SWEDISH TRADE COUNCIL >>

Relevanta dokument
SWEDISH TRADE COUNCIL >>

EXPORTCHEFSINDEX EMI FÖRSTA KVARTALET FEBRUARI 2016 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

EXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 2016

BUSINESS SWEDEN DJUPDYKNING FÖR ASIEN

EXPORTTEMPERATUREN SJUNKER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) TREDJE KVARTALET 2016

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

HÖGRE EXPORTTEMPERATUR

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

ÖKAD OPTIMISM BLAND EXPORTFÖRETAGEN EMI (EXPORTCHEFSINDEX) FÖRSTA KVARTALET 2017

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

BUSINESS SWEDEN AVSLAGET I EUROPA OCH ASIEN

TRYCKET STIGER I EXPORTEN

Fullt drag i exporten EXPORTCHEFSINDEX FÖRSTA KVARTALET 2018 BUSINESS SWEDEN

Dämpad optimism hos exportföretagen EXPORTCHEFSINDEX TREDJE KVARTALET 2017

Högtryck i svensk export

EN SVAG PERIOD FÖR VÄSTVÄRLDENS EKONOMI

BUSINESS SWEDEN DYSTRA EXPORTUTSIKTER

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Stockholms besöksnäring. September 2014

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Inledning om penningpolitiken

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Stockholms besöksnäring. November 2014

SOM CHEFEKONONOM ANSVARIG FÖR BUSINESS SWEDENS ANALYS AV TRENDER I MAKRO OCH GLOBALISERING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Investment Management

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Vart tar världen vägen?

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Makroanalys okt-dec 2012

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

VECKOBREV v.44 okt-13

Sverige behöver sitt inflationsmål

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Makrokommentar. Januari 2017

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

VECKOBREV v.19 maj-13

Stockholms besöksnäring. April 2015

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Stockholms besöksnäring. September 2016

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

VECKOBREV v.18 apr-15

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Månadsrapport augusti 2012

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Portföljförvaltning Försäkring

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 2011

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Konjunkturutsikterna 2011

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Transkript:

SWEDISH TRADE COUNCIL >> 2012-01-30

NEDGÅNG I VÄRLDSEKONOMIN HUR DJUP? HUR LÅNGVARIG? Mauro Gozzo Exportrådet/Swedish Trade Council December 2011

JAG SVARAR BLAND ANNAT FÖR EXPORTRÅDETS MAKROEKONOMISKA BEVAKNING Görs för svenska företags räkning i Marknads-översikt från Exportrådet/STC Market Survey som kommer tre ggr per år Efterfrågeutveckling och prognoser för nära 40 länder Tillgänglig för prenumeranter för 4950 kr/år Publiceras i april, september och december Ansvarig för Exportchefsindex, en indikator som baserar sig på exportföretagens förväntningar

EUROPA OCH NORDAMERIKA UTGÖR FORTFARANDE EN STOR DEL AV VÄRLDSEKONOMIN MEN ASIEN OCH ANDRA TILLVÄXTREGIONER KNAPPAR IN Världens BNP per region 2010 (%) 6 6 29 31 Europé North America Asia Pacific South & C.America Africa, Middle East 27

TILLVÄXTEKONOMIERNA STOD FÖR MERPARTEN AV TILL- VÄXTEN 2010, ETT ÅR DÅ VÄSTVÄRLDEN HADE GOD TILLVÄXT % av Världens tillväxt i fasta priser 2010 % av världens BNP 2010 Västeuropa 10 25 USA/Canada 18 26 Kina 23 9 Japan 8 9 Asien exkl Japan 40 21 Centr.& Östeuropa, Turkiet 7 6 Latinamerika 11 8 Mellanöstern 3 3 Afrika 3 3

KINA DRAGLOK FÖR VÄRLDSEKONOMIN Nära en fjärdedel av världens tillväxt 2010. Åtstramningar håller på att sänka tillväxten som officiellt rapporterades till 8,9 % i årsförändring fjärde kvartalet, vilket gav 9,2 % för helåret. Inflation toppade på 6,5 % i augusti. Inte bara livsmedelspriser drev. Lönerna framför allt i kustprovinserna, fastighetspriserna drev upp kostnadsläget. Men i december var man nere i 4,1 %. Nya prioriteringar från ledningen i december. Prioritetsordning Tillväxt-inflation-struktur 2012 i stället för Inflation-tillväxt-struktur som prioriteringen var inför 2011. Penningpolitiken ändras till maintain reasonable expansion of money and credit aggregate i stället för controlling excessive growth of credit. Fjärde kvartalet ökade importen med 15 % i värde (kinesiska yuan). En inbromsning men fortfarande ett bevis på en god aktivitet. Industriproduktionens ökningstakt flackar också av, men fortfarande hög. Snabbare nedgång i kustprovinserna.

INFLATIONEN PÅ VÄG NED I KINA

INDUSTRIPRODUKTIONENS ÅRSFÖRÄNDRINGS- TAKT HAR SAKTAT IN NÅGOT

TIGRARNA HAR EN TYDLIGARE DÄMPNING AV INDUSTRIPRODUKTIONEN

KLARARE INBROMSNING I DE ASIATISKA TIGEREKONOMIERNA Korea 3 % BNP-tillväxt q-on-q i årstakt Kv 3. Avvaktande konsumtion. Taiwan -0,6 % BNP-tillväxt q-on-q i årstakt Kv 3. Exporten har saktat in. En del tillfälliga faktorer försämrade siffrorna. Hongkong +0,4 % BNP-tillväxt q-on-q i årstakt Kv3. Negativ exportutveckling Kv 3. Inflation har eroderat de inhemska hushållens köpkraft. Årsförändringen i konsumtionen ändå hög. Fastighetspriser på väg ned. Thailand. I fjärde kvartalet drabbades landet av en omfattande översvämningskatastrof som slog ut stora delar av industriproduktionen och skapade stora störningar i leverantörskedjorna för den globala PC-industrin. En stor del av motorerna till hårddiskar tillverkas i Bangkokprovinsen.

INDIEN FRÅN 9 % TILLVÄXT 2010 HAR TILLVÄXTEN FLACKAT AV TILL 6,9 % TREDJE KVARTALET I ÅR Överhettad ekonomi där inflationen tog fart. Inflationen uppe i 9 11 % enligt olika index men föll tillbaka i december. Bank of India har dragit upp räntenivån till 8,5 %. Det har drabbat bilförsäljning och annan försäljning av kapitalkonsumtionsvaror. Inhemsk efterfrågan börjar dala. Tillverkningsindustrin har tidigare lett utvecklingen men expansionstakten har fallit tillbaka rejält. Exporten har utvecklats starkt, gynnad av svagare rupee. Exporten ökade 27 % tremånadersperioden sep-nov i värde jfr med föregående år.

BRASILIEN BROMSAR IN REJÄLT Ekonomin uppvisade negativ tillväxt 3 kvartalet (från föregående kvartal) Var 7,5 % 2010. Överhettning ledde till att inflationen tog fart. Den starka realen drabbade delar av exportindustrin men i höst har realen fallit. Banco do Brasil höjde styrräntan ända till 12,5 %. Började sänka 31 augusti. Styrräntan nu 10,5 %. Inflationen 6,1% i december är på väg ned trots svagare real. På sikt stor tillväxtpotential. Nya oljefyndigheter har hittats som väntas göra Brasilien till världens femte största oljeproducent 2020.

TYSKLAND, HOLLAND OCH SYDKOREA HAR VARIT FRAMGÅNGSRIKA PÅ TILLVÄXTMARKN, INTE SVERIGE

USA EKONOMIN PÅ VÄG UPP MEN TAKTEN ÄR LÅNGSAM BNP-tillväxten 2 % fr föreg kvartal i årstakt Kv 3. Omslag på arbetsmarknaden till stigande sysselsättning igen. Konsumentförtroendet har brutit den nedåtgående trenden som tidigare fått en del betraktare att spå recession. Detaljhandelsförsäljningen har åter börjat växa. Bostadsmarknaden har bottnat men vill däremot inte lyfta, även om de senaste månaderna visar på något bättre siffror för påbörjade lägenheter än tidigare. Stark produktivitetsutveckling i företagen under krisen. Bra ULC-utveckling. Bra lönsamhetsutveckling. Lägre oljepriser utgör en stimulans.

USA- INVESTERINGARNA DRAR ÅTERHÄMTNINGEN

EUROZONEN I STORA SVÅRIGHETER Skuldkrisen har lett till kraftigt stigande upplåningsräntor för allt fler stater i eurozonen. Stigande spread mot Tyskland för Portugal, Italien, Spanien, Belgien, Frankrike. Viss nedgång i räntorna senaste veckorna. Har tvingat fram ytterligare åtstramningspaket som i sin tur verkar som en nedåtskruv för ekonomin och riskerar att minska statens intäkter. Politisk ovilja, främst ideologisk betingad att åtgärda problemen skrämmer slag på finansmarknaden. Åtgärder för att skapa regler som hindrar att situationer som denna uppstår, men när vi redan är där? Ingen egentlig kris för eurozonen som ekonomi. Samlat budgetunderskott, statsskuld, bytesbalans inte alls alarmerande. Jämför med USA. Det är den politiska oviljan som är problemet. Tysklands vägran att ge ECB rollen som lender of last resort skapar osäkerhet.

TYSKLAND DÄMPAD TILLVÄXT. 1,8 % BNP-tillväxt fr föreg kvartal i årstakt. Samtidigt upprevidering av den tidigare svaga siffran för Kv 2. Tillväxten för 2011 bör hamna på 2,9 %. Hushållens reala disponibla inkomster har stigit och privat konsumtion drev tillväxten 3 kvartalet. Detaljhandeln backade dock i november. Exporten har flackat av. Positivt är att sysselsättningen fortsatt att öka. IFO index över affärsklimatet har förbättrats tre månader i rad (senast nu i januari). Risk att skuldkrisen i Europa får effekten att tyskarna håller igen. Konsumentförtroendet har backat. IFO för detaljhandeln backade också senast.

HEMMAMARKNADEN SKULLE TA FART I TYSKLAND MEN HAR STAGNERAT

EXPORTORDERINGÅNGEN STAGNERADE. SISTA MÅNADEN LITE BÄTTRE

STORBRITANNIEN ÅTSTRAMNINGAR TYNGER Åtstramningspolitiken med momshöjningar tynger hushållen BNP-tillväxten var ändå positiv tredje kvartalet med en uppgång på 2 % från föregående kvartal i årstakt. UK är snabba med statistik och den första uppskattningen för fjärde kvartalet har kommit en minskning med 0,8 % i årstakt! Industriproduktionen speciellt svag med klar nedgång. Byggandet också en minskning, och nolltillväxt i tjänster. Bostadspriserna har stagnerat en bit under toppnivån. Viss lättnad från ökad export som drar med sig en del investeringar i företagen. Men exporten väger inte tungt i Storbritannien. Vi räknar med en teknisk recession. Två kvartal med minskande BNP.

FRANKRIKE AKTIVITETEN LITE BÄTTRE 3 KVARTALET MEN RISK FÖR RECESSION FRAMÖVER Svag konsumtion, och andra kvartalet drogs dessutom ned av en del temporära effekter. Tredje kvartalet blev BNP-tillväxten positiv 1,6 % fr föreg kvartal i årstakt. Finansmarknaderna har satt Frankrike under press. Spreaden för tioåriga statsobligationer mot tyska uppe i över 150 punkter, 135 punkter senast. Budgetunderskottet är stort. Stramare finanspolitik kommer att få negativa effekter på tillväxten 2012. Exporten den komponent som gått bäst, men saktar in. Hushållens och företagens förtroende på väg ned. Förmodligen blir tillväxten negativ fjärde kvartalet och det kan följas av ytterligare något negativt kvartal.

ITALIEN SVAG TILLVÄXT SEDAN FINANSKRISEN Exporten har drivit den återhämtning som man överhuvudtaget kan finna. Varuexporten ökade första nio månaderna 2011 med 14 % i löpande priser från samma period 2010, vilket är bättre än Sverige. Industriproduktionen bottnade redan i mars i fjol men sedan dess återhämtade man en tredjedel av nedgången innan det åter försvagades. Svag produktivitetsutveckling. Hög statsskuld och inget annat land har varit så försiktig med att använda finanspolitiken. Hög sparande i hushållen. Har ändå kommit med i statsskuldkrisen eftersom man haft svårt att presentera en trovärdig väg att få ned statsskulden. Räntan på statsobligationer steg kraftigt till över 7 % innan Berlusconi ersattes av en opolitisk regering ledd av Mario Monti För hög kostnadsutveckling gentemot Tyskland under det senaste decenniet. På något sätt måste man växla över en del av statens skuld till en privat skuld. Stora åtstramningar med syfte till balanserad budget 2013 planeras vilket kan sänka efterfrågan ytterligare. För mycket skattehöjningar, för lite tillväxtfrämjande åtgärder.

KONSUMENTFÖRTROENDET ÄR PÅ VÄG NED I DE STORA LÄNDERNA I VÄSTEUROPA. VISS LJUSNING SENAST

OCH NÄRINGSLIVET FÖLJER EFTER

RISKPREMIEN PÅ EUROZONENS STATSOBLIGATIONER JÄMFÖRT MED TYSKLAND HAR BARA ÖKAT

DIVERGENSEN I UNIT LABOR COST MELLAN TYSKLAND OCH SÖDRA EUROPA EN VIKTIG ANLEDNING TILL KRISEN 150 Arbetskraftskostnad per producerad enhet 2000-2010 140 130 120 110 Germany France Italy Spain Portugal Greece Sweden 100 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

NORDEN GER INTE SVERIGE SAMMA DRAGHJÄLP SOM TIDIGARE Danmark har en benägenhet att revidera sina nationalräkenskaper rejält. Senaste kvartalet (det tredje) som vi har statistik för visade negativ tillväxt, även i årsförändring. Hushållen fick en smäll när bostadsbubblan brast.konsumtionen svag trots att hushållens sparkvot är rekordlåg. Det finns därmed inga outnyttjade resurser som i många andra länder i Europa med svag konsumtion. Norge. Rekyl uppåt för offshoreekonomin gav en stark tillväxtsiffra Kv 3. Vi räknar med bra tillväxt i den norska ekonomin 2012 och 2013. Norges Bank sänkte räntan 50 punkter med hänvisning till konjunkturen. Finland. Återhämtningen bra i siffror men inte i relation till den djupa krisen. Svagheten för Nokia har tyngt. Bra statsfinanser. Konsumtion har tagit fart.

CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA ÖMSOM VIN ÖMSOM VATTEN Ryssland. Bra siffra Kv 3: 4,9 % y-on-y beror på bränderna Kv3 2010. Konsumtionen på väg upp. Industrin växer, men inte imponerande. Bilindustrin på väg upp. WTO-inträde bör stimulera ekonomin på sikt. Polen fortsatt bästa ekonomin i Centraleuropa. 4,2 %tillväxt Kv 3 y-on-y. Konsumtionen har utvecklats bra men håller på att sakta in. Efter åtstramningar ligger Centralbanken kvar på 4,5 % styrränta, men kommer börja lätta. Tjeckien. Svag tillväxt. Inhemsk efterfrågan svag. Åtstramningar med höjd moms till 2013. Ungern. Mycket svag utveckling efter kris i statsfinanserna 2005. Ser ut att vara på väg in i en ny nedgång även om Kv 3 var hyfsat. Baltikum. Överträffar förväntningarna. Urstark export. Även inhemsk efterfrågan drar

JAPAN - JORDBÄVNINGEN SÄNKER TILLVÄXTEN 2011 MEN ÅTERUPPBYGGNADEN HAR REDAN SATT FART PÅ AKTIVITETEN BNP-tillväxt starka 6 % fr föreg kv i årstakt, men minskning y-on-y. Nedgången pga jordbävningen mindre än vad många befarat. Jordbävningen med tsunami utraderade 1 % av kapitalstocken. Det motsvarar mer än 3 % av BNP. Produktionen drabbades mycket hårt i 3 provinser som motsvarar 4 % av Japans BNP och skadade produktionen även på andra håll. Man får en långsiktig nedgång i elkapaciteten. Konsumtionen positiva överraskningen Kv 3. Problem med den starka yenen. Exporten tog dock ordentlig fart tredje kvartalet. Kraftigt överskott i bytesbalansen. Det är staten som är skuldsatt.

SYDAMERIKA - STARKA FUNDAMENTA I BRASILIEN, PERU, COLOMBIA OCH CHILE Argentina bråttas med allt högre inflation som regeringen frenetiskt friserar i statistiken. Tillväxten kanske inte så hög som rapporterade 10 % tredje kvartalet y-o-y. Konsumtionen dock stark och man kan se på konsumentförtroendet att det ligger högt. Industriproduktionen ökade dock med bara 3,4 % y-o-y fjärde kvartalet så aktiviteten håller på att dämpas. Stigande exportpriser har länge varit till Argentinas hjälp men t.ex. priset på sojabönor har fallit tillbaka sedan i somras. Chile bevakar jag inte sedan flera år. Stark ekonomi som förväntas ha vuxit med över 6 % 2011. Stort kopparberoende. Kopparpriserna föll tillbaka något i början av hösten men har förstärkts den senaste tiden. Bra sysselsättning kommer att hålla uppe konsumtionen. Omfattande infrastruktursatsningar. Möjligen någon dämpning i aktiviteten 2012 med sämre internationell konjunktur. Trolig förstärkning av valutan.

BLANDAD UTVECKLING I ANDRA TILLVÄXTEKONOMIER Turkiets ekonomi fortsatt mycket starkt 2011 men överhettning tvingar fram en snabb inbromsning. Sydafrika. Dämpad tillväxt Kv 3 men tillfällig faktorer drog ned. Stigande livsmedelspriser drabbar hushållen liksom höjda eltariffer. Stramare politik nödvändig. Indonesien relativt opåverkat av internationell konjunktur. Bra fart. Stigande FDI. Gulfen har gynnats av höga oljepriser. Har också ökat produktionen när Libyen föll bort. UAE har lämnat svackan pga fastighetskrisen bakom sig.

BASSCENARIO DEC 2011: RECESSION I VÄSTEUROPA MEN INTE I VÄRLDSEKONOMIN. 2012 DOCK ETT SVAGT ÅR GLOBALT Prognos BNP-tillväxt (%) 2011 2012 2013 Västeuropa 1.5 0.3 1.8 Nordamerika 1.9 2.0 2.6 Asien, Oceanien 4.6 4.9 5.6 Världen 3.0 2.7 3.6

RIKTNINGEN INGER FARHÅGOR MEN RISKEN FÖR EN DJUP RECESSION ÄR LÅG Den viktigaste faktorn som talar emot en djup recession är att hushållens finansiella ställning liksom företagens finansiella ställning är god i alla större länder. Ganska god probleminsikt. Ingen plötslig chock. Statsskuldkrisen i flera västeuropeiska länder och dess inverkan på det europeiska banksystemet oroar hushållen och de finansiella marknaderna. Effekten blir att hushållen skiftar från konsumtion till sparande (framför allt i Europa). Draghjälp från omvärlden och pent up demand kommer åter sätta fart på efterfrågan. Inbromsningen i tillväxtländer har drabbat exporten dit, men länderna kan börja växla om till mindre åtstramningar allteftersom inflationsrisken försvinner. Räkna med att starkare tillväxt i tillväxtekonomierna kan ta ett tag innan det realiseras. USA en annan dark horse. Återhämtningen kan gå fortare. Även där politisk osäkerhet under det närmaste året. Troligt att dollarn stärks mot euron, vilket gynnar eurozonen.

EXPORTCHEFSINDEX - Sjuttonde mätningen november 2011 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande. De sju frågorna har lika stor vikt i det övergripande EMI. Resultatet presenteras också i form av ett delindex för nuläget och ett delindex för prognosfrågorna. Mätningen genomfördes 31 oktober-14 november. Resultaten presenteras som ett diffusionsindex. Det betyder att värden över 50 innebär att det är fler som tror på en förstärkning än en försvagning och tvärtom. Respondenterna delas upp i storföretag (>250 mkr exportvärde) och SME (exportvärde 25-250 mkr) Resultatet viktas med företagens exportvärde Svarsfrekvensen var denna gång 80%. Urvalet har förnyats och det har fått svarsfrekvensen att gå ned från förra gången. Resultatet finns på www.swedishtrade.se under Exportfakta Nästa rapport kommer 16 februari EXPORTRÅDET >> Exportchefsindex kv4 2011 33 2011-11-17

EMI FÖLL TILL 47,6 I NOVEMBER INDIKERANDE EN NEDGÅNG FÖR EXPORTEN Exportchefsindex - Totalt Källa: Exportrådet, SCB EXPORTRÅDET >> EXPORTCHEFSINDEX KV4 2011 2011-11-17

STARK ÖVERVIKT FÖR NEDGÅNG I VÄSTEUROPA - Trendbrott uppåt för Nordamerika! Asien åter starkare. Exportefterfrågan per region Index 90 80 70 60 50 40 30 Västeuropa Central- och Östeuropa Asien och Oceanien Nordamerika Sydamerika Mellanöstern, Balkan och Afrika 20 10 kv1 2011 kv2 2011 kv3 2011 kv4 2011 Källa: Exportrådet, SCB EXPORTRÅDET >> EXPORTCHEFSINDEX KV4 2011 2011-11-17