Cold Lake AB Val av plats Recirkulering, Vattenanvändning Utsläpp av fosfor och slam Miljöpåverkan Fiskrens och slam Smittskydd Kontrollprogram miljö Arbetstillfällen Summering
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut ca 30-70 liter / sek
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut ca 30-70 liter / sek Med geosmin vask ca 200 liter i sekunden ytterligare
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut ca 30-70 liter / sek Med geosmin vask ca 200 liter i sekunden Total vattenförbrukning 26000 kubikmeter i om dagen eller 9,5 miljoner kubik om år
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut ca 30-70 liter / sek Med geosmin vask ca 200 liter i sekunden Total vattenförbrukning 26000 kubikmeter i om dagen eller 9,5 miljoner kubik om år Kallsjön data Volym 6140 kubik hektar Flöde 88 000 liter/sek Omsättnings tid 2,2 år Area 158,84 kvadrat kilometer Medeldjup 40 meter Största djup 75 / 100 Temp Aug 12 grader Syre 11 mg/liter Tot P 2,6 mikrogram / Liter ph 7 Plankton Hög status Bottenfauna Hög status
Anläggningen som kommer att byggas består av. 1 st Rom kläckeri och sättfiskanläggning 3 st separata produktionslinor 3 st slaktlinor 1 st slakteri Personalutrymmen På sikt kanske även en biogas anläggning samt fiskoljeproduktion. Totalt kommer det att produceras 4000 ton röding om år Dvs ca 15 ton om dagen
Byggnadens storlek blir ca 100 x 150 meter 3 moduler om 40 x120 meter Eller.. 3 moduler 45 x 58 meter + slakteri + slambrunn RAS 2020 Traditionellt virrvarr!
Erik Olofsson Torsta AB Email erik.olofsson@torsta.se Erik.olofsson@torsta.se
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut, ca 30-70 liter per sek Brist på vatten och yttre faktorer som sjukdomar och parasiter har drivit utvecklingen av RAS.
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut. Brist på vatten och yttre faktorer som sjukdomar och parasiter har drivit utvecklingen av RAS. En större investering, men högre tillväxt räknar hem investeringen
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut. Brist på vatten och yttre faktorer som sjukdomar och parasiter har drivit utvecklingen av RAS. En större investering, men högre tillväxt räknar hem investeringen Fördelar Högre tillväxt Jämn produktion året om Låg vattenförbrukning Miljösäkert Sabotage säkrare Högre kontroll Bättre arbetsförhållanden
RAS recirkulerande vattenbrukssystem på land 99% av flödet recirkuleras, 20% av volymen byts ut. Brist på vatten och yttre faktorer som sjukdomar och parasiter har drivit utvecklingen av RAS. En större investering men samtidigt högre tillväxt Fördelar Nackdelar Högre tillväxt Höga energikostnader Jämn produktion året om Högteknologisk Låg vattenförbrukning Dyrt Miljösäkert Sabotage säkrare
Vatten In ca 1-5 % Vatten ut ca 1-5% UV-filter
Utsläpp av fosfor och slam till Kallsjön
Årlig produksjon av fisk 4000 tonn FF % 1,1 % Nitrogen/fosfat beregning ut fra NOFIMA-info Spedevannsfaktor 45 m3/h per kg for Tørrstoff i for Tørrstoff spist (5% forspill) Spedevann 268 11452,05479 10879 kg fordøyd 70%, ekskresjon 30%: 3264 kg tørrstoff i faeces Fôring per dag 12055 kg Fôrspill 573 totalt /d Totalt 3836 kg SS, g/ kg fôr 250 3013,69863 Total SS, g/d 3013698,63 Fosfor 1% i fôret 120,5479452 kg P/d BOD, g/kg fôr 70 go2/kg fôr 30-60% til faeces 54,2 kg P/d BOD-produksjon per dag, g 843835,616 g O2/l av dette er 90 % bundet til partikler, 10 % vannløselig fosfat Andel BOD i SS 70% Fosfat i utløps vann 5,42 kg PO4/d BOD i SS, g/dag 590684,932 g O2 Fosfat i slam 48,82 kg P/d Renseeffekt mekanisk filter 85% Nitrogen 6% i fôret 723,2876712 kg N/d total spylevannskapasitet 30 l/s 15 % til faeces 108,4931507 kg N/d driftstid 50% NO3 av dette? ukjent, sannsynligvis lite Gj.snittleg spylevannsmengde 15,0 l/s 40% fra urin og gjeller 289,32 kg NO3/d Nitrat i utløps vann 45 NO3 mg/l Spylevann fra mekanisk filter BOD, konsentrasjon 68,37 mg O2/l RAS-verdi, erfaring 50 mg NO3 / l SS, konsentrasjon 348,8 mg/l Wastes estimates based on 4000 tonn high energy feed Næring fanget i slamrensing Content in faeces and liquid kg/ d kg/year phase kg/year Total suspended solids 3013,7 1 100 000 N, in solids (faeces) 108,5 39 600 33660 N NO3 289,3 105 600 P in solids 54,2 19 800 16830 P PO4 5,42 1 980
Utsläpp i sjön av fosfor om år Löst i vatten 1980 kg I slam 2970 kg bundet i partiklar Totalt 4950 kg
Utsläpp i sjön av fosfor om år I vattenfas 1980 kg I slam 2970 kg bundet i partiklar Totalt 4950 kg Utsläpp i sjön av slam TS 500 ton slam (TS) per 4000 ton fisk och år 0,85 x 500. Ca 75 ton TS per år eller 200 kg/dag
Utsläpp i sjön av fosfor om år I vattenfas 1980 kg I slam 2970 kg bundet i partiklar Totalt 4950 kg Utsläpp i sjön av slam TS 500 ton slam (TS) per 4000 ton fisk och år 0,85 x 500. Ca 75 ton TS per år eller 200 kg/dag Enligt institutionen EMG UMU är sedimentationen för alpina sjöar 50gram per kvadratmeter och år, och 900 gram per kvadratmeter och år i låglandsjöar. För Kallsjön ca 150 gram x 158,84 kvadratkilometer = 23826 ton
Miljöpåverkan
AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. I samarbete med 14 partners i 8 länder 2011-06-01 2014-04-01
Hur stort är näringsutrymmet för fosfor i ett regleringsmagasin? Var kan man placera öppna kassar för fiskodling i ett regleringsmagasin?
Baserat på vår GIS-analys av 191 reglerings magasin finns idag en rangordningslista över de bästa, utifrån fysiska förutsättningar.
Produktionskapacitet Kallsjön 2012-10-14 2013-02-25 2013-06-04 2013-07-23 2013-09-25 2014-02-18 2014-05-27 2014-08-19 Medel Tot P <2 3 <2 3 2 2 2 2 2,25
Produktionskappasitet Kallsjön 2012-10-14 2013-02-25 2013-06-04 2013-07-23 2013-09-25 2014-02-18 2014-05-27 2014-08-19 Medel Tot P <2 3 <2 3 2 2 2 2 2,25 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Opåverkad Uppmätt Gräns för hög status Tot P 4,13 2,25 5,89
Produktionskappasitet Kallsjön 2012-10-14 2013-02-25 2013-06-04 2013-07-23 2013-09-25 2014-02-18 2014-05-27 2014-08-19 Medel Tot P <2 3 <2 3 2 2 2 2 2,25 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Opåverkad Uppmätt Gräns för hög status Tot P 4,13 2,25 5,89 Fisk (öppna kassar) P vid odling P vid utlopp Max P utsläpp i kilo T 3246 ton 8,95 3,64 24994,2
Fiskrens och Slam
Fiskrens från 4000 ton Ca 800-1000 ton om år om all fisk rensas till filé. 1. Allt rens och blod mals och konserveras och skickas till Scan Bio i Trondheim 2. Slakteriet kommer att rengöras med ånga och allt spillvatten från rengöringen samlas i samma tank som fiskrenset. I 3. Inga utsläpp av blod eller andra restprodukter från slakteriet till sjön. 4. Oljan återvinns och säljs resten hygieniseras för biogas lokalt. 5. Egen biogas anläggning byggs som processar allt avfall. Självdöd fisk fångas upp i trågen fryses och skickas för destruktion eller hygienisering
Fiskrens från 4000 ton
Slam
Slam Ca 500 ton TS eller 2500 ton med 20% TS per år Ett ej reglerat kategori 3 avfall där ca 20 ton är fosfor och 140 ton kväve Rötas slammet definieras det som eko gödsel Slakteriet kommer att rengöras med ånga och allt spillvatten från rengöringen samlas i samma tank som fiskrenset. I Inga utsläpp av blod eller andra restprodukter från slakteriet till sjön.
Slam Ca 500 ton TS eller 2500 ton med 20% TS Ett ej reglerat kategori 3 avfall med där ca 20 ton är fosfor och 140 ton kväve Rötas slammet definieras det som ekogödsel Allt slam kommer att rötas i någon av länets biogas anläggningar
Smittskydd UV-ljus. Ingående vatten behandlas med UV-ljus. En Uv dos på 2 6 mws / cm2 reducerar mängden fisk patogen med 99.9% eller mer. Ozon. 99.9% Inaktivering för virus och bakterier vid en ozon koncentration på 0.3 0.4 mg/l. Ozon behandlingen reducerar mängden partiklar i vattnet med 33% genom koagulering. UV-ljus. I Utgående vatten finns en del partiklar därför ökas dosen UVljus till 30mWs/cm2. Rom badas i jodpreparat vid hämtning och vid inläggning.
Kontrollprogram miljö Ett kontroll program kommer att tas fram som passar för verksamheten men kommer att innehålla följande mm Fosfor och Kväve mäts i utsläpp från anläggningen Fosfor och kväve mäts i utloppet av sjön 2-4 ggr /år Klorofyllprover kommer att tas innan och efter etablering 1 gång per år Bottenfauna och plankton prover från 2 lokaler
Kläckeri sättfisk 2-3 st Produktion 4-5 st Slakteri 10-12 st Driftansvarig 1-2 st Totalt ca 25 arbetstillfällen Kring sysslor Åkeri Lokal förädling rök/gravad Arbetstillfällen
Summering 9,5 miljoner kubikmeter vatten 1980kg fosfor 2970 kg bundet fosfor (-30% med ozon) 75 ton TS slam (-30% med ozon) 99,9% smittskydd med ozon och Uv Inga rymlingar P i utlopp 3,7 eller lägre
Tack! Frågor?