Verksamhetsplan 2015 för Rågsved 1 förskolor

Rågsved 1 förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (26) Handläggare Annika Kindblom Telefon: 50820237 Till Rågsved 1 förskolor Verksamhetsplan 2015 för Rågsved 1 förskolor Förslag till beslut Rågsved 1 förskolor

Sid 2 (26) Inledning Övergripande bild av verksamheten Vår enhet har en bra sammanhållning. Det som är viktigt och specifikt för oss är att vi samarbetar över förskolegränserna. Vi strävar efter att ta till vara på varje pedagogs intresse och kompetens. Ett av våra viktigaste uppdrag är att arbeta med barns språkutveckling, ett annat är att ge barnen goda förutsättningar för en hälsosam livsstil. Vi arbetar medvetet med barnens känslor, självkänsla och empatiska sidor. Vi lägger grunden för framtiden. Detta strävar vi efter varje dag: Med lustfyllt lärande, glädje och nyfikenhet vill vi få alla barn att tro på sig själva. Enhetens värdegrund Vi anser att alla barn, föräldrar och personal har lika värde. Vi utgår ifrån att alla föräldrar gör sitt bästa. Vi respekterar föräldrarnas behov och önskemål. Vi ser att alla barn har goda sidor, vi stärker deras styrkor och stöttar deras svagheter. Vi hjälper varandra att vara goda förebilder. Vi använder ett vårdat språk. Vi har en rak kommunikation och en varm vuxenrelation. Vi tar ansvar för att verksamheten och miljön är stimulerande, utvecklande och rolig för alla barn. Vi vill att våra föräldrar ska ha lätt att föra samtal med oss och få insyn i vår verksamhet. Personal och föräldrar har ett ömsesidigt ansvar när det gäller barnen. Lagar, förordningar och styrdokument av speciell betydelse för vår verksamhet. Förskolorna styrs av FN: s barnkonvention, skollagen, läroplanen (Lpfö 98), socialtjänstlagen (SOL), likabehandlingslagen, arbetsmiljölagstiftningen, Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet förskola, förskoleplanen för Stockholm, Stockholms stad Vision 2030 och Enskede Årsta Vantör verksamhetsplan och budget för 2015. Våra brukare, förväntningar, önskemål och behov. I dagsläget är 265 barn inskrivna i verksamheten. Barnen är fördelade på fyra förskolor. Vi har 16 avdelningar i enheten. Ca 93 % av barnen har ett annat modersmål än svenska. Det finns ca 40 olika språk representerade. Behov: Barnen är hos oss när föräldrarna studerar, är föräldralediga, söker arbete eller förvärvsarbetar. Det är viktigt att vi ser barnen, ger dem omsorg och trygghet. Vi skall lägga grunden för det livslånga lärandet. Vår verksamhet skall utgå från den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98. Våra öppettider utgår från föräldrarnas behov. Ett gott föräldrasamarbete ser vi som en förutsättning för barnens möjligheter till utveckling och lärande. Organisations och ledningsstruktur Vår organisation bygger på allas delaktighet. Den består av en förskolechef och en handledare/coach. Vi har en IKT grupp som ska ansvara för vårt IKT arbete. Vi har en struktur med en avdelningsansvarig per avdelning för att säkerställa att vi når alla medarbetare. Vi har en pedagog som ansvarar för att alla anställda får utbildning i hjärt- och lungräddning varje år. Det finns en friskvårdsgrupp, miljögrupp, språkgrupp, kvalitetsgrupp,

Sid 3 (26) köksgrupp och föräldrasamverkansgrupp. Grupperna ansvarar för att ta fram mål och struktur för de olika områdena. De säkerställer vårt arbete och utvecklar arbetssätten efter att de följt upp olika utvärderingar. Vi har lokal samverkansgrupp med fackliga representanter från lärarförbundet och kommunal som träffas en gång per månad tillsammans med förskolechefen. Man tar då upp frågor som rör arbetsmiljön och verksamheten i stort. Minnesanteckningar skrivs alltid vid dessa möten. Verksamhetens VP MBL förhandlades... Verksamhetens medarbetare 52 pedagoger arbetar med barnen, varav 21 är förskollärare och 31 barnskötare. En handledare/coach som leder det pedagogiska arbetet tillsammans med förskolechefen. 9 pedagoger arbetar som verksamhetsstöd åt barn i behov av särskilt stöd. 4 kock/kokerskor arbetar i köken. Ett flertal medarbetare har annat modersmål än svenska - polska, bosniska, spanska, tyska, arabiska, urdu, grekiska, tigrinja och wolof. En städfirma sköter städningen. Vi har 1 pedagog som utbildar sig till förskollärare på distans. Vi har 4 vikarier som täcker upp vid sjukdom, fortbildning m.m. Handledare/coach Vår handledare/coach arbetar med direkt handledning till varje arbetslag. Följer upp planeringar, reflektioner, arbetssätt, uppgifter, dokumentation, arbete med resursbarn samt vår miljö kontinuerligt. Har mentorsutbildning. Vilket innebär att vår handledare har ansvar för nyexaminerade förskollärares introduktionsår. Genomför samtal och uppföljningssamtal med nya och gamla pedagoger. Ser till att alla pedagoger får förutsättningar för fysiskt välmående i sin arbetsmiljö. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden År Andel förskollärare av antal anställda 39 % 39 % År Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,6 3,7 År Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor och sitt lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja 85 % År

Sid 4 (26) Indikator barns lärande och utveckling Andel föräldrar som är nöjda med förskolans samverkan med hemmet Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas Årsmål KF:s årsmål 85 % År 90 % År Periodicit et Aktivitet Startdatum Slutdatum Den pedagogiska miljön i förskolorna ska utformas och organiseras så den är stimulerande för barnen, stödjer deras lärande och utveckling samt ger dem möjlighet att ta egna initiativ. Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal. Stadsdelens språkprogram ska användas i förskolorna som grund för det språkutvecklande arbetet Åtagande: Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där nyfikenhet och lust styr. Förväntat resultat Språk och kommunikation Barnen använder olika genrer Barnen använder olika uttryckssätt Barnen visar intresse för bilder, texter och medier Matematik Barnen visar intresse för och använder matematiska begrepp. Barnen har förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Barnen använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex. för att lösa problem. Naturvetenskap och teknik Barnen visar förståelse för teknik i vardagen. Barnen visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri. Barnen har kunnande om växter och djur. Barnen visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Barnen har förmåga att bygga och konstruera med olika tekniker och material. Arbetssätt Språk och kommunikation Vi har ett medvetet förhållningssätt till språket, är goda förebilder och använder ett rikt och nyanserat talspråk. Vi för dialog med det enskilda barnet, ger respons på det barnet berättar och uppmuntrar även berättande för kamrater, föräldrar och syskon såväl enskilt som i grupp.

Sid 5 (26) Vi tar tillvara alla tillfällen att berika och utveckla barnets språk i vardagliga situationer som vid måltider, samlingar, promenader och i den fria leken då vi samtalar, men även leker med ord, använder rim och ramsor, lägger vikt vid att ge bekräftelse, att upprepa och förklara ord och begrepp. Vi arbetar med tecken som stöd. Vi erbjuder barnen valsituationer i vardagen och vi ger barnet språkliga verktyg för att kunna lösa konfliktsituationer. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö. Vi lägger stor vikt vid högläsning. Vi erbjuder en god och varierad barnlitteratur inom olika genrer. Vi besöker kontinuerligt biblioteken och uppmuntrar våra föräldrar att gå dit. Vi genomför boksamtal för att introducera, skapa förförståelse och väcka intresse för nya böcker. Vi använder dagligen barnlitteratur - även i vårt tematiska arbete - som underlag för samtal, dialog, reflektion och diskussion. Vi ger barnen möjlighet att återberätta det lästa i form av en händelse eller en hel berättelse. Vissa avdelningar arbetar enligt "Före Bornholmsmodellen". Huvudsyftet är att tidigt stärka den fonologiska medvetenheten hos barnet. Detta görs genom systematiska och regelbundna språklekar. Vi uppmanar föräldrarna att samtala på sitt modersmål med sina barn. Vi delar ut en folder där vikten av modersmålet i hemmet påtalas. Föräldrarna är de bästa modersmålspedagogerna. Denna folder finns på åtta olika språk. Vi använder våra egna pedagoger med annat modersmål till att uppmuntra språket hos barnen genom lek, sång och berättande. De kan även vara en länk i samtal mellan hem och förskola. I övriga fall använder vi oss av tolk vid viktiga samtal. Vi har arbetat fram en egen modell Beskrivning av barnets språkutveckling. Den lägger fokus på det som barnet kan och för utvecklingen framåt. Den ska följa barnet hela förskoletiden. Syftet är att den ska säkerställa vårt språkarbete. Pedagogerna är genuint intresserade och medforskande. Vi arbetar med teman där man får in de olika åtagandena på olika sätt. Matematik Språk och kommunikation: Vi har ett medvetet förhållningssätt till språket, är goda förebilder och använder ett rikt och nyanserat talspråk. Vi för dialog med det enskilda barnet, ger respons på det barnet berättar och uppmuntrar även berättande för kamrater, föräldrar och syskon såväl enskilt som i grupp. Vi tar tillvara alla tillfällen att berika och utveckla barnets språk i vardagliga situationer som vid måltider, samlingar, promenader och i den fria leken då vi samtalar, men även leker med ord, använder rim och ramsor, lägger vikt vid att ge bekräftelse, att upprepa och förklara ord och begrepp. Vi erbjuder barnen valsituationer i vardagen och vi ger barnet språkliga verktyg för att kunna lösa konfliktsituationer. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö. Vi lägger stor vikt vid högläsning. Vi erbjuder en god och varierad barnlitteratur inom olika genrer. Vi besöker kontinuerligt biblioteken och uppmuntrar våra föräldrar att gå dit. Vi genomför boksamtal för att introducera, skapa förförståelse och väcka intresse för nya

Sid 6 (26) böcker. Vi använder dagligen barnlitteratur - även i vårt tematiska arbete - som underlag för samtal, dialog, reflektion och diskussion. Vi ger barnen möjlighet att återberätta det lästa i form av en händelse eller en hel berättelse. Vissa avdelningar arbetar enligt "Före Bornholmsmodellen. Huvudsyftet är att tidigt stärka den fonologiska medvetenheten hos barnet. Detta görs genom systematiska och regelbundna språklekar. Vi uppmanar föräldrarna att samtala på sitt modersmål med sina barn. Vi delar ut en folder där vikten av modersmålet i hemmet påtalas. Föräldrarna är de bästa modersmålspedagogerna. Denna folder finns på åtta olika språk. Vi använder våra egna pedagoger med annat modersmål till att uppmuntra språket hos barnen genom lek, sång och berättande. De kan även vara en länk i samtal mellan hem och förskola. I övriga fall använder vi oss av tolk vid viktiga samtal. Vi har arbetat fram en egen modell Beskrivning av barnets språkutveckling. Den lägger fokus på det som barnet kan och för utvecklingen framåt. Den ska följa barnet hela förskoletiden. Syftet är att den ska säkerställa vårt språkarbete. Pedagogerna är genuint intresserade och medforskande. Vi arbetar med teman där man får in de olika åtagandena på olika sätt. Naturvetenskap och teknik Barnen får i olika vardagliga sammanhang pröva på teknik i vardagen. Det kan vara olika former av ljus och ljud, el och ström, att följa kretslopp, vattnets väg, att sy, väva, virka, snickra Detta skall ske i meningsfulla sammanhang där barnen ges möjlighet att utforska och experimentera. Vi strävar hela tiden efter att höja ribban mot nya mål. Barnen skall efter ålder och mognad erbjudas möjlighet att öka sin egen kunskap. Vi går kontinuerligt till skogen och vistas i naturen från att barnen börjar hos oss på förskolan. Detta för att man skall kunna utveckla förståelse för naturens kretslopp. Man följer även olika årstider. Vi forskar tillsammans vidare med barnen om djur och växter då vi märker att de är intresserade. Vi har material som är inbjudande och tillgängligt då det gäller bygg och konstruktion. Pedagogerna är genuint intresserade och medforskande. Vi arbetar med teman där man får in de olika åtagandena på olika sätt. Resursanvändning Vi har en språkgrupp som ansvarar för språkarbetet i enheten. Vi erbjuder barnen en språkstimulerande miljö genom att exempelvis exponera alfabetet, tecken som stöd, texter och bilder. Vi förvarar läs- och skrivmaterial inom räckhåll för barnen. Vi håller oss uppdaterade om aktuell forskning genom litteratur, media och pedagoger som går fortbildning inom de olika ämnena. Vi har flera pedagoger som genom lärarlyftet gått utbildning inom området språk och matematik som kommer väl till användning. Vi tar tillvara den kompetens som finns i arbetslagen. Vi har köpt in en del material för vägledning och att komma igång. Vi använder oss av vår inomhus och utomhusmiljö, skogen och närområdet. Vi använder oss av lärplattor. Uppföljning Uppföljning sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen.

Sid 7 (26) Vi följer upp barnens språkutveckling genom vår Beskrivning av barnets språkutveckling. Pedagogerna följer upp den tillsammans med föräldrarna vid varje utvecklingssamtal. Det är ingen bedömningsform utan positiv språkutveckling och en vägvisning av arbetssätt för pedagogerna. Vi följer upp "Före Bornholmsmodellen" genom medföljande instruktioner. Genom att intervjua, dokumentera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras språkutveckling. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Språkutvecklingen och matematik följs upp i barnets portfoliepärm. Språkmiljön och olika uppgifter följs upp av vår språkgrupp. Medarbetarnas olika språkkompetenser följs upp och fylls på vid intern fortbildning. Naturvetenskap och teknik är områden som blivit mer specificerat i den reviderade läroplanen där krävs det lite kontinuerligare uppföljning för att säkerställa arbetet. Vi försöker att ha en bra och tydlig struktur för uppföljning på våra reflektioner. Vi har skapat gemensamma underlag i våra mappar. När avdelningarna skattar sig i TUFF och kvalitetsindikatorn gör man en sammanställning och skattning av terminens arbete och resultat. Uppföljning av dessa sker i slutet av terminen tillsammans med vår handledare eller förskolechef. Utveckling Vi ska ta del av ny forskning och alltid sträva efter att utveckla och förbättra området utveckling och lärande. Det gäller då särskilt språk, matematik och naturvetenskap. Vi håller just nu på med en satsning genom stadsdelen om barnlitteratur tillsammans med biblioteken. Denna kommer vi självklart att följa upp och utveckla. Åtagande: Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet Förväntat resultat Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Vårdnadshavare vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt. Arbetssätt Vi erbjuder alla föräldrar utvecklingssamtal, med tillgång till tolk, för att följa upp barnets utveckling och tillsammans med föräldrar sätta upp nya mål att sträva mot. Vi dokumenterar varje barns utveckling då vi beskriver barnens språkutveckling och genom att visa i bilder, kommentarer, intervjuer och teckningar m.m. som vi sätter in i barnets portfoliopärm. Pärmen används som underlag vid utvecklingssamtalet. Vi använder lärplattan för att synliggöra barnets vardag för föräldrarna. Det är enkelt att filma eller göra bildspel så att föräldrarna får snabb återkoppling och förståelse för vad som händer kring barnet. Vi lägger stor energi på vår föräldraaktiva inskolning för att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan hem och förskola. Vi tar vara på möjligheten till samtal med föräldrarna vid de dagliga mötena i samband vid

Sid 8 (26) lämning och hämtning.där pedagogerna lägger stor vikt vid att visa på föräldrarna vad vi gjort genom att tillsammans med barnen återberätta via dokumentationstavlorna eller något skapande etc. Vi lägger hög vikt vid att ha en varm och inbjudande atmosfär och betonar att föräldrarna alltid är välkomna att tillsammans med sina barn delta i verksamheten. Vi bjuder in föräldrarna till att delta i olika traditioner, vid olika avslutningar och till olika former av samkväm. Vi upplever att vi genom daglig kommunikation har en fungerande klagomålshantering då vi får ta emot både ris och ros. Vi dokumenterar alla klagomål och synpunkter. Vi har föräldramöte där vi presenterar våra mål och arbetssätt samt bjuder in till föräldrarnas delaktighet och rätt till att tycka och tänka. Varje avdelning skriver ett månadsblad till föräldrarna där man får information om olika aktiviteter som sker på förskolan. En del föräldrar vill ha denna information via mail andra i pappersform. Resursanvändning Vi har en grupp som ansvarar för enhetens arbete med föräldrasamverkan. Den består av pedagoger från alla våra förskolor. Vi lämnar alltid ut information till föräldrarna både muntligt och skriftligt. Vi har informationstavlor och dokumentationstavlor för alla föräldrar på varje avdelning. Vi använder oss av bildskärmar, lärplattor och telefoner för att synliggöra barnets vardag för våra föräldrar. Uppföljning Uppföljning sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vi följer upp alla utvecklingssamtal. Vi följer upp alla inskolningar och byten mellan avdelningar genom omvända samtal. Vi följer upp föräldrarnas synpunkter och förslag i olika forum. Vi har olika enkäter som föräldrarna får fylla i för att få fram sina åsikter. Vi använder oss av blädderblock, dagböcker, intervjuer där föräldrarna direkt efter en gemensam aktivitet kan fylla i åsikter och önskemål. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kommunikationen och uppmuntrar föräldrarna att komma direkt till oss då de är allt från missnöjda till mycket nöjda. Det är viktigt att vi direkt följer upp det som de sagt på närmsta avdelningsmöte eller arbetsplatsträff. Alla medarbetare som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Vår grupp som ansvarar för föräldrasamverkan följer upp det arbetet i början och slutet av varje termin. De sammanställer även föräldrarnas önskemål och ser till att vi följer upp dem. Brukarundersökningen följs upp gemensamt för hela förskolan på APT-möten, men även separat på varje avdelning. Vi gör en handlingsplan över våra utvecklingsområden som vi delger våra föräldrar. Varje avdelning skattar sitt arbete under terminen i TUFF och kvalitetsindikatorn. Det följs senare upp av handledare och förskolechef. Utveckling Vi vill vidareutveckla vår föräldrasamverkan genom att bjuda in föräldrarna mer i verksam-

Sid 9 (26) heten för att kunna föra en pedagogisk diskussion om barnens lärande. Vi önskar få föräldrarna mer delaktiga och engagerade i vår verksamhet. Flickor och pojkar är delaktiga och har inflytande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja barns inflytande och delaktighet 85 % År Åtagande: Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Förväntat resultat Barnen gör egna aktiva val Barnen ger uttryck för åsikter, tankar, erfarenheter, idéer och hypoteser Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga Arbetssätt Vi utgår från barnens intressen, åsikter, engagemang och behov när vi planerar verksamheten. Barnen får möjlighet att vara delaktiga i beslut som påverkar deras vardag och vi utvärderar de olika aktiviteterna med barnen. Vi använder oss av metoder som intervjuer, röstningar och material som förtydligar vad barnen önskar och kommer överens om. Vi använder oss av barnens portfoliepärm för att förtydliga för barnet vad det själv gjort, tyckt eller önskat. Vi använder oss avlärplattor i vår pedagogiska dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen är tänkt att användas som ett verktyg för att reflektera och diskutera kring såväl barnets som pedagogernas läroprocesser. De reflekterande samtalen förs således dels tillsammans med barnet och dels mellan pedagogerna. Barnen erbjuds dagligen olika valsituationer. Resursanvändning IKT gruppen hjälper och vägleder arbetslagen i hur de med hjälp av IT kan dokumentera smartare. Vi använder oss av våra medarbetares erfarenhet av olika frågor och ämnen. Vi har lokaler där pedagogerna ostört kan arbeta med att reflektera eller dokumentera. Vi har hjälpmedel som används i arbetet till exempel digitalkameror, diktafoner, videokameror, datorer, lärplattor, telefoner, projektorer Uppföljning Uppföljning sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vi ska använda oss av barnets portfoliepärm för att beskriva det enskilda barnets lärande och utveckling inför utvecklingssamtalen.

Sid 10 (26) Barnens delaktighet följs upp genom pedagogisk dokumentation, intervjuer och samtal. Vi följer upp vad som händer i barnens samspel, aktiviteter och utveckling genom att filma med lärplattor eller telefoner och sedan diskutera det som händer tillsammans med barnen. Barnen får göra egna filmer av det som de tycker är viktigt. Barnens valmöjligheter och turtagning följs upp genom att pedagogerna antecknar och sparar tidigare dokument. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Alla avdelningar utvärderar sitt arbete genom att använda TUFF verktyget där de skattar sina arbetssätt. När man diskuterar sina resultat blir det även en utvärdering av varandras förhållningssätt och barnsyn. Resultaten följs sedan upp av handledare och förskolechef. Utveckling IKT arbetet i stort ska utvecklas Lärplattan som ett pedagogiskt verktyg ska utvecklas. Vi ska utveckla den pedagogiska dokumentationen och hur man arbetar i tema. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Flickor och pojkar är utifrån sina individuella förutsättningar förberedda inför övergången från förskola till skola Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av att barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola 95 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång Åtagande: Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov Förväntat resultat Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass

Sid 11 (26) Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem Vårdnadshavare är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden Arbetssätt Vi samarbetar med förskoleklasserna i närliggande skolor på såväl verksamhets- som ledningsnivå. Vi förbereder barnen inför starten i förskoleklassen genom att vi under det sista förskoleåret erbjuder aktiviteter som till strukturen liknar de i förskoleklassen. Exempel på sådana aktiviteter är idrottslektioner med ombyte och duschning samt heldagsutflykter. Vi ger barnen grunderna för skridskoåkning så att de kan vara med på skolans aktiviteter och ha en god självkänsla. De kan själva ta på sig hjälm och skridskor. De kan resa sig om de ramlat, hitta balansen och skridskotekniken. Vi samtalar med barnen om skolan och om vilka förväntningar de har inför starten i förskoleklassen. Vi erbjuder överlämnandesamtal då pedagog från såväl förskolan, förskoleklassen, fritids samt barnet och föräldrar deltar. Resursanvändning Avdelningar som arbetar med skolbarnen har ett bra samarbete med förskoleklasserna i vårt närområde. Vi använder lokaler i vår enhet för att barnen ska få lära känna varandra över förskolegränserna. Vi tar del av riktlinjer från skolverket och vår stadsdel. Uppföljning Uppföljning sker löpande under året. Utvärdering sker genom: Frågor till pedagogerna. Barnintervjuer. Avslutningssamtal med föräldrarna. Avdelningarna skattar sitt samarbete med förskoleklassen i TUFF-verktyget. Det följs upp av handledare/förskolechef då övergångarna är klara. Utveckling Vi har precis fått nya dokument kring förberedelser inför skolstarten som berörda avdelningar håller på att sätta sig in i. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stadsdelsområdets olika stadsdelar utvecklas till trygga och levande områden Aktivitet Startdatum Slutdatum Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och 2015-01-01 2015-01-01

Sid 12 (26) Aktivitet Startdatum Slutdatum säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna verksamheten Åtagande: Rågens förskolor ska verka för att alla ska vara stolta och trygga att bo och vistas i vårt område. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av aktiviteter som främjar rörelse, motion och hälsa Aktivitet Startdatum Slutdatum I arbetet med mat och måltider ska förskolorna utgå från stadsdelens gemensamma riktlinjer. Åtagande: Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kultur Förväntat resultat Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer. Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer Arbetssätt Alla barn ska få uppleva någon form av kultur. Denna upplevelse kan exempelvis bestå av besök på teater, museum, bibliotek, Skansen m.m. Vi utforskar vår närmiljö och dess möjligheter. Vår önskan är att både barn och föräldrar ska vara stolta över att bo i Stockholm och att de ska bidra med att ge staden ett gott rykte. Vi vill att de skall känna sig trygga och förstå vilket härligt utbud av upplevelser, aktiviter och natur som de har så nära. Alla barn ska få möjlighet till att uttrycka sina upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans, drama, skapande och berättande. Det skall på alla avdelningar erbjudas en inbjudande och tillåtande miljö för olika former av skapande aktiviteter. Vi visar ett genuint intresse för olika kulturer. Vi lägger stor vikt vid att ha ett interkulturellt förhållningssätt. Vi är nyfikna och tar med genuint intresse del av de olika kulturer som vi kommer i kontakt med. Vi använder oss av erfarenheter från barn, föräldrar och pedagoger med olika ursprung. Alla avdelningar har samma grund i den yttre språkmiljön som skall välkomna alla olika kulturer.

Sid 13 (26) Resursanvändning Vi använder oss av pedagoger med spetskompetens inom detta område. Vi har kulturombud på varje förskola. Vi använder oss av inspirerande material och lokaler som är ändamålsenliga. Vi använder lärplattor, datorer och Iphones. Vi tar del av stadens kulturerbjudande. Uppföljning Vår handledare/coach följer upp avdelningarnas kulturutbud varje termin. Barnens kulturutbud och deras eget skapande i olika former följs upp genom pedagogisk dokumentation, uppträdanden av olika slag, vernissage, samt i barnets portfolio och lärplatta. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Vi använder oss av vår stadsdels gemensamma utvärderingsmaterial, TUFF, tydlig uppföljning för förskolan, För att kunna synliggöra hur vi når de förväntade resultaten. Det innebär att varje avdelning kartlägger och analyserar vad de gjort för att nå sina mål. De samlar underlag för bedömning av sitt arbete och använder sig sedan av en skattningsskala som självvärderar pedagogernas arbete. Vår handledare och förskolechef följer sedan upp avdelningarnas utvärderingar. De får återkoppling både muntligt och skriftligt. Utveckling Vi ska lära känna vår närmiljö bättre. Åtagande: Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter. Förväntat resultat Barnen tar själva initiativ till fysiska aktiviteter Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa Arbetssätt Vi erbjuder barnen fysisk aktivitet varje dag. Vår miljö är tillåtande för detta ändamål. Många avdelningar använder sig av Bamsegympa, ett material från svenska gymnastikförbundet som är lätt att använda både vid planerade pass och vid rörelse i vardagen. Vi har planerade rörelsepass för barnen varje vecka där barnen ges möjlighet att träna de grovmotoriska grundrörelserna, balans och smidighet. Femåringarna erbjuds idrott med utbildad barninstruktör och skridskoskola under höstterminen. Vi arrangerar friskvårdsveckor och olika idrottsevenemang. Det skall vara lustfyllda och roliga upplevelser som inspirerar och lockar barnen att vilja pröva mer i framtiden. Vi har material som lockar till fysisk aktivitet både inom- och utomhus. Vi lägger stor vikt vid att vistas utomhus varje dag. Vi går regelbundet till skogen med barnen i åldersindelade grupper. Ett syfte är att träna kon-

Sid 14 (26) dition, koordination, att gå i ojämn terräng och hitta lösningar att ta sig fram. Vi erbjuder barnen yoga och massage. Många av våra pedagoger har gått utbildning genom stadsdelen. Vi erbjuder en varierad salladsbuffé varje dag. Vi försöker på olika sätt efter ålder och mognad få barnen att förstå kostens betydelse för sitt eget välmående. Kökspersonalen har minimerat användningen av socker och sötade produkter och lägger hög vikt vid att tillaga näringsriktig kost. Resursanvändning Vi använder oss av vår närmiljö, skog och olika parker. Vi har köpt in bra material för utevistelse utanför förskolan. Vi har utbildade idrottspedagoger. Vi har rörelserum med fullgod utrustning. Varje avdelning erbjuder fysiska aktiviteter. Vi använder oss av kommunala isbanor, idrottsplatser och simhallar. Vi använder oss av lärplattor för att synliggöra och dokumentera barnens lärande. Uppföljning Uppföljning sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vår idrottspedagog följer upp att barnen behärskar de motoriska grundrörelserna. Efter varje avslutad aktivitet sker en muntlig och skriftlig uppföljning. Vi följer upp barnens skridskoskola samt femåringarnas idrott på en avslutning tillsammans med föräldrarna där barnen får visa sina färdigheter. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Friskvårdsgruppen har kontinuerlig uppföljning. I vårt gemensamma utvärderingsmaterial TUFF samt skattningen till kvalitetsindikatorn, får varje avdelning självvärdera sitt eget arbete. Man får synliggöra sitt arbete och visa på underlag till sina resultat. Detta följs i slutet av terminen upp av vår handledare och förskolechef. Utveckling Vi skall utveckla vår struktur kring olika idrottsaktiviteter. Det gäller att kunna samarbeta över avdelningsgränserna. Det är viktigt att använda pedagogernas intresse och kompetens på bästa sätt oavsett vilken avdelning man arbetar på. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 100 % fastställs 2015 År

Sid 15 (26) Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljöprogrammet ska fortlöpande förankras och genomföras inom förvaltningens verksamheter Energisparande åtgärder ska vidtas, exempelvis genom att stänga av energi i lokaler och rum som inte används, energieffektivisera t ex genom byta till lågenergilampor, ledbelysning samt installera närvarostyrning om det är möjligt. I verksamhetslokalerna ska det finnas energieffektiva vitvaror. Åtagande: Rågens förskolor ska verka för en hållbar utveckling och livsmiljö. Förväntat resultat Att barnen får vetskap om kretsloppet. Att barn och vuxna ska få en ökad miljömedvetenhet. Att alla strävar efter att minska energiförbrukning och ökar andelen ekologiska inköp. Arbetssätt Vi använder oss av miljövänliga städmetoder och städmaterial samt håller nere el- och vattenförbrukning genom att fylla disk- och tvättmaskiner, torkskåp, släcka lampor i rum som ingen vistas i och att inte låta vattenkranar rinna i onödan. Vi tar hänsyn till miljöaspekten vid inköp av olika varor och tjänster. Vi arbetar med olika miljöfrågor tillsammans med barnen t.ex. sopsortering och att vi besöker återvinningsstationer. Vi har en panttävling på alla förskolor där barn, personal och föräldrar hjälps åt att samla in pantburkar och pantflaskor. Barnen får lära sig att det blir nya burkar och flaskor av det man återvinner. För pantpengarna ordnar man gemensamma fester och roliga aktiviteter. Vårt matavfall återvinns till biogas och hämtas varje vecka. Vi kommer att ha en miljövecka där vi kommer att fokusera på olika miljö och hälso frågor tillsammans med barnen och i viss mån tillsammans med våra föräldrar. Vi har specifika miljödagar med olika inriktningar. Vi arbetar med Grön Flagg. Vi använder oss av naturen och närmiljön för att öka barnens miljömedvetenhet. Alla avdelningar går till skogen varje vecka. Barnen får efter ålder och mognad utforska naturen, olika kretslopp och vad som händer om man slänger skräp i naturen. Mycket av vår pedagogiska verksamhet bedrivs utomhus. Resursanvändning Vi använder oss av vår miljögrupp. Vi tar del av stadens uppdrag, aktuell forskning och nyheter i media. Vi använder oss av stadens godkända varor och tjänster. Vi använder oss av återvinningsstationen i närmiljön. Vi tar reda på fakta och utforskar genom att använda lärplattor, datorer och telefoner.

Sid 16 (26) Uppföljning Vi kommer att följa upp vårt miljöarbete på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och reflektionsmöten. Vi har kontinuerlig uppföljning med städfirman. Köken kommer att följa upp och redovisa sina inköp av miljövänliga produkter. Miljödagarna och miljöveckan följs upp tillsammans genom enkäter, utvärderingar, reflektion och i miljögruppen. Barnen kommer att få vara med och utvärdera vad de bidragit med för miljön. Panttävlingen följer vi upp med en fest tillsammans med barn och föräldrar. Vi följer upp återvinning av olika slag genom att barnen får se vad man kan göra av det som man återvinner. De får komma med egna förslag av vad man kan göra av materialet. Varje avdelning utvärderar och följer upp sitt miljöarbete i TUFF analysen. Utveckling Köken ska i så stor utsträckning som möjligt använda sig av ekologiska råvaror. Man ska laga mer mat från grunden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25 % Tertial

Sid 17 (26) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Medarbetarna i förvaltningen erbjuds möjlighet till vidareutbildning Åtagande: Rågens förskolor skall uppmuntra och ta tillvara, kompetensutveckling bland våra medarbetare. 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Verksamheterna ryms inom tilldelad budget Åtagande: Rågens förskolor ska ha en budget i balans vid årets slut. Förväntat resultat Vid årets slut ska budgeten vara i balans. Att alla medarbetare tar ansvar för förskolans ekonomi. Att förskolechefen informerar i tidigt skede då det kan bli förändringar i budgeten. Arbetssätt Vi gör en årsbudget som regelbundet följs upp. Vi följer upp enhetens ekonomi en ggr/mån. Vi gör tertialrapporter med åtgärdsförslag som förvaltningen godkänner. Vi kommer att vara mer flexibla utifrån att behovet kan se olika ut under året. Vi kommer att anpassa verksamheten utifrån de behov som uppstår. Resursanvändning Förskolechefen tar hjälp av stadsdelens controller vid behov. Man använder sig av stadens mallar för budget. Uppföljning Detta åtagande följs upp på arbetsplatsträffar. Uppföljning av budgeten ska ske varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen tillsammans med controller. Tertialrapporter ska göras med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans.

Sid 18 (26) Resursanvändning Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering Förvaltningens verksamheter är fria från diskriminering Aktivitet Startdatum Slutdatum All individbaserad statistik i förvaltningen redovisas uppdelat på kön Jämställdhetsanalyser och normkritiskt tänkande utvecklas som en del i det ordinarie arbetet. Verksamheterna utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. För att höja medvetandet om olika funktionsnedsättningar ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av en väl förankrad värdegrund Enheterna ska ha en aktiv dialog om bemötande. Flickor och pojkar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans arbete kring normer och värden. 90 % År Åtagande: Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar Förväntat resultat Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång Alla barn deltar i lek och aktiviteter utifrån sin egen förmåga och vilja Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan

Sid 19 (26) Arbetssätt Vi ger alla, såväl barn som vuxna, ett respektfullt bemötande. Vi har en positiv attityd och är goda förebilder. Vi ser och bekräftar det enskilda barnet genom samtal, lekar, sånger mm. Vi strävar efter att motverka traditionella könsmönster och könsroller genom ett medvetet förhållningssätt och genom att arbeta reflekterande med litteratur, drama och samtal. Vi tillämpar demokratiska metoder där barnen får vara med och ta beslut och där de har möjlighet att påverka sin vardag. Vi har ett tillåtande klimat där vi respekterar och uppmuntrar varandra. Vi arbetar medvetet med empatiövningar och konflikthantering genom drama, musik m.m. Vår planering utgår från barnens intressen. Vi använder oss av vår likabehandlingsplan i arbetet med barnen och i samtal med föräldrar. Resursanvändning Vi använder våra lokaler så att barnen kan arbeta och leka i mindre grupper. Vi använder oss av medarbetarnas kompetens då det gäller utbildning i konflikthantering, gruppstärkande aktiviteter och självstärkande övningar. Vi söker ny kunskap och aktuell forskning genom litteratur och media. Vi har haft fortbildning i ämnet kring jämställdhet och likabehandling, den använder vi oss i vår vardag och kommer att fördjupa oss mer i under våren. Vi använder oss av lärplattor. Uppföljning Uppföljning sker löpande under året vid olika reflektionstillfällen. Vi följer upp vår värdegrund, likabehandlingsplan och arbetet utifrån läroplanen genom diskussionsfrågor både muntligt och skriftligt. Vi följer upp resultat och synliggör dem i enkäter och intervjuer med både barn och föräldrar. Genom att intervjua, dokumentera, reflektera och föra en dialog med barnen ska vi följa upp deras känslor, tankar och åsikter. Detta följs sedan upp i barnets portfolio. Alla som önskar får samtal både avdelningsvis och enskilt av vår handledare/coach. Detta för att man kontinuerligt ska kunna följa upp hur man ska kunna arbeta mot strävansmålen i läroplanen. Uppföljning av litteratur följs upp av vår handledare på arbetsplatsträffar, planeringar eller vid utbildningstillfällen. Avdelningarna följer upp sina arbetssätt och resultat i TUFF samt kvalitetsindikatorn. Dessa följs sedan upp av handledare samt förskolechef. Utveckling Vi kommer bilda en kvalitetsgrupp under året som ska se över vår likabehandlingsplan så att den blir mer tydlig för alla medarbetare, föräldrar och barn. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex 89 82 År

Sid 20 (26) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Ledarskapsindex 85 78 År Motivationsindex 85 82 År Sjukfrånvaro 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Styrningsindex 85 82 År Förvaltningens arbetsplatser har goda arbetsvillkor Aktivitet Startdatum Slutdatum Tertial Alla chefer ska hålla samtal med medarbetaren samma dag de insjuknat för att tidigt kunna hjälpa medarbetaren att vara på arbetsplatsen Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal Kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet ska höjas Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö Åtagande: Rågens förskolor ska vara en attraktiv arbetsplats genom att arbeta aktivt för att motverka och förebygga ohälsa och genom att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöoch rehabiliteringsarbete. Förväntat resultat Vi har som mål 2015 att den totala sjukfrånvaron inte ska vara mer än 5 %. Alla medarbetare ska bli mer medvetna om hur de själva kan påverka sin hälsa och livsstil. Vi ska vara en attraktiv arbetsplats. Arbetssätt Gemensamma synsätt/värderingar Vi har en gemensam värdegrund i enheten som vi diskuterar kontinuerligt. Vi lägger hög vikt vid ett gott samarbete och en stor öppenhet över hela enheten. Jag som chef uttrycker tydligt att alla medarbetare inom Rågens Förskolor är lika viktiga oavsett bakgrund och utbildning. Vi har en helhetssyn på arbetet med barnen vilket innebär att alla som arbetar hos oss är lika viktiga. Vi lägger hög vikt vid att finna en lösning på eventuella problem som kan uppstå. Vi lägger hög vikt vid ett att ha en god insyn i verksamheten. Vi tar emot många studenter

Sid 21 (26) från lärarutbildningen, SFI, olika barnskötarutbildningar, praoelever, studiebesök av olika slag, intervjuer och olika inspelningar m.m. Inflytande/delaktighet Vi försöker tillgodose de önskemål personalen har angående semestrar och ledighet genom att t ex anställa ett flertal vikarier under sommaren. Under jul och sommar har vi endast en förskola öppen. Vi är noga med att ta vara på personalens idéer och lyssnar på deras åsikter. Det är viktigt att alla känner att de kan bidra med något till verksamheten. All personal har medarbetarsamtal en gång per år med förskolechefen oftare om behov finns. All personal har möjlighet att reflektera och diskutera med vår handledare/coach. Det kan gälla såväl enskilda samtal som samtal med hela arbetslaget. Personalen har alltid möjlighet till inflytande och till att kunna påverka sin situation. Introduktion av nyanställda Alla avdelningar har en egen introduktion för nya medarbetare. De ska där gå igenom avdelningens och den enskilda förskolans arbete. Man går igenom avdelningspärmen. Alla nyanställda förskollärare får ett mentorsår. Alla nyanställda har uppföljningssamtal med vår coach eller förskolechef när de har arbetat ca en månad. Om behov finns, planeras fler samtal in. Organisation Vi har en arbetsplatsträff per förskola en gång i månaden där vi går igenom allt som rör såväl den enskilda förskolan som enheten. Jag som chef är mycket noga med att informera personalen och få dem att ta del av allt de behöver veta för att kunna göra ett bra arbete. Vi har en handledare/coach som arbetar tillsammans med förskolechefen. Hon följer upp allt arbete mot alla avdelningar och verkar för att inspirera, handleda och utveckla arbetslagen. Förskolechefen och handledaren/coachen har möten tillsammans var 14: e dag. Vi går då igenom allt som är på gång på avdelningarna och följer upp hur vi ska arbeta vidare. Vi har köksträffar en gång per månad. Då träffas de som arbetar i enhetens kök och diskuterar olika saker som har med arbetet i köket att göra. De delger varandra olika recept och inspirerar varandra. Förskolechefen tar alltid del av minnesanteckningarna från dessa möten. Hon är själv med på ett par möten varje termin. För att vi ska göra ett bra arbete med barnen och i personalgruppen så har vi bestämt att måndagar och fredagar är dagar som man är ute på gårdarna och leker. Vi har då lagt vår planeringstid, erfarenhetsutbyten, reflektionsmöten, friskvårdsdagar, utbildningar m.m. dessa dagar. Vi har en medveten satsning på personalens hälsa och friskvård. Vi använder oss av MedHelp för att ha bättre kontroll på sjukfrånvaron samt för att man ska kunna få råd när man inte mår bra. Arbetstider Vi försöker alltid ta tillvara personalens önskemål angående schemat i den mån det är möjligt. Vi försöker lägga våra möten förutom arbetsplatsträffarna (dessa möten leder förskolechefen och alla ska vara med) på dagtid. Detta innebär att vi har färre möten på kvällstid. Avdelningarna har sina reflektionsmöten på tidig morgon och hjälper varandra med barnen över

Sid 22 (26) avdelningsgränserna. Kompetensutveckling/kompetensanvändning Vi försöker ta tillvara personalens specifika kompetens och vi ser att personalen utvecklas av detta. Vi fortbildar varandra inom enheten men vi köper även in extern utbildning om vi har behov av det. Vi tar alltid del av stadsdelens kompetenssatsningar. Trivsel Vi har två gemensamma planeringsdagar varje år där hela enheten är med. Dessa dagar är med övernattning med god mat och en trevlig miljö, vilket stärker samarbetet. Sista arbetsplatsträffen varje termin avslutar vi alltid med att göra något trevligt tillsammans i hela enheten. Vi har en planeringsdag per förskola i slutet på varje termin. Vi lägger alltid in viss tid för friskvård som promenader, gympa, tipspromenad, musik m.m. på våra planeringsdagar. Friskvård Vi har fem hälsocoacher i enheten. En coach per förskola och en coach som är övergripande ansvarig för vårt hälsoarbete i hela enheten. De har kontinuerliga möten då de planerar enhetens friskvård och de har samtal med personalen om deras hälsa. Vi satsar mycket på friskvård för all personal. Alla har möjlighet att köpa stadens gymkort Vi använder oss av Wellnet så att personalen själva kan välja vad de har för behov av friskvård. Varje dag kan personalen förlänga sin rast med 15 min för att kunna promenera, springa, cykla osv. Varje vecka har en av våra coacher ett gympapass under lunchtid som alla som kan och vill får gå på. Det brukar vara i snitt 5-8 personer/gång. Förskolorna utmanar varandra i enheten i friskvård efter ett poängsystem. På sista arbetsplatsträffen varje termin är det prisutdelning. Vi har en friskvårdsdag per månad då all personal bör göra något av det som erbjuds. Det kan vara exempelvis stavgång, gympa, fotboll, massage, yoga, m.m. Varje termin har vi en friskvårdsvecka för personalen då det erbjuds en mängd olika aktiviteter. Det kan vara stavgång, boxercise, meditation, gympa m.m. Denna vecka leker barnen på förskolornas gårdar, pedagogerna turas om att ge varandra tid till de olika aktiviteterna. Rutiner vid sjukfrånvaro Den som är sjuk har alltid kontinuerlig kontakt med sin chef och sina kollegor. Är det möjligt för den sjuke så bjuder vi in till fortbildning, olika möten och festligheter för att upprätthålla kontakten med arbetsplatsen. MedHelp kontaktas. Rutiner vid missbruk Vi följer stadsdelens policy mot alkohol och droger. Fackligt arbete Vi har väl fungerade fackliga ombud i enheten. Vi har ett bra samarbete med facket lokalt i stadsdelen. Alla fackliga representanter i enheten har möjlighet till facklig tid varje vecka. Då har alla

Sid 23 (26) medarbetare möjlighet att ta kontakt med sitt ombud om man så önskar. Förskolechefen kallar till lokal samverkansgrupp varje månad. Vi MBL förhandlar allt övergripande som ex. VP. Arbetsmiljöenkät/ronder Vi gör både psykosocial och fysisk skyddsrond en gång om året. Dessa skyddsronder bearbetas i vår lokala samverkansgrupp där vi beslutar hur vi ska arbeta vidare. Vi har arbetat fram en täckande arbetsmiljöplan för hela året. Resursanvändning Vi använder oss av vår arbetsmiljöplan och våra dokument som resurs och stöd i vårt arbete. Det är en trygghet då det finns en tydlighet i vad man ska göra i olika situationer. Vi använder oss av konsultation av specialister på olika områden som MedHelp, förskolepsykolog m.m. Friskvården bedrivs i lokaler anpassade för aktiviteten. Vi är mycket utomhus. Vi använder oss av pedagogernas kompetens. Vi samverkar med fackförbunden. Uppföljning Arbetsmiljöfrågor/friskvård, personalfrågor och fortbildning har en stadig punkt på arbetsplatsträffens dagordning. Vissa frågor följs upp enskilt med förskolechef och berörd personal. Uppföljning sker också på medarbetarsamtal, genom enkäter och olika diskussioner. Vi använder oss av stadens statistik för sjukfrånvaro. Våra hälsocoacher träffas ett par gånger varje termin för avstämning, utvärdering och planering av kommande aktiviteter gällande friskvård. Stadens medarbetarenkät. Stadsdelens egna psykosociala medarbetarenkät. Utveckling Detta område måste ständigt uppdateras och anpassas efter olika grupper och individer. Behovet kan ändras beroende på olika omständigheter. Vi kan tappa eller få in ny kompetens genom nya medarbetare eller ny forskning och utbildning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stadsdelen är ett tryggt område där invånarna inte drabbas av våld Aktivitet Startdatum Slutdatum Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn upplever våld i nära relation