Gemensamma planeringsförutsättningar 218 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 2. Vad kostar verksamheten
2. Vad kostar verksamheten 2.1 Inledning Gällivare kommun redovisar in statistik varje år över kostnader inom samtliga områden i kommunen. Statistiken redovisas på hemsidan kolada.se där jämförelser kan göras mot andra kommuner och mot beräknade kostnader för vissa verksamheter, så kallade referenskostnader (tidigare benämnt strukturårsjusterade standardkostnader). Detta kapitel visar hur Gällivare fördelar sina skatte- och bidragsintäkter i förhållande till genomsnittet i riket och beskriver vad avvikelserna beror på eller kan bero på. Summan av avvikelserna för de verksamheter i Gällivare kommun som är dyrare än riksgenomsnittet är 19 Mkr. Detta är möjligt genom att skattesatsen är högre än riksgenomsnittet samt att Gällivare har ett strukturbidrag som är högst bland rikets kommuner. 2.2 Intäkter Gällivares intäkter kommer från skatter- och bidragsintäkter, taxor och avgifter, finansiella intäkter, hyresintäkter m.m. Den absolut största inkomsten är från skatte- och bidragsintäkter. De olika posterna i systemet redovisas nedan. Det som framgår är att Gällivare har en hög skattesats och dessutom gynnsamma förhållanden i utjämningssystemet, främst i och med att man erhåller ett strukturbidrag på 89 Mkr årligen. Figur 2.1. Fördelning av skatte- och bidragsintäkter prognos 217. Källa: SKL skatteunderlagsprognos 17817. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-8-31. 2.2.1 Skatt Skatt är den absolut största intäkten för alla kommuner i Sverige. Gällivare har både en hög skattesats i förhållande till riket och en hög skattekraft. Detta ger Gällivare högre skatteintäkter än många andra kommuner. Skattesatsen i riket, för enbart skatt till kommun, sträcker sig från 17,12 % till 23,95 % (Dorotea). Gällivare hamnar på plats 236 (24) av 29 kommuner, med en skattesats på 22,55 %. Om man ser till total skattesats så har Gällivare en skattesats på plats 24 (24) år 216, med en skattesats på 33,89 %. Gällivares skattesats är 1,22 % från den högsta i riket och 4,7 % från den lägsta kommunen i riket. Snittet i riket är 32,86%, Norrbotten 34,4% och Kiruna 34,39%. En procents förändring av skattesatsen innebär ca 46 Mkr i intäkter.
2.2.2 Inkomstutjämning Invånarnas inkomster jämnas till största delen ut i bidragssystemet. Kommuner med hög skattekraft får lämna ifrån sig en del av sina skatteintäkter till kommuner med låg skattekraft oavsett vilken skattesats som respektive kommun har. Staten skjuter dock till den absolut största delen för att utjämna mellan kommunerna. Eftersom systemet inte fördelar om medel så att alla får exakt lika förutsättningar får Gällivare ett litet försprång jämfört med andra kommuner på grund av den höga skattekraften. År 216 har Gällivare och Kalix samma skattesats, men Gällivare har ändå inkomster från skatter och inkomstutjämningen som motsvarade 2,7 % högre skatteintäkter per invånare jämfört med Kalix. Gällivare har 15:e högsta skattekraften i jämförelse med landets 29 kommuner, vilket ger något gynnsammare förutsättningar. 2.2.3 Kostnadsutjämning Strukturella skillnader i olika kommuner som driver kostnader inom olika verksamheter jämnas också ut i kostnadsutjämningen. Referenskostnader räknas ut för vad exempelvis en gymnasieelev bör kosta och en fördelning görs mellan kommuner för att ge lika förutsättningar. Det finns olika modeller för hur utjämningen sker. De modeller där utjämning sker är förskola och barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, individ och familjeomsorg, äldreomsorg, bebyggelsestruktur, befolkningsförändringar, lönekostnader samt kollektivtrafik (Statskontoret). Det finns även en särskild LSS-utjämning som fördelar om medel mellan kommuner. Gällivare betalar 28 Mkr i avgift i detta delsystem eftersom kommunen antas ha gynnsamma förhållanden i jämförelse med övriga kommuner. I LSS- utjämningen får kommunen 8,1 Mkr. 2.2.4 Strukturbidrag Denna del av utjämningssystemet är varken kopplat till inkomst- eller kostnadsutjämningen utan innehåller i stället olika stöd av bland annat regionalpolitisk karaktär (Statskontoret). Gällivare är den kommun i riket som har högst strukturbidrag 4 942 ånare (ca 89 Mkr eller motsvarande 7,8 % av de totala skatteintäkterna). Det är 61 kommuner av 29 som mottar strukturbidrag. Genomsnittskommunen får 291 ånare. 2.2.5 Införandebidrag När det sker förändringar i utjämningssystemen kan ett införandebidrag ges till kommuner som får dramatiskt sänkta intäkter. Under 216 fick 24 kommuner införandebidrag där genomsnittet låg på 32 ånare. Gällivare är inte någon av kommunerna som erhåller detta bidrag. 2.2.6 Regleringspost När staten budgeterar för det kommunala utjämningssystemet finns det en ventil för hur mycket det får kosta. Överskott eller underskott av finansieringen i systemet delar kommunerna på. Regleringsposten för Gällivare kommun i prognosen för 217 uppgår till 175 tkr, dvs. en avgift på 1 ånare. 2.2.7 Fastighetsavgift Denna post motsvarar 38,7 Mkr enligt prognosen 217. En ökning av intäkterna beräknas ske från och med 218 med ca 4 Mkr.
2.3 Kostnadsjämförelser 2.3.1 Sammanställning Diagrammet nedan visar Gällivare kommuns avvikelser i en kombination av rikets genomsnittliga kostnader och referenskostnader. De verksamheter som är dyrare än rikets genomsnitt har en sammanlagd avvikelse på 19 Mkr. Äldreomsorgen står för 64 Mkr. Infrastruktur och skydd, grundskola, gymnasieskola samt äldre funktionshindrade (ej LSS) har alla en avvikelse på över 15 Mkr. De verksamheter som har lägre kostnad än riket är individ och familjeomsorg, förskola, fritidshem, näringsliv och bostäder samt vuxenutbildning och särskola. 7 6 5 4 3 2 1-1 Avvikelse från referenskostnad eller ovägt medel riket, tkr Figur 2.2. Avvikelse från referenskostnad eller ovägt medel riket. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Skulle de kostnader som ligger över rikets kostnader eller referenskostnaden motsvara medel skulle kommunen sänka sina kostnader med ca 19 Mkr, vilket motsvararar en sänkning av skattesatsen med ca 4 %. Från 217 finns målsättningen att minska negativa kostnadsavvikelser mot referenskostnad eller rikskostnad, vilket innebär att en effektivisering kommer att behöva göras för att nå upp till det målet inom flera områden. En del kostnadsnivåer är dock delvis låsta att påverka på kort sikt beroende på investeringar, myndighetsbeslut etc. Samhällsomvandlingen som pågår kommer att påverka kostnaderna. Oavsett om Gällivare får ersättning i pengar för att uppföra byggnader så kommer det i jämförelse mot referenskostnader och riket att leda till avskrivningseffekter vilket kommer att påverka resultatet och därmed sammanställningen ovan. Förändringen i avvikelsen för respektive referenskostnad eller rikets kostnad mellan föregående år, 215, och aktuellt år framgår i diagrammet nedan. Där kan man exempelvis utläsa att nettokostnadsavvikelsen för grundskola inkl. förskoleklass, som är ett av verksamhetsområdena som ligger högt över referenskostnaden, har ökat avvikelsen ytterligare mellan åren 215 och 216. Däremot ser man att äldreomsorg, som också ligger väldigt högt i nettokostnadsavvikelse, har minskat sina avvikelser mellan åren.
Skillnad i avvikelse mot referenskostnad eller rikets kostnader mellan åren 215 och 216, kronor/invånare 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 Figur 2.3. Skillnad i avvikelse mot referenskostnad eller ovägt medel riket mellan åren 215 och 216. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-1-31. Diagrammet nedan visar skillnaden i nettokostnad mellan åren 215 och 216. Här är inte avvikelsen beräknad utifrån referenskostnad eller rikets ovägda medel utan diagrammet visar hur nettokostnaden, dvs. kommunens bokförda intäkter och kostnader, har förändrats mellan åren. De områden, som i kronor, har stora negativa skillnader är äldre funktionshindrade, LSS, individ- och familjeomsorg samt skolan. De områden som visar störst positiv avvikelse jämfört med förra året är infrastruktur och skydd, äldreomsorg och kommunikationer. Den totala kostnadsökningen mellan åren motsvarar drygt 13 Mkr och befolkningsminskningen uppgår till 167 invånare. 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 Skillnad i nettokostnad mellan åren 215 och 216, tkr Figur 2.4. Skillnad i nettokostnad mellan åren 215 och 216. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-1-31.
Eftersom verksamheterna har olika stora kostnadsvolymer kan det vara intressant att se hur förändringen har skett procentuellt av den tidigare totala nettokostnaden. Diagrammet nedan visar hur fördelningen av medel per invånare skett inom olika verksamhetsområden jämfört med föregående år. Det som föranleder förändringar i verksamheterna kan bero på skiftande behov och omställningar, ökade kostnader eller effektiviseringar. Se kapitel 2.4 för mer information kring respektive område. Diagrammet visar också att relativt små förändringar i en liten verksamhet kan ge upphov till stora procentuella skillnader. Skillnad i nettokostnad per invånare och procentuell skillnad mellan åren 215 och 216 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 4, 3, 2, 1,, -1, -2, Avv Avv i % Figur 2.5. Skillnad i nettokostnad per invånare och procentuell skillnad mellan åren 215 och 216. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-1-31.
2.4 Avvikelser per verksamhetsområde 2.4.1 Politisk verksamhet Avvikelse från riket, 4 349 35 29 3 25 198 2 161 15 131 1 5 212 213 214 215 216 Gällivare har en nettokostnad för politisk verksamhet som överstiger rikets genomsnitt. Det är särskilt inom området nettokostnad övrig politisk verksamhet som kostnaderna överstiger rikets. Figur 2.5. Avvikelse från riket - politisk verksamhet. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 6 5 4 3 2 1 398 nämnd- och styrelseverksamhet, politisk verksamhet, 96 revision, 72 stöd till politiska partier, 413 övrig politisk verksamhet, Figur 2.6. politisk verksamhet. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Nämnd och styrelseverksamhet: Kostnaderna ligger lägre än rikets kostnader. En sänkning med 84 ånare är gjord mellan 215 och 216. Revision: Gällivare har högre kostnader än genomsnittet för liknande kommuner. Genomsnittet för liknande kommuner är 59 ånare och om kommunen skulle ha samma nivå som lika stora kommuner skulle kostnaderna sänkas med drygt 6 %. En sänkning mellan 215 och 216 är dock gjord med 1 ånare och ytterligare sänkning ligger i budget för 218. Stöd till politiska partier: Gällivare har 46 % av ett inkomstbasbelopp (IBB) i stöd per mandat. För att komma ner i medel för lika stora kommuner befolkningsmässigt skulle mandatstödet uppgå till 3 % av IBB, samt att grundstödet skulle minska från 42,5 % av IBB till 4 % av IBB. Övrig politisk verksamhet: Gällande övrig politisk verksamhet finns den största avvikelsen. En del av avvikelsen kan förklaras genom att avgifter till kommunförbund redovisats här, vilket
eventuellt kunde redovisats, helt eller delvis, under andra verksamheter. Det är stora skillnader mellan kommuner i redovisade kostnader för övrig politisk verksamhet. 2.4.2 Infrastruktur, skydd m.m. 2 5 2 1 5 1 5 Avvikelse från riket, 1 94 2 214 1 812 1 546 1 63 212 213 214 215 216 Figur 2.7. Avvikelse från riket infrastruktur, skydd m.m. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Avvikelsen från riket har minskat stadigt från 213 till 216. Skillnad är främst att härleda till förändringar i underkategorin fysisk och teknisk planering där fördelningen till andra verksamheter påverkar resultatet. Det finns totalt tio olika underkategorier till infrastruktur och skydd mm. Det som sticker ut är framförallt väg, parkering samt parker och räddningstjänst. Gällande vägar, parkering samt parker kan en stor del av avvikelsen bero på antalet kommunala vägmeter per invånare. Gällivare har bland annat dubbelt så lång kommunal väg som Kiruna per invånare vilket driver upp kostnaden per invånare. Räddningstjänst avviker också. Det finns vissa förmildrande omständigheter i och med att Gällivare får ett bidrag för att räddningstjänsten bör vara dyrare än genomsnittet. Bidraget uppgår till 25 ånare vilket innebär ca halva avvikelsen från riket. Gällivare kommun har heltidsbrandkår. Mindre kommuner kan ha ett större samarbete, vilket kan leda till lägre kostnader, men geografiskt har inte Gällivare samma möjligheter. Turistverksamhet bedrivs av extern aktör, priset är lägre än rikssnittet. Totalförsvar och samhällsskydd, alkoholtillstånd, konsument och energirådgivning är små poster i förhållande till helheten, avvikelserna är därför relativt små. Miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning har en lägre kostnad än riket. Miljö, hälsa och hållbar utveckling är en liten post där endast kostnader för folkhälsa redovisats. Området hållbar utveckling är en tydlig inriktning enligt verksamhetsidén i kommunplanen. Näringslivsfrämjande åtgärder innehåller kommungemensamma kostnader för utveckling. Kategorin är svår att jämföra mot då kommuner väljer att redovisa och fördela kostnader på olika sätt. en för parker var för 215 under rikets medel men är nu något högre i ånare. Utvecklingen av Sjöparken kan vara en orsak till kommande högre kostnader för parker, beroende på nivå.
25 2 15 1 5 482 infrastruktur och skydd m.m, - del 1 235 fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, väg- och järnvägsnät, parkering samt parker, 29 8 konsument och energirådgivning, alkoholtillstånd m.m, Figur 2.8. infrastruktur och skydd m.m. del 1. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 8 7 6 5 4 3 2 1 111 infrastruktur och skydd m.m, - del 2 miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning, 49 miljö hälsa och hållbar utveckling, 158 näringslivsfrämjande åtgärder, Figur 2.9. infrastruktur och skydd m.m. del 2. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 14 12 1 8 6 4 2-2 infrastruktur och skydd m.m, - del 3 1 31 räddningstjänst, 43 67 totalförsvar och samhällsskydd, turistverksamhet, Figur 2.1. infrastruktur och skydd m.m. del 3. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23.
2.4.3 Kulturverksamhet Avvikelse från riket, 1 8 8 6 39 4 32 2 Gällivare har en nettokostnad för kulturverksamhet som är i paritet med rikets genomsnitt. Bibliotek är den verksamhet som har lägre kostnad än riket 216. Övriga delar överstiger rikets kostnad. Under 215 var det musik och kulturskola som hade störst nettokostnad men under 216 ligger skillnaden främst på allmän kulturverksamhet. -2-4 212 213 214 215-2 216-21 Figur 2.11. Avvikelse från riket kulturverksamhet. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 6 5 4 3 2 1 439 bibliotek, kulturverksamhet, 354 allmän kulturverksamhet, 297 musik- och kulturskola, 39 stöd till studieorganisationer, Figur 2.12. kulturverksamhet. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Bibliotek: Gällivare har två bibliotek och en bokbuss sedan 215. Snittet bland befolkningsmässigt liknande kommuner är ca tre bibliotek, enligt kolada.se. Huvudbiblioteket i Gällivare har även sparsamt med öppettider jämfört med liknande kommuner. Allmän kulturverksamhet: Den allmänna kulturverksamheten är högre än genomsnittet i riket. Jämför man åren 215 och 216 så har kostnaden ökat markant. Det beror till stor del på ett tilläggsanslag avseende landsbygdsutveckling som förvaltningen blev beviljad under året. Mycket av verksamheten bedrivs av externt finansierade projekt. Muséet är den verksamhet som har den största delen av nettokostnaden. Musik och kulturskola: en är i nivå med riket per invånare. Stöd till studieorganisationer: Gällivare har något högre kostnad än riket gällande stöd till studieorganisationer. Vissa kommuner redovisar en nettokostnad på ånare.
2.4.4 Fritidsverksamhet Avvikelse från riket, 6 541 5 398 4 3 273 249 2 1 93 Gällivare har en nettokostnad för fritidsverksamhet som är högre än rikets genomsnitt. Allmän fritidsverksamhet är den verksamhet som hade lägre kostnad än riket 215. För 216 har ingen av underkategorierna en lägre kostnad än riket. Mest överstiger nettokostnaden för idrotts- och fritidsanläggningar. 212 213 214 215 216 Figur 2.13. Avvikelse från riket fritidsverksamhet. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 16 14 12 1 8 6 4 2 286 281 fritidsgårdar, fritidsverksamhet, allmän fritidsverksamhet, 1 252 Idrottsoch fritidsanläggningar, Figur 2.14. fritidsverksamhet. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Fritidsgårdar: savvikelsen består till stor del av verksamheten ungdomssatsningar som innefattar bland annat skatehall, sportlovsaktiviteter, subventionerade liftkort mm. Allmän fritidsverksamhet: Verksamheten består till 65 % av verksamhetsbidrag till föreningar. Riktlinjer för ansökan finns. Idrotts- och fritidsanläggningar: Avvikelsen är inte riktigt lika stor 216 som för 215. Reparationen av ishallen om ca 5 Mkr belastade nettokostnaden för idrotts- och fritidsanläggningar under 215. Ökade kostnader i drift och avskrivningar förväntas i och med uppförandet av nya idrotts- och fritidsanläggningar.
2.4.5 Grundskola inklusive förskoleklass Kostnaden för grundskola inklusive förskoleklass har ökat sedan 213, avvikelsen från referenskostnaden har tredubblats på samma tidsperiod, från 459 ånare till 1 588 ånare. Grundskolan bedrivs till en kostnad som motsvarar 28,5 Mkr mer än referenskostnaden. 2 1 5 1 5 savvikelse från referenskostnad, 1 13 459 842 1 31 1 588 212 213 214 215 216 25, 2, 15, 1, 5,, savvikelse grundskola inkl. förskoleklass, % 18,3 savvikelse grundskola inkl. förskoleklass, (%) Figur 2.15. savvikelse från referenskostnad. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Figur 2.16. savvikelse grundskola inkl. förskoleklass. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Jämfört med kommuner som har samma förväntade kostnader per invånare kan man utläsa att undervisning, förskoleklass, måltider och lärverktyg varit höga under 216. Undervisningskostnaden mot liknande kommuner är 6 924 kr högre per elev. Kostnaderna har stigit med ca 7 % per elev under 216. Den del av grundskolans ram, som ändras på grund av elevtalet, bygger på prognoser. Det medför en eftersläpning som gör att budgetfördelningen kan slå fel åt båda hållen. Resursfördelningssystemet som finns i grundskolan gör att budgeten i dagsläget inte räcker till för att klara kravet på garanterad undervisningstid. Det beror i sin tur på för lågt elevunderlag på en del skolor. Gällivare får intäkter från LKAB för driften av Malmstaskolan 214-217, vilket inte räknas med i jämförelsen med andra kommuner. Det finns besparingar i budget 218-22 med anledning av förändringar i skolstrukturen. Gällivare kommuns kostnader för skolmåltider är också dyrare än liknande kommuners. Per elev kostar det 9 987 kr, hela 3 153 kr mer än genomsnittet. I denna kostnad ska egentligen inte lokaler räknas in vilket det dock gör i beloppet som faktureras från matlaget. Detta kan påverka kostnaden, men påverkan anses vara försumbar. En måltidsutredning pågår för närvarande i kommunen. Förhoppningen är att den ska kunna peka på områden där möjligheter till besparingar finns. Kostnaden för lärverktyg per elev i Gällivare har sjunkit från 6 18 kr 215, till 4 867 kr 216. Det innebär att kommunen närmar sig snittet för liknande kommuner, vilket 216 låg på 4 299 kr. Den stora skillnaden mellan 215 och 216 beror antagligen till stor del på ITsatsningen som genomfördes under 215. Satsningen innefattade både en ramökning med 1,45 Mkr och ett engångsanslag på 3,1 Mkr. Förskoleklassens kostnader avviker också. I år har kommunen den sjunde högsta kostnaden i landet per elev. Det kan bero på att Gällivare kommun ger fem timmar undervisning om dagen, att jämföra med lagstadgade minimum som är tre timmar. Kommunen har också betydligt färre elever per lärare i jämförelse med andra kommuner enligt statistik från
Skolverket. Avvikelsen kan också bero på fördelningen mot fritidshem som har redovisat låga kostnader relativt riket. Kostnader för skolskjutsar är svåra att jämföra med övriga kommuner. Kostnaden varierar och kan vissa år bero mycket på enstaka elever. Lokalkostnaderna ligger i dagsläget högre än snittet för liknande kommuner vilket kan bero på att kommunen har många små enheter och på flera av enheterna är antalet elever få per kvadratmeter. Det varierar dock mycket mellan de olika skolenheterna. Lokalkostnaderna kommer under de närmaste åren att belastas med ökade avskrivningar i och med byggnationer för ändrad skolstruktur. I budget 218-22 ligger en ospecificerad effektivisering med anledning av skolstrukturen. 7 6 5 4 3 2 1 2 345 grundskola inkl. förskoleklass, kr/elev 65386 4 867 Kostnad för lokaler i Kostnad för kommunal grundskola, lärverktyg i kommunal kr/elev grundskola, kr/elev 9 987 Kostnad för måltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev Figur 2.17. grundskola inkl. förskoleklass. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.4.6 Förskola 2 1-1 -2-3 -4 savvikelse från referenskostnad, 113 212 213 214 215 216-333 3, 2, 1,, -1, savvikelse förskola inkl. öppen förskola, % savvikelse förskola inkl. -6,6 öppen förskola, (%) Figur 2.18. savvikelse från referenskostnad. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Figur 2.19. savvikelse förskola inkl. öppen förskola. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. År 215 hade Gällivare kommun en något högre nettokostnad per invånare än referenskostnaden. Det skulle kunna bero på att inför 215 gavs ramanslag om 5,2 Mkr för två nya förskoleavdelningar samt 5 tkr i engångsanslag för utekläder till förskola/fritids. Till år 216 har detta ändrats. Gällivare har nu 6,6 % lägre nettokostnad per invånare än referenskostnaden. Förklaringen kan finnas i flera faktorer gemensamt. Pedagogisk omsorg är till exempel inte inräknat i nyckeltalet och där har Gällivare kommun en större andel barn
jämfört med andra kommuner, enligt statistik från Skolverket. Gällivare har också en mindre andel högskoleutbildad personal, det innebär färre förskollärare och fler barnskötare, vilka ligger lägre lönemässigt. Kommunen har ett högt tryck på barnomsorgen med fler barn inskrivna per årsarbetare enligt rapporter från Skolverket vilket också bidrar till sänkta kostnader. 2.4.7 Fritidshem -2-7 -12-17 -22 savvikelse från referenskostnad, 212 213 214 215 216 1,, -1, -2, -3, -4, savvikelse fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet, % savvikelse fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet, (%) -29,5-27 -251-255 Figur 2.2. savvikelse från referenskostnad. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Figur 2.21. savvikelse fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Gällivare har lägre nettokostnad än referenskostnaden. Kommunen ligger 29,5 % under referenskostnaden. Jämför man med andra kommuner i Sverige så har Gällivare en lägre andel elever inskrivna på fritidshemmen. Kommunen har också markant fler elever per anställd än genomsnittet för riket enligt statistik från Skolverket. Då Gällivare har fem timmar undervisning om dagen i förskoleklass påverkas fritidshemmens kostnader positivt. 2.4.8 Gymnasieskola Avvikelsen för gymnasieskolan uppgår till 17,3 Mkr, vilket är en liten minskning från föregående år. Kostnaden för gymnasieskolan utgörs till största delen av avgiften till LKF. Den markanta skillnaden från 214 till 215 beror på att avgiften till LKF var betydligt lägre mellan åren. 1 4 1 2 1 8 6 4 2 savvikelse från referenskostnad, 892 1 159 1 23 983 962 212 213 214 215 216 3, 25, 2, 15, 1, 5,, savvikelse gymnasieskola, % 26,2 savvikelse gymnasieskola, (%) 2.22 savvikelse från referenskostnad. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.23. savvikelse gymnasieskola. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. En översyn av fördelningsnyckeln och fria nyttigheter pågår. Gällivare har fått högre avvikelser från referenskostnaden i förhållande till de andra medlemskommunerna i LKF.
Snittet för avvikelsen från referenskostnaden för medlemskommunerna var 15,5 % år 216 från att ha varit % år 21. Diagrammet nedan visar de underkategorier som finns för gymnasieskolan i kolada. Man kan utläsa att det finns brister i rapporteringen för både Gällivare och Kiruna och det bör ställas högre krav på LKF:s inrapportering för att även kunna följa upp underkategorierna. 8 7 6 5 4 3 2 1 Kostnad för lärverktyg i kommunal gymnasieskola, kr/elev gymnasieskola, kr/elev 6 643 Kostnad för måltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev 19 369 Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev Figur 2.24. gymnasieskola. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.4.9 Vuxenutbildning och särskola -1-2 -3-4 -5 Avvikelse från riket, 212 213 214 215 216-3 -4-15 -29 Figur 2.25. Avvikelse från riket vuxen-och högskoleutbildning samt särskola, särvux och SFI. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. -47 Området visar en stor positiv kostnadsavvikelse mellan åren 215 och 216. Det är nettokostnaden för särskola, särvux och SFI som tillsammans avviker positivt mot riket. Minskningen mellan åren 212 och 216 utgör drygt 26 % för Gällivare medan riket inte visar någon större kostnadsförändring alls i kronor per invånare. Däremot visar Gällivare en nettokostnadsökning mellan åren 212 och 215 motsvarande 13 % för området vuxenoch högskoleutbildning medan riket har en sänkning på drygt 2 %.
12 1 8 6 4 2 893 Vuxen-och högskoleutbildning samt särskola, särvux och SFI, Vuxen- och högskoleutbildning 422 Särskola, särvux och SFI Figur 2.26. vuxen- och högskoleutbildning samt särskola, särvux och SFI. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.4.1 Äldreomsorg 5 4 3 2 1 savvikelse från referenskostnad, 3 838 3 73 3 954 4 34 3 568 212 213 214 215 216 5, 4, 3, 2, 1,, savvikelse äldreomsorg, % 25,7 savvikelse äldreomsorg, (%) 2.27. savvikelse från referenskostnad. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.28. savvikelse äldreomsorg. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. savvikelsen för äldreomsorg har ökat från 213 till och med 215. För 216 har nettokostnadsavvikelsen minskat till den lägsta nivån på 14 år och är nu 25,7 % högre än referenskostnaden. Äldreomsorgen bedrivs till en kostnad som motsvarar 64 Mkr dyrare än referenskostnaden. Kiruna har den näst största avvikelsen i riket, Gällivare har den femte högsta avvikelsen. Sjukfrånvaron är hög inom äldreomsorgen vilket kan ha stor påverkan. Den absolut största delen av kostnaderna i äldreomsorgen är personalkostnaderna. Diagrammet nedan visar kostnadsfördelningen inom äldreomsorgen enligt kolada.se. Kostnaderna är i kronor per invånare.
2.29. Kostnadsfördelning äldreomsorg. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Gällivare har en hög andel äldre med insats i särskilt boende. Kommunen har 135 fler platser i särskilt boende jämfört med snittet för kommuner som har en liknande referenskostnad som Gällivare. Referenskostnaden är den förväntade nettokostnaden per invånare i kommunen och bygger bland annat på antalet äldre i kommunen, skillnader i geografi och hälsovariabler. 7 6 5 4 3 2 1 Antal brukare & andel av 65+ 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Ordinärt boende, hemtjänst Särskilt boende % andel av 65+ 2.3. Antal brukare i liknande kommuner och procentuell andel av invånare i åldern 65+. Källa: kolada.se och egen beräkning Gällivare kommun. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-1-27. Gällivare har en lägre andel med hemtjänst i ordinärt boende än snittet för kommuner med liknande referenskostnad. Om man räknar samman andelen personer med antingen hemtjänst i ordinärt boende med andelen personer med insats i särskilt boende har Gällivare marginellt fler insatser än snittet för kommuner med liknande referenskostnader. Den höga andelen i särskilt boende gör det svårt att jämföra Gällivare kommun mot referenskostnaden för liknande kommuner. Ett sätt att få en bild av hur fördelningen påverkar kostnaderna är att utgå från nettokostnaderna. Gällivare kommun har en nettokostnad för äldreomsorg som
är ca 121 Mkr högre än snittet för liknande kommuner. Tabellen visar på effekterna av nettokostnadsfördelningen utifrån skillnaden av brukare i särskilt boende och hemtjänst samt vad skillnaden i kostnad per brukare uppgår till i jämförelse mot liknande kommuner. Gällivare kommun Snitt liknande kommuner Avvikelse Total kostnad äldreomsorg 313224 191728-121496 Hemtjänst Kvantitetsavv, 56 st färre brukare 21192 Prisavv, 119 tkr högre per brukare - 34278 Särskilt boende Kvantitetsavv, 135 st fler brukare - 11882 Prisavv, 11 kkr lägre per brukare 1564 Övrig avvikelse äldreomsorg 8 17 Total avvikelse äldreomsorg - 121 496 2.31. Kostnadsavvikelseanalys av äldreomsorg. Källa: kolada.se och egna beräkningar Gällivare kommun. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-1-27. Tabellen visar att nettokostnadsavvikelsen mellan Gällivare kommun och liknande kommuner på ca 121 Mkr grovt kan förklaras i en kvantitetsavvikelse, dvs. skillnad i antalet brukare, samt en prisavvikelse, dvs. skillnad i kostnad per brukare. Gällivare kommun har 135 fler brukare i särskilt boende än snittet för de liknande kommunerna, vilket medför en kostnadsökning med ca 118 Mkr. Däremot har Gällivare kommun 56 färre brukare i hemtjänst, vilket gör en kostnadsminskning motsvarande ca 21 Mkr. Effekten av den fördelning Gällivare kommun har i särskilt boende och hemtjänst, jämfört med de liknande kommunerna, gör totalt en kostnadsökning på ca 97 Mkr. Omvänt kan man uttrycka det som att om de liknande kommunerna skulle ha samma andel brukare i hemtjänst och särskilt boende som Gällivare kommun så skulle de ha ca 97 Mkr högre nettokostnad. Prisavvikelsen visar att Gällivare kommun har dyrare hemtjänst per brukare men lägre kostnad per brukare i särskilt boende. En aspekt är att Gällivare kommun kan dra fördel av storskalighet med så många brukare i särskilt boende vilket drar ner kostnaden per brukare. Omvänt gäller för kostnaden per brukare i hemtjänsten. Totala effekten av prisavvikelsen gör att Gällivare kommun är ca 33 Mkr dyrare än genomsnittet av liknande kommuner. Det kan till viss del förklaras av högre lönenivåer, garanterad heltid, hög sjukfrånvaro och höga kostnader för kosthållning. Den övriga avvikelsen förklaras främst av låga kostnader inom dagverksamhet jämfört med liknande kommuner.
2.4.11 Lagen om stöd och service 4 35 3 25 2 15 savvikelse från referenskostnad, 281 32 231 351 347 8, 6, 4, 2,, -2, savvikelse LSS, % 6,6 savvikelse LSS, (%) 1 5 212 213 214 215 216-4, -6, 2.32. savvikelse från referenskostnad. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.33. savvikelse LSS. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Referenskostnaden för LSS utgår från antalet brukare inom LSS och skiljer sig därmed en aning från övriga referenskostnader. savvikelsen för LSS är på ungefär samma nivå som 215. Kommunen driver LSS-verksamheten till en nettokostnadsavvikelse på 6,6 % vilket motsvarar en nettokostnad motsvarande 6,2 Mkr högre än referensberäkningen. 2.4.12 Äldre funktionshindrade 1 2 1 8 6 4 2 Avvikelse från riket, 113 574 53 395 23 212 213 214 215 216 3 2 1 äldre och funktionsnedsättning (SoL, ej LSS), 2 354 Äldre och funktionsnedsättning (SoL, ej LSS) 2.34. Avvikelse från riket - äldre och funktionsnedsättning (SoL, ej LSS). Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.35. äldre och funktionsnedsättning (SoL, ej LSS). Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Gällivare har mer än fördubblat avvikelsen mot riket mellan 215 och 216. Stora delar av avvikelsen kan förklaras av att volymen för brukare med hemtjänst i ordinärt boende har ökat från föregående år samt att volymen för brukare med insatsen särskilt boende har ökat. Framförallt handlar detta om särskilt boende för psykiskt funktionshindrade, där även antalet platser har utökats under året och ett nytt boende har öppnats.
2.4.13 Individ- och familjeomsorg savvikelse från referenskostnad, savvikelse individoch familjeomsorg, % -1-2 -3-4 -5-6 -7 212 213 214 215 216-481 -562-69 -45-33 1,, -1, -2, -3, savvikelse individ- och familjeomsorg, (%) -11,9 2.36. savvikelse från referenskostnad. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 2.37. savvikelse individ- och familjeomsorg. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. savvikelsen för individ- och familjeomsorg har varit sjunkande från 211 fram till 214 då avvikelsen mot referenskostnaden började minska. 216 visar en försämring men individ- och familjeomsorgen bedrivs ändå till en kostnad som motsvarar 5,9 Mkr lägre än förväntat. en totalt för individ och familjeomsorg är lägre än i de flesta andra kommuner. Generellt sett kommer kostnaderna att öka beroende på bristen på socialsekreterare och det faktum att kommunen behöver köpa in utredningar, vilket är kostnadsdrivande. sfördelningen inom olika områden för individ- och familjeomsorg visas i diagrammet nedan. Barn- och ungdomsvården står för drygt hälften av alla nettokostnader. Gällivare har en lägre kostnad på ca 2 % än snittet för liknande kommuner i denna verksamhet. Kommunen har en hög andel familjehemskostnader i förhållande till institutionskostnader. Sedan 213 har kostnaderna nästan fördubblats i ånare, men är fortsatt låga i jämförelser med liknande kommuner. en för ekonomiskt bistånd är lägre än liknande kommuner och trenden är fortsatt sjunkande sedan 29, för att öka något mellan 214 och 215. 216 års nivå är 47 ånare lägre än 215 och fortfarande 3 % lägre än 29. en för vuxenvård är också lägre än snittet för liknande kommuner. Kostnaden har minskat med nästan hälften sedan 29. 2 15 1 5 1 347 individ- och familjeomsorg, 583 188 295 39 barn och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, familjerätt, missbrukarvård totalt för vuxna, övrig vuxenvård, 2.38. individ- och familjeomsorg. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23.
2.4.14 Särskilt riktade insatser Avvikelse från riket, 7 665 6 en för särskilt riktade insatser är dyrare än riket. Detta gäller både arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande. 5 4 44 389 3 2 1 235 19 212 213 214 215 216 2.39. Avvikelse från riket - särskilt riktade insatser. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Arbetsmarknadsåtgärder: en för arbetsmarknadsåtgärder uppgår till 627 ånare i Gällivare. Det är en ökning med 61 ånare från förra året. Genomsnittet bland kommuner med 15-19 999 invånare är 468 ånare. Skillnaden motsvarar ca 2,9 Mkr. Verksamheterna under arbetsmarknadsåtgärder består av arbetsmarknadsenheten, feriejobb, föreningslönebidrag och subventionerade arbetsmarknadsåtgärder. Vissa kommuner erbjuder färre årskullar feriejobb, lägre löner och kortare arbetstider totalt sett till ferieungdomar. Flyktingmottagande: Avvikelsen för flyktingmottagande, kan bero på att kommunen har haft många placeringar på annan ort. Många kommuner redovisar en nettointäkt för verksamheten. Köpet av Alen 5 förväntas minska nettokostnaderna. 2 1 5 särskilt riktade insatser, 1 5-5 -1-15 -2 627 arbetsmarknadsåtgärder, 125 flyktingmottagande, Figur 2.4. särskilt riktade insatser. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23.
2.4.15 Näringsliv och bostäder Avvikelse från riket, 5 16 212 213 214 215 216-5 -35-1 -62 en för kategorin näringsliv och bostäder består för kommunen av en enda underkategori, arbetsområden och lokaler. Försäljningen av tomträtter har påverkat nettokostnaden, som inneburit att de årliga intäkterna blivit lägre. -15-2 -141-25 -3-281 Figur 2.41. Avvikelse från riket näringsliv och bostäder. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. 5 näringsliv och bostäder, 4 3 2 1-1 44 arbetsområden och lokaler, bostadsverksamhet, hamnverksamhet, kommersiell verksamhet, Figur 2.42. näringsliv och bostäder. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-29.
2.4.16 Kommunikationer 1 8 6 4 2 Avvikelse från riket, 588 755 864 899 718 212 213 214 215 216 66 64 62 6 58 buss, bil och spårbunden trafik, 617 641 641 68 625 212 213 214 215 216 8 6 4 2 flygtrafik, 295 431 546 63 425 212 213 214 215 216 Figur 2.43. Avvikelse från riket kommunikationer. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-23. Figur 2.44. buss, bil och spårbunden trafik. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-29. Figur 2.45. flygtrafik. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-29. en för kommunikationer har ökat från 732 ånare till 1 5 ånare mellan 211 och 216. Det medför även att avvikelsen från riket har ökat under åren men minskar något från föregående år. Gällivare har en högre kostnad än riket för kollektivtrafik. Kommunen har emellertid en beräknad standardkostnad i skatte- och utjämningssystemet som motsvarar en kostnad på 766 ånare vilket gör att avvikelsen för kollektivtrafik är positiv med 141 ånare. Gällivare har en flygplats som finansieras delvis av kommunen vilket skiljer sig till exempel från Kiruna som har en flygplats som finansieras av staten. 1 2 kommunikationer, 1 8 6 4 2 625 425 buss, bil och spårbunden trafik, flygtrafik, Figur 2.46. kommunikationer. Källa: kolada.se. Figur: Gällivare kommun. Datum: 217-9-29. 2.4.17 Energi, vatten och avfall Gällivare kommun bedriver VA och avfall till självkostnadspris.