Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR
Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar, att ungdomar dricker för att kompisarna gör det. 85% av eleverna i årskurs 8 instämmer i, att ungdomar dricker för att bli glada och ha kul och för att det hör till när det är fest. På gymnasiet svarar ännu fler att det är så. Ett mycket starkt motiv för gymnasieungdomen är även: för att man ska våga ta kontakt. Kommunfullmäktiges omsorgsutskott i Linköping har under våren 2002 genomfört en undersökning om alkohol och narkotika bland nästan 1.500 linköpingsungdomar. Det är elever i årskurs 6 och 8, samt 1 och 3 på gymnasiet, som har svarat på frågor om sina attityder till och eventuella erfarenheter av alkohol och narkotika. Men ungdomar tål alkohol sämre än vuxna. Man skadas lättare innan man har vuxit färdigt. Flickor tål dessutom, rent biologiskt alkohol sämre än pojkar. En mycket stor del av våldshandlingar, övergrepp och skadegörelse bland ungdomar sker då de har druckit alkohol. Olyckor, skador, såväl materiella som hos människor kostar samhället miljardbelopp varje år.
Ungdomar och alkohol Föräldrar är de viktigaste personerna i ett barns liv. Vad mamma och pappa säger och gör spelar roll! Många föräldrar köper ut alkohol när ungdomarna ska gå på fest. Kanske för att man i all välmening vill "lära" sina ungdomar att umgås med alkohol? Eller för att man vill veta vad de dricker och slippa oroa sig för hembränt och annat? Men ingen vet vad de har tillgång till under kvällen. Något som man idag vet är emellertid, att i samband alkoholbruk ökar även risken för att man prövar andra sätt att droga sig på. Föräldrar och syskon är de personer som företrädesvis förser ungdomar med alkohol. Därefter kommer kompisar. Det behövs föräldrar som vågar säga ifrån! I Linköpingsundersökningen 2002, svarar 44% av eleverna i årskurs 8, att de får starköl, starkcider, vin och sprit via föräldrar och syskon. I årskurs 1 på gymnasiet är siffran 61% och i årskurs 3 har den stigit till 76%. Samtidigt svarar omkring 80% av ungdomarna att föräldrarna är en viktig kunskapsförmedlarna då det gäller alkohol. Att sprida kunskap är viktigt, men det är också viktigt att våga säga ifrån. Kanske kan det vara bra att prata ihop sig med andra föräldrar, t ex i barnets klass, så att alla har samma regler och kan stötta varandra? Knappt 25 procent i årskurs 6, har druckit alkohol minst ett par gånger. Mer än hälften av dem som har druckit alkohol, har druckit så mycket så att de har känt sig berusade. Därefter ökar konsumtionen under högstadie- och gymnasietiden. I årskurs 3 svarar nära 95% att de dricker alkohol minst några gånger om året. Bruket av alkohol är lika vanligt bland flickor som pojkar. I samtliga årskurser är det ungefär lika många flickor som pojkar, som anger att de dricker alkohol minst ett par gånger per år. Det är också ungefär lika många som pojkar som flickor som påstår att de dricker sig berusade. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör varje år en nationell undersökning av skolelevers drogvanor i årskurs 9. Denna visar att konsumtionen av alkohol successivt har ökat sedan början av 1990-talet fram till år 2000. Därefter har ingen större förändring skett.
Narkotika då? De flesta ungdomarna tar avstånd från bruket av narkotika. Ungefär 75% av ungdomarna i Linköping, i årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet tar avstånd från marijuana och hasch 90% tycker inte att det är OK att pröva andra former av narkotika. Knark är en flykt från verkligheten. Men med den kunskap som idag finns om dess skadeverkningar, så är det svårt att förstå varför människor börjar använda det. Men det är lätt att förstå varför de fortsätter. Med en drog följer ofta ett beroende. Magnus Skoglund Men 12% av eleverna i dessa tre årskurser (14% av pojkarna och 11% av flickorna) säger ändå, att de har prövat någon form av narkotika. Företrädesvis är det marijuana och hasch som man uppger, men även t ex amfetamin, LSD, heroin, lugnande medel och ecstasy förekommer. Var vaksam på beteendeförändringar! Magnus Skoglund, narkotikautredare hos polisen, telefon 013-24 11 32 och Ewa Kindstrand, informationsansvarig på S:t Larsmottagningen, telefon 013-20 68 99, e-mail: ewa.kindstrand@lio.se menar att det är svårt, att som förälder se om ens barn är påtänd. Lättast att upptäcka ett narkotikamissbruk är istället att vara vaksam på förändringar i beteendet. De ger exempel på sånt som kan tyda på missbruk: Våga prata med Ditt barn, ifrågasätt och förklara Din oro. Våga vara förälder och visa var gränserna går. Kanske blir det en konflikt, men varje människa är värd det priset, om alternativet är ett liv i missbruk. Magnus Skoglund Förändringar i umgängeskretsen. Personlighets- och humörsvängningar. Konstiga telefonsamtal på konstiga tider. Pengar och värdesaker försvinner hemma. En pojk- eller flickvän finns, som aldrig presenteras hemma. Trötthet, skolk, brist på hobby etc. Olika knarkattribut och knarktillbehör förekommer plötsligt, som t ex tröjor med cannabislöv, rissla-papper för att rulla cigaretter, rökdon, frimärkspåsar och alminiumfolie. I CAN:s årliga, nationella undersökning 1989, hade 3% av elever i årskurs 9 prövat narkotika. I undersökningen 2002, så hade 8% bland pojkarna och 8% bland flickorna prövat narkotika. Detta är en liten tillbakagång bland pojkar i jämförelse med året innan.
Fakta i Linköpingsundersökningen 2002 Alkoholbruket i siffror I årskurs 6 har nära 25 procent, har druckit alkohol minst ett par gånger. Det är lika många flickor som pojkar som svarar så. I årskurs 8 har över 60% druckit alkohol, minst några gånger under det senaste året och över 25% svarar att de har varit berusade minst 3 gånger. Drygt 5% dricker alkohol varje vecka. Främst dricker man i nämnd ordning: stark-cider, folköl, systemsprit och starköl. I årskurs 1 på gymnasiet dricker drygt 85% alkohol minst ett par gånger om året. Nästan 70 % dricker varje månad och nästan 20% varje vecka. I årskurs 3 på gymnasiet dricker nära 95% alkohol minst ett par gånger om året. Drygt 80% uppger att de dricker varje månad och 30% varje vecka. I årskurs 8, 1 och 3 är det ungefär lika många flickor som pojkar som dricker alkohol minst ett par gånger per år. Det är främst pojkar som anger de största mängderna vid varje tillfälle. Då det gäller vin och cider är det emellertid många flickor, som ibland dricker mer än pojkarna. Föräldrar och syskon är också de personer, som företrädesvis köper ut alkohol åt ungdomar, vid sidan av äldre kompisar. Ungefär 25% av ungdomarna på gymnasiet dricker hembränd sprit någon gång. Narkotikabruket i siffror Nästan 75% procent av ungdomarna, i samtliga av årskurserna, tar avstånd från hasch och marijuana. Nästan 90% tar avstånd från att det skulle vara OK att pröva någon annan narkotika. 12% av ungdomarna, (11% av flickorna och 14% av pojkarna), säger att man har prövat någon form av narkotika/lugnande medel. Särskiljer man gymnasieklasserna, så är det 15% i dessa, som har prövat narkotika. Kunskap om alkohol och narkotika 80% i årskurs 8 samt årskurs 1 och 3 på gymnasiet, får information om alkohol, främst genom föräldrarna och radio/tv. Föräldrarna är något sämre på att informera om narkotika. Över 90% av eleverna i dessa årskurser anser att de, åtminstone har viss kunskap om alkoholens skade-verkningar. Inte riktigt lika många anser att de har kunskap om narkotika.
Information och hjälp i Linköpings kommun Skolkurator, skolsköterska på ditt barns skola S:t Larsmottagningen, (rådgivningsbyrå för alkohol/drogfrågor) Universitetssjukhuset, Sandbäcksgatan 17 Telefon 013-22 54 83 (dag) eller 20 68 62 (dag) Vid misstanke om att någon använder droger kan du alltid vända dig till S:t Larsmottagningen för att få råd och hjälp. Beroendekliniken/TNE Universitetssjukhuset, Sandbäcksgatan 17 Telefon 013-22 54 80 (hela dygnet) Råd och Stöd/Linköpings Kommun Telefon 013-20 69 68 Ella-mottagningen (för ungdomar) Telefon kommunens växel 013-20 60 00 Fältverksamheten (för ungdomar) Telefon 013-20 59 02, 013-20 60 04 eller kommunens växel 013-20 60 00 Eleonoragruppen Järvägsgatan 8 Telefon 013-12 99 30 Stadsmissionens rådgivningsbyrå Repslagaregatan 37 Telefon 013-10 19 59 Sociala Förvaltningen Barnhemsgatan 2 (ingång från gården) Telefon kommunens växel 013-20 60 00 Sociala Jouren När kontoren är stängda: Telefon 013-20 75 26, i nödsituation: 112 Socialsekreterare i Polishuset Telefon 013-24 10 00 eller 013-20 64 31 Polisens Gatulangningsgrupp Telefon 013-24 11 32 eller 0705-77 77 28 FRIVILLIGA ORGANISATIONER FMN Föräldraföreningen Mot Narkotika Telefon 013-12 36 47 SIMON - Svenskar och Invandrare Mot Narkotika Telefon.nr. till ordf Tommy Sennehed: 013-720 85 Linköpings Nykterhetsförbund Telefon 013-13 10 18 Kvinnohuset i Linköping, kvinnojour och tjejjour Telefon 013-13 43 84 Du får vara anonym. Tystnadsplikt. Nätverket Arken Telefon 013-22 54 95 Länkarna Telefon 013-14 91 96 Vissviks Kamratförening Telefon 013-21 26 82 Verdandi Telefon 013-17 63 76 Anonyma alkoholister Anonyma narkomaner Telefon 013-13 99 92 BRIS Barnens Rätt i Samhället Barnens HjälpTelefonefon (för dig upp till 18 år): 0200-230 230. BRIS Region Öst: Telefon 011-16 17 81 Hemsida: Information/debatt/tävlingar - hemsida för ungdomar men även för vuxna: www.drugsmart.linkoping.se Vill du veta mer om omsorgsutskottets undersökning i Linköping? Under hösten år 2002 kommer en fullständig rapport att färdigställas och redovisas. Har Du frågor om undersökningen eller vill beställa ett exemplar av den så kontakta Lars-Åke Gustafson på LK Statistik och utredningar. Telefon 013-20 71 34. Fritidsgårdarna i Linköpings Kommun Kontakta kommunens växel 013-20 60 00 Hemsida: www.linkoping.se; välj Utbildning - Fritidsgårdar. Kommunfullmäktiges omsorgsutskott Foldern är producerad av kommunfullmäktiges omsorgsutskott. Redigering och layout: Informationskontorets Mediagrupp. Foto: Staffan Gustavsson/Redakta. Tryck: Centraltryckeriet 2002