Årsplan för säkerhetsarbetet 2012

Årsplan för säkerhetsarbetet 2012 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program 2012-01-23 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Säkerhetsansvarig 1 2012-01-16 2012-12-31 Dokumentinformation Dokumentet gäller för Underliggande dokument till riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Kommunala förvaltningar och helägda bolag 1

1. Inledning... 1 2. Säkerhetsgruppens arbete... 2 2.1. Skydd mot olyckor... 2 Handlingsprogram... 2 2.2. Krishantering... 2 Risk- och sårbarhetsanalys... 2 Ny plan för hantering av extraordinära händelser... 3 Utbildnings- och övningsplan... 3 Utreda förfrågan om mottagande av 10 000 personer från Luleå kommun vid stort dammhaveri i Luleälv... 4 Rakel... 4 2.3. Internt skydd... 5 Skaderapportering... 5 Tillgänglighet och service för besökande av stadshuset... 5 2.4. Informationssäkerhet... 6 Prioriterade IT-system... 6 Systemsäkerhetsanalys... 6 Incidenthantering... 7 2.5. Säkerhetsskydd... 7 Utbildning... 7 Säkerhetsskyddsplan... 8 2.6. Övrigt... 8 Informationsspridning av plan och program samt Risk- och sårbarhetsanalys till anställda, beslutsfattare och innevånare... 8 0

1. Inledning Enligt Piteå kommuns riktlinjer för säkerhetsarbetet ska en årsplanering för kommunens säkerhetsarbete upprättas varje år av säkerhetsgruppen och fastställs av kommunstyrelsen. Planen för säkerhetsarbetet beskriver hur arbetet ska bedrivas inom de fem säkerhetsområdena: skydd mot olyckor, krishantering, internt skydd, informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt säkerhetsgruppens arbete. Enligt riktlinjerna skall planen minst innehålla: Vad som ska göras under året Behov av personella och ekonomiska resurser När och hur uppföljning, utvärdering och avrapportering ska ske 1

2.1. Skydd mot olyckor Handlingsprogram 2. Säkerhetsgruppens arbete Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen för varje ny mandatperiod upprätta handlingsprogram, räddningstjänst verksamhet och förebyggande verksamhet. Dessa kommer att upprättas utifrån den riskinventering som gjordes under våren 2011 i samband med risk- och sårbarhetsanalysen för extraordinära händelser. Handlingsprogrammen ska beskriva vilka risker som finns i kommunen för skada på liv, hälsa, egendom och miljö, samt hur kommunen avser minska dessa risker. Riskanalysen för skydd mot olyckor baseras på kommunens riskinventering och kompletteras med statistiskt underlag och jämförelser, detta tas fram av säkerhetsgruppen. Framtagande av säkerhetsmål och prestationsmål görs av en arbetsgrupp bestående av säkerhetsgruppen och säkerhetsombuden. Förslag på handlingsprogram för räddningstjänstoch förebyggande verksamhet tas fram av säkerhetsgruppen utsedd arbetsgrupp. Förslaget skickas på remiss först till förvaltnings- och bolagschefer samt presenteras för kommunledningen. Efter godkännande i första remissrundan skickas handlingsprogrammen på remiss till berörda myndigheter och andra kommuner. Arbete med nytt handlingsprogram startar våren 2012 och nytt handlingsprogram ska fastställas av kommunfullmäktige senast maj 2012. Säkerhetsgruppen följer upp att de förvaltningar och bolag som ansvarar för aktiviteter i kommunens handlingsprogram för förebyggande verksamhet har tagit med dessa i sin övriga planering. Resursbehov är dels säkerhetsgruppen och dels säkerhetsombuden som bistår i uppföljningen. Årsvis uppföljning av aktiviteternas genomförande samt nyckeltal sker i säkerhetsgruppens årsrapport till kommunstyrelsen. Den nämnd som ansvarar för en aktivitets genomförande ansvarar också för att årligen i december rapportera om genomförande till säkerhetsgruppen. 2.2. Krishantering Risk- och sårbarhetsanalys, Genomförande/Resurser, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i föreskrifter fastställt att kommuner ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för extraordinära händelser för varje mandatperiod. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska årligen följas upp och rapporteras till länsstyrelsen senast den 15 september. 2

Ny plan för hantering av extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap ska kommuner för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Plan för hantering av extraordinära händelser bör beslutas i början av varje mandatperiod. Utifrån risk- och sårbarhetsanalys samt erfarenheter från genomförda övningar med mera ska plan för hantering av extraordinära händelser för Piteå kommun upprättas. Genomförande/Resurser Förslag på plan för hantering av extraordinära händelser tas fram av säkerhetsgruppen utsedd arbetsgrupp. Förslaget skickas på remiss först till förvaltnings- och bolagschefer samt presenteras för kommunledningen. Planen för kommunens åtgärder inför och vid extraordinära händelser ska upprättas andra kvartalet, andra året efter ny mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. Arbete kommer att påbörjas januari 2012. Sker genom verkliga händelser och övningar med mera och revideras efter behov eller för ny mandatperiod. Utbildnings- och övningsplan Kommunen skall svara för att kommunens krisledningsnämnd, övriga berörda förtroendevalda och anställda får nödvändig utbildning för att kunna lösa sina uppgifter och att övning av kommunens ledning och berörda förvaltningar sker regelbundet. Säkerhetsgruppen upprättar en utbildnings- och övningsplan för varje ny mandatperiod. Centrala krisledningsfunktioner ska årligen övas. Syftet är att de ska få bekanta sig med kommunens plan för hantering av extraordinära händelser, sina roller i gruppen samt vilka problem de kan ställas inför vid en extraordinär händelse. Genomförande/Resurser Säkerhetsgruppen skapar ett beslutsunderlag som antas av kommunfullmäktige under årets första hälft. Målsättningen är att öva berörda två gånger per år. Respektive övning med tillhörande uppföljning och återkoppling beräknas ta en halv arbetsdag i anspråk. Säkerhetsgruppen planerar och leder övningen. Extern resurs för övning och utvärdering kan behövas. Arbetet med utbildnings- och övningsplan påbörjas januari 2012 och färdigställs i maj 2012. 3

Årsvis uppföljning av övnings- och utbildningsverksamheten genomförs och redovisas i säkerhetsgruppens årsrapport till kommunstyrelsen Utreda förfrågan om mottagande av 10 000 personer från Luleå kommun vid stort dammhaveri i Luleälv Luleå kommun har, tillsammans med Boden och Jokkmokks kommuner, Länsstyrelsen Norrbotten och vattenfall, simulerat ett dammbrott i Lule älv. Luleå kommun har riktat en förfrågan till Piteå om det finns möjlighet att ta emot utrymda från kommunen. En mottagningsort måste planera för hur mottagandet ska ske, både vid själva utrymningen och sett över tid. Luleå kommuns förfrågan omfattar gamla från äldreboende, hemtjänst och gruppbostäder samt i övrigt 10 000 personer. Luleå kommun hemställer att Piteå kommun, i ett första utrymningsskede vid ett stort dammhaveri i Lule älv, tar emot dessa, samt i Piteå kommun i samråd med Luleå kommun tar fram en översiktlig planering för hur mottagandet skall ske. Kommunfullmäktige beslutade 2011-11-21: Att ställa sig principiellt positiv till en mottagning av utrymda. Att uppdra åt kommunstyrelsen att planera för mottagningen av utrymda. Planeringen ska vara så generell att den kan användas oavsett de utrymdas hemvist. Genomförande/Resurser Projektledare utses och lämpliga personer från olika förvaltningar och kommunala bolag. Barn & utbildning, Socialförvaltningen, Fastighet & servicekontoret, Kultur & fritid, Räddningstjänsten, Teknik & gatukontoret och Arbetsmarknad & vuxenutbildning samt bolagen Pireva, PiteBo, PiteEnergi, och Piteå näringsfastigheter. En sådan planering kan finansieras med de statsmedel som kommunen erhåller för krishantering. Arbetet startar i januari och färdigställs i samarbete med Luleå Kommun under andra halvåret 2012. Avrapportering/fastställande av plan för mottagande sker vart fjärde år i samband med plan för extraordinära händelser. Rakel Under våren 2011 har Piteå kommun utrett införandet av det nya kommunikationssystemet för blåljuspersonal och krisledningsorganisationer. Ambitionen är att all krisledning ska kunna kommunicera men hjälp av Rakel. Genomförande Förstudien av RAKEL i Piteå kommun är färdigställs i juni 2011. 4

Räddningstjänsten i Piteå har inför Rakel under 2011. Under 2012 utreds kommunens primära behov av Rakel för krisledningsorganisationen. Införandet av RAKEL rapporteras i säkerhetsgruppens årsrapport. 2.3. Internt skydd Skaderapportering Piteå kommun använder det skaderapporteringssystem som Svenska kommunförsäkrings AB (SKFAB) tillhandahåller för delägarkommunerna. Samtliga kommunala förvaltningar och några av de helägda bolag ska rapportera in skador i systemet. Svensk kommunförsäkrings AB uppdaterade skaderapporteringssystemet STINA till en ny version den 15 oktober 2010. Trots detta och ett par utbildningstillfällen för utsedda rapportörer fungerar rapporteringen inte tillfredställande, det vill säga att endast ett fåtal skador rapporteras. Med anledning av ovanstående bör säkerhetsgruppen se över organisationen och rutinerna för att identifiera alla skador och rapportera dessa. Säkerhetsgruppen ser över organisationen och skapar nya rutiner gällande rapportering under 2012. Säkerhetsgruppen följer kontinuerligt upp inträffade skador med tillhörande rapportering efter det att ovanstående genomförts. Tillgänglighet och service för besökande av stadshuset Kommunchefen har uppdragit åt säkerhetsgruppen att komma med ett förslag i syfte att öka tillgängligheten och servicen för besökarna i stadshuset, samtidigt som säkerhetsaspekterna tillgodoses. Arbetet påbörjas med att en projektgrupp bildas och en projektplan upprättas. Projektledare är Ulf Gustavsson. Tidsplan Arbete påbörjas direkt efter årsskiftet 2011/2012 och ska vara färdig till mitten av april. Sker genom styrgrupp och beslut fattas angående budget under 2012. 5

2.4. Informationssäkerhet Prioriterade IT-system I händelse av en störning som medför att IT-avdelningen måste prioritera vilka IT-system som måste hållas i drift, alternativt vilka system som först måste komma upp i drift efter ett avbrott så måste krisledningsnämnden besluta en prioriteringsordning på utvalda IT-system som kan vara av vikt för kommunen. Eftersom ansvaret för att klarlägga beroendet av IT-stöd följer med verksamhetsansvaret är det viktigt att prioriteringsordningen är väl förankrad hos de olika verksamheterna. Underlag för detta arbete tas fram av informationssäkerhetssamordnaren efter genomförd utbildning och övning. Arbetet påbörjas och färdigställs under 2012. Avrapporteras till kommunstyrelsen genom överlämnande av prioriteringsförslag framtaget av kommunledningen. Kommunstyrelsen fastställer prioriteringen. Systemsäkerhetsanalys Systemsäkerhetsanalys innebär att kartlägga kraven på sekretess, riktighet och tillgänglighet samt avstämma kraven mot befintlig IT-säkerhetsnivå på prioriterade IT-system. Systemsäkerhetsanalys är en förutsättning för att kunna fastställa basnivån för informationssäkerhet i en organisation. Alla prioriterade informationssystem ska enligt riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun minst klara den basnivå för informationssäkerhet (BITS) som myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekommenderar. Av säkerhetsanalysen ska framgå vilka säkerhetsåtgärder som är vidtagna samt de eventuella ytterligare säkerhetsåtgärder som behöver vidtas för att kraven på informationssystemet ska uppfyllas. Analysen stäms av mot kommunens styrande dokument rörande informationssäkerhet. Arbetet påbörjas efter att kommunstyrelsen har beslutat om en prioriteringsordning för kommunens IT-system under punkt 2.5.2. Eftersom analysen är omfattande kräver arbetet att ytterligare personalresurser med kompetens inom området informationssäkerhet sätts av. Arbetet påbörjas senast 2012. Det är ett tidskrävande arbete som kommer att involvera säkerhetsombuden och systemansvariga för utvalda IT-system och sannolikt inte färdigställas förrän 2012-2013. 6

Avrapportering löpande till säkerhetsgruppen. Incidenthantering Innebär att revidera befintlig incidenthantering och arbeta fram en fungerande gemensam rutinbeskrivning för samtliga säkerhetsområden innehållande bl.a. anmälan, utredning, rapportering och uppföljning. Syftet är att få ett samlat grepp om och hantering av alla typer av incidenter som sker inom kommunen för att kunna förebygga, identifiera, begränsa och återställa verksamheten efter oönskade skadliga händelser vilket säkerhetsgrupp ser ett behov av. Förslag och rutinbeskrivning för incidenthantering tas fram av säkerhetsgruppen gemensamt med Informationssäkerhetssamordnaren som projektledare. Eftersom arbetet är omfattande och har sin tyngdpunkt inom säkerhetsområdet Informationssäkerhet förutsätter arbetet att ytterligare personalresurser med kompetens inom området informationssäkerhet sätts av. Preliminär uppstart 2012 med avslut under 2013 Avrapportering sker till kommunchef som fastställer Incidenthanteringsrutinen. 2.5. Säkerhetsskydd Utbildning Kommunens säkerhetsskyddschef och biträdande säkerhetsskyddschef är i behov av utbildning inom området. Säkerhetspolisen (SÄPO) anordnar utbildningar samt utövar tillsyn och ger råd och stöd till kommuner. Utbildningen från Säkerhetspolisen har legat nere under 2011 men planeras komma i gång igen under 2012. Normal kurstid är 40h och planerat är att säkerhetsskyddschef ska gå denna utbildning under 2012. Resurser för utbildning tas från kommunens budget för säkerhetsarbete. Säkerhetsskyddschef går utbildningen så snart tillfälle ges. Genomförd utbildning rapporteras i säkerhetsgruppens årsrapport. 7

Säkerhetsskyddsplan Varje kommun måste ha en säkerhetsskyddsplan som bygger på en säkerhetsanalys som innehåller en utredning om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet. Detta skall utredas och rapporteras till kommunstyrelsen i formen av en säkerhetsskyddsplan senast 31 december 2012. Om möjlighet ges till utbildning så påbörjas arbetet med upprättande av säkerhetsskyddsplan därefter. Eventuella resurser tas ur budget för kommunens säkerhetsarbete. Förslag till säkerhetsskyddsplan presenteras under tredje kvartalet 2012. Säkerhetsskyddsplanen ska fastställas av Kommunfullmäktige under fjärde kvartalet 2012. 2.6. Övrigt Informationsspridning av plan och program samt Risk- och sårbarhetsanalys till anställda, beslutsfattare och innevånare 2004 kom Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Den lägger ett större ansvar på den enskilde än vad som tidigare var fallet. Den grundläggande principen är att enskild fysisk eller juridisk person själv ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Först om och när den enskilde inte själv eller med hjälp av någon annan kan klara av en olyckssituation kan det allmänna få ett ansvar att ingripa. För att den enskilde på ett effektivt och lämpligt sätt ska kunna ta sitt ansvar måste han ha kunskaper om sina risker, men även en god insikt om kommunens kapacitet vid en eventuell olycka. Den enskilde måste ha information om vilka räddningsinsatser kommunen kan genomföra. En kommun skall genom rådgivning och information eller på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Utöver ovanstående vill säkerhetsgruppen informera om kommunens säkerhetsarbete, brottsförebyggande arbete och folkhälsa. Efter revidering av Piteå kommuns styrande dokument, handlingsprogram och plan för hantering av extraordinära händelser finns ett utmärkt tillfälle att gå ut med information till alla beslutsfattare, medborgare, anställda och de som vistas i Piteå om säkerhetsarbetet. Informationsmaterialet bör vara en populärversion av Piteå Kommuns säkerhetsarbete. Arbetet med populärversionen påbörjas när de styrande dokumenten är beslutade i sin respektive beslutsnämnd. Denna bör färdigställas för tryckning i maj 2012 för att kunna delas ut till medborgare under juni. 8

I samband med varje ny risk- och sårbarhetsanalys, nya handlingsprogram och plan för hantering av extraordinära händelser dvs. vart fjärde år, bör information ges till beslutsfattare, anställda och innevånare. 9