22 2.3 FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE INSATSER 26 STORA LOKALA SKILLNADER MED BÄRING FÖR DEN PSYKISKA HÄLSAN 26 SKILLNADER MELLAN KÖN OCH MELLAN ÅLDERSGRUPPER 27 HÄLSA OCH INKLUDERING I ARBETSLIVET 28 SJUKFALL I UPPSALA LÄN 29 ARBETSFÖR ÅLDER MEN INTE I ARBETE 32 FÖREBYGGANDE ARBETE BEHÖVS 34 2.4 TILLGÄNGLIGA OCH TIDIGA INSATSER 34 TILLGÄNGLIGHETEN I VÅRDEN KAN FÖRBÄTTRAS 34 VARIERAT UTBUD I LÄNETS KOMMUNER 35 EN SATSNING BEHÖVS PÅ TILLGÄNGLIGA OCH TIDIGA INSATSER 36 2.5 DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER 36 SIP SAKNAS (FORTFARANDE) OFTA 36 MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET SKIFTAR BLAND LÄNETS KOMMUNER 37 YTTERLIGARE SATSNINGAR PÅ BRUKARINFLYTANDE BEHÖVS 37 2.6 LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION 38 OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÄNDAMÅLSENLIG LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION I LÄNETS KOMMUNER 38 PATIENTUPPLEVD KVALITET (PUK) INOM PSYKIATRISK ÖPPEN- OCH SLUTENVÅRD 39 FLERA INSATSER FÖR FRÄMJAD SAMVERKAN PÅGÅR REDAN 4 3. SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER 41 4. KÄLLFÖRTECKNING 42 2

1. Bakgrund, syfte, metod och genomförande Detta dokument redogör tillsammans med Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga 217 för den länsgemensamma kartläggning och analys som genomförts i Uppsala län 217 inom ramen för den nationella satsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa enligt överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Syftet med kartläggningen och analysen är att skapa ett underlag för bättre förståelse för hur befolkningen i länet mår, deras behov samt vilka insatser inom området psykisk hälsa som bör prioriteras i framtiden i Uppsala län. Resultatet som presenteras baseras på den kartläggning/genomlysning som gjordes år 216, se Regional analys, Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Region Uppsala 216. Kartläggningen har reviderats under 217, främst genom ny struktur för redovisning av data och genom att data på temat barn och unga numera redovisas i en separat dokument. 1.1 Definition av psykisk hälsa mer än frånvaron av psykisk ohälsa Med psykisk hälsa avses i detta dokument mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa innefattar att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser och ta kontroll över den egna hälsan, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets motgångar. Givet sin bredd påverkas den psykiska hälsan av ett stort antal olika faktorer. Som illustreras i figuren nedan kan hälsan (inklusive den psykiska hälsan) påverkas av bland annat ålder, kön och arv men även av sömnvanor, motion, arbetslöshet och utbildning. urval av faktorer som ka Arbetslöshet Alkohol Motion Tobak Källa: Dahlgren, G., Whitehead, M. Policies and stategies to promote social equity in health: Background document to WHO Strategy paper for Europe. Köpenhamn: WHO; 1992. Modifierad av Folkhälsomyndigheten. 3

1.2 Psykisk hälsa utifrån fem fokusområden Den länsgemensamma analysen bygger på fem fokusområden vilka regeringen bedömt som prioriterade inom området psykisk hälsa: 1. Utsatta grupper: uppmärksamma att olika grupper och individer har olika behov och förutsättningar samt tillgodose detta. Till exempel särskild uppmärksamhet på och stöd till särskilt utsatta grupper etcetera. 2. Förebyggande och främjande arbete: främja psykisk hälsa samt förebygga ohälsa. Till exempel suicidprevention, meningsfulla aktiviteter, god fysisk hälsa etcetera. 3. Tillgängliga tidiga insatser: ge rätt insatser i rätt tid, såväl vård- som stödinsatser. Till exempel möjlighet till självinläggning eller förstärkt öppenvårdsstöd, samordning av olika aktörers insatser etcetera. 4. Enskildas delaktighet och rättigheter: säkerställa att vård- och omsorgssituationen ses som en överenskommelse med ändamålsenlig delaktighet samt värnande av rättigheter. Till exempel anpassade insatser, boendestöd, stöd till återgång i arbete etcetera. 5. Ledning, styrning och organisation: engagemang och samordning är en förutsättning för fokusområde 1-4. Till exempel ledarskap, samarbete mellan profession och brukarorganisationer etcetera. Barn och unga är en viktig och prioriterad målgrupp. Uppsala län har därför valt att hantera data och analys kring målgruppen i ett separat dokument, se Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga 217. 1.3 Genomförande Länets samtliga åtta kommuner och Region Uppsala har deltagit i arbetet med att analysera och bearbeta lokal, regional och nationell data. Ett stort antal aktörer har även under olika perioder varit delaktiga i arbetet, exempelvis brukar-, patient- och anhörigorganisationer, Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Uppsala län, Regionförbundet och Samordningsförbundet i Uppsala län. Tillförlitligheten i tillgängliga data, såväl från nationella register som från enskilda kommuner, kan ibland ifrågasättas. På lokal nivå finns en utmaning i att kommuner ibland redovisar olika och att data som till en början kan verka vara jämförbara faktiskt inte går att jämföra. Vid flera tillfällen har det också visat sig att data och indikatorer från till exempel Öppna Jämförelser inte stämmer med kommunernas egen bild av nuläget. Vidare finns ytterligare utmaningar med självrapporterad enkätdata (till exempel att förekomst av riskbruk ibland underskattas vid självrapportering). Även om kartläggningen ger en god överblick kring situationen avseende psykisk hälsa i Uppsala län är detta dokument på intet sätt uttömmande. Dokumentet är ett steg i länets långsiktiga och sammanhållna arbete på området psykisk hälsa och ligger därför till grund för en länsgemensam handlingsplan på området. 4

Procent Procent 2. Analys av indikatorer inom fokusområden I detta avsnitt presenteras indikatorer kring den psykiska hälsan i Uppsala län. 2.1 Övergripande kartläggning och analys av psykisk hälsa i länet Befolkningens psykiska hälsa kan beskrivas i termer av mående, inkludering på arbetsmarknaden och genom antalet suicidfall och suicidförsök. Befolkningen i Uppsala län mår i genomsnitt bättre än i resten av landet men det psykiska välbefinnandet kan förbättras. Av figur 2.1.1 följer att 74 procent av länets befolkning vid en skattning uppgett att de har bra eller mycket bra hälsa. Länet ligger således väl till i en nationell jämförelse, även om skillnaderna mellan länen i detta avseende är liten. Samtidigt har en högre andel av invånarna i Uppsala nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med flera län i övriga riket, se figur 2.1.2. En relativt hög andel av invånarna i länet har alltså bra eller mycket bra hälsa, samtidigt som en relativt hög andel av befolkningen har nedsatt psykiskt välbefinnande. Figur 2.1.1 Andel (%) av befolkningen med bra eller mycket bra hälsa, 212-215 1 74 Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Figur 2.1.2 Andel (%) av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande, 212-215 1 5 17 Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. 5

Procent Procent Procent Per 1 inv. Sett till andra övergripande indikatorer för psykisk hälsa såsom stress, sömnbesvär och ångest placerar sig Uppsala län varken i toppen eller i botten i jämförelse med övriga län. 1 Analys på kommunnivå visar på lokala skillnader i psykisk hälsa I figurerna 2.1.1.1 2.1.1.4 redovisas ett urval av indikatorer kopplade till psykisk hälsa där en jämförelse på kommunnivå visar på lokala skillnader. Av figurerna följer bland annat att Uppsala är den av kommunerna i länet där störst andel av invånarna har nedsatt psykiskt välbefinnande, 19 procent (vilket även är över rikssnittet), och att Älvkarleby och Tierp är de kommuner där flest äldre besväras av ensamhet. Tierp är också den kommun med störst andel av befolkningen som har regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel. Figur 2.1.1.1 Andel (%) invånare 16-84 år med nedsatt psykiskt välbefinnande, 212-215 Figur 2.1.1.2 Antal personer/1 invånare med regelbunden behandling med sömn- /lugnande medel, 212-215 5 4 3 2 1 19 18 16 15 15 15 15 14 5 4 3 2 1 41 31 31 3 29 27 25 24 22 Figur 2.1.1.3 Andel (%) som besväras av ensamhet enligt brukarbedömning hemtjänst, 212-215 Figur 2.1.1.4 Andel (%) invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, 212-215 8 6 4 2 67 59 55 54 52 5 48 48 46 5 4 3 2 1 28 28 27 24 24 24 24 2 Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. Skillnader mellan olika grupper Som har konstaterats ovan finns det betydande skillnader mellan länsdelar och kommuner. Skillnad i mående finns även mellan kvinnor och män. Av figur 2.1.1.5 följer att kvinnor i större utsträckning har nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med män, Östhammar undantaget. Störst är skillnaden mellan kvinnor och mäns mående i Älvkarleby, 9 procentenheter. Sämst tycks kvinnorna i Uppsala kommun må, där 22 procent av kvinnorna skattat nedsatt psykiskt välbefinnande. 1 Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten. 6

Procent Figur 2.1.1.5 Andel (%) nedsatt psykiskt välbefinnande i Uppsala län, kommunvis och uppdelat på kön, 212 25 2 15 1 5 19 18 17 13 14 12 2 17 19 13 22 2 15 11 16 15 Män Kvinnor Källa: Liv och Hälsa Hälsa på lika villkor, 212. Data visar även att framför allt högutbildade i Uppsala län har nedsatt psykiskt välbefinnande. År 214 var det hela 2 procent i gruppen med eftergymnasial utbildning som uppgett nedsatt psykiskt välbefinnande, att jämföra med 14 procent i gruppen endast gymnasial utbildning. Uppsala läns värden avseende nedsatt psykiskt välbefinnande för denna utbildningsnivå hör även till den sämsta tredjedelen i landet. 2 2.2 Utsatta grupper Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Detta avsnitt grundar sig huvudsakligen på 213 och 214 års data, då det varit svårt att erhålla tillförlitliga regionala data för senare år. Antalet neuropsykiatriska diagnoser har ökat över tid Antalet neuropsykiatriska diagnoser (NPF) har ökat kraftigt såväl nationellt som i Uppsala län över tid, vilket till stor del beror på att kunskapen inom området utvecklats mycket. Den ökande användningen av centralstimulantia visar hur antalet individer som behandlas för dessa diagnostyper ökar, se figur 2.2.1.1. Figur 2.2.1.1 Användningen av centralstimulantia i Landstinget i Uppsala län över tid (vuxna patienter) Antal patienter i länet som hämtat ut CS under året, i åldrarna 2-85+ Antal patienter 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 +31% 26 27 28 29 21 211 212 213 LUL Antal definierade dygnsdoser* (DDD) som hämtats ut under året, av patienter i åldrarna 2-85+ Antal DDD 8 7 6 5 4 3 2 1 26 +31% 27 28 29 21 211 212 213 LUL 2 Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). 7

Anm. Avser läkemedel i grupperna N6BA1, N6BA2, N6BA4, N6BA9 och N6BA12 Centralt verkande sympatomimetika. En patient kan förekomma flera gånger om denna hämtat ut läkemedel inom olika undergrupper. DDD, som fastställs av WHO, är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används av en vuxen vid medlets huvudindikation. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel. Ökningen av antalet individer som diagnostiseras med NPF eller som vänder sig till sjukvården för att utreda NPF-frågeställningar kan bland annat vara ett resultat av att sjukvården har större möjligheter att hjälpa individer med dessa tillstånd. Ur ett patientperspektiv är detta en viktig, positiv utveckling. På sikt är det också möjligt att ökad diagnostisering och behandling medför en minskning av andra tillstånd, både somatiska och psykiatriska, vilket innebär fördelar för både patienter och sjukvården. På kortare sikt innebär dock utvecklingen att sjukvården behöver anpassa verksamheten för att möta ökade behov. Som framgår av figur 2.2.1.2 har remissantalet ökat kraftigt med en dryg tiodubbling mellan 22 och 213. En del av denna ökning kan tillskrivas en administrativ förändring som inneburit att remisser märks tydligare och därmed kan identifieras som remisser med NPFfrågeställning. Sannolikt beror dock en mer betydande andel av ökningen på faktiskt ökat remissinflöde till följd av ökad kunskap om diagnoserna. Figur 2.2.1.2 Utvecklingen av remissinflödet över tid i Uppsala län Anm. 27-21 är extrapolerade från övriga år. Källa: Verksamhetsberättelse 25, Kartläggning av väntetider till neuropsykiatriska utredningar inom Landstinget i Uppsala län (214). Under 214 (1 januari-17 november) remitterades totalt 716 patienter från verksamheter utanför den specialiserade psykiatrin för utredning och/eller behandling av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Störst andel remisser kom från primärvården (27 remisser) och totalt 15 remisser skickades från habiliteringen. En relativt stor andel av remisserna, omkring 4 procent, skickades av olika anledningar samtidigt tillbaka, oftast på grund av kompletteringsbehov. Ökningen skapar utmaningar Det ökade trycket har medfört ett antal betydande utmaningar i vården av personer med NPF. Framför allt är väntetiderna på NPF-utredning vid NPF-mottagningen (vilken i dagens organisation i huvudsak sköter NPF-utredningarna) långa, två år i genomsnitt år 214, och även till behandling står patienter på väntelista länge. I genomsnitt är ledtiden från första bedömningssamtal till behandlingsstart drygt tre år. Remisser till NP-mottagningen återsänds också ofta (uppskattningsvis i 4 procent av fallen) till remittenten, vilket orsakar ineffektivitet och fördröjningar i vården. De långa ledtiderna och otydligheter i ansvarsfördelningen, som leder till att patienter remitteras fram och tillbaka mellan enheter, 8

kan utgöra en risk för patientsäkerheten. För en del patienter kan det medföra betydande svårigheter och frustration. Både Psykiatridivisionen, primärvården och habiliteringen upplever i dag att det finns utmaningar i rollfördelningen mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer. Psykiatridivisionen upplever också att dess kapacitet och kompetens inte alltid används på det mest ändamålsenliga sättet för dessa patienter. En ny modell för förbättrad utredning och behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar implementeras samtidigt nu inom psykiatrin. Modellen innebär att alla sektioner ska kunna göra utredningar och genomföra behandlingar och att NPF-enheten bara ska ha komplicerade ärenden och fungera som konsulter. En översyn av remissunderlag från primärvården och klinisk handbok har även inletts i syfte att förtydliga dessa. Samsjuklighet bland personer med NPF är mycket vanligt Samsjuklighet är mycket vanligt bland personer med NPF. Detta illustreras i figur 2.2.1.3. Totalt vårdades under 214 (januari-oktober) 11 18 patienter vid Psykiatridivisionen (exklusive BUP), varav 2 231 (2 procent) hade någon neuropsykiatrisk diagnos registrerad någon gång 211-214. Av dessa 2 231 patienter hade 1 692 (76 procent) någon psykiatrisk samsjuklighet med diagnos registrerad någon gång under 211-214. Av registrerade data är det idag inte möjligt att utifrån diagnosregistrering särskilja samsjuklighet av en svårighetsgrad som kräver Psykiatridivisionens resurser från samsjuklighet av primärvårdskaraktär, då endast diagnoser registrerade i Psykiatridivisionen inkluderas. Figur 2.2.1.3 Registrerade diagnoser hos Psykiatridivisionens patienter 214 (januari oktober) Antal patienter kategoriserade efter registrerade diagnoser Antal 11 18 Antal med Npf-diagnos som har diagnos inom resp. VOs ansvarsområde Procent 8 949 VO Psykos Övrigt** 6% VO Beroende 8% 5% 2 231 539 1 692 82% VO Affektiva Divisionen totalt* Ej Npfdiagnos Npfdiagnos Ingen Samsjuklighet samsjuklighet * Exklusive BUP ** Ytterligare några patienter har diagnoser som inte självklart faller inom respektive VO:s ansvarsområde Källa: Landstinget i Uppsala län. Förutsättningar för sysselsättning, ekonomi och boende brister ofta För många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vardagen vara kaotisk och oöverskådlig, där närstående inte sällan drar ett tungt last i att vardagen ändå ska fungera. En studie från FoU Södertörn (211) visar till exempel att en relativt stor andel personer med NPF har fått ekonomiska konsekvenser av att inte ha betalat räkningar i tid, inte skickat in efterfrågade intyg eller missat inbokade möten. Problematiken kan också innebära utmaningar att rensa och kasta saker i hemmet och städning. 9

Patienter med misstänkt eller bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är en relativt ny och växande patientgrupp som ofta har behov av insatser från flera aktörer, till exempel primärvård, habilitering, specialistpsykiatri, socialtjänst och arbetsförmedling. En väl förankrad ansvarsfördelning och fungerande samverkan är därför viktig för att säkerställa en god vård och ett gott stöd tvärs olika aktörer. Dock signalerar olika verksamheter att samverkan på många plan ofta brister, vilket påverkar den enskilde brukaren. Verksamheter och brukare har även signalerat att det finns utmaningar gällande stöd till närstående och behov av att utveckla och förbättra situationen för dessa. Synpunkter från brukarrepresentanter I möten med brukarrepresentanter har olika områden definierats som prioriterade; insatsers tillgänglighet (inte minst tiden till utredning), möjligheten att få individanpassade insatser utifrån funktionsnivå, samordning och samverkan samt analys och förståelse av eventuell samsjuklighet. Dessa synpunkter är viktiga att beakta i länets utvecklingsarbete på området. Personer med andra psykiska funktionsnedsättningar Stora utmaningar finns, stora utmaningar väntar År 213 genomförde länets kommuner inventeringar av personer med psykiska funktionsnedsättningar med syfte att erhålla kunskap om målgruppens storlek, livssituation och behov av insatser. Av inventeringarna framgår att personer med psykiska funktionsnedsättningar inte automatiskt återfinns inom landstingets psykiatri, i särskilda boenden eller inom boendestödet. Vidare konstateras att samverkan mellan stöd och insatser kräver utveckling då det i hög grad kännetecknas av stuprör och bristande samordning. Samtidigt som det finns stora utmaningar i dag väntar sannolikt stora utmaningar även i framtiden. Exempelvis konstaterade Uppsala kommun i sin inventering från 213 att en stor utmaning väntar för både kommun och landstinget när den senare gruppen blir äldre (över 65 år) och ställer krav på både tillgänglighet och psykiatrisk kompetens på ett område som i dag till största delen är medicinskt inriktat. Vidare konstaterar Uppsala att unga personer med psykiska funktionsnedsättningar kommer att ställa nya krav på huvudmännen framöver i form av mer varierat utbud av stöd och tjänster samt krav på samverkan mellan aktörer för att det ska fungera. En stadigvarande eller långsiktig boendesituation är ingen självklarhet I intervjuer och avstämningar har framhållits att en trygg boendesituation är mycket viktigt för en god psykisk hälsa. Samtidigt har flera informanter tagit upp att det existerar stora utmaningar avseende nedmontering av boenden och att det ofta är svårt att tillgodose mer långsiktiga och hälsofrämjande boendelösningar för olika grupper, bland annat personer med psykiska funktionsnedsättningar. Av den tidigare nämnda inventeringen från 213 framgår att cirka 15 procent av personerna med psykiska funktionsnedsättningar saknar stadigvarande boende, se figur 2.2.2.1. 1

Figur 2.2.2.1 Boendesituation för personer med psykiska funktionsnedsättningar i länets kommuner, 213 15% Stadigvarande boende i kommunen 85% Saknar stadigvarande boende i kommunen Anm. Siffrorna bör tolkas med viss försiktighet då summorna inte alltid stämt och det finns anledning att tro att viss felrapportering har skett. Källa: Inventeringar från 213/214. Av de cirka 15 procent av personerna med psykisk funktionsnedsättning som saknar stadigvarande boende i kommunen redovisas i figur 2.2.2.2 vilken boendeform som denna grupp har. Som ses är det i inventeringarna ej känt hur boendeformen ser ut för omkring en tredjedel av gruppen. Vidare är drygt 2 procent i denna grupp hemlösa. Figur 2.2.2.2 Boendesituation för de personer med psykiska funktionsnedsättningar i länets kommuner som saknar stadigvarande boende i kommunen, 213 Saknar stadigvarande boende i kommunen 9% Bor tillfälligt hos olika vänner, familj, släkt 34% 19% Placerad inom kommunen Placerad utanför kommunen 14% 8% 16% Hemlös men har placering Hemlös och hänvisad till härbärge eller liknande Ej känt Anm. Siffrorna bör tolkas med viss försiktighet då summorna inte alltid stämt och det finns anledning att tro att viss felrapportering har skett. Källa: Inventeringar från 213/214. Bara cirka hälften av personerna med psykisk funktionsnedsättning har en sysselsättning Länets inventeringar från 213 214 visar även på att nära hälften av personerna med psykisk funktionsnedsättning inte hade någon sysselsättning under året och att andelen i gruppen där det inte var aktuellt med sysselsättning, till exempel på grund av att personen vistas inom sluten psykiatrisk vård, rättspsykiatrisk vård eller motsvarande under större delen av de senaste 12 månaderna, enbart utgjorde tre procent. Se figur 2.2.2.3. 11

Figur 2.2.2.3 Andel (%) personer med psykiska funktionsnedsättningar som haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna, 213 3% 8% 46% 43% Ja Nej Ej aktuellt Ej känt Anm. Siffrorna bör tolkas med viss försiktighet då summorna inte alltid stämt och det finns anledning att tro att viss felrapportering har skett. Källa: Länsinventeringar från 213/214. Många i behov av psykiatrisk insats saknar stöd Figur 2.2.2.4 illustrerar andelen personer med psykiska funktionsnedsättningar som också har ett aktuellt behov av psykiatriska insatser. Figuren visar att 9 procent av länets befolkning, Uppsala undantaget, inte får sitt behov av psykiatriska insatser tillgodosett och att kunskap om läget saknas för en fjärdedel av gruppen. Figur 2.2.2.4 Andel (%) personer med psykiska funktionsnedsättningar som också har ett aktuellt behov av psykiatriska insatser, 213 4% Har ej behov av insats/pågående insats som kan upphöra 25% Har pågående insats/er men dessa kan minskas Har pågående insats som motsvarar behoven 7% 2% 19% 43% Har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats Har ingen insats men behov av insats Ej känt Anm. Uppsala kommun saknas i diagrammet. Källa: Inventeringar från 213/214. Synpunkter från brukarrepresentanter Avseende insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar har ett medskick från brukarrepresentanter varit bristande samverkan. Brukare efterfrågar analyser och satsningar som kan bidra till att stuprörstänket motverkas. Gällande dagens insatser har brukare också nämnt att det 1) inte alltid sprids tillräckligt mycket information om de insatser som finns och att stöd underutnyttjas, samt 2) att insatser som finns inte passar alla och att det även finns stigmatisering och misstro mot vissa aktiviteter. Flera brukare efterlyser därför en analys kring vilka insatser som finns och hur det skulle vara möjligt att locka fler personer till dessa insatser. Informanter från brukarsidan har också tryckt på att det bland annat behövs bättre förståelse kring psykisk (o)hälsa. Synpunkter från workshop För att exemplifiera bredden i existerande utvecklingsområden kan nämnas en workshop som hölls i slutet av 215 (med representanter från kommuner, landsting och brukare i Uppsala län) om samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Deltagarna lyfte bland annat följande brister och utvecklingsområden: 12

Patienter per 1 invånare Patienter per 1 invånare Rättspsykiatriska patienter har ofta svårt att hitta en boendelösning vid utskrivning och blir kvar längre än nödvändigt i sjukvården Det finns behov av att tydliggöra rutiner för placeringar utanför det egna hemmet Behandling för vuxna med missbruk och/eller beroende bör samordnas Tydlig satsning på närstående önskas Vissa specifika grupper bör belysas närmare ur perspektiv som etnicitet, ålder, genus och våld i nära relationer Information till landstingspersonal om hur särskilda boenden fungerar och arbete för ökad förståelse mellan brukare, kommun och landsting. Äldre En särskilt viktig grupp att lyfta fram avseende psykisk hälsa är äldre. Socialstyrelsen framhåller att äldre är en missgynnad grupp som i allt för liten utsträckning får tillgång till den psykiatriska vården och som, när vård ges, ofta inte får adekvat vård. Depression är till exempel mycket vanligt förekommande och beräknas drabba mellan 12-15 procent av befolkningen över 65 år, att jämföra med 4-1 procent för övriga åldersgrupper. 3 Figur 2.2.3.1 illustrerar antalet personer i olika åldersgrupper som använder antidepressiva läkemedel (inklusive SSRI) respektive lugnande och ångestdämpande medel. Som kan ses i figuren ökar andelen med högre åldrar. Figur 2.2.3.1 Antal patienter per 1 invånare, sett till åldersgrupper, som under 215 minst en gång hämtat ut ett antidepressivt läkemedel eller lugnande och ångestdämpande medel Antidepressiva 8 6 4 2 Kvinnor Män Lugnande och ångestdämpande medel 8 6 4 2 Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen. 3 MHFA Första hjälpen till psykisk hälsa, Karolinska Institutet, 213 13

Procent Procent Personer med riskbruk och substansrelaterade sjukdomar Riskbruket bland män i Uppsala län är stort i förhållande till riket Uppsala län är det län med högst andel män i befolkningen som riskbrukar alkohol, se figur 2.2.4.1. Mer än en femtedel av den manliga befolkningen i Uppsala län räknas som riskkonsumenter enligt Folkhälsomyndighetens definition. En möjlig orsak till det höga värdet är att siffrorna i diagrammen inte är åldersstandardiserade, och att det blir relativt stora andelar på grund av den stora unga studentpopulationen som riskbrukar. Det finns dock även en hög andel kvinnliga unga studenter i Uppsala län och dessa ligger under rikssnittet för riskbruk av alkohol. Detsamma gäller för bruk av cannabis, där andelen män i Uppsala län ligger relativt högt i förhållande till övriga riket medan nivåerna är betydligt lägre för kvinnorna. Figur 2.2.4.1 Andel (%) av befolkningen som är riskkonsumenter av alkohol, 212-215, uppdelat på män och kvinnor 25 2 15 1 5 Män 25 2 15 1 5 Kvinnor Anm. Ej åldersstandardiserat. Källa: Folkhälsomyndigheten (Nationella folkhälsoenkäten). 14

Antal Procent Procent Figur 2.2.4.2 Andel (%) av befolkningen som uppger att de använt cannabis de senaste 12 månaderna, 212-215, uppdelat på män och kvinnor 5 4 3 2 1 Män 5 4 3 2 1 Kvinnor Anm. Ej åldersstandardiserat. Källa: Folkhälsomyndigheten (Nationella folkhälsoenkäten). Den narkotikarelaterade dödligheten bland män ökar Den alkoholrelaterade dödligheten ligger fortfarande lägre i Uppsala län än övriga riket för såväl män som kvinnor, se figur 2.2.4.3. Den narkotikarelaterade dödligheten har dock ökat i länet, särskilt bland män, under de senaste åren. Figur 2.2.4.3 Antal dödsfall i åldern -85+ på grund av alkoholrelaterade skador och förgiftningar med läkemedel och narkotika, ålderstandardisering enligt medelbefolkningen, 1997-215 Alkoholrelaterad dödlighet Kvinnor Män 6 6 4 4 2 2 Riket Uppsala län Riket Uppsala län 15

Antal per 1 Antal Förgiftningar med läkemedel och narkotika 15 Kvinnor 15 Män 1 1 5 5 Riket Riket Anm. Dödsorsaksstatistik, Dödstal, åldersstandardiserade enligt medelbefolkningen 215, Ålder: -85+ Källa: Dödsorsaksdatabasen, Socialstyrelsen. Uppsala är ett av de län med flest LVM i befolkningen Som kan ses i figur 2.2.4.4 är Uppsala ett av de län med flest personer som vårdas enligt LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) under 215. Figur 2.2.4.4 Antal per 1 som vårdas enligt LVM, 215 35 3 25 2 15 1 5 Anm. Obs. uppgifter för Gotland saknas. Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabas för vuxna personer med missbruk och beroende. Missbruk vanligare bland personer med svåra psykiatriska problem Tidigare studier har funnit att substansmissbruk är vanligare bland personer med svår psykiatrisk problematik. En amerikansk studie fann att missbruk av tobak, alkohol och cannabis var ungefär fyra gånger vanligare bland individer med tunga psykiatriska diagnoser (bipolär sjukdom med psykotiska symtom, schizofreni, schizoaffektivitet) än hos populationen i stort. 4 Under 29 pågick också ett FoU-projekt i Uppsala län som visade att riskbruk av alkohol förekom i väsentligt större utsträckning bland psykiatrins patienter än i normalbefolkningen. Förekomsten var särskilt hög bland kvinnor och i synnerhet bland yngre kvinnor, där närmare 5 procent uppgav att de drack på riskabel nivå. Även förekomsten av droger var betydligt förhöjd i förhållande till normalbefolkningen. Också i detta sammanhang visade unga kvinnor särskilt höga siffror. Riskabla spelvanor förekom dock inte i högre utsträckning i gruppen. Synpunkter från brukarrepresentanter Inom detta område lyfts bland annat vikten av stöd, respekt och möjligheten att bygga en stark egen självkänsla. Vidare har det uttryckts synpunkter kring vikten av att framhålla att det inte 4 Lakartidningen.se 214-1-22. 16

bara finns ett sätt att bli frisk på, och att det bland brukare finns önskemål kring ett utvecklingsarbete för att bättre kunna tillgodose individuell anpassning. Tillgänglighet och möjlighet att ta tillvara på exempelvis motivationsfönster framgår också som särskilt angelägna områden. Exempelvis framförde en brukarföreträdare i ett möte att motivation är en färskvara och det gäller att se till att berörda personer kan få rätt hjälp i rätt tid. Vidare belyses i arbetet vikten av att i större utsträckning bli motiverad och coachad av personer som har tagit sig ur sitt missbruk. Brukare har också lyft att de hoppas på prioritering av förbättrat närståendestöd samt insatser för att motverka hemlöshet. Asylsökande och nyanlända I nationella studier framgår att kunskaper kring tillståndet hos asylsökande och nyanlända är ett kraftigt eftersatt område. 5 Avstämningar med tjänstemän och olika berörda aktörer, såsom exempelvis Röda Korset Uppsala, indikerar att det finns stora utmaningar, både vad gäller den psykiska och fysiska hälsan, bland asylsökande och nyanlända i länet. Orsaker till psykisk ohälsa i grupperna uppges bland annat vara oro för anhöriga samt bristande stabilitet och säkerhet i vardagen avseende exempelvis boendesituationen. Kommunala skillnader inom länet Det finns olika förutsättningar, behov och utmaningar i kommunerna, bland annat då antalet asylsökande varierar kraftigt mellan kommunerna, se figur 2.2.5.1. Figur 2.2.5.1 Antal asylsökande el. inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, antal/1 invånare (totalt antal, ej per 1 invånare, inom parentes), 215 Älvkarleby Uppsala Enköping Heby Knivsta Tierp Östhammar Håbo 13 (2 655) 11 (443) 9 (12) 8 (13) 7 (147) 7 (138) 6 (128) 16 (147) 5 1 15 2 Antal/1 invånare Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Åldersfördelningen på de asylsökande ser också mycket olika ut i länets kommuner, se figur 2.2.5.2, och kan delvis förklaras med att olika boenden vänder sig till asylsökande i olika åldersgrupper. 5 http://skl.se/download/18.1e6b67f1574921df84f2/1474291239461/pm-hälso-o-sjukvård-asylsökande- 215-med-tabellbilaga.pdf 17

Procent Figur 2.2.5.2 Åldersfördelning på asylsökande el. inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, 215 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Källa: Migrationsverket. -6 år 7-15 år 16-17 år 18-19 år 2-64 år 65+ år Målgruppens sammansättning Åldersfördelningen på de som beviljades uppehållstillstånd i Uppsala län under 215 var snarlik den i övriga riket och merparten av de som fick uppehållstillstånd var mellan 2-64 år. Den näst största gruppen av personerna som fick uppehållstillstånd, omkring en fjärdedel, var mellan 6-15 år, se figur 2.2.5.3. Figur 2.2.5.3 Andel (%) åldersfördelning bland de som fått uppehållstillstånd under 215 och bosatt sig i en kommun Uppsala län 1% 9% Riket 1% 11% 24% 22% 53% 55% 4% 8% 4% 7% -5 år 6-15 år 16-17 år 18-19 år 2-64 år 65- -5 år 6-15 år 16-17 år 18-19 år 2-64 år 65- Källa: Migrationsverket. Figur 2.2.5.4 redogör för antalet vidareförflyttade personer under 215. Som kan ses i figuren var det fler som flyttade från Uppsala län än personer som blev vidareförflyttade till Uppsala län. 18

Antal Antal Figur 2.2.5.4 Vidareflyttade enligt ersättningsförordningen 215. Från län till län 4 3 2 1 Flyttat från Källa: Migrationsverket. Hög andel hälsoundersökningar och läkarbesök Alla asylsökande ska erbjudas en hälsoundersökning. Även om det sannolikt finns utrymme för förbättring kan konstateras att Uppsala län tycks stå sig väl vad gäller att genomföra hälsoundersökningar. Figur 2.2.5.5 illustrerar det genomsnittliga antalet hälsoundersökningar bland asylsökande, där Uppsala län ligger tredje högst i riket. Det kan såklart vara så att en asylsökande som kom till Sverige i slutet av 215 i stället fick en hälsoundersökning under 216 och så vidare, och måttet är därmed grovt men det indikerar ändå ungefärligt i vilken mån hälsoundersökningar genomförs. Figur 2.2.5.5 Genomsnittligt antal hälsoundersökningar bland asylsökande, 215 1,2 1,,8,6,4,2, Anm. Beräknad som totalt antal genomförda hälsoundersökningar under 215 delat med antalet asylsökande. Källa: SKL. Uppsala län är ett av de län med lägst antal genomsnittligt besök i primärvården bland asylsökande, bara fyra län/regioner har en lägre andel, se figur 2.2.5.6. 19

Antal Antal Figur 2.2.5.6 Genomsnittligt antal läkarbesök i primärvård bland asylsökande, 215 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Källa: SKL. Länet har dock det högsta genomsnittliga antalet besök i öppen specialistvård (somatik och psykiatri) bland asylsökande i hela landet, se figur 2.2.5.7. Figur 2.2.5.7 Genomsnittligt antal läkarbesök i öppen specialistvård (somatik och psykiatri) bland asylsökande, 215 2,5 2 1,5 1,5 Källa: SKL. Avseende genomsnittligt antal vårdtillfällen i sluten psykiatrisk vård och genomsnittligt antal vårddygn i sluten psykiatrisk vård bland asylsökande ligger Uppsala län också högt i jämförelse med resten av riket, se figur 2.2.5.8 och 2.2.5.9. 2

Antal per 1 Antal per 1 Figur 2.2.5.8 Genomsnittligt antal vårdtillfällen i sluten psykiatrisk vård per 1 asylsökande, 215 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Källa: SKL. Figur 2.2.5.9 Genomsnittligt antal vårddygn i sluten psykiatrisk vård per 1 asylsökande, 215 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: SKL. Synpunkter från brukarrepresentanter Asylsökande och nyanlända är förmodligen det delområde där det har varit mest utmanande att få in gruppens egen talan eller medverkan. Det är tyvärr vanligare att prata om gruppen, än med gruppen. Övergripande synpunkter har dock bland annat kretsat kring efterfrågan att få en bättre förståelse för hur asylsökande och nyanlända egentligen mår, vilken hjälp de erhåller (till exempel traumabehandling) och förutsättningar för inkludering. Unga som varken arbetar eller studerar Andelen ungdomar som inte är etablerade har ökat över tid Som kan ses i figur 2.2.6.1 har andelen ungdomar 16-24 år respektive 25-29 år som inte är etablerade (varken arbetar eller studerar) ökat i Uppsala län över tid. År 213 hade Tierp och Älvkarleby högst andel som ej var etablerade i gruppen 16-24 år. I gruppen 25-29 år var andelen relativt hög även i Heby. Uppsala kommun hade lägst andel för båda åldersgrupperna, vilket dock inte är förvånande med tanke på den höga andelen i åldersgrupperna som studerar på universitetet, och därmed anses vara etablerade. 21

Procent Procent Figur 2.2.6.1 Andel (%) ungdomar 16-24 respektive 25-3 år som inte är etablerade, kommunvis 23-213 14 12 1 16-24 år 8 8,1 6 4 2 5,28 2,9 3,37 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping 14 12 25-29 år 12,1 1 8 6 4 2 8,67 5,41 7,73 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Heby Riket Källa: Delegationen för unga till arbete (DUA). Data visar även att ökningen inte är lika stor för de som är svagt etablerade, och har för flera kommuner till och med minskat något, vilket delvis kan ha bidragit till ökningen av de som inte är etablerade överhuvudtaget. Personer med förhöjd suicidrisk Både vad gäller länet och nationellt sker en positiv utveckling gällande antalet suicidfall. Allt färre personer tar sitt liv och Uppsala låg 215 under rikssnittet, se figur 2.2.7.1. 22

Antal Antal per 1 invånare Figur 2.2.7.1 Antal suicidfall i Uppsala län per 1 invånare, utveckling över tid, invånare -85 år 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Riket Uppsala län Not: Värdena för antalet suicidfall är sannolikt en underskattning, inte minst för kvinnor, på grund av att endast säkra suicidfall ingår och att till exempel förgiftning ibland klassas som osäker. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. Under 215 var Uppsala län ett av de län i riket med lägst antal suicidfall i befolkningen, se figur 2.2.7.2. Figur 2.2.7.2 Antal suicidfall per 1 invånare i befolkningen -85 +, ålderstandardiserade enligt medelbefolkningen 215 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. När data analyseras utan åldersstandardisering och där även andra än säkra suicidfall inkluderas, framträder dock en annan bild där Uppsala innehar en mer genomsnittlig placering i riket, se figur 2.2.7.3. 23

Antal per 1 Figur 2.2.7.3 Antal suicidfall och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare, 214 3 25 2 15 1 5 Källa: Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) och Kommun- och Landstingsdatabasen (Kolada). Skillnader mellan kvinnor och män Omkring 4 personer tar sitt liv i Uppsala län varje år, av dessa utgör män cirka två tredjedelar. Av de män som tog sitt liv 215 var vidare en tredjedel i åldersgruppen 5-59 år. Bland kvinnor utgjorde istället åldersgruppen 3-39 år en dryg tredjedel liksom åldersgruppen 4-49 år. Äldre män utgör därmed en riskgrupp, liksom kvinnor 3-49 år, se figur 2.2.7.4. Figur 2.2.7.4 Antal och andel (%) av totalt antal suicidfall i Uppsala län per ålder, redovisat efter åldersgrupper, 215 8+ år 4% (1 st) Män -19 år 4% (1 st) Kvinnor 7-79 år 17% 2-29 år 13% (3 st) 3-39 år 4% 1 st) 8+ år 15% (2 st) 7-79 år 8% (1 st) 3-39 år 39% (5 st) 6-69 år 17% (4 st) 5-59 år 33% (8st) 4-49 år 8% (2 st) 4-49 år 38% (5 st) Not: Värdena för antalet suicidfall är sannolikt en underskattning, inte minst för kvinnor, på grund av att endast säkra suicidfall ingår och att till exempel förgiftning ibland klassas som osäker. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. I figur 2.2.7.5 redovisas i stället förekomst av suicidfall per olika åldersgrupper där viktning har skett efter antalet invånare i respektive åldersgrupp. Även här ses äldre män överrepresenterade liksom äldre kvinnor och kvinnor i åldern 3-49 år. 24

Antal per 1 Antal per 1 Figur 2.2.7.5 Antal suicidfall i Uppsala län per 1 invånare inom -85+, per kön och åldersgruppering, 215 1 8 6 4 2 Män 1 Kvinnor 8 6 4 2 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. Relativt många suicidförsök i länet Det sker omkring tio gånger fler suicidförsök än suicidfall i Sverige och även om det är framförallt män som tar sitt liv, är kvinnor klart överrepresenterade avseende suicidförsök, se figur 2.2.7.6. Figur 2.2.7.6 Andel (%) kvinnor och män med suicidförsök (säkra och osäkra) i riket, 214 Källa: Socialstyrelsen, via Karolinska Institutet. Under 214 försökte drygt 3 personer i Uppsala län att ta sitt liv. Som illustreras i figur 2.2.7.7 var de flesta inom denna grupp (97 st.) mellan 25-44 år samt (93 st.) i åldern 15-24 år. 25

Antal per 1 Figur 2.2.7.7 Antal och åldersfördelning av suicidfall i Uppsala län, 214 1 16 93 97 73 29 % 2% 4% 6% 8% 1% Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksdatabasen. I figur 2.2.7.8 redovisas antalet suicidförsök i befolkningen i Sveriges olika län. Dessa data är inte åldersstandardiserade (eller standardiserade med hänsyn till kön), vilket gör att vissa län med en relativt ung befolkning kan verka överrepresenterade då suicidförsök tenderar att vara vanligare i yngre åldrar. Även här innehar Uppsala län en relativt genomsnittlig placering, där län/regioner som Stockholm och Skåne placerar sig med lägre suicidförsöksfrekvens. Figur 2.2.7.8 Antal suicidförsök (säkra och osäkra) per 1 invånare i varje län i Sverige, 214. 2 16 12 8 4-14 15-24 25-44 45-64 65+ Källa: Socialstyrelsen, via Karolinska Institutet. 2.3 Förebyggande och främjande insatser Stora lokala skillnader med bäring för den psykiska hälsan Det finns många indikatorer som är direkt kopplade till psykisk hälsa däribland deltagande i idrott, fritidssysselsättning, daglig motion, frånvaro av fetma, rökning och goda försörjningsmöjligheter. I figur 2.3.1.1 2.3.1.4 redovisas indikatorer avseende fysisk hälsa och fetma. Figur 2.3.1.1 visar att alla kommuner i Uppsala län utom Älvkarleby har färre deltagartillfällen i idrottsföreningar (antal/ inv. 13-2 år) än rikssnittet för åldersgruppen 13-2 år. Av antalet invånare 16-84 år som är fysiskt aktiva minst 3 min/dag toppar istället Knivsta och Uppsala länets kommuner med sina 71 respektive 69 procent medan Älvkarleby ligger hela 13 procentenheter bakom (se figur 2.3.1.3). Älvkarleby är också den kommun där störst andel av befolkningen lider av fetma, se figur 2.3.1.4. 26

Procent Procent Procent Antal per inv. 13-2 år Procent Figur 2.3.1.1 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv. 13-2 år, 215 Figur 2.3.1.2 Andel (%) invånare 16-84 år med en stillasittande fritid kommun, 215 35 3 25 2 15 1 5 33 3 29 28 27 25 25 21 19 2 15 1 5 16 15 14 13 13 12 11 11 Figur 2.3.1.3 Andel (%) invånare 16-84 år som är fysiskt aktiva minst 3 min/dag, 215 Figur 2.3.1.4 Andel (%) invånare 16-84 år med fetma, 215 8 7 6 5 4 3 2 1 71 69 67 66 64 63 63 58 25 2 15 1 5 21 18 17 17 17 17 11 11 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Skillnader mellan kön och mellan åldersgrupper Stora skillnader med hänsyn till ålder och kön finns avseende fysisk aktivitet, se figur 2.3.2.1. Den nationella rekommendationen för fysisk aktivitet är minst 3 minuter per dag. Två tredjedelar av den vuxna befolkningen i Uppsala län når denna nivå och andelen varierar något med åldern. Figur 2.3.2.1 Andel (%) kvinnor och män som utövar fysisk aktivitet minst 3 min per dag, 16 85+ år, Uppsala län, 212 8 73 75 67 65 62 64 65 66 65 67 56 6 4 41 4 25 2 16-34 35-49 5-64 65-79 8-84 85+ Totalt Kvinnor Män Källa: Liv och Hälsa Hälsa på Lika Villkor, 212. För vissa områden ligger Uppsala län relativt väl till avseende folkhälsa och olika indikatorer. Exempelvis har Uppsala län i jämförelse med resten av riket en lägre andel som röker dagligen, bland både män och kvinnor. Andelen dagligrökare var år 212 lägst (9 procent) i 27

Procent Procent Knivsta och högst (15 procent) i Heby och Tierp. 6 Det är framför allt i åldern 5-64 år som länets rökare finns, se figur 2.3.2.2. Figur 2.3.2.2 Andel (%) som röker dagligen sett till ålder och kön, Uppsala län, 212 2 14 15 13 11 11 1 11 1 1 9 8 7 11 1 5 16-34 35-49 5-64 65-79 8-84 85+ Totalt 2 2 Män Kvinnor Källa: Liv och Hälsa Hälsa på lika villkor, 212. Hälsa och inkludering i arbetslivet Arbetstagare i Uppsala län tycks vara nöjda med sina arbeten, se figur 2.3.3.1. De flesta anser även att de har ett intressant och stimulerande arbete (75 procent). Flera tycker samtidigt att arbetet är psykiskt ansträngande (22 procent) och att arbetsbelastningen är för hög (21 procent), se figurerna 2.3.3.2 2.3.3.4. Tabell 2.3.3.1 Uppfattning om arbetsplatsen bland sysselsatta i Uppsala län och riket, andel av sysselsatta (%), 215 Uppsala län Kan inte koppla av tankarna från jobbet 49 47 Är trött och håglös 44 47 Har svårt att sova 35 36 Känner sig otillräcklig på arbetsplatsen 35 36 Är varje dag för trött, saknar tid för familj, vänner eller fritidsaktiviteter 11 8 Riket Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem 39 35 Är i det stora hela mycket nöjd med arbetet 8 74 Källa: Arbetsmiljöundersökningen 215. Figur 2.3.3.2 Andel (%) sysselsatta i Uppsala län som uppger att de har ett intressant och stimulerande arbete, 215 1 75 69 23 26 2 I hög grad I viss mån Nej 5 Uppsala Riket Anm. Staplarna summerar inte alltid till 1 pga. avrundningar. Källa: Arbetsmiljöundersökningen 215. 6 Liv och Hälsa Hälsa på lika villkor, 212. 28

Antal per 1 Procent Procent Figur 2.3.3.3 Andel (%) sysselsatta i Uppsala län som uppger att de har ett psykiskt ansträngande arbete, 215 1 22 22 49 47 3 31 I hög grad I viss mån Nej Uppsala Riket Anm. Staplarna summerar inte alltid till 1 pga. avrundningar. Källa: Arbetsmiljöundersökningen 215. Figur 2.3.3.4 Andel (%) sysselsatta i Uppsala län som uppger att de har stor arbetsbelastning, alldeles för mycket att göra, 215 1 21 22 43 41 37 36 I hög grad I viss mån Nej Uppsala Riket Anm. Staplarna summerar inte alltid till 1 pga. avrundningar. Källa: Arbetsmiljöundersökningen 215. Sjukfall i Uppsala län Psykisk sjukdom är idag den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen bland kvinnor och män under 5 år i Sverige 7 och risken att påbörja sjukfall med psykisk diagnos är avsevärt högre för kvinnor än för män. 8 Uppsala län har något lägre förekomst av sjukfall i arbetskraften kopplat till psykiska diagnoser (F-diagnoser) än många andra län, se figur 2.3.4.1. Avseende diagnosen F43, Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, i vilken bland annat utmattningssyndrom och reaktion på svår stress ingår, ligger även Uppsala län relativt lågt och bara fyra andra regioner/län har lägre värden, se figur 2.3.4.2. Figur 2.3.4.1 Antal sjukfall på grund av F-diagnoser per 1 individer 16-64 år i Sveriges län, 215 3 25 2 15 1 5 Källa: Försäkringskassan. 7 Försäkringskassan (215:3) Jämställdhet och sjukfrånvaro 8 Försäkringskassan (214a) Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser En studie av Sveriges befolkning 16-64 år 29

Antal per 1 Figur 2.3.4.2 Antal sjukfall på grund av utbrändhet (F43-diagnos) per 1 individer 16-64 år i Sveriges län, 215 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: Försäkringskassan. Även om Uppsala län har färre sjukfall på grund av psykisk ohälsa har antalet sjukfall på grund av psykiatriska diagnoser ökat över tid och de lokala skillnaderna är mycket stora. Figur 2.3.4.3 redovisar antal sjukfall och psykiatriska diagnoser per 1 individer (16-64 år) i Uppsala län år 215. Av figuren följer att Heby detta år hade flest sjukfall medan sjukfall kopplat till psykiatriska diagnoser var högst i Håbo. En stor ökning avseende sjukfall kopplade till psykiatriska diagnoser har även skett mellan åren 21 till 215. Förändringen har varit som minst i Älvkarleby med en 15-procentig ökning och som högst i Östhammar med en ökning om 75 procent. Vad gäller antalet startade sjukfall i diagnos F43 (anpassningsstörningar och stressreaktioner) noteras de högsta värdena i Knivsta sett till antal individer 16-64 år följt av Håbo och Heby. Figur 2.3.4.3 Antal sjukfall och psykiska diagnoser per 1 individer under 215 Antal sjukfall Antal sjukfall psykiatriska diagnoser Procentuell förändring sjukfall psykiatriska diagnoser 21-215 Antal sjukfall diagnos F43 Antal individer Enköping 14,1 24,6 61,2 11,3 24 879 Heby 11,2 24, 69,9 12,3 7 879 Håbo 99,6 27, 62,7 12, 12 119 Knivsta 9,6 24,7 5,9 12,9 1 1 Tierp 14 24,2 38,9 1,5 11 959 Uppsala 79,9 23,4 69,3 11,2 131 646 Älvkarleby 94 21,1 15,1 9,9 5 36 Östhammar 12 21,5 74,9 1,4 12 311 Alla län 84,1 23,5 66,5 11,5 5 888 679 Uppsala län 88,3 23,7 63,5 11,3 216 154 Anm. Antal sjukfall = startade sjukfall 215 per 1 individer 16-64 år, antal sjukfall psykiatriska diagnoser = startade sjukfall i psykiatriska diagnoser 215 per 1 individer 16-64 år, procentuell förändring sjukfall psykiatriska diagnoser 21-215 = procentuell förändring i antalet startade sjukfall i psykiatriska diagnoser per 1 individer mellan 21 och 215, antal sjukfall diagnos F43 = startade sjukfall i diagnos F43 (anpassningsstörningar och stressreaktioner) 215 per 1 individer 16-64 år. Färgläggningen har skett automatiskt i excel och indikerar höga (röda) respektive låga (gröna) värden per respektive kolumn. Källa: Försäkringskassan. Kvinnor står för en större del av alla sjukskrivningar (cirka två tredjedelar) i Uppsala län. Enligt Försäkringskassans statistik på regional nivå ökade sjukskrivningarna mellan 21 till 214 med 46 procent bland kvinnor medan motsvarande ökning för män var 34 procent. Män tenderar även att insjukna senare i livet än kvinnor, se figur 2.3.4.4. 3

Antal Antal Figur 2.3.4.4 Utveckling av antal sjukfall 21-214 i Uppsala län Män 25 2 15 1 5 15% 34% 24% 17% 9% 21 211 212 213 214 16-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6+ år Kvinnor 5 4 3 2 1 13% 28% 29% 2% 1% 21 211 212 213 214 16-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6+ år Källa: Försäkringskassan. Stora skillnader finns i sjukfrånvaro mellan länets kommunalt anställda. Heby och Håbo kommun ligger över rikssnittet. Samtidigt, när den totala andelen bryts ner i segment beroende på de anställdas åldersgrupper, förändras bilden något, se figur 2.3.4.5. Av figur 2.3.4.6 följer andelen anställda med mer än 59 dagars sjukfrånvaro. Här är istället Uppsala följt av Heby och Håbo över rikssnittet. 31

Procent Figur 2.3.4.5 Sjukfrånvaro för kommunalt anställda, andel (%) frånvaro av ordinarie arbetstid i olika åldersgrupper, 215 Not: Avser samtlig kommunalt anställd personal. Per de olika åldersgrupperna redovisad som ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Figur 2.3.4.6 Sjukfrånvaro för kommunalt anställda, andel (%) frånvaro av ordinarie arbetstid i olika åldersgrupper, mer än 59 dagar som andel av total sjukfrånvaro, 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 59 51 49 49 48 4 39 38 36 Källa: Kommun- och Landstingsdatabasen (Kolada). Arbetsför ålder men inte i arbete Figur 2.3.5.1 ger en översiktlig bild kring invånarnas arbetslivssituation i länets olika kommuner, redovisat efter hur stor andel av länets invånare i arbetsför ålder som har någon typ av stöd till försörjning. Data visar att Tierp, Älvkarleby och Heby har relativt stor andel av befolkningen med sjuk- och aktivitetsersättning, samt att Tierp och Älvkarleby har relativt stor andel av befolkningen i arbetsmarknadsåtgärder. 32

Procent Figur 2.3.5.1 Helårsekvivalenter (sk. helårspersoner sett till juli 214 juni 215) som andel (%) av respektive kommuns folkmängd i arbetsför ålder (2-64 år). Uppdelning efter typ av försörjningsstöd Källa: Samordningsförbundet/Statisticon (utifrån SCB:s statistikdatabas). Figur 2.3.5.2 2.3.5.3 redovisar ett par indikatorer för invånarnas ekonomiska situation. Som kan ses i diagrammen har Knivsta lägst långtidsarbetslöshet, endast 1 procent, medan Älvkarleby har högst långtidsarbetslöshet med 4,4 procent. Andelen vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd är dock relativt låg i förhållande till resten av riket och endast i Uppsala är andelen högre än rikssnittet. Figur 2.3.5.2 Andel (%) långtidsarbetslöshet 25-64 år i länets kommuner, 215 5 4 4,4 4 3,7 3 2 1 2,4 2,3 2,3 1,9 1,9 1 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). 33

Procent Figur 2.3.5.3 Andel (%) vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd i länets kommuner, 215 5 41 38 37 4 36 32 32 31 3 22 22 2 1 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Förebyggande arbete behövs Som redovisats ovan finns stora lokala skillnader med bäring för den psykiska hälsan sett till fysisk aktivitet, rökning och möjlighet till egen försörjning. Skillnader märks även mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande prioriteras både av tjänstemannaledning som politiska styrorgan. Arbetet kan samtidigt utvecklas ytterligare, bland annat för att motverka de skillnader som identifierats. I allt främjande och förebyggande arbete krävs ett väl utvecklat samarbete med aktörer som möter målgruppen. För att optimera samverkan och ha brukarens bästa för ögonen krävs en vilja att verka tvärsektoriellt och utveckla samverkansrutiner över organisationsgränserna. Frivilligorganisationer såsom idrottsföreningar m.fl. är också viktiga samverkansparter i det främjande arbetet. Brukarföreträdarna har även föreslagit förbättringsområden. Vid dialogmöten och workshops har kvalificerat stöd till anhöriga, särskilt minderåriga syskon, efterfrågats från kommunal verksamhet och inom BUP liksom en kunskapsspridning kring psykisk hälsa och psykiska sjukdomar inom olika forum, däribland skolan. Även kunskapsspridning om vårdprocesserna har efterfrågats. 2.4 Tillgängliga och tidiga insatser Tillgängligheten i vården kan förbättras Vårdgarantin innebär att man ska få vård inom en viss tid. Det är en lagstadgad rättighet som anger inom vilka tidsgränser vård ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats. SKL förvaltar en nationell väntetidsdatabas, Väntetider i vården, med landstingens rapporterade väntetider inom primärvård och specialiserad vård. Vårdgarantin inom den specialiserade vården är 9 dagar till ett förstabesök. I figur 2.4.1.1 redovisas måluppfyllelse inom Uppsala läns allmänpsykiatri per augusti 216. I genomsnitt ligger Uppsala på 64 procent i jämförelse med riket på 81 procent. Uppsala har därmed en utmaning framåt. 34

Figur 2.4.1.1 Måluppfyllelse av vårdgaranti inom allmän psykiatri och den specialiserade vården, augusti 216 Landsting / region Väntande totalt Måluppfyllelse vårdgarantin Väntande totalt (exkl PVV) Väntande 9 dgr eller kortare Andel PVV Uppsala 64% 517 42 27 19 Affektiva mottagningen för vuxna, Uppsala 47% 252 196 92 22 Beroendemedicinska mottagningen, Uppsala 67% 3 3 2 Bålsta psykiatrimottagning 1% 11 11 11 Enheten för transkulturell psykiatri, Uppsala 88% 8 8 7 Enköpings psykiatriska öppenvårdsmottagning 84% 25 25 21 Gimo närpsykiatriska mottagning 1% 7 7 7 LARO-mottagningen, Uppsala % Neuropsykiatriska mottagningen för vuxna, Uppsala 64% 86 5 32 42 Psykiatrimottagning för unga vuxna, Uppsala 88% 49 49 43 Psykosmottagningen för vuxna, Uppsala 5% 2 2 1 Psykosvårdens mottagning för nyinsjuknade, Uppsala 1% 1 1 1 Skutskär närpsykiatriska mottagning 1% 3 3 3 Specialistmott för psykiskt sjuka missbrukare, Uppsala % Tierp närpsykiatriska mottagning 94% 19 16 15 16 Tärnsjö närpsykiatriska mottagning 1% 7 6 6 14 Äldrepsykiatrins mobila team, Uppsala 5% 2 2 1 Äldrepsykiatriska mottagningen, Uppsala 71% 15 14 1 7 Riket 81% 7939 7514 611 5 Anm. Alla patienter ska få ett förstabesök i den specialiserade vården inom 9 dagar enligt den nationella vårdgarantin. Här visas måluppfyllelsen, dvs. andel väntande patienter som har väntat 9 dagar eller kortare på ett förstabesök under den aktuella mätperioden. Källa: SKL, Väntetidsdatabasen. Varierat utbud i länets kommuner Figur 2.4.2.1 visar länets kommuners utbud av insatser till personer med psykisk ohälsa. Tabellen visar på stora skillnader mellan kommunerna. Östhammar och Uppsala har fler anpassade insatser till målgruppen jämfört med Heby och Enköping. Att tidiga och tillgängliga insatser som sysselsättning och bostad är en utmaning för kommunerna visas även i avsnitt 2.2.2 Personer med andra psykiska funktionsnedsättningar. Figur 2.4.2.1 Kommunala insatser till personer med psykisk ohälsa, 216 ENK HEB ÖST KNI UPS ÖVR Anpassat stöd i föräldraskap till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning NEJ JA JA JA NEJ - Boendeinsatsen Vårdkedja till personer med missbruk eller beroende, psykisk sjukdom eller NEJ NEJ JA NEJ JA - hemlösa Deltagit i daglig verksamhet socialpsykiatri och fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden NEJ NEJ JA JA JA - Deltagit i daglig verksamhet socialpsykiatri och fått skyddat arbete NEJ NEJ JA JA NEJ - Erbjuder Bostad först till hemlösa personer med missbruk eller beroende och/eller psykisk sjukdom NEJ NEJ JA NEJ NEJ - Individuellt anpassade insatser med meningsfull sysselsättning till personer med psykiska JA JA JA JA JA - funktionsnedsättningar Information på kommunens webbplats på lättläst svenska för socialpsykiatri NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ - Social färdighetsträning i forma av ESL-modellen (ett självständigt liv) för personer med psykiska NEJ NEJ NEJ JA JA - funktionsnedsättningar Socialjour tillgänglig utanför kontorstid JA JA JA JA JA - 35

Talad information på kommunens webbplats för socialpsykiatri NEJ JA JA NEJ JA - Uppsökande verksamhet riktad till personer med psykiska funktionsnedsättningar NEJ NEJ JA NEJ JA - Öppen verksamhet till personer med psykiska funktionsnedsättningar JA NEJ NEJ JA JA - Anm. ENK = Enköping, HEB = Heby, ÖST = Östhammar, KNI = Knivsta, UPS = Uppsala, ÖVR = Älvkarleby, Håbo och Tierp för vilka data saknades. Tierp har inkommit med svar senare och dessa finns tillgängliga, om än inte i särredovisat i detta dokument. Viss osäkerhet finns i datas tillförlitlighet. Källa: Öppna Jämförelser Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar. En satsning behövs på tillgängliga och tidiga insatser Länets kommuner visar på stora skillnader i vad som erbjuds personer med psykisk ohälsa. För medborgaren innebär det att viss hjälp inte kan fås beroende av bostadsort. Både Region Uppsala och länets kommuner kan därför utveckla sitt arbete i att erbjuda tillgängliga och tidiga insatser på både allmän- som specialistnivå. Även samverkan mellan kommunerna och mellan kommunerna och Region Uppsala kan utvecklas i syfte att erbjuda befolkningen tidiga och tillgängliga insatser. Brukarrepresentanter har vid olika dialogtillfällen lyft förbättringsförslag, däribland fast vårdkontakt i praktiken, bättre möjligheter till telefonrådgivning och direktkontakt via sms, e- post och webb, större tillgång till evidensbaserad behandling, kortare kötider till utredning och behandling, ökade möjligheter till boendestöd, hjälp att navigera bland alla vårdkontakter, mer tillgänglig information och ökad samordning. Även utbildningssatsningar för personal och anhöriga har lyfts liksom ökad kunskapsspridning om risk- respektive skyddsfaktorer för psykisk hälsa. 2.5 Delaktighet och rättigheter SIP saknas (fortfarande) ofta Ett sätt att säkra att vård- och omsorgssituationen ses som en överenskommelse med ändamålsenlig delaktighet samt värnande av rättigheter är genom upprättandet av samordnad individuell plan. Figur 2.5.1.1redogör för den genomsnittliga användningen av samordnad individuell plan (SIP) bland personer med psykiska funktionsnedsättningar i länets kommuner enligt de kommunala inventeringar som genomfördes 213. Som kan ses i diagrammet har i genomsnitt cirka 1 procent av personerna med psykiska funktionsnedsättningar SIP. Detta behöver i sig inte vara fel. Det är dock anmärkningsvärt att det står ej känt avseende SIP på nästan en fjärdedel. En förklaring till att relativt få personer har SIP kan vara att personer inte har erbjudits SIP. Förklaringar till att personer inte erbjudits SIP kan dels bero på en osäkerhet vad SIP är och syftar till, dels att samverkan redan finns i form av nätverksmöten mellan kommun och landsting. Från januari 218 kommer troligen nya lagen om trygg och säker utskrivning inom 3 dagar från slutenvård medverka till att SIP upprättas i ökad omfattning. 36

Figur 2.5.1.1 Genomsnittlig användning av SIP i länets kommuner, 213 23% 11% 2% Plan är upprättad Plan håller på att upprättas Plan saknas 64% Ej känt Anm. Siffrorna bör tolkas med viss försiktighet då summorna inte alltid stämt och det finns anledning att tro att viss felrapportering har skett. Källa: Inventeringar från 213/214. Möjligheter till delaktighet skiftar bland länets kommuner Figur 2.5.2.1 visar på utbudet av åtgärder för att öka brukarinflytandet i kommunernas verksamhetsområde socialpsykiatri. Tabellen visar att länets kommuner kommit olika långt. Östhammar är den kommun som har flest åtgärder följt av Uppsala. Heby är den kommun, sett till de åtgärder som presenteras, som har minst antal åtgärder för att öka brukarinflytandet. Figur 2.5.2.1 Brukarinflytande för personer med psykisk ohälsa, 216 ENK HEB ÖST KNI UPS ÖVR Brukarinflytandesamordnare (BISAM) placerad på ledningsnivå inom socialpsykiatri NEJ NEJ JA NEJ JA - Brukarstyrd brukarrevision av verksamheter inom socialpsykiatri NEJ NEJ JA NEJ NEJ - Brukarstyrd brukarrevision för att utveckla verksamheter inom socialpsykiatri NEJ NEJ JA NEJ NEJ - Personligt ombud (PO) till personer med psykiska funktionsnedsättningar JA NEJ JA NEJ JA - Rutin för information om kopia på journal/akt inom socialpsykiatri JA NEJ JA NEJ NEJ - Rutin för information om samordnad individuell plan inom socialpsykiatri JA NEJ JA JA JA - Anm. ENK = Enköping, HEB = Heby, ÖST = Östhammar, KNI = Knivsta, UPS = Uppsala, ÖVR = Älvkarleby, Håbo och Tierp för vilka data saknades. Tierp har inkommit med svar senare och dessa finns tillgängliga, om än inte i särredovisat i detta dokument. Viss osäkerhet finns i datas tillförlitlighet. Källa: Öppna Jämförelser Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ytterligare satsningar på brukarinflytande behövs Kommun och landsting behöver, för att komma till rätta med det låga antalet SIP och öka brukarinflytandet även på verksamhetsnivå, genomföra satsningar. Bland annat tycks en otydlighet mellan kommun och Region Uppsala om vilken samverkansform som ska användas, SIP eller samverkan genom nätverksmöte, föreligga. Ett beslut eller klargörande kan behövas för att undvika skillnader i inflytande för den enskilde brukaren. Samtidigt är brukarinflytande inte helt enkelt. Verksamheter och brukarrepresentanter har lyft att det inte finns tillräckligt med resurser eller möjlighet till arvoderat arbete, att det inte finns tillräckligt många brukarrepresentanter som är delaktiga och att deltagandet ofta blir personbundet och avhängigt personligt engagemang och driv. Det finns en brukarrevision 37

sedan några år tillbaka i Uppsala län, Brukarnas revisionsbyrå, men framtiden är oviss då den ekonomiska situationen är osäker. 2.6 Ledning, styrning och organisation Olika förutsättningar för ändamålsenlig ledning, styrning och organisation i länets kommuner Som kan noteras i figur 2.6.1.1 2.6.1.2 är det inte någon självklarhet i länets kommuner att det finns broar mellan olika verksamheter. Lokala överenskommelser finns förvisso men sällan kring personer med psykisk ohälsa. Kommunerna står därmed inför ett utvecklingsarbete. Ett utvecklingsarbete består även i att implementera och göra den länsövergripande överenskommelsen om personer med psykiska funktionsnedsättningar känd. Figur 2.6.1.1 Kommunernas organisation, samverkan och styrning (216) ENK HEB ÖST KNI UPS ÖVR Aktuell överenskommelse om samverkan mellan socialpsykiatri och Arbetsförmedlingen NEJ NEJ JA NEJ NEJ - Aktuell överenskommelse om samverkan mellan socialpsykiatri och Försäkringskassan NEJ NEJ JA NEJ NEJ - Anm. ENK = Enköping, HEB = Heby, ÖST = Östhammar, KNI = Knivsta, UPS = Uppsala, ÖVR = Älvkarleby, Håbo och Tierp för vilka data saknades. Tierp har inkommit med svar senare och dessa finns tillgängliga, om än inte i särredovisat i detta dokument. Viss osäkerhet finns i datas tillförlitlighet. Källa: Öppna Jämförelser Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Figur 2.6.1.2 Aktuell rutin för samordning mellan socialpsykiatri och andra områden i Uppsala läns kommuner, 216 Älvkarleby, Enköping Heby Östhammar Knivsta Uppsala Håbo & Tierp Barn och unga NEJ NEJ JA NEJ NEJ - Ekonomiskt bistånd NEJ NEJ JA JA NEJ - Familjerätt NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ - Hemlöshet NEJ NEJ JA NEJ NEJ - LSS JA NEJ JA NEJ JA - Missbruk NEJ NEJ JA JA JA - Våld i nära relationer NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ - Äldreomsorg NEJ NEJ JA NEJ NEJ - Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada)/Öppna Jämförelser. Svag styrning och samordning av psykisk hälsa i länet lokalt och regionalt Det finns i dag flera forum och nätverk med bäring för psykisk hälsa i Uppsala län. Det finns dock ingen tydlig länk som binder ihop dessa. Initiativ och insatser sker ofta, enligt flera tjänstemän som har tillfrågats, i stuprör och avskilda från varandra. Tendenser till personbundenhet finns också genom att pågående arbeten av informanter beskrivs vara starkt kopplade till enskilda medarbetare. Detta indikerar att strukturerna för styrning i dagsläget är relativt sköra. Den statliga överenskommelsen kring psykisk hälsa utgår från att det regionala och lokala arbetet är ett åtagande för många samhällsaktörer. Ett lyckat arbete på detta område kräver 38

effektiva former för gemensam ledning och styrning över huvudmanna- och verksamhetsgränser och hållbar samverkan med brukare och anhöriga och deras organisationer liksom med andra samhällsaktörer. Uppsala län har ingen samlad handlingsplan för suicidprevention Figur 2.6.1.3 illustrerar resultat från Folkhälsomyndighetens kartläggning från början av 216, i vilken framgår att Uppsala län ännu inte har någon samlad handlingsplan för suicidprevention. Handlingsplan finns inte heller framtagen per augusti 217. Figur 2.6..1.3 Landsting/län och kommuners arbete med suicidprevention 216 Landsting/län Kommun Ja, driver eller samordnar ett arbete Ja, deltar i ett arbete Nej, men har planer på att inom det närmaste året påbörja ett arbete Nej, inget arbete bedrivs Osäkert om det bedrivs något arbete Bortfall Källa: Folkhälsomyndigheten. Patientupplevd kvalitet (PUK) inom psykiatrisk öppenoch slutenvård I figur 2.6.2.1 redovisas Uppsala läns rangordning i förhållande till samtliga landsting avseende patientupplevd kvalitet (PUK) på ett antal områden inom den psykiatriska öppenoch slutenvården. Som kan ses i tabellen faller Uppsala län relativt väl ut avseende den psykiatriska öppenvården medan utfallen är betydligt sämre för den psykiatriska slutenvården. 39