Omvärlds analys - 2017 2023 En del i Härryda kommuns långtidsplanering
2 Omvärldsanalysen ger politiker och tjänstemän viktig input Hur påverkar omvärlden våra verksamheter de kommande åren? Vilka tendenser kan man se och vad kan de i sin tur få för konsekvenser? I omvärldsanalysen försöker Härryda kommun identifiera dessa faktorer. Sedan många år låter vi våra egna medarbetare göra spaningen. Det är ett viktigt uppdrag. Vi vet att det finns mycket kunskap i organisationen och att träffas över sektorsgränserna bäddar också för ett bra samarbete i andra frågor framöver. Nytt för i år är att spaningsgruppernas ledare fick en tydligare roll och ansvar, vilket kommer att utveckla arbetet ytterligare över tid. Ett komplement till medarbetarnas spaning är ungdomarnas. Det är femte året vi låter våra unga spana på omvärlden och fundera på hur det kommer att se ut i framtiden. I år genomfördes framtidsspaningen av representanter från skolornas elevråd och av elever från Hulebäcksgymnasiets introduktionsprogram. Det är också ett viktigt uppdrag, inte minst eftersom det ger möjlighet till inflytande. Årets omvärldsanalys och framtidsspaning pekar på många intressanta tendenser och är en viktig input för både politiker och tjänstemän i Härryda kommun. Pia Essunger spanade i gruppen personer med funktionsnedsättning : Det har varit kreativt, givande och utmanande att få vara med. Framför allt har det varit fantastiskt att få träffa nya kollegor och ta del av varandras kunskaper. Jag har lärt mig massor! Övre raden: Emelie Aronsson, Theresa Bergfjord, Pia Essunger, Malin Borg, Anna-Karin Hedlund. Nedre raden: Johan Sjöström, Kerstin Berntsson, Mikael Hernius. Saknas på bilden: Helena Österlind, Carolina Schmidt, Jessica Logren. Representanter från skolornas elevråd och elever från Hulebäcksgymnasiets introduktionsprogram (bild) står tillsammans bakom ungdomarnas framtidspaning. Rapporten finns publicerad på: harryda.se/framtidsspaning
3 Omvärldsanalys 2017 2023 Uppdrag och bakgrund Omvärldsanalysen är en del i Härryda kommuns långtidsplanering. Den är ett av underlagen till kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari och till det årliga budgetarbetet. Analysen sträcker sig fem till sju år fram i tiden och redovisar: Tendenser för olika målgrupper. Positiva och negativa konsekvenser som tendenserna kan innebära för målgrupperna. Syfte Avsikten med analysen är att en skapa en framförhållning i förvaltningens planering och politikens besluts fattande. Målgrupper Barn och familjer 0 15 år Ungdom 16 19 år Vuxna 20 64 år Personer med funktionsnedsättning Äldre 65 år Arbetssätt Omvärldsanalysen utförs av medarbetare i Härryda kommun. Fem arbetsgrupper, bestående av medarbetare från alla sektorer, tilldelas varsin målgrupp. Arbetsgruppernas uppdrag är att lyfta fram tendenser och positiva/negativa konsekvenser för sin målgrupp. Eventuella åtgärder berörs inte i detta skede utan diskuteras först i samband med budget/plan, se sidan 11. Till sin hjälp har gruppen ett antal underlag som till exempel kommunens befolkningsprognos, bostadsförsörjningsprogram och ekonomisk analys samt material från bland annat SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Arbetsmodell Arbetsgrupperna utgår från en modell* som bygger på ett aktörs- och strukturperspektiv och analyserar samhällsförändringar i tre perspektiv: politiskt, strukturellt och kommunalt. Politiskt perspektiv Hur kommunen kan påverkas av politiska beslut som fattats av riksdag, regering, landsting och kommun samt av EU och andra internationella organ. Kommunalt perspektiv Hur kommunens organisation kan påverkas av det politiska och strukturella perspektivet. Strukturellt perspektiv Hur kommunen kan påverkas av större samhällsförändringar till följd av t ex ekonomi, teknik, värderingar och demografi. Arbetsgruppernas analys utgår även från verktyget EPISTELM**. Det innebär att man strukturerat tittar på sin målgrupp utifrån följande områden: E P I S T E L M Ekonomi och arbetsliv Politik och opinion Institutioner och organisationsformer Sociala förändringar och livsstilar Teknik och vetenskap Ekologi, miljö och hälsa Lagstiftning Media Från analysarbete till debattunderlag Analysarbete i arbetsgrupperna. Analysen behandlas i förvaltningens ledningsgrupp. Arbetsgrupper och politiker diskuterar analysen. Allmänpolitisk debatt. Omvärldsanalysen är ett av underlagen. * Modellen har f d Civildepartementet utarbetat. Den finns redovisad i Att analysera omvärlden och framtiden 1994. ** Modellens EPISTELM:s bakgrund är oklar. Den har under senare år vidare utvecklats av Kairos Future.
4 Befolkningsprognos HELA KOMMUNEN Befolkningen beräknas öka med 1,5 procent per år Befolkningsprognos per ort 2014 2020* Härryda kommuns befolkningsutveckling har sedan år 2002 varit i snitt 1,4 procent per år. Under prognosperioden 2015 2024 beräknas den årliga befolkningstillväxten bli 1,5 procent. HÄRRYDA KOMMUN 42 000 40 000 38 000 36 000 34 000 Mölnlycke + 7% + 1 239 pers Landvetter + 12,2% + 1 195 pers Härryda + 6,4% + 145 pers Hällingsjö + 11,4% + 159 pers Hindås + 13,8% + 418 pers Rävlanda + 6 % + 121 pers 32 000 30 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Befolkningsökning, prognos 2014 2020 < 7% 7 10 % 10 13 % > 13 % * Prognosmaterialet på ortsnivå sträcker sig till 2020 jämfört med statistiken för kommunen som helhet som sträcker sig till 2024.
5 Befolkningsprognos MÅLGRUPPERNA 0 15 ÅR 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Åldersgruppen 0 15 år har de senaste tio åren ökat med ca 12 procent eller ca 900 personer. Under prognosperioden 2015 2024 förväntas gruppen öka med ca 16 procent eller ca 1 400 personer. Befolkningsutvecklingen förklaras dels av höga födelsetal, dels av ett stort flyttnetto av barn i åldern 0 5 år. Åldersgruppen 16 19 år var som störst år 2010 med ca 2 200 personer och har sedan dess minskat. Enligt prognosen beräknas antalet 16 19 åringar vara ca 1700 år 2016, men förväntas öka igen redan året därpå. Befolkningsutvecklingen förklaras av låga (1995 2004) respektive höga (2005 ) födelsetal. 16 19 ÅR 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 20 64 ÅR 65 ÅR 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Åldersgruppen 20 64 år har de senaste tio åren ökat med ca 10,6 procent eller ca 1 950 personer. Under prognosperioden 2015 2024 förväntas gruppen öka med ca 10,5 procent eller ca 2 130 personer. Befolkningsutvecklingen är relativt jämn. Åldersgruppen 65 år och äldre har de senaste tio åren ökat med ca 44 procent eller ca 1 740 personer. Under prognosperioden 2015 2024 förväntas gruppen öka med ca 21 procent eller ca 1 250 personer. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
6 Barn och familj 0 15 ÅR 5 TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Ökade skillnader påverkar barn/unga och deras möjligheter. Fler barn och familjer med bättre levnadsvillkor. Fler barn och familjer med sämre levnadsvillkor. Samhällsinstitutioner som riktar sig till barn/unga får ett utvidgat ansvar. Fler arbetstillfällen och behov av nya kompetenser. Större behov av mötesplatser kring t ex skola, idrott, kultur. Större fokus på demokrati, normer och värderingar. Ökade kostnader för att kunna ge relevant stöd. Miljö- och klimatförändringar påverkar levnadsvillkoren. Ökat engagemang för hållbar utveckling. Oro inför hur framtida utmaningar ska hanteras. Digitalisering blir mer och mer en självklarhet i samhället. Ökad tillgänglighet. Fler inlärningsmöjligheter. Fler kontaktytor. Förändrad integritet. Avsmalnande sökvägar. Minskad fysisk aktivitet. Större bredd på hur familjer lever sina liv. Ökat välmående. Ökat normkritiskt tänkande och bemötande. Större efterfrågan på flexibla öppettider. SAMMANFATTNING Ökade skillnader i livsvillkor påverkar barns och ungas möjligheter. Detta leder till att fler får det bättre, samtidigt som fler får det sämre. Totalt sett ökar den psykiska ohälsan i målgruppen. Samhällsinstitutioner riktade mot barn och unga får ett ändrat och utvidgat ansvar och blir en allt viktigare del i introduktionen till vårt samhälle. Detta skapar ett behov av ökade personella resurser, utöver dagens befintliga brist på utbildade pedagoger. Skolans demokratiska uppdrag ökar. Miljö- och klimatförändringar påverkar barns och ungas levnadsvillkor. De behöver därför rustas med kunskap och verktyg att lösa komplexa problem, men också ingjutas med hopp och framtidstro. Digitaliseringen är en självklarhet, men det är en fortsatt utmaning att finna ett hållbart förhållningssätt till de förändringar som kommer i dess kölvatten. Större krav ställs på anpassning av samhället för att möta individens efterfrågan och behov. Det finns en större bredd i hur människor lever sina familjeliv, vilket ger ökat välmående samtidigt som det ställer högre krav på samhället i fråga om normkritiskt tänkande.
7 Ungdom 16 19 ÅR 5 TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Minskat söktryck på yrkesförberedande program. Fler med behörighet för eftergymnasial utbildning. Obalans på arbetsmarknaden. Risk för ökad utslagning. Ökat inflöde av ensamkommande flyktingbarn. Tillgodoser framtida behov av arbetskraft. Integrationsarbetet framgångsrikt bland unga. Kräver omfattande offentliga resurser i det akuta skedet. Individualisering på reträtt. Engagemang i föreningsliv och frivilligorganisationer ökar. Sökande efter kollektiv identitet kan utnyttjas av extrema och/eller sekteristiska sammanslutningar. Ökad och allt mer synlig psykisk ohälsa, framför allt bland flickor. Synliggörandet tvingar fram åtgärder. Tidig utslagning. Ökat behov av riktade insatser mot psykisk ohälsa. Informations- och kunskapsinhämtande sker utanför etablerade institutioner /media. Kanaliserar engagemang och möjliggör snabb mobilisering. Snabb spridning av desinformation och konspirationsteorier. Ökad polarisering. SAMMANFATTNING Ett inkluderande samhälle, där unga på tröskeln till vuxenlivet upplever sig delaktiga, blir allt viktigare i en orolig värld med ökade flyktingströmmar. Tilliten till myndigheter och institutioner sätts på prov. Skolan ska kunna hantera ett ökat tryck och nya behov som kräver nya kompetenser. Utbildningsutbudet matchar inte efterfrågan på arbetsmarknaden, vilket innebär att framtida arbetssökande i stor utsträckning kan komma att sakna efterfrågad kompetens. Mångfald stimulerar export och nya innovationer. Företag som drivs av unga och personer med utländsk bakgrund har en hög tillväxtpotential, framför allt vad gäller arbetstillfällen. Om samhället kan tillvarata den resurs och drivkraft som finns hos de nyanlända unga finns mycket att vinna på flera områden, inte minst för att också möta kommande behov inom välfärdssektorn.
8 Vuxna 20 64 ÅR 5 TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Urbaniseringen ökar. Större arbetsmarknad. Utbyggnad av infrastruktur och bostäder. Mindre samhällen får svårare att upprätthålla service. Risk för negativ påverkan på befintlig miljö. Åsiktsspridningen ökar och går fortare. Ändrad syn på familjen som begrepp. Tillfälliga opinioner skapas snabbt via Internet. Övervakning kontra integritet. Man skapar sin egen sanning utifrån ett selektivt nyhetsflöde. Klimatförändringarna ökar. Ökad medvetenhet och anpassning av konsumtion. Teknisk utveckling. Negativ miljöpåverkan. Fler nyanlända i Härryda kommun. Ökad tillgång på arbetskraft, kompetens och utbildning. Risk för segregation och utanförskap. Arbetsmarknaden kräver snabba omställningar och flexibilitet. Lättare att börja om. Möjlighet till livslångt lärande. Fler riskerar att hamna i utanförskap och drabbas av psykisk ohälsa. SAMMANFATTNING Den pågående urbaniseringen till Göteborgsregionen kommer att fortsätta, vilket skapar underlag för utbyggnad av infrastruktur och bostäder i Härryda kommun. Förutsättningarna för unga vuxna att ta sig in på bostads- och arbetsmarknaden ser olika ut inom gruppen vilket riskerar att motverka social rörlighet. Snabba omställningar på arbetsmarknaden och krav på flexibilitet ökar efterfrågan på utbildning i allmänhet men medför även risk för ohälsa hos den enskilde. Fler nyanlända kan leda till utveckling av nya bostäder och verksamheter. Klimatförändringar driver på innovationer och krav på anpassningar av livsstil och konsumtion.
9 Personer MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5 TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Högre krav på utbildning i arbetslivet. Ökad kunskap om anpassade utbildningar och arbeten. Ökade socioekonomiska skillnader. Många klarar inte grundläggande utbildning för att etablera sig på reguljära arbetsmarknaden Ökad flyktinginvandring. Arbetskraften ökar. Ökad konkurrens om offentliga resurser. Ökad efterfrågan på självständigt boende med stöd. Ökad delaktighet och självständighet. Ökad valfrihet för boendeform och stödinsatser. Befintliga boendeplatser står tomma. Ökad kunskap om neuropsykiatriska sjukdomar. Fler personer får korrekta diagnoser. Ökad inkludering och delaktighet. Högre kostnader för LSS. Ökad forskning och utveckling kring välfärdsteknologi. Större möjligheter till delaktighet i samhället och till ett självständigt liv. Bättre resursutnyttjande och högre kvalitet i verksamheterna. Tekniskt beroende. SAMMANFATTNING Idag beräknas cirka 20 procent av befolkningen ha någon form av fysiska, psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Samhället ställer allt högre krav på individer, vilket i hög grad påverkar målgruppen och riskerar att öka skillnaderna mellan olika gruppers livsvillkor. På senare år har intresset för att ge målgruppen likvärdiga förutsättningar ökat. Forskning inom området har bidragit till kunskap om målgruppens behov och nya sätt att tillgodose dem. En ökad medvetenhet gör att målgruppen allt mer känner till sina rättigheter, vilket bidrar till högre efterfrågan på adekvata insatser, men också till en ökad självständighet. En utmaning för kommunen är att tillgänglighetsanpassa sina verksamheter, utbilda personalen och följa med i utvecklingen. En ökad flyktingmottagning i riket och kommunen kan på kort sikt ställa olika utsatta målgruppers behov mot varandra. På lång sikt är det en möjlighet att få in arbetskraft för att fortsätta utveckla välfärden.
10 Äldre 65 ÅR 5 TENDENSER Positiv konsekvens Negativ konsekvens Andelen äldre ökar. Fler fortsätter att arbeta efter pensionsåldern. Fler kan vara en resurs i ideella åtaganden. Ökat behov av omsorg samt kommunal hälsooch sjukvård. Fler boenden med god tillgänglighet. Fler alternativa boendeformer för äldre. Större åldersblandning i ordinarie bostäder. Högre nybyggnadskostnader. Boendeformer ej tillgängliga för personer som saknar köpkraft. Ökad användning av internet och sociala medier. Ökar inkluderandet i samhället. Ökad livskvalitet och sociala kontakter. Risk att exkluderas pga kunskapsbrist om IT. Ökad teknikutveckling. Frigör tid för omsorg. Ger valmöjligheter i omsorgen. Risk för integritetskränkning. Risk att teknik ersätter mänskliga relationer. Ökad komplexitet i omvårdnadsyrkena. Höjd kompetens ger bättre omsorg. Ökat antal arbetstillfällen inom omvårdnad. Relationsyrken ger ökad risk för ohälsa. SAMMANFATTNING Andelen äldre fortsätter att öka, vilket medför att framför allt behovet av kommunal omsorg och hälsooch sjukvård ökar. Samtidigt har många äldre bättre hälsa än tidigare generationer, vilket ger möjlighet att arbeta längre och att kunna engagera sig ideellt. Teknikutvecklingen inom vård- och omsorgs verksamheter innebär förändringar för personalen. Komplexiteten i yrket kan leda till ökad ohälsa hos personalen. För de äldre kan teknikutvecklingen ge ökad trygghet, men också att integriteten riskeras. Allt fler har kunskap om internet och sociala medier. Det innebär att fler kan följa med i samhällsutvecklingen och att möjligheten till gemenskap ökar. Samtidigt riskerar vissa grupper att bli exkluderade och isolerade. Efterfrågan på bostäder och boendeformer som är anpassade utifrån tillgänglighet och specifika önskemål kommer att öka.
11 Förvaltningen sammanfattar Långtidsplanering Det pågår en förtätning i expansiva storstadsregioner där bland annat Göteborgsregionens befolkningstillväxt sker på bekostnad av att mindre städer och tätorter i glesbygd avfolkas. Förtätningen innebär utbyggnad av infrastruktur vilket Härryda kommun kommer att dra fördel av. Fler nyanlända på kort tid innebär förändrade förutsättningar för bostadsförsörjning och integration i utbildning och arbetsliv. Bristen på bostäder kommer även i fortsättningen att vara en stor utmaning för hela Göteborgsregionen. Antalet äldre blir fler. För de äldre som är friska och orkar finns möjlighet att förlänga yrkeslivet eller på olika sätt engagera sig och vara aktiv på frivillig basis. Efterfrågan på bostäder och omsorg för äldre kommer att öka. Teknikutvecklingen leder till en bättre omsorg för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt en höjd kompetens hos personalen. Efterfrågan på fler boendeformer i gruppen personer med funktionsnedsättning har förutsättningar att leda till ökad självständighet och delaktighet i samhället. Klimatförändringar leder till ökad medvetenhet om konsumtion och livsstil samt till tekniska innovationer. Information inhämtas utanför etablerade media i allt högre grad vilket kan leda till snabb opinionsbildning och breddat engagemang för samhällsfrågor. Användandet av sociala medier ger utrymme för bredare åsiktsspridning men det finns även risk för ökad polarisering genom ett smalt nyhetsflöde. Det kommer bli en större bredd på hur familjer lever sina liv vilket ger ökat välmående men innebär också nya krav på samhällets funktioner. De ökade kraven i arbetslivet kommer att leda till ökad efterfrågan på utbildning. Det finns risk för att de som inte klarar kraven kommer hamna i utanförskap, särskilt i grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Härryda kommuns långtidsplanering börjar med en allmänpolitisk debatt i kommunfullmäktige i januari. Omvärldsanalysen är då ett av underlagen. Allmänpolitisk debatt Budgetanvisningar Förslag till planer Förslag till budget/plan Omvärldsanalys Anvisningar utifrån: Statliga beslut Politiska inriktningsmål/verksamhetsmål och övriga kommunala beslut Befolkningsprognos Bostadsförsörjningsprogram Förslag till planer: Bostadsförsörjningsprogram Lokalresursplan LRP
Härryda kommun 435 80 Mölnlycke 031 724 61 00 kommun@harryda.se facebook.com/harrydakommun harryda.se Omvärldsanalys 2017 2023 Hur påverkar omvärlden våra verksamheter de kommande åren? Vilka tendenser kan man se och vad kan de i sin tur få för konsekvenser? I omvärldsanalysen försöker vi identifiera dessa faktorer. Foto: Anna Sigvardsson, Ulf Magnusson, Emmy Jonsson, Per Aronsson, Härryda kommun, Mostphotos. Från Scandinav Bildbyrå: Rebecca Wallin, Marcus Lundstedt, Jörgen Wiklund, Lars Forsstedt.. Grafisk produktion: Consider it done.