-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Relevanta dokument
Miljöhälsorapport 2017 Buller

Regional miljöhälsorapport 2017

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Trafikbuller och hälsa

Kemikalier i inomhusmiljö

Miljö och hälsa i Västra Götaland

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

Luftkvalitet och människors hälsa

Miljö och hälsa. Regional miljöhälsorapport för Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Miljöhälsorapport Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Miljöhälsorapport Stockholms län

Miljö och hälsa Regional miljöhälsorapport för Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Partiklar i inomhusluft

Luften i Sundsvall 2011

Miljöhälsorapport 2009

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Partikelutsläpp och hälsa

Bifogat till detta finns remissvaret till RUFS 2050 från Centrum för Arbets- och Miljömedicin. Med vänlig hälsning, Mare Löhmus

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luften i Sundsvall 2012

Regional miljöhälsorapport 2017

Miljö & hälsa. i Västra Götaland. Martin Tondel Eva M Andersson Gerd Sällsten Lars Barregård. Miljö & hälsa i Västra Götaland 2010

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

Luften i Sundsvall 2010

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen?

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Övergripande inledning om samhällsplanering

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Antonis Georgellis och Tomas Hemmingsson

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Arbets- och miljömedicin Syd. Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker, Dr Med vetenskap

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Anne-Sophie Merritt Utredare, med dr

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Arbets- och miljömedicin Lund

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Egenkontrollkampanj transportföretag 2008

SCB: Sveriges framtida befolkning

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Midsommarkransen - elevprognos och skolalternativ

Nanopartiklar i luften du andas

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

På väg mot friskare luft i Skåne? LUNDS UNIVERSITET

Hur påverkar miljön kronobergarnas hälsa?

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Åtgärder mot trafikbuller: Exempel från verkligheten

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Miljöhälsorapport 2009

Program Aktuellt från Folkhälsomyndigheten Aktuellt från Socialstyrelsen Buller i samhällsplaneringen

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Miljö och Hälsa Rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län

Centrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

Miljöhälsorapport 2009

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Varför modellering av luftkvalitet?

Miljöhälsorapport Stockholms län 2009

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Välkommen till seminariet

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Arbetsförmågeindex. Grupp / avdelning. Ekonomi. Yrke. Testyrke. Ansvariga

Redovisning flygbuller

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING Samverkansplattform

Astma och allergier effekter av miljön

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller

SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Transkript:

23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se

Centrum för Arbets- och miljömedicin Ledning Arbetshälsa Psykosociala Ergonomiska faktorer Arbets- och miljödermatologi Miljörelaterade hudsjukdomar Arbetsmedicin Kemiska Fysikaliska faktorer Miljömedicin Omgivningsmiljö och hälsa Administrativa enheten Administratörer, kommunikatör

Föroreningar dödar fler än krig och infektioner Föroreningar orsakade nio miljoner dödsfall under 2015, vilket motsvarar 16 procent av alla dödsfall i världen. Det är de som bor i städer, främst snabbt växande städer i industrialiserade länder, som blir värst drabbade av föroreningar.

Föroreningar kan inte längre ses som en isolerad miljöfråga. Det är ett enormt problem som påverkar hälsa och välbefinnande i hela samhällen. Ett viktigt budskap i rapporten är den lokala nivåns betydelse eftersom det är där beslutanderätten i allmänhet ligger när det gäller fysisk planering. Man efterlyser ett nytt tänkande kring staden med grönområden, parker och promenadvägar. Den här typen av tänk finns redan i svensk stadsplanering men rapporten ger det ytterligare stöd.

Luftföroreningar Varför har luftkvaliteten så stor betydelse för vår hälsa? Vi andas in 10 tusen liter luft varje dag 3 650 000 liter luft varje år 300 000 000 liter luft på ett liv Vilka är de viktigaste, ur hälsosynpunkt, luftföroreningar i länet? Partiklar av olika storlekar (PM 10, PM 2,5 ) Gaser (Ozon, kväveoxider) Polycykliska kolväten, lättflyktiga organiska ämnen Viktigaste luftföroreningskällor i länet? Vägtrafiken Uppvärmning

Vilka är de viktigaste hälsoeffekterna? Dödlighet: Hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom och cancer Kardiovaskulära sjukdomar Lungsjukdomar Åderförkalkning och hjärtinfarkt Hjärtsvikt Rytmrubbningar inklusive hjärtstopp Högt blodtryck Astma hos barn och vuxna Försämrad lungfunktion Allergiutveckling Lungcancer Stroke Metabolt syndrom, Fosterutveckling, Demens, Infektioner Känsliga grupper: barn, äldre, sjuka

Luftföroreningar från lokala källor ger hälsoeffekter Korttidseffekter Sjukhusinläggning för luftvägssjukdom (Stockholm) Sjukhusinläggning för hjärtkärlsjukdom (Stockholm) Ökad känslighet för pollen (Stockholm) Långtidseffekter Försämrad lungfunktionsutveckling (Kalifornien) Lungcancer (Stockholm, Oslo) För tidig död (Holland, Oslo) Plötslig hjärtdöd (Stockholm)

Samband hos barn Exponering för luftföroreningar tidigt i livet har visat de flesta och största samband med olika hälsoeffekter: luftvägsinfektioner, fr. a. pneumoni, hos barn upp till 2 års ålder sensibilisering vid 4 år och delvis vid 8 år lungfunktionsänkning hos skolbarn Moderns exponering under graviditeten kan öka risken för ogynnsamma graviditetsutfall (förtida födsel och låg födelsevikt) Effekter ses vid luftföroreningshalter som understiger nuvarande riktvärden för luftkvalitet Fortsatta uppföljningar krävs för att avgöra huruvida de skadliga effekterna kvarstår till vuxen ålder

23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!

Nya kapitel Klimatförändringar Grönstruktur Jämlik miljöhälsa Miljöhälsoindikatorer

Miljöhälsoenkäterna Genomförs vart 4 år, omväxlande på vuxna och barn MHE 15: 88 000, Stockholms län: 35000

Miljöhälsoenkäterna Varför gör man en enkätundersökning? Hur mycket exponeras befolkningen för olika miljöfaktorer? Hur mycket besväras befolkningen av olika miljöfaktorer? I hur stor utsträckning har befolkningen tillgång till hälsofrämjande miljöer? Finns geografiska skillnader och/eller skillnader mellan olika grupper i exponeringsförhållanden och i miljörelaterad ohälsa? Varför upprepas dessa enkätundersökningar? Ökar eller minskar miljöexponeringar och miljörelaterad ohälsa över tid? Ger miljöhälsoarbetet resultat? Vad har blivit bättre? Vad har försämrats? Hur ser utvecklingen ut i olika grupper över tid

Antal skickade enkäter

Ja för att: Kan man lita på resultatet? Det är den största enkätundersökning för miljöhälsa någonsin 14 500 har svarat på enkäten i Stockholms län Resultaten som presenteras här är statistisk säkerställda 95% signifikansnivå Resultaten har kalibrerats med hjälp av SCB:s bakgrundsdata Tidigare bortfallsundersökningar har bekräftat viktningen Svaren är representativa för målbefolkningen

Urvalsområden

Luftföroreningar utomhus

Exempel på frågor i Miljöhälsorapporten relaterade till luftföroreningar Luftkvalitet, utanför och i bostaden Fönster bostad/sovrum mot högtrafikerad gata/trafikled Vedeldning Besvär

Exponering

Exponering

Upplevelse av luftkvalitet

Besvär av bilavgaser

Symptom till följd av utomhusmiljön

Övriga intressanta resultat

Mest utsatta kommuner: Solna stad Stockholms stad Sundbyberg

Hur många störs av buller? Totalt 11 % (172 000 personer) är mycket/väldigt mycket störda av trafikbuller, jämfört med 13 % (174 000 personer) 2007

Hur många är sömnstörda? Totalt 4,6 % (70 000 personer) är dagligen eller varje vecka året runt sömnstörda pga. trafikbuller Svårt att somna, blir väckt eller sämre sömnkvalitet 6 % i storstadskommunerna, 3-4 % i förorts- och övriga kommuner 3,4 % nationellt Totalt 4,3 % störs dagligen eller varje vecka året runt vid vila eller avkoppling pga. trafikbuller 5,5 procent i storstadskommunerna, 3-4 % i förorts- och övriga kommuner

Besvär av pollen Ökning från 30 till 35 % mellan 2007 och 2015

Besök i grönområde, tillgång till grönområde och inkomst Om man har tillgång till grönområde så besöker man grönområden oftare Låginkomsttagare som inte har ett grönområde inom gångavstånd besöker mer sällan grönområden

Exponering för miljötobaksrök

Riskbedömning UV-ljus Om den nuvarande ökningstakten fortsätter kommer antalet fall att öka kraftigt Malignt melanom +42 % Skivepitelcancer +129 %

Förekomst av allergi

Överkänslighet och allergi mot kemikalier

Luftkvalitet i bostaden

Jämlik miljöhälsa

Ökande invånarantal 3,39 miljoner år 2050 Efterfrågan på bostäder och infrastruktur Stockholm ökar med ett Göteborg var trettionde år Bostadsbyggandet i regionen är idag lika intensivt som under miljonprogramsperioden Den största utmaningen är att möjliggöra den kraftiga tillväxten och samtidigt bevara en god levnadsmiljö och förbättra invånarnas hälsa!

Ökat behov av bostäder/förtätning Positivt t.ex. ur energi- och klimatsynpunkt Kortare resor, minskat bilberoende, minskade utsläpp av CO 2 Kan dock medföra hälsorisker pga. Bostäder byggs nära större vägar/trafikleder och järnvägar Hälsoeffekter av buller: -Sömn -Inlärning och prestation -Hjärt- och kärlsjukdomar..och luftföroreningar: -Luftvägssjukdom -Hjärt- och kärlsjukdomar -Cancer