Hjälmardagen, Örebro 2017-10-03 Framtidens klimat - Tecken på klimatförändringar? - Hur kan vi säga något om framtiden? - Förändringar hos nederbörd och vattenföring? Elin Sjökvist, elin.sjokvist@smhi.se
Serie: Sara Granér
Trendbrott? Utsläppen ökade inte under 2015. 2016 är tredje året i rad med under 1 % ökning.
Hur kan vi studera framtidens klimat? Vi vet mycket om hur klimatsystemet fungerar Vi vet att utsläppen av växthusgaser ökar Vi har tillgång till superdatorer
Framtiden? 8.5 RCP8.5: utsläppen fortsätter att accelerera. 4.5 RCP4.5: kraftfull klimatpolitik, utsläppen kulminerar år 2040. Enhet: W/m 2 Inget scenario är mer sannolikt än något annat.
Beräkningar Matematiska ekvationer som beskriver förhållanden mellan lufttryck, temperatur, vind och fukt Modell av jordens hav, land och atmosfär Superdator Beräknade värden Att simulera klimatet i 100 år för hela jorden kan ta flera veckor 8
Temperatur 1961-1990 2069-2098 RCP4.5 RCP8.5 ~ 5 ~ 8 C ~10 C
Skogsbranden i Västmanland, 2014 Järnvägsbron över Vindeln
Nederbörd 2069-2098 vs 1961-1990 RCP4.5 RCP8.5
Intensiv nederbörd Ju högre återkomsttid desto mer intensivt regn Förändring i 1h-nederbörd Örebro län
Förändrad årsdynamik Svartån
Konsekvenser för Sverige Värmeböljor Minskat uppvärmningsbehov Förlängd växtsäsong Ökad nederbörd, framförallt den intensiva nederbörden Minskad vattentillgång sommartid Höjd havsnivå (störst påverkan i Skåne) Omvärldseffekter: handel, vattenbrist, ökad risk för konflikter, klimatflyktingar
klimatanpassning.se
TACK!
Hjälmaredagen 2017-10-03 Anna Eklund Hjälmaren i ett framtida klimat
Klimatförändringar i stora sjöar Att höja kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt deras omgivningar Att bidra till beslutsunderlag för planeringsyfte till kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter och företag
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1 22681!/Klimatologi_43.pdf
Vattennivåer och tappning
Låga nivåer 2016/2017 Foto: Lotta Carlström
Nederbörd % av normalt 2016 2017
Vattennivå Hjälmaren 2016-2017
100-årsnivå Hjälmaren Dagens klimat RCP4.5 2069-2098 22,54 +5 ( 11 till +20) RCP8.5 2069-2098 +7 ( 15 till +24)
Antal dagar med höga och låga nivåer i Hjälmaren [m.ö.h] Dagens klimat 1961-1990 [Dagar] RCP 4.5 2069-2098 [Förändring dagar] RCP 8.5 2069-2098 [Förändring dagar] >22,1 11 +5 (-6 till +14) <21,6 43 +29 (-5 till +61) +10 (-10 till +24) +59 (+14 till +124)
Antal dagar med hög och låg tappning från Hjälmaren [m 3 /s] Dagens klimat 1961-1990 [Dagar] RCP 4.5 2069-2098 [Förändring dagar] RCP 8.5 2069-2098 [Förändring dagar] >70 4 +2 (-6 till +7) +6 (-4 till +13) <5 117 +49 (+22 till +74) +59 (-2 till +128)
Vattentemperatur och is
1997-2015
RCP4.5 2069-2098
RCP8.5 2069-2098
Period 1997-2015 Period 2080-2098 RCP4.5 Förändring Period 2080-2098 RCP8,5 Förändring Medeltemperatur ytvatten (grader C). Medeltemperatur bottenvatten (grader C) Antal dagar/år med en medeltemperatur i ytvattnet >20 grader, 9,0 +1 +2,5 7,5 +1 +2 34 +24 +49 Antal dagar/år med is 51-32 -44
Konsekvenser av klimatförändringar Hjälmaren Höga nivåer: Jordbruksmark kan översvämmas - Hjälmaren - Skyfall Låga nivåer: Problem för båttrafik m.m. Varmare vatten: påverkar ekosystemen, vattenkvalitet m.m. Kortare period med is: påverkar ekosystem, friluftsliv m.m.
Tack!
Klimatförändringar och vattenförsörjning 3 oktober 2017 Christian Brun
Klimatförändringarnas påverkan
Hur påverkar klimatförändringarna vattenförsörjningen i Örebro län? 2015 2016
Klimatförändringarnas påverkan: Nederbörd Jun, jul, aug
Klimatförändringarnas påverkan: Nederbörd Nederbörden ökar hela året, mest på vintern. Jun, jul, aug Dec, jan, feb SMHI (2015) Framtidsklimat i Örebro län.
Klimatförändringarnas påverkan: Temperatur Temperaturen ökar, hela året men mest vintertid. Jun, jul, aug Dec, jan, feb SMHI (2015) Framtidsklimat i Örebro län.
Klimatförändringarnas påverkan: Vegetationsperiodens längd 1961-1990 2069-2098
Klimatförändringarnas påverkan: Tillrinning lågflöden (<MLQ) Svartån (Karlslund) Arbogaån (Hammarby)
Klimatförändringarnas påverkan: Vattentillgång Hela året Sommar
Låg markfuktighet 1961-1990 2069-2098
Övrig påverkan på dricksvatten från klimatet? Föroreningsrisk via översvämningar, ras, skred, etc. Föroreningsrisk pga ökad temperatur i ytvatten, höjda humushalter, mikroorganismer, etc.
Vattenförsörjningsplanering
Varför behövs vattenförsörjningsplaner?
Vad innehåller en vattenförsörjningsplan? Översikt av resurser Identifiera risker och sårbarheter Lokalisera bristområden Kartlägga andra användningsområden Prioritera vatten av större betydelse Bild: SGU
Hur ser vattenförsörjning ut i Örebro län? Konstgjort grundvatten i de större tätorterna Gränsöverskridande samarbete Reservvatten saknas Tillräckligt vattenskydd saknas Exploatering Verksamheter med stora vattenuttag Vattenbrist - enskilda brunnar och ytvattentäkter
Vad planeras i Örebro län? Regional lägesbild angående vattenbrist Starta en regional grupp för dricksvattenfrågor Sammanställning om historiska torrperioder i länet
Christian Brun Länsstyrelsen i Örebro län Vattenvårdshandläggare christian.brun@lansstyrelsen.se 010-224 86 63 Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, 701 86 Örebro 010-224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro
Planera för ett förändrat klimat 3 oktober 2017 Mattias Sterner
Klimatförändring kräver klimatanpassning
Klimatanpassning i Sverige Klimat och sårbarhetsutredningen 2007 Sverige måste anpassas till långsiktiga klimatförändringar för att minska sårbarheten En sammanhållen klimat- och energipolitik 2009 Mål för utsläppsminskningar, åtgärdsprogram Klimatanpassning Länsstyrelserna får uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet 2009 Första regionala klimatanalysen 2011 utgångspunkt för Länsstyrelsernas arbete f Länsstyrelserna får i uppdrag att ta fram regionala klimatanpassningsplaner 2014 r uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet
Den regionala klimatanalysen för Örebro län från 2015 Två utsläppscenarier ger olika klimatscenarier fram till 2100 Inom klimatanpassningen tar vi höjd för det högsta utsläppssceneriet Till år 2100 Årsmedeltemperaturen ökar från 5,1 C till 10 C (dagens Holland) Temperaturen ökar mest på vintern Antal dygn med värmebölja (>20 C) ökar från 2,9 till 18 dygn
Den regionala klimatanalysen för Örebro län från 2015 Till år 2100 Årsmedelnederbörden (738 mm) ökar med 20 % Nederbörden ökar mest på vintern Antal dagar med mer än 10 mm nederbörd ökar från 18 till 27 Maximal dygnsnederbörden ökar med 20 % Maximala 1 timmes nederbörden ökar med 15-30% för kraftiga regnskurar
Regional Handlingsplan för klimatanpassning i Örebro län
Vilken effekt får klimatförändringarna för Örebro län
Fysisk Planering Fluviala översvämningar Minskad vårflod (snöfattiga vintrar) Ökad risk under höst och vinter Skyfall Slumpartat Stora kostnader (Köpenhamn) Ras, skred och erosion Sämre markstabilitet Värmeböljor Hälsorisker
Areella näringar och dricksvatten Dricksvatten Försämrad råvattenkvalitet Föroreningar Mikroorganismer Lokal vattenbrist sommartid Jord- och skogsbruk Extremväder Skadeinsekter /sjukdomar Global livsmedelsbrist Förlorade ekosystemtjänster
Risk och sårbarhet Översvämningar bränder Trafikolyckor Evakueringar Samhällsviktiga verksamheter Lokalisering El och dricksvattenförsörjning Värmeböljor Drabbar äldre och sjuka hårdast
Klimatanpassningsmål för Örebro län
Mål för klimatanpassning av Örebro län Kort sikt fram till 2020 Klimatanpassning ska vara känt Skydd av människors liv och hälsa prioriterat Samhällsviktig verksamhet är klimatanpassad Planerad bebyggelse och infrastruktur är klimatanpassad Planering för att öka ekosystemens resiliens Kartläggning av livsmedelsproduktionen
Mål för klimatanpassning av Örebro län Medellång sikt fram till 2049 Klimatanpassning integrerad del av samhället Ny bebyggelse och infrastruktur är klimatanpassad Äldre bebyggelse och infrastruktur byggs om Areella näringarna är på väg att klimatanpassas Alla vårdinrättningar klarar extrema värmeböljor Samhället klarar extrem vattenbrist och global livsmedelsbrist Nätverk av livsmiljöer för biologisk mångfald ökar ekosystemens resiliens
Mål för klimatanpassning av Örebro län Lång sikt efter 2050 Samhället är rustat för de klimat som beräknas råda kring år 2100 Effektiv krisberedskapsorganisation hanterar nya väderrelaterade naturolyckor Skogsbruket domineras av ädellöv Hållbar och klimatanpassad livsmedelsproduktion Viktiga ekosystemtjänster bibehålls genom nätverk av livsmiljöer för biologisk mångfald Städer och bostäder klarar extremväder
Föreslagna åtgärder för att anpassa Örebro län till ett förändrat klimat
Föreslagna åtgärder för Örebro län Fysisk planering Krav på skyddsåtgärder i planbestämmelser Lokalt omhändertagande av dagvatten Mångfunktionella ytor i lågpunkter Våtmarker uppströms vattendrag Svala städer mycket grönytor Ny byggteknik svalare vårdinrättningar
Föreslagna åtgärder för Örebro län Areella näringar och dricksvatten Klimatanpassade vattenplaner Ersätta gran med ädellöv Ingen bebyggelse på jordbruksmark Bevarande av värmekrävande arter
Föreslagna åtgärder för Örebro län Risk och sårbarhet Beredskap för värmeböljor Beredskap för skogsbränder Beredskap för skyfall Beredskap för el- och dricksvattenförsörjning Placering av samhällsviktiga verksamhet
Tack för uppmärksamheten Mattias Sterner Länsstyrelsen i Örebro län Klimatanpassningssamordnare Mattias.sterner@lansstyrelsen.se] 010-22 48 785 Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, 701 86 Örebro 010-224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro
Vattenbrist - när man inte har kommunala vatten- och avloppslösningar Fredrik Johansson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljökontoret Örebro Kommun 3 oktober 2017 orebro.se
Vattenbrist? I Sverige? SGU: mycket under de normala nivåerna i grundvattenmagasin Bevattningsförbud i Örebro Bevattningsförbud i Kumla/Hallsberg orebro.se
Många har eget vatten! Ca 120 000 anslutna till VA kollektivet Ca 148 000 invånare i kommunen orebro.se
Vatten används för allt! ca 140 liter/ dygn och person 60 liter för personlig hygien. 30 liter för toalettspolning. 15 liter för disk. 15 liter för tvätt. 10 liter för mat och dryck. 10 liter övrigt (källa: svenskt vatten) orebro.se
Jag har en egen brunn, vad gäller? Brunnsägaren är ansvarig. Även ansvarig för avlopp. Miljökontoret kan ge viss vägledning. Lär känna ditt vatten och din brunn. Var förberedd. orebro.se
Vad för vattentäkt är det? Grävd brunn ytliga vattenlager Känslig för påverkan av ytvatten Känslig för torka Borrad brunn tar vatten djupare Mindre känslig för ytlig påverkan. Komplicerade samband mellan sprickor. orebro.se
Samfällighetsförening med vattenverk Kan vara en livsmedelsverksamhet lagkrav på rent och friskt vatten Föreningen får ordna nödvatten. Föreningen måste vidta åtgärder. Bra att ha en plan i förväg. Informera de boende. Kontakt med miljökontoret. orebro.se
Förbered er i tid! Vattensparande åtgärder (snålspolande toalett, duschmunstycken, kranar). Inte vattna gräset, fylla pooler etc. Tänk på hur vattnet används. Ta hand om brunnen. Var beredd på att kanske få borra/gräva ny brunn. Ta reda på var ni kan få tag i vatten under tiden. orebro.se
Vattnet är slut, vad händer nu? Grävd brunn Borra en ny brunn? Borrad brunn fördjupa? Högtrycksspola brunnen? Att fylla på brunnen ingen långsiktig lösning, men kanske som akutlösning Hur löser vi hygien, matlagning etc. under tiden? orebro.se
Vad gör miljökontoret? Informerar Stöttar och vägleder Diskuterar vattenbesparingar i samband med tillsyn orebro.se
Tack För mig! orebro.se
Översvämningen i Hallsberg 2015 09 05 Teknisk chef Niklas Hasselwander Förvaltningschef Clas Göran Classon
Översvämning Hallsberg 5 6 september 2015 Foto: Håkan Risberg/NA
Översvämning 5 6 september 2015 Foto: Håkan Risberg/NA
Översvämning 5 6 september 2015, vy Kumla Foto: Håkan Risberg/NA
Söndag 6 sep Initiera krisorganisation Första utryckningen tidigt lördagskväll för VA beredskap ledningsnät. Kommunens krisledningsgruppen träffades första gången klockan 9. Förvaltningarna initierade ledningsgrupper. Kommunens försäkringsbolag för egendom kontaktades. Kommunens försäkringsbolag VA försäkring kontaktades. Brandkåren deltog i krisledningsgruppen, även polisen bjöds in. Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap kontaktades. Länsstyrelsen initierade möte för krissamordnare i länet, SMHI deltog. Frivillig resursgrupp anlitades. Kontaktpersoner från kommunen arbetade i området.
Skadad grusväg Östansjö
Kvarnbron vid översvämningen
Ny trumma vid Kvarnbron, Hallsberg
SMHI ackumulerat regn Bedömning 100 års regn Mängderna hade motsvarat klass 3 varning Varning missade i tid, rum och intensitet
Nederbördsmängder Lokalisering Nederbörd mm 5 6 sept 2015 Mätstation Hjortkvarn 96,5 SMHI Hallsbergs reningsverk 112 Kommun Harvens pumpstation HBG 104 Kommun Hässleberg 105,8 Privat Vretstorps reningsverk 85,6 Kommun Örebro 7,7 SMHI
Söndag 6 sep Ställa om verksamheter Säkerställa vatten och avloppsförsörjningen. Trafiksituationen, spärra av gator och vägar, hitta alternativ. Drabbade fastighetsägare evakueras till hotell. Skadeläget kommunala fastigheter såsom skolor, förskolor, äldreboenden, vårdinrättningar, bad, sporthallar, ishall och gymnasieskolan. Säkerställa att hemtjänsten och särskilda boenden fungerar. Hitta alternativa lokaler till förskolor och skolor inför måndagen. Måltidsproduktionen ställs om med de nya förutsättningarna. Gymnasieskolan stängs i två dagar. Informationshantering till allmänheten och bemanning av den kommunala växeln. Hantera katastrofturister och press.
Hallsbergs avrinningsområden
Bild Kvarteret Mejeriets höjdsättning
Länsstyrelsens utredning av översvämningen Slutsats: Utöver de omständigheter som rådde och de bedömningar som gjordes, hanterades händelsen bra av Hallsbergs kommun och Nerikes Brandkår. Endast små effekter hade kunnat uppnås om man hanterat olyckan på ett annat sätt. Det är därmed inte säkert att konsekvenserna på egendom, miljö och för de drabbade hade blivit mindre.
Kommunens arbete med dagvatten 1996 ny vattenreglering. 2000 skedde ombyggnationer vid Rörsättersbäcken, Storån och Ekoparken. 2016 och 2017 rensades vattendragen för att förbättra vattenföringen. Fortsatt arbete 2018. Miniminivåer i översiktsplanering och detaljplaner. Ny risk och sårbarhetsanalys LSO projekt (Lag om skydd mot olyckor) Skyfallskartering. Utbyggnad av dammar för fördröjning och rening av dagvatten. En omfattande inventering av avlopps och dagvattennät pågår. SMHI projekt om klimatanpassning. Regionalt samarbete erfordras.