1 (28) Sammanträdestid Kl. 13.00 16.15 Sammanträdesplats Beslutande Övriga deltagande Sollefteåsalen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro-/tjänstgöringslista Tomas Alsfjell, kommunchef Britta Själander, sekreterare Gunlög Jacobsson, HSO, 132 a) Sandra Molund, Samordningsförbundet, 132 b) Mikael Näsström, IT-chef, 132 c) Bertil Falkerby, revisionens ordförande, 132 d) Plats och tid för justering Kommunstyrelseförvaltningen 2015-10-29 kl. 15.30 Underskrifter Sekreterare... Britta Själander Ordförande... Mikael Sjölund Justerare... Cathrine Näsmark Justerare... Zarah Månsson BEVIS OM JUSTERING Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla i kommunhuset Myndighet Datum när anslaget sätts upp 2015- tas ner 2015- Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift.../Ulla Johansson
2 (28) Förteckning över närvaro, tjänstgöring, reservationer, omröstningar m.m. PARTI När- Tjg. RESERVATION JÄV ANTECKNING Namn varo ers. Justerare SOCIALDEMOKRATERNA - Ordinarie Elisabet Lassen - Tjänstgör( tjg). t.o.m. 139 Tjänstgör fr.o.m. Mikael Sjölund Ordföranden Lillemor Edholm John Åberg Åsa Sjödén Gunder Lidén Linnéa Stenklyft - Sven-Göran Johansson Malvina Falk Hamberg Kim Lundin Marie-Louise Andersson Sven-Erik Bodén Fr.o.m. 139 Marie Eriksson - Curt Noppa - Cathrine Näsmark Justerare Morgan Nordin Annelie Markemo Tommy Svensson Susanne Lindahl - Sture Ragnarsson Birgitta Forsberg - Ersättare Anita Bergsten Tjg t.o.m. 139 Lennart Önblad Eva Fors Lars Nordin My Larsson - Nils Michael Eriksson Britha Gillisson Peter Hagberg - Stina Näslund - Joakim Lindgren Worrod Azara - Tjg 131-128, 140-144
3 (28) PARTI När- Tjg. RESERVATION JÄV ANTECKNING Namn varo ers. Justerare VÄNSTERPARTIET - Ordinarie Thomas Tejle Marie Hansson Kjell-Åke Sjöström - Ersättare Ulf Breitholtz Tjänstför (tjg) t.o.m. 139 Tjänstgör (fr.o.m. Marcus Spjut - - VÄSTRAINITIATIVET FÖR SOLLEFTEÅ KOMMUNS BÄSTA - Ordinarie Jörgen Åslund R Gunilla Fluur R Mattias Ahlenhed T.o.m. 138 Birgitta Häggqvist R Karin Jansson Borg - Roger Johansson R Ulrika Bergman - Linus Källgren T.o.m. 138 - Ersättare Anders Bergman - Matz Sjöberg Tjg. t.o.m. 138 Torsten Ångman R Lennart Sundkvist R Tjg fr.o.m. 139 MODERATA SAMLINGSPARTIET - Ordinarie Bengt Sörlin R Kerstin Franzén R Sven-Olov Gradin R Kerstin Svensson R Jonny Ohlsson R - Ersättare Carina Eriksson - Daniel Fält - Folke Lindgren
4 (28) PARTI När- Tjg. RESERVATION JÄV ANTECKNING Namn varo ers. Justerare CENTERPARTIET - Ordinarie Johan Andersson R Maria Wennberg - Paul Höglund R Monica Tirri R Tjänstgör (tjg) t.o.m. 139 Tjänstgör fr.o.m. Ingemar Jonsson R Kristina Pettersson - SVERIGEDEMOKRATERNA - Ordinarie Zarah Månsson* Justerare Stefan Sundberg** - Ersättare Marcus Lundquist*, ** Sven-Göran Knutsson* - FOLKPARTIET - Ordinarie Leif Östberg R - Ersättare Eva Halling Leif Eriksson MILJÖPARTIET DE GRÖNA - Ordinarie Margareta Alton R - Ersättare Brita Wessinger T.o.m. 132 c) Ylva Bergstedt Johansson Val av justerare Cathrine Näsmark (S) och Zara Månsson (SD) väljs till justerare.
5 (28) Ärendelista Paragraf Sida 1 Upprop 2 Val av justerare... - 4 3 Medborgarförslag Isytor och omklädningsrum på Niphallen... 131 6 4 Informationer... 132 7 5 Medborgarförslag Sänkt hastighet i bostadsområden... 133 8 6 Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016 2019... 134 10 7 Delårsbokslut per 2015-08-31 med prognos till 2015-12-31... 135 12 8 Reglemente för kravverksamhet, revidering... 136 13 9 Reglemente för upphandling, revidering... 137 14 10 Medborgarförslag Årlig redovisning till kommunmedborgarna om kommunens kostnad m.m. för invandring... 138 15 11 Övergripande verksamhetsplan med budget 2016 2018... 139 21 12 Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn... 140 23 13 Interpellation med svar Bärplockning som alternativ till tiggeri UTGÅR 14 Avsägelse av uppdrag som ledamot i Folketshusstiftelsen Hullsta Gård... 141 25 15 Val av ledamot till Folketshusstiftelsen Hullsta Gård... 142 26 16 Val av ledamot till ungdomsdelegationen... 143 27 16 Delgivningar... 144 28 Justering av dagordning Utgår Punkt 13 - Interpellation
6 (28) 131 KS/398/2015 (5.5) Medborgarförslag Isytor och omklädningsrum i Niphallen s beslut Medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Roger Strandberg, Näsåker, har lämnat följande medborgarförslag. Niphallen är en arena som står sig bra jämfört med arenor av liknande storlek men skulle kunna göras ännu attraktivare. Att barn och unga får spela hockey, utmana sig själva och känna idrottens gemenskap är en ledstjärna för Sollefteå hockey Sollefteå har sedan några år ett hockey lag i division 1 och behöver locka fler unga och stärka rekryteringen ur de egna leden. Som ett led i detta finns nu även en hockeyinriktning på gymnasiet att söka. Under säsongen tränar ca 150 barn och unga regelbundet i hallen varje vecka. Läget är nu så blir det ofta sena träningstider därför att isytan inte räcker till. Under vår och höst när det är säsong för såväl fotboll som hockey räcker inte omklädningsrummen till. Med fler isytor och fler omklädningsrum skulle föreningar också ha större möjlighet att ordna cuper och liknande arrangemang. Jag föreslår att: Curlinghallen görs om till en kombinera Curling och hockey isyta. Möjligheten att utöka antalet omklädningsrum sökersöks samt ev kostnad för detta. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Roger Strandberg, Näsåker
7 (28) 132 KS/176/2015 (2.2) Informationer s beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Följande informationer delges fullmäktige. a) Gunlög Jacobsson, HSO, Handikappföreningar Sollefteå HSO har 16 medlemsföreningar och totalt cirka 2 000 medlemmar. HSO finns representerat i konsumentdelegationen och trafiksäkerhetsrådet. Föreningen jobbar mycket med tillgänglighet och har ett bra samarbete med samhällsbyggnad. b) Sandra Molund, förbundschef Samordningsförbundet Samordningsförbundet i Sollefteå bildades 2005. Totalt i Sverige finns 240 samordningsförbund. Förutom kommunen ingår landstinget, arbetsförmedlingen och försäkringskassan i Samordningsförbundet i Sollefteå. Förbundets insatser riktas mot personer 16-64 år men i Sollefteå ligger tyngdpunkten på personer 16-30 år. Förbundet hjälper personer har hamnat mellan stolarna hos olika myndigheter och som därför inte fått tillräcklig hjälp för att ta sig till egen försörjning. c) Mikael Näsström, IT-chef - Serverhall Hamre Hamre är ett intressant ställe med bra förutsättningar för en serverhall. Stabilt elnät, grön och billig el samt kallt klimat är faktorer som spelar in. En detaljplan för området håller på att tas fram. Ett kontor har öppnats i Silicon Valley, USA för att sälja in Hamreområdet. Den film som tagits fram för att presentera området visas för fullmäktige. d) Bertil Falkerby, revisionens ordförande - Revisionsrapport Delårsrapport 2015-08-31 Falkerby redogör för det utlåtande revisionen gjort över kommunens delårsrapport 2015-08-31. e) Tomas Alsfjell, kommunchef - Flyktingsituationen Kommunen får kontinuerliga rapporter från Migrationsverket. Prognoserna fram till årets slut har räknats upp avsevärt. För närvarande finns cirka 500 nyanlända asylsökande, 80 ensamkommande barn och 230 kvotflyktingar i kommunen.
8 (28) 133 KS/309/2015 (20.12) Medborgarförslag - Sänkt hastighet i bostadsområden s beslut Medborgarförslaget avslås. Ärendebeskrivning Gunlög Jacobsson, Sollefteå har lämnat följande medborgarförslag: Ett flertal kommuner i Sverige har sänkt hastigheten i bostadsområden från 50 km till 30 km. Så många som 9 av 10 överlever om de blir påkörda i 30km/h. Vid 50km/h är siffran 2 av 10. Förutom det faktum att skillnaden är stor beroende på hastighet, så ger lägre hastighet en positiv inverkan på miljön, ett lugnare tempo och en ökad trygghet i våra bostadsområden. Jag, tillsammans med andra med samma önskan, vill därför föreslå att Sollefteå kommun, i likhet med många andra kommuner, sänker hastigheten i bostadsområden från nuvarande 50 km/h till 30 km/h. Förvaltningens bedömning För att en sänkning av hastighetsbegränsningen från 50 till 30 km/timme ska ha någon verklig positiv effekt, krävs det att ändringen accepteras och följs. Endast nya vägmärken räcker inte för att regeln ska följas om inte gatumiljön också är anpassad. För att få efterlevnad krävs hastighetsdämpande åtgärder i form av fysiska hinder. Det finns en risk att en hastighetsändring utan fysiska hinder leder till en falsk trygghetskänsla. Det har konstaterats en ökad grad av nonchalant beteende bland korsande fotgängare och cyklister efter införande av 30 km/timme. Att anlägga fysiska farthinder för att täcka in samtliga bostadsområden som ligger inom tättbebyggt område i kommunen innebär en hög investeringskostnad. Slitage och sättningar medför större stöteffekter än vad som är acceptabelt samt en ökad underhållskostnad. Snöröjningen försvåras och kan därmed ge ökad olycksrisk. Acceptansen kan variera för den mängd fysiska hinder som behövs för en sänkning av hastighetsbegränsningen i den omfattning som föreslås, och framförallt om hindren blir slitna och skadade. Sollefteå kommun ska istället fortsätta granska trafiksäkerheten och på enskilda platser vidta åtgärder vid behov.
9 (28) Forts. 133 Antalet trafikskadade i kommunen vid kollisioner i tättbebyggt område 2010-2014 uppgår till i genomsnitt tio per år. 82 % av dessa skador är lindriga och 12 % måttliga. Inga olyckor med dödlig utgång är rapporterade. (Underlag från Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting, Swedish Traffic Accident Data Acquisition (STRADA) samt Trafikverket). Samhällsutvecklingsutskottets beslut Utskottet för Samhällsutveckling föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att avslå medborgarförslaget. Kommunstyrelsens föreslag Medborgarförslaget avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Gunlög Jacobsson, Sollefteå 2015-06-26 Förvaltningsyttrande 2015-09-14 Utskottet samhällsutveckling protokoll 2015-09-14 84 Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 189
10 (28) 134 KS/370/2105 (9.1) Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016-2019 s beslut Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016 2019 fastställs med följande tillägg på sidan 13 näst sista stycket: i de befintliga lokalerna 2016-12-31. Planen omfattar folkbibliotek och skolbibliotek. Ärendebeskrivning Bibliotekslagen (2013:801) reglerar de offentligt finansierade bibliotekens verksamhet och uppdrag. I skollagen (2010:800) finns därutöver bestämmelser om skolbibliotek. För biblioteksverksamheten i Sollefteå kommun har det sedan 2008, funnits en plan för såväl folkbibliotek som skolbibliotek. Planen är utarbetad av en arbetsgrupp med representanter från såväl folkbibliotek som skola. Planen, som innehåller en folkbiblioteksdel och en skolbiblioteksdel, reviderades första gången 2011. Biblioteksplan 2012-2014 beslutades i kommunfullmäktige 2012-05-28 83. Planen förlängdes ytterligare ett år att gälla även under 2015, enligt beslut i fullmäktige 2015-03-30 8. Förvaltningens bedömning Biblioteksplanen har under 2015 reviderats av representanter från folkbibliotek och skola. Även Kunskapsstegen, det dokument som anger på vilket sätt skolbiblioteksplanen ska förverkligas, har reviderats. Biblioteksplanen i sin helhet utvärderas årligen med första tillfälle juni 2017. Därutöver utvärderas skolbiblioteksdelen på förskole- och skolnivå vid varje läsårsslut i Kvalitetsrapport för läsåret. Kommunstyrelsens förslag Biblioteksplan för Sollefteå kommun 2016 2019 fastställs. Planen omfattar folkbibliotek och skolbibliotek. Förslag under fullmäktiges sammanträde 1 Kommunstyrelsens förslag 2 Lillemor Edholm (S) föreslår ett tillägg i biblioteksplanen, sidan 13 näst sista stycket: Ett välutrustat och flexibelt rum för huvudbibliotekets utbildnings- och programverksamhet ska finnas i de befintliga lokalerna 2016-12-31. I övrigt bifall till kommunstyrelsens förslag
11 (28) Forts. 134 Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag och finner att fullmäktige gör detta. Ordföranden frågar om fullmäktige besluta enligt Lillemor Edholms (S) tilläggsyrkande och finner att fullmäktige gör detta. Ordföranden finner att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med Lillemor Edholms (S) tillägg. Beslutsunderlag Förslag Biblioteksplan 2016 2019 för Sollefteå kommun Förvaltningsyttranden 2015-09-01 Utskottet samhällsutveckling protokoll 2015-09-14 88 Utskottet unga och lärande protokoll 2015-09-11 70 Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 192
12 (28) 135 KS/376/2015 (4.10) Delårsbokslut per 2015-08-31 med prognos till 2015-12-31 s beslut godkänner delårsbokslutet för andra tertialet samt prognos för ekonomiskt utfall 2015. Ärendebeskrivning Resultatet per sista augusti är 47,9 mnkr att jämföra med 32,4 vid motsvarande period 2014. I utfallet ingår 11 mnkr i återbetalning av AFA-premier för 2004. Prognosen för helåret 2015 bedöms till 13,2 mnkr vilket är 3,4 mnkr sämre än budget. Ett omfattande åtgärdsarbete pågår för att få verksamheternas ekonomi i balans. Detta arbete fortlöper under hela 2015. Ej till storlek kända och ej utvärderade åtgärder är inte inlagda i prognosen. Sammantaget bedöms prognosen balanserad. Arbetet kommer att fortskrida med åtgärder. Som prognosen ser ut kommer hela det negativa balanskravet från 2014 att kunna återställas redan i år. Kommunstyrelsens förslag godkänner delårsbokslutet för andra tertialet samt prognos för ekonomiskt utfall 2015. Förslag under fullmäktiges sammanträde 1 Kommunstyrelsens beslut Åsa Sjödén (S) yrkar bifall till beslutet. Beslutsunderlag Delårsbokslut, kommunstyrelseförvaltningen 2015-09-25 Förvaltningsyttrande 2015-09-25 Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 193
13 (28) 136 KS/350/2015 (1.7) Reglemente för kravverksamhet s beslut Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen som får i uppdrag att undersöka om det är möjligt att skicka en påminnelse innan krav och i så fall föreslå kompletterande text om detta i reglementet. Ärendebeskrivning Nuvarande reglemente fastställdes av fullmäktige 2008-10-27 108. Reglementet behöver uppdateras av två orsaker. 1. Anpassning till förutsättningarna utifrån ny organisation med en verksamhetsnämnd och en förvaltning. 2. Anpassning till förändrat arbetssätt hos Kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten tog tidigare enbart ett arvode vid ansökan. Sedan en tid tillbaka tar de ett årsarvode för varje aktivt ärende. För att undvika detta årsarvode behöver arbetssättet vid kravverksamhet ändras, reglementets 9 Laga åtgärder. Vägledande för kravverksamheten är att minimera kostnaden för att driva in fordringarna och undvika att försvåra för gäldenären att betala av sina skulder. Kommunstyrelsens förslag 1 Reglemente för kravverksamhet fastställs. 2 Fullmäktiges beslut 2008-10-27 108 upphör att gälla. Förslag under fullmäktiges sammanträde 1 Kommunstyrelsens förslag 2 Åsa Sjödén (S) föreslår att ärendet återremitteras till förvaltningen för att undersöka om det är möjligt att att skicka ut en påminnelse innan krav skickas ut. Förslaget biträds av Ingemar Jonsson (C), Mattias Ahlenhed (ViSKB) och Thomas Tejle (V) Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att fullmäktige beslutar att ärendet ska återremitteras till förvaltningen. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande 2015-08-17 med förslag till reviderat reglemente Allmänna utskottets protokoll 2015-09-15 75 Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 193
14 (28) 137 KS/349/2015 (1.7) Reglemente för upphandling s beslut 1 Reglemente för upphandling fastställs. 2 Fullmäktiges beslut 2011-04-26 60 upphör att gälla. Ärendebeskrivning Nuvarande reglemente fastställdes av fullmäktiger 2011-04-26 60. Förvaltningen har anpassat detta reglemente till de förutsättningar som ges utifrån ny organisation. Kommunstyrelsens förslag 1 Reglemente för upphandling fastställs. 2 Fullmäktiges beslut 2011-04-26 60 upphör att gälla. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande 2015-08-17 med förslag till reviderat reglemente Allmänna utskottets protokoll 2015-09-15 75 Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 196
15 (28) 138 KS/200/2015 (2) Medborgarförslag Årlig redovisning till kommunmedborgarna om kommunens kostnad m.m. för invandring s beslut Medborgarförslaget avslås. Ärendebeskrivning Mona Olsson, Sollefteå har lämnat följande medborgarförslag. Jag Mona Olsson, kommuninnevånare i Sollefteå kommun anser att Sollefteå kommun ska redovisa för oss kommuninnevånare hur mycket invandringen av invandrare kostar 1. Hur många invandrare har vi just nu registrerade i kommunen? 2. Hur många flera är anmälda att komma till kommunen från Migrationsverket just nu? 3. Hur mycket får kommunen från Migrationsverket ekonomiskt? 4. Hur mycket ekonomiskt får kommunen lägga ut själv? Är det pengar vi måste ta från annan verksamhet? Dessa frågor ingår i mitt förslag om redovisning. Mitt förslag till medborgarförslag är att vi kommuninnevånare skall få en redovisning varje år så att ryktena runt denna fråga inte ska spekuleras. Förvaltningens bedömning Inledningsvis finns det skäl att klargöra vissa begrepp. Med invandrare (immigrant) avses en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige under minst ett år. Begreppet invandrare förekommer inte i lagstiftningen. Det är opreciserat, varför det inte går att uttala sig om antalet invandrare utan att ange om man avser personer som är utländska medborgare, utrikes födda eller medlemmar av andra generationen inflyttade (d.v.s. personer som själva är födda i Sverige men med minst en utrikes född förälder). Till saken hör att det inte är tillåtet att i Sverige registrera vare sig etnisk bakgrund eller religiös tillhörighet. Asylsökande, är en person som själv söker sig till ett land och där uppger sig vara i behov av skydd (asyl), men som ännu inte fått sin ansökan avgjord. En asylsökande har rätt att stanna i Sverige i avvaktan på att skyddsbehovet prövas. Vem som är asylsökande regleras Dublinkonventionens artikel 2.
16 (28) Forts. 138 Med flykting avses i regel person som lämnat sitt hemland och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse beroende på ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. Grunden till flyktingbegreppet finns i FN:s flyktingkonvention (även kallad Genevekonventionen eller 1951 års konvention). Genevekonventionen hade ursprungligen till syfte att ge ett rättsligt skydd för de flyktingar som fanns i Europa efter andra världskrigets slut, fram till och med 1951 (konventionsflyktingar), och anses i dag vara föråldrad och är egentligen inte tillämpbar på dagens flyktingsituation. Sverige har, till skillnad från flera andra europeiska länder, en strikt tolkning av flyktingbegreppet i Genevekonventionen. Därför används i Sverige termen de facto flykting eller personer med flyktinglikande skäl som betecknar skyddsbehövande som har lämnat sitt hemland och har starka skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling, eller behöver skydd på grund av krig eller miljökatastrof i sitt hemland, eller är rädd att bli förföljd på grund av sitt kön eller sexualitet. Dessa personer kan inte enligt internationella rättsakter tvingas att återvända till sitt hemland på grund av förhållandena där men uppfyller inte de explicita kraven på flyktingskäl i Genevekonventionen. De facto flyktingar får därmed ingen flyktingstatusförklaring enligt Genevekonventionen. I många länder saknas en motsvarighet till begreppet de facto flykting i den nationella utlänningslagstiftningen, varför även asylsökande med vad som i Sverige skulle räknas som flyktingliknande skäl efter prövning av skyddsskälen, får en flyktingförklaring. Nationerna har under många år förhandlat om en ny tidsenlig internationell flyktingkonvention men inom det internationella samfundet (FN) har man inte lyckats enas om en gemensam lydelse. Senaste förändringen i Genevekonventionen gjordes 1967 genom ett tilläggsprotokoll (det s.k. New York-protokollet) varigenom konventionen inte längre är begränsad till flyktingar från Europa och tidsperioden före 1951. Det finns även att antal regionala flyktingkonventioner och fördrag såsom OAU:s flyktingkonvention (den Afrikanska flyktingkonventionen) från 1969 och Cartagena-deklarationen från 1984. Dessa kan ses som en förlängning och utveckling av 1951 års konvention då många skyddsbehövande människor som tidigare beskrivits faller utanför konventionens tillämpningsområde. Kvotflykting är en person som genom organiserad överföring kommer till ett asylland inom ramen för dess flyktingkvot med rätt att bosätta sig där permanent. Kvotflytingar får sitt skyddsbehov prövat utanför Sverige och räknas utan särskild prövning som konventionsflytingar med flyktingstatusförklaring. Detta är ett undantag från bestämmelserna i Genevekonventionen. Mottagandet av kvotflytingar regleras av en flyktingkvot, som är benämning på det system som gäller för kollektiv överföring av flyktingar till Sverige och för det antal personer detta berör. Flyktingkvoten fastställs av regeringen. Flyktingkvoten för 2015 är fastställd till 1 900 personer.
17 (28) Forts. 138 I Sollefteå tar vi emot 80-100 av kvotflyktingar samt ensamkommande barn enligt avtal med Migrationsverket. Vid flyktinginvandring är det, i motsats till vid arbetskraftsinvandring eller familjeåterförening, främst de politiska förhållandena i hemlandet som orsakat utvandringen. Motiven är vanligen blandade, men i motsats till andra utvandrare, gäller det för flyktingar ofta livet när de flyr för att finna internationellt skydd. Av Mona Olssons frågor att döma avser hon att få en redovisning av kostnader och ersättningar för asylsökande, kvotflyktingar och flyktinginvandrare med upphållstillstånd (kommunplacerade). 1 Vad gäller den första frågan om antalet asylsökande så är mottagning av dessa en statlig angelägenhet som ligger utför den kommunala kompetensen. Ansvarig myndighet är Migrationsverket. Detta gäller inte ensamkommande barn där kommunen ansvarar för mottagande, omsorg och boende. Rätten att söka asyl, få ansökan prövad samt asylmottagningen i Sverige regleras som tidigare nämnts i internationella och europeiska rättsakter såsom flyktingkonventionen (Genevekonventionen), Dublinförordningen. Eurodac-förordningen, EU:s skyddsgrundsdirektiv, EU:s mottagandedirektiv samt i den svenska utlänningslagen. Ett mer detaljerat regelverk vad gäller formerna för asylmottagande i Sverige finns i lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Migrationsverket ska enligt LMA erbjuda den asylsökande boende och pengar till mat. Kommunen har inte rätt att föra register över asylsökande. Det är därför inte möjligt att ange exakt hur många asylsökande som vistas i kommunen. Efter kontakt med Migrationsverket kan antalet uppskattas till omkring 350 personer. När det gäller antalet kommuninvånare som är invandrare går detta som sagt inte att mäta då begreppet är oprecist och etnisk eller religiös tillhörighet inte registreras i Sverige. 2 Vad gäller den andra frågan om hur många asylsökande som beräknas komma till kommunen, upphandlas boenden för asylsökande av Migrationsverket enligt reglerna i lagen om offentlig upphandling (LOU). Den nuvarande tillämpningen av LOU medger inte att Migrationsverket tar hänsyn till regionala och lokala förhållanden. Migrationsverket kan alltså inte påverka vilka anbud som kommer in och därigenom inte heller var eller i vilken kommun boendena ligger och därmed inte heller var asylsökande placeras. Kommunerna har inget inflytande över Migrationsverkets upphandlingsprocess. Migrationsverket har inte någon skyldighet eller möjlighet att anmäla till kommunen hur många asylsökande som beräknas komma till kommunen under den närmaste tiden. Beroende på den skiftande takten i tillståndshandläggningen är det som regel dessutom stor omsättning på personer i Migrationsverkets hyrda lägenheter och anläggningsboenden. Frågan är alltså inte möjlig att besvara.
18 (28) Forts. 138 3 Den tredje frågan handlar om vilka ersättningar kommunen erhåller från Migrationsverket. Kommunen får vissa ersättningar för både asylsökande och personer med uppehållstillstånd (kommunplacerade och kvotflytingar), ersättningarna erhålls både efter och utan ansökan till verket. Regelsystemet är komplicerat varför det här endast går att lämna en översiktlig beskrivning. Ersättning för asylsökande utan bidragsansökan: Årlig ersättning för mottagning av ensamkommande barn (500 000 kr för 2015). Ersättning per boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt tecknad överenskommelse (1 600 kr). Stödinsatser av förebyggande karaktär enligt socialtjänstlagen (ersättningen är beroende på antalet mottagna asylsökande barn). Ersättning för asylsökande efter bidragsansökan: Barn i förskola och skola (enligt schablon). Betydande extraordinära kostnader (exempelvis många barnfamiljer). Extraordinära utbildningskostnader för barn (exempelvis extra särskilt anordnade skollokaler). God man. Utredningskostnader för ensamkommande barn (enligt schablon). Vård i annat hem än det egna, exempelvis familjehem eller HVB (enligt schablon). Belagd boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt tecknad överenskommelse (300 kr). När det gäller kommunens kostnader för personer med uppehållstillstånd trädde en ny lag, lagen om etableringsinsatser, ikraft 1 december 2010. Med den lagen tilldelades Arbetsförmedlingen en central roll i flyktingmottagandet. Lagen om etableringsinsatser vänder sig till nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även nyanlända i åldern 18-19 år, som saknar föräldrar i Sverige, omfattas av den nya lagen liksom anhöriga till nyanlända. Arbetsförmedlingen får i den nya lagen ett samordningsansvar för etableringsinsatser för nyanlända flyktingar. Arbetsförmedlingen tar fram länstal för flyktingmottagandet i länen och anvisar boendeort för vissa flyktingar. Försäkringskassan hanterar den etableringsersättning som nyanlända invandrare får istället för introduktionsersättning från kommunen som tidigare var fallet. Kommunerna ansvarar för att ta emot de nyanlända och hantera bostadsförsörjning. Kommunerna ansvarar också för samhällsorientering som ska ske i första hand på modersmål och minst 60 timmar samt för svenskundervisning för invandrare (SFI).
19 (28) Forts. 138 Skola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar samt insatser inom det sociala området är också kommunernas ansvar. Lagen gäller även vissa anhöriga till personer som har fått tillstånd i Sverige som flyktingar eller skyddsbehövande. Etableringsinsatserna sker under högst 24 månader. Regelsystemet är som nämnts komplicerat detta gäller även personer med upphållstillstånd varför det även här endast går att lämna en översiktlig beskrivning. Ersättning för personer med upphållstillstånd utan bidragsansökan: Årlig grundersättning för flyktingmottagning (222 500 för 2015). Prestationsbaserad ersättning för högt mottagande (15 000, 10 000 eller 5 000 kr per år för varje nyanländ beroende på antalet mottagna personer med uppehållstillstånd i förhållande till kommunens invånarantal, Sollefteå erhåller i år 15 000 kr för varje nyanländ) Ersättning för personer med upphållstillstånd efter bidragsansökan Ersättning per boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt tecknad överenskommelse (1 600 kr) Ersättning för belagd boendeplats och dygn för ensamkommande barn enligt tecknad överenskommelse (300 kr) Utbetalt försörjningsstöd under etableringsfasen (på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller att personen är 60 år eller äldre vid mottagandet). Stöd i boendet och boende i särskilda boendeformer på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning (behovet ska ha funnits vid mottagandet eller på annat sätt ha ett direkt samband med personens situation som skyddsbehövande). Vård i annat hem än det egna, exempelvis familjehem eller HVB. Varaktig vård, minst tre år, på grund av funktionsnedsättning, de sammanlagda kostnaderna för stöd och service, assistansersättning, bostadsanpassningsbidrag samt hälso- och sjukvård är minst 60 000 kronor per person under en tolvmånadersperiod (behovet ska ha funnits vid mottagandet eller på annat sätt ha ett direkt samband med personens situation som skyddsbehövande). Vissa särskilda eller extraordinära kostnader (tex hyreskostnader för tomma bostäder i avvaktan på kvotflyktingars ankomst) Sfi-utbildning till personer som bor på ett anläggningsboende och har uppehållstillstånd. 4 När det gäller den fjärde frågan om kommunens nettokostnader för asylsökande har Migrationsverket i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjort en pilotsstudie av kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande. Studien har visat att det är svårt för kommunerna att ur olika verksamhetsregister och ekonomisystem spåra såväl specifika som allmänna insatser och kostnader.
20 (28) Forts. 138 Det är svårt att i de kommunala uppföljningarna identifiera alla kostnader som är knutna till gruppen asylsökande. Migrationsverket och SKL konstaterar att det finns behov av att fortlöpande följa upp kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande. Man finner att en översyn av kommunernas ersättning för mottagning av asylsökande är nödvändig och föreslår bland annat att en regelbunden uppföljning av kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande och flyktingar liknande den Integrationsverket gjorde för flyktingar fram till 2007 bör återupptas. Med all sannolikhet är problemen med att fånga, koppla och följa upp kostnader för mottagning av asylsökande lika problematiskt i Sollefteå kommun som i de kommuner som ingår i pilotstudien. Asylverksamheten är inte en separat del av kommunens verksamhet som kan följas upp redovisas på ett enkelt sätt. Flera kostnader som delvis kan vara kopplade till asylsökande är svårfångade i den kommunala redovisningen. För att redovisningen av kostnader ska vara meningsfull måste denna vara jämförbar över tid och med andra liknande kommuner. Detta kräver att kostnaderna fångas upp, redovisas och analyseras på ett likartat sätt. Kommunstyrelsens förslag Medborgarförslaget avslås. Förslag under fullmäktiges sammanträde 1 Kommunstyrelsens förslag 2 Stefan Sundberg (SD) föreslår att medborgarförslaget bifalls Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Mona Olsson, Sollefteå, 2015-04-15 Förvaltningsyttrande 2015-08-24 Allmänna utskottets protokoll 2015-09-15 82 Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 201
21 (28) 139 KS/288/2015 (4.2) Övergripande verksamhetsplan med budget 2016-2018 s beslut Övergripande verksamhetsplan med budget 2016 2018 avseende driftbudget och kommungemensam verksamhet fastställs enligt kommunstyrelsens förslag. Reservationer Bengt Sörlin (M), Kerstin Franzén (M), Sven-Olov Gradin (M), Kerstin Svensson (M), Jonny Ohlsson (M), Johan Andersson (C), Paul Höglund (C), Monica Tirri (C), Ingemar Jonsson (C), Leif Östberg (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Alliansens förslag. Jörgen Åslund (VISKB), Gunilla Fluur (VISKB), Birgitta Häggkvist (VISKB), Roger Johansson (VISKB), Torsten Ångman (VISKB), Lennart Sundkvist (VISKB) reserverar sig mot beslutet till förmån för Västrainitiativets förslag. Margareta Alton (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Miljöpartiets förslag. Ärendebeskrivning Resultatbudget beslutades av fullmäktige i juni. Verksamheternas driftbudget och revidering av kommungemensam verksamhet skulle beslutas under hösten. Detta har nu gjorts och framgår av budgetberedningens protokoll 2015-09-21. Kommunstyrelsens förslag 1 Övergripande verksamhetsplan med budget 2016-2018 fastställs enligt budgetberedningens förslag. 2 Till fullmäktiges sammanträde kompletteras ärendet med Alliansens budgetskrivelse och miljöpartiets förslag. Förslag under fullmäktiges sammanträde 1 Kommunstyrelsens förslag (S och V förslag) Förslaget biträds av John Åberg (S), Åsa Sjödén (S), Malvina Falk Hamberg (S) 2 Alliansens förslag (M, C och FP förslag) Förslaget biträds av Bengt Sörlin (M), Ingemar Jonsson (C), Johan Andersson (C) 3 Västrainitiativets förslag Förslaget biträds av Gunilla Fluur (ViSKB) 4 Miljöpartiets förslag Förslaget biträds av Margareta Alton (MP)
22 (28) Forts. 139 Ordföranden ställer i tur och ordning fråga om fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag, enligt (M),(C), (FP) förslag, enligt (ViSKB) förslag, enligt (MP) förslag och finner att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Budgetberedningens protokoll 2015-08-31 Förvaltningsyttrande 2015-09-28 Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 204 Alliansens budgetdirektiv bilaga 2c Miljöpartiets bilaga 4a, 4b, 4c, 4d
23 (28) 140 KS/290/2015 (4.9) Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn s beslut 1 Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn fastställs med följande ändring: De avgifter under avsnitt 5 som i förslaget är 53 kr ändras till 55 kr. 2 Avgifterna under avsnittet 2 Skidanläggningar alpint och längd gäller från 2015-11-01. Övriga avgifter gäller från 2016-01-01. 3 Fullmäktiges presidium får i uppdrag att göra redaktionella ändringar i dokumentet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2015-08-11 165 att föreslå fullmäktige fastställa avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn. I denna lista fanns inte avgifter för Hallsta alpint och Hallstaliftarna med eftersom kommunen övertog ansvaret för dessa verksamheter 2015-07-01. Listan behöver därför kompletterats, varefter den samlade listan kan lämnas till fullmäktige för fastställelse. Förvaltningens bedömning Kommunen har från och med 2015-07-01 tagit över ansvaret för drift och underhåll av Hallstaliftarna. Priserna som gällt säsongen 2014/2015 föreslås även gälla säsongen 2015/2016 för att sedan utvärderas. Kommunstyrelsens förslag 1 Avgifter och regler för verksamheter inom fritidssektorn kompletteras med avgifter för Hallsta alpint och Hallstaliftarna. 2 Avgifterna gäller från 2015-11-01 för Avsnittet 2 Skidanläggningar alpint och längd. Övriga avgifter gäller från 2016-01-01. Förslag under fullmäktiges sammanträde 1 Kommunstyrelsens förslag 2 John Åberg (S) föreslår att de taxor i avsnitt 5 Uthyrning av kommunala lokaler, som i förslaget är 53 kr ändras till 55 kr. I övrigt bifall till kommunstyrelsens förslag 3 Ingemar Jonsson (C) föreslår att fullmäktige uppdrar till fullmäktiges presidium att göra nödvändiga redaktionella ändringar i dokumentet. I övrigt bifall till kommunstyrelsens och John Åbergs förslag.
24 (28) Forts. 140 Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag, förutom avsnitt 5 Uthyrning av kommunala lokaler, och finner att fullmäktige gör detta. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar enligt John Åbergs (S) tilläggsförslag och finner att fullmäktige gör detta. Ordföranden frågar om fullmäktige beslutar enligt Ingemar Jonsson (C) tilläggsförslag och finner att fullmäktige gör detta. Ordföranden finner att fullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med John Åberg (S) och Ingemar Jonsson (C) tilläggsförslag. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande 2015-09-21 med tillägget 2.1 Hallsta alpint/hallstaliftarna Kommunstyrelsens protokoll 2015-10-06 205 och 2015-08-11 165
25 (28) 141 KS/6/2015 (18.5) Avsägelse av uppdrag som ledamot i Folketshusstiftelsen Hullsta Gård s beslut Erik Tängdén (V) beviljas entledigande från sitt uppdrag som ledamot i Folketshusstiftelsen Hullsta Gård. Ärendebeskrivning Erik Tängdén (V) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Folketshusstiftelsen Hullsta Gård.
26 (28) 142 KS/6/2015 (18.5) Val av ledamot till Folketshusstiftelsen Hullsta Gård s beslut Lars Sahlén (V) väljs till ledamot i Folketshusstiftelsen Hullsta Gård. Ärendebeskrivning Erik Tängdén (V) har beviljas entledigande från sitt uppdrag som ledamot i Folketshusstiftelsen Hullsta Gård. Kjell-Åke Sjöström (V) föreslår att Lars Sahlén (V) väljs till ny ledamot.
27 (28) 143 KS/6/2015 (18.5) Val av ledamot till ungdomsdelegationen s beslut Monica Tirri (C) väljs till ledamot i ungdomsdelegationen. Ärendebeskrivning Tobias Gillberg (C) har beviljats entledigande från uppdraget som ledamot i ungdomsdelegationen. Johan Andersson (C) föreslår att Monica Tirri (C) väljs till ny ledamot.
28 (28) 144 KS/69/2015 (1.3) Delgivningar s beslut Delgivningarna noteras och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Följande dokument delges fullmäktige. - Samordningsförbundet Sollefteå Förbundsstyrelsens protokoll 2015-08-27 - Kommunala pensionärsrådet Protokoll 2015-10-15 - Kommunala handikapprådet Protokoll 2015-10-05 - Länsstyrelsen Protokoll 2015-10-15 Ny ledamot ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Parti: Sverigedemokraterna Avgående ledamot: Martin Vervaat Ny ledamot: Stefan Sundberg Nya ersättare: Sven-Göran Knutsson, Marcus Lundquist