Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning

Relevanta dokument
Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej


Vad finns att berätta om denna rapport?


Samverkan och samråd

Miljöövervakningsprogram. ekologisk status Miljöförvaltningen

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Naturvårdsverkets författningssamling

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Referensgruppsmöte JordSkog

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Projekt Kullån, Burån och Hovaån


Kalkning och försurning i Jönköpings län

Åtgärdsområde 010 Bolån

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

vi övervakar sveriges Sötvatten

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Länsstyrelsens fiskundersökningar i fyra vattendrag och tre sjöar 2017

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Gemensamt delprogram för stormusslor

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

Åtgärdsområde 138 Målenån

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Hammarskogsån-Danshytteån

Åtgärdsområde 004 Västerån

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Länsstyrelsens fiskundersökningar i 15 vattendrag och tre sjöar 2015

Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Ätrans recipientkontroll 2012

Åtgärdsområde 010 Bolån

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

Hitta ditt vatten. - en handledning. Vatteninformationssystem Sverige. VISS - VattenInformationsSystem Sverige

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Kunskapsunderlag för delområde

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Provfiske i sjöar år

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Kalkning och bottenfauna

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Bottenfauna i Västmanlands län 2015

Vad påverkar god vattenstatus?

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Kalkningens kemiska effektuppföljning Delprogram inom Regional miljöövervakning

Transkript:

1 (11) Pelle Grahn Direkt: 019-19 35 21 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 15 Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag 2009-2014 Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning Delprogram inom Regional miljöövervakning POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR 701 86 ÖREBRO Stortorget 22 019-193000 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro 202100-2403

2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Mål och syfte... 3 Strategi... 3 Bakgrund... 4 Undersökning... 4 Undersökningstyper... 5 Objekturval (urvalsstrategi och stationslista)... 5 Kvalitetssäkring... 6 Datalagring... 7 Utvärdering/information/rapportering... 7 Samfinansiärer/samarbetspartners... 7 Kostnad och Tidsplan... 7 Övriga undersökningar... 7 Litteratur... 8 Bilagor... 11

3 (11) Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag 2009-2014 Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning Delprogram inom regional miljöövervakning Program: Miljömål: Sötvatten Sjöar och vattendrag Levande sjöar och vattendrag. Bara naturlig försurning. Mål och syfte Målet är att översiktligt kontrollera fisk och bottenfauna i speciellt värdefulla vatten, ge underlag för en effektiv planering av kalkning och biologisk återställning, ge en bild av kalkningens långsiktiga effekter, ta fram underlag för uppdatering av statusbedömning för ytvattenförekomster. Syftet med fisk- och bottenfaunaundersökningar är följa upp eventuella biologiska variationer i sjöar och vattendrag. Strategi Utformningen av övervakningen samt effektuppföljningen i sjöar och vattendrag skall medge bedömning av det operativa åtgärdsmål som ligger till grund för åtgärden. Biologisk analys utförs före åtgärd samt skall ske så långt efter åtgärden att det förväntade nya miljötillståndet stabiliserats. Till stöd för analys och utvärdering bör dock långtidsserier samt undersökning från samma år utföras från referensobjekt. Delprogrammet ska även komplettera andra pågående och framtida program där vattenförekomsternas ekologiska och kemiska status övervakas (VISS). De kalkningsprojekt som enligt Länsstyrelsens bedömning är speciellt värdefulla vatten skall ingå i ett grundprogram för biologisk uppföljning med undersökningar i 6-års intervall i vattendrag och 10-års intervall i sjöar. Grundprogrammet kompletteras med okalkade referensobjekt som belyser säsongs - och mellanårsvariationer. Både de kalkade och okalkade objekten skall ingå i Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag. Dessutom

4 (11) samordnas undersökningarna med flodpärlmusselundersökningar och andra delprogram där det utförs vattenkemiska undersökningar. Bakgrund Miljöövervakning genom nät- och elfiske samt bottenfaunaundersökning har pågått i länet sedan 1969 (elfiske). Under åren har allt fler sjöar och vattendrag uppmärksammats i miljöövervakningen och därmed har antalet provtagningsstationer ökat. Effektuppföljning i kalkade vatten har pågått i länet sedan 1977, då de första organiserade kalkningsförsöken startade. Under åren har allt fler sjöar kalkats och därmed har antalet provtagningsstationer ökat. Föreliggande delprogram speglar väl den effektuppföljning som hittills utförts. Beträffande den utvärdering som hittills utförts märks oftast att de olika faunasamhällena har reagerat positivt med ökande individantal, artantal samt en jämnare tillväxtfördelning. Ett flertal årliga rapporter har tagits fram (se Litteraturlista) av bl.a. Länsstyrelsen i Örebro län som ligger till grund och kommer att ligga till grund för uppföljningutvärdering. Under senare år, 2003-2007, ingår även mörtkontrollfisken i de årliga rapporterna. Föreliggande delprogram är en uppdatering/revidering av delprogrammet Artövervakning i sjöar och vattendrag samt Kalkningens biologiska effektuppföljning (2001-10-10) som var för perioden 2002-2006 samt Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag 2007-2011 (2006-10-03). Undersökning Totalt 43 vattendrag och 84 sjöar ingår i programmet. Av dessa är 42 vattenförekomster med fördelningen 30 vattendrag och 12 sjöar. Fördelning på metod och undersökningsprogram visas nedan. Kommentar: KALK = Kalkningens biologiska effektuppföljning, RMÖ = Regional miljöövervakning (även referensstation till kalkningens effektuppföljning), NMÖ = Nationell miljöövervakning. Länsstyrelsen i Örebro län utför de flesta undersökningarna. Fiskeriverket utför nätprovfisket i en sjö (IKEU, se förklaring nedan) och elfiske på tre stationer i Trösälven (Nationell miljöövervakning).

5 (11) Antal vattendrag och sjöar samt vattenförekomster inom parentes fördelade på olika undersökningsprogram. Antal Vattendrag Sjö KALK 29 (16) 83 (12) RMÖ 13 (13) 0 (0) NMÖ 1 (1) 1 (0) Summa 43 (30) 84 (12) Antal stationer i vattendrag och sjöar fördelade på olika undersökningsprogram. Stationer Vattendrag Sjö KALK 34 83 RMÖ 17 0 NMÖ 3 1 Summa 54 84 Undersökningstyper Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Tidsserier (Naturvårdsverket, 1996b). Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral (Naturvårdsverket, 2003a). Elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket, 2008). Mörtkontrollfiske i sjöar (Länsstyrelsens publikation 2004:15). Provfiske i sjöar (Naturvårdsverket, 2001). Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket, 2005). Vattenkemi i sjöar (Naturvårdsverket, 1996a). Vattenkemi i vattendrag (Naturvårdsverket, 1994). Växtplankton i sjöar (Naturvårdsverket, 2004). Där undersökningar utförs gällande bottenfauna, vattenkemi och växtplankton så kan dessa ingå i delprogrammet Undersökningar i ytvattenförekomster, se Bilaga 4 där Ja är angivet under kolumnen VF. Objekturval (urvalsstrategi och stationslista) I delprogrammet ingår totalt 138 stationer, där 117 stationer är uppföljning av kalkade vatten och 21 stationer finns i okalkade vatten (som även fungerar som referensstationer till kalkade vatten). De sjöar och vattendrag som selekterats är enligt Länsstyrelsens bedömning speciellt värdefulla vatten, d.v.s. vatten där den biologiska mångfalden bedömts som speciellt värdefull (t.ex. öring och mört) samt eventuella hotade arter (t.ex. flodpärlmussla). Stationer i vattendrag för

6 (11) bottenfaunaundersökningar och elfiske 2009-2014 visas på karta i Bilaga 1. Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske 2009-2014 visas på karta i Bilaga 2. Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske 2015-2016 visas på karta i Bilaga 3. Stationer per undersökningsår visas i tabeller i Bilaga 4. Förklaring till rubriker i tbellerna i Bilaga 4: Station: Xk: Yk: Typ Metod Fkvs Uår Kn Vs: Nr: Und: FPM VF Utfört Sjö-/vattendragsnamn x-koordinat enligt rikets nät y-koordinat enligt rikets nät Undersökningstyp: B = Bottenfauna, F = Fisk, M = Mört Undersökningsmetod: Bs = Bottenfauna-sjö, Bv = Bottenfauna-vattendrag, E = Elfiske, NN = Nät Norden, N8 = Nät maskstorlek 8 mm. Frekvens, årsintervall År då undersökningen ska utföras Kommun Vattensystemnummer enligt SMHI Sjö-/vattendragsnummer enligt Länsstyrelsen Undersökningsprogram: IKEU = Integrerad kalkningseffektuppföljning, KALK = Kalkningens biologiska effektuppföljning, RMÖ = Regional miljöövervakning (referensstation till kalkningens effektuppföljning), NMÖ = Nationell miljöövervakning Samordning med flodpärlmusselprogrammet Vattenförekomst Senaste undersökningsår KOMMENTAR: Bottenfaunaundersökningar utförs även i andra delprogram. Blå/kursiv text innebär att undersökning utförs externt, dvs inte av Länsstyrelsen. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringskontroller hos utförare och datavärd: Kvalitetskontroll av analysförfarande. Kontroll av att inlämnade uppgifter är kompletta och att stationsangivelser, datum m.m. stämmer med på förhand given information. Kontroll av att rätt variabel angivits. Återkontroll gentemot utföraren av att inlagda uppgifter är korrekta. Jämförelse med tidigare värden från samma station (eller område). Rimlighetsbedömning av analysresultatet.

7 (11) Datalagring Analysdata registreras fortlöpande av Länsstyrelsen i Länsstyrelsens egna register. Fiskeriverket är datavärd för El- och Nätfiske. Länsstyrelsen är tillsvidare datavärd för bottenfauna. Utvärdering/information/rapportering Utvärdering av undersökningarna utförs årligen i samband med uppdatering av planen för miljöövervaknings- respektive kalkningsverksamheten. Rapportering utförs årligen av Länsstyrelsen senast 31/3 till Fiskeriverket (datavärd för El- och Nätfiske), senast 30/6 till Naturvårdsverket (kalkning + miljöövervakning) berörda kommuner, grannlän, fiskevårdsföreningar, vattenoch vattenvårdsförbund. Samfinansiärer/samarbetspartners Effektkontrollen finansieras via Naturvårdsverkets anslag för Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag samt Miljöövervakningen. Samarbetspartners är fiskevårdsföreningar, Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Kostnad och Tidsplan Kostnaderna per aktivitet har beräknats enligt följande: Elfiske & bottenfauna, 3 000 kronor + 8 000 kronor per vattendrag. Mörtkontrollfiske, 3 000 kronor per sjö. Undersökningarna utförs generellt under augusti i sjöarna och under september i vattendragen varje år med rapportering senast under juni påföljande år. Övriga undersökningar Föreliggande delprogram samordnas med undersökningar i andra delprogram som t.ex. Miljöövervakning av flodpärlmussla och Undersökningar i ytvattenförekomster.

8 (11) Bottenfaunaundersökningar utförs även inom den Samordnande Recipentkontrollen (SRK). Litteratur Artövervakning i sjöar och vattendrag samt Kalkningens biologiska effektuppföljning. Länsstyrelsen i Örebro län. Dnr 238-2480-2001, dos nr 1800-000-012. Bilaga 2:10. Biologisk bedömning av föroreningssituationen i tolv vattendrag i Örebro län 1987. - Länsstyrelsen i Örebro län, Naturvårdsenheten. 1988:6, Medin, M. och Thörne, L. Biologisk bedömning av försurningssituationen i 29 vattendrag i Örebro län. Sammanfattning för perioden 1987-1989. - Länsstyrelsen i Örebro län, Miljövårdsenheten. 1990:11, Medin, M. och Nyberg, P., 1990. Biologisk bedömning av försurningssituationen i nio vattendrag i Örebro län 1989. - Länsstyrelsen i Örebro län, Miljövårdsenheten. 1990:6, Medin, M. och Thörne, L., 1989. Biologisk bedömning av försurningssituationen i åtta vattendrag i Örebro län 1988. - Länsstyrelsen i Örebro län, Naturvårdsenheten. 1989:4, Lundqvist, L., 1988. Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007.- Länsstyrelsen Örebro län. Publ. nr 2008:21, 147 sid. Grahn, P., et al., 2008. Biologisk undersökning av 9 sjöar och 17 vattendrag i Örebro län 2006.- Länsstyrelsen Örebro län. Publ. nr 2007:18, 106 sid. Grahn, P., et al., 2007. Biologisk undersökning av 11 sjöar och 12 vattendrag i Örebro län 2005. Huvudrapport. - Länsstyrelsen Örebro län. 2006:14, 33 sid. Grahn, P., et al., 2006. Biologisk undersökning av 11 sjöar och 12 vattendrag i Örebro län 2005. Rapportbilaga. - Länsstyrelsen Örebro län. Bilaga:2006:14, 57 sid. Grahn, P., et al., 2006. Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län 2004. Rapportbilaga. - Länsstyrelsen Örebro län. Bilaga:2005:23, 90 sid. Grahn, P., et al., 2005. Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län 2004. Huvudrapport. - Länsstyrelsen Örebro län. 2005:23, 49 sid. Grahn, P., et al., 2005. Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län 2003. - Länsstyrelsen Örebro län. 2004:15, 114 sid. Grahn, P., et al., 2004. Biologisk undersökning av 14 vattendrag i Örebro län 2002. - Länsstyrelsen Örebro län. 2003:23, 98 sid. Grahn, P., et al., 2003. Biologisk undersökning av en sjö samt elva vattendrag inom Örebro län 2001. - Länsstyrelsen Örebro län. 2002:15, 81 sid. Grahn, P., et al., 2002. Biologisk undersökning av en sjö samt nio vattendrag inom Örebro län 2000. - Länsstyrelsen Örebro län. 2001:10, 59 sid. Grahn, P., et al., 2001.

9 (11) Biologisk undersökning av två sjöar samt fem vattendrag inom Örebro län 1999. - Länsstyrelsen Örebro län. 2000:30, 42 sid. Grahn, P., 2000. Biologisk undersökning av en sjö samt 11 vattendrag inom Örebro län 1998. - Länsstyrelsen Örebro län. 1999:3, 68 sid. Dahlquist, K., 1999. Biologisk undersökning av 2 sjöar samt 12 vattendrag inom Örebro län 1997. - Länsstyrelsen Örebro län. 1998:13, 83 sid. Dahlquist, K., 1998. Biologisk undersökning av 6 sjöar samt 4 vattendrag inom Örebro län 1994-1996. - Länsstyrelsen Örebro län. 1997:23, 57 sid. Dahlquist, K., 1997. Biologisk undersökning av 8 vattendrag inom Örebro län 1995. - Länsstyrelsen Örebro, Fiske och Miljöskydd. 1996:12, 35 sid. Dahlquist, K., 1996. Biologisk undersökning av 23 vattendrag inom Örebro län 1994. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1995:9, 91 sid. Dahlquist, K., 1995. Biologisk undersökning av 13 vattendrag inom Örebro län 1993. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:15, 71 sid. Dahlquist, K., 1994. Biotopkartering Vätterbäckar - del 5 Örebro län. - Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2005:37, 148 sid. Halldèn, A., et al., 2005. Bottenfauna- och fisksammansättning i Nittälven och några av dess källflöden. - Limnologiska institutionen, Uppsala. April 1972, 10 sid. Mossberg, P. & Nyberg, P, 1972. Elfiskeundersökning i tillrinningsbäckar till Vättern 1997. - Länsstyrelsen Västra Götalands län. 1998:13, 40 sid. Johlander, A., Sjöstrand, P. & Lind, B., 1998. Fisk- och bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag 2007-2011. Artövervakning samt Kalkningens biologiska effektuppföljning. - Länsstyrelsen i Örebro län. Dnr 5020-1474-2006, dos nr 1800-000-012. Bilaga 2:10. Förslag till miljöövervakningsobjekt i Örebro läns sjöar och vattendrag. - Limnodata HB. 951127, 34 sid. Lingdell, P-E. och Engblom, E., 1995. Förslag till Miljöövervakningsprogram för rödlistade arter i limniska miljöer i Örebro län. - Länsstyrelsen i Örebro län. 2004:28, 26 sid. Törblom, J., 2004. Förslag till miljöövervakningsprogram gällande provfisken. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 17 sid. Grahn, P., Dahlquist, K. och Nyberg, M., 1995. Göljan och Kviddtjärn. "Bottenfaunaundersökning 2002". - FFK Nymfen. 11 sid. Pettersson, U., 2002. Imälven och Lerälven. En naturvärdesbedömning av faunan i två av Karlskoga kommuns älvar 2000. - Karlskoga kommun. sid. Olsson, M., 2001. Inventering av fiskfaunan i forssträckor. - Fiskenämnden i Örebro län. 11 sid. Dahlquist, K. & Sjöström, T., 1980. Kedjan - En naturvärdesbedömning av faunan 2001. - Karlskoga kommun. 89 sid. Olsson, M., 2001.

10 (11) Naturvårdsverket, 1994. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Vattenkemi i vattendrag (http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/undersokn_typ /sotvatten/vattenk_v.pdf) Naturvårdsverket, 1996a. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Vattenkemi i sjöar. (http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/undersokn_typ /sotvatten/vattenkemi_sjo.pdf) Naturvårdsverket, 1996b. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag - Tidsserier sotvatten/botfauna_tid.pdf Naturvårdsverket, 2001. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. sotvatten/provfiske.pdf Naturvårdsverket, 2003a. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. sotvatten/botfauna_prof.pdf Naturvårdsverket, 2004. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar sotvatten/vaxtplankton.pdf Naturvårdsverket, 2005. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys sotvatten/pavaxt.pdf Naturvårdsverket, 2008. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten sotvatten/elfiske_v1_4.pdf Provfiske i Karlskoga - Degerforsområdet. - Lantbruksnämnden i Örebro Län. -, Sjöström, T., 1976. Provfiske i vattendrag inom Örebro län 1969-1993 Del 1. Mindre vattendrag till Vättern, Forsviksåns, Eskilstunaåns och Gullspångsälvens vattensystem. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:19, 187 sid. Dahlquist, K., 1994. Provfiske i vattendrag inom Örebro län 1969-1993 Del 2. Arbogaåns vattensystem. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:19, 170 sid. Dahlquist, K., 1994. Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län 1969-1993 Del 1. Mindre vattendrag till Vättern, Nyköpingsåns, Forsviksåns, Arbogaåns och Hedströmmens vattensystem. - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:17, 145 sid. Dahlquist, K., 1994. Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län 1969-1993 Del 2. Gullspångsälvens vattensystem.

11 (11) - Länsstyrelsen Örebro, Miljöenheten. 1994:17, 124 sid. Dahlquist, K., 1994. Resultat från Fisk MonitoringGruppens provfisken 1996. (Bl.a. Långsjön, 67-104). - Fiskeriverket, Sötvattenlab.. Nr 1 1997, 131 sid. Andersson, H.C., 1997. Resultat från provfisket 1999-en bedömning av miljökvaliteten i 39 sjöar med fisk som miljöindikator. (Bl.a. Långsjön, 67-104). - Fiskeriverket, Sötvattenslab.. 2000:2, 97 sid. Dahlberg, M., 2000. Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken år 2000. (Bl.a. Långsjön, 67-104). - Fiskeriverket, Sötvattenslab.. 2001:4, 97 sid. Dahlberg, M., 2001. Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfisken år 2001. (Bl.a. Långsjön, 67-104). - Fiskeriverket, Sötvattenslab.. 2002:4, 76 sid. Dahlberg, M., 2002. Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 2002. (Bl.a. Långsjön, 67-104). - Fiskeriverket, Sötvattenslab.. 2003:4, 86 sid. Dahlberg, M., 2003. Trösälvens vattensystem. En naturvärdesbedömning av Trösälvens vattensystem utifrån faunan i Lokadalens pulsåder 1996/97. - Göteborgs univ. Ekologisk Zoologi. 99 sid. Undersökning av bottenfauna i Unden hösten 2001. - Medins Sjö- och Åbiologi AB. 2002-06-24, 48 sid. Liungman, M. & Ericsson, U., 2002. Vad finns under ytan?. Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 2003 (Bl.a. Långsjön, 67-104). - Fiskeriverket, Sötvattenslab.. 2004:3, 77 sid. Dahlberg, M., 2004. Vattenlevande smådjur i Örebro län. Bakgrundsdokument inför den framtida miljöövervakningen. - Limnodata HB. 941207, 54 sid. Lingdell, P-E. och Engblom, E. VISS, VattenInformationsSystem Sverige, http://www.viss.lst.se/ Bilagor 1. Karta - Stationer i vattendrag för bottenfaunaundersökningar och elfiske 2009-2014. 2. Karta - Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske 2009-2014. 3. Karta - Stationer i sjöar för nätprov- och mörtkontrollfiske 2015-2016. 4. Tabell - Stationer per undersökningsår.