VÅRDKOSTNADER 2016 för NordDRG en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen för somatisk vård
Sida - 2 - av 35 NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) NPK är en nätverkslösning med tre medarbetare från Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt fyra anställda på SoS. Vid Socialstyrelsen är NPK en del av enheten Öppna jämförelser inom avdelningen Statistik och utvärdering. NPK har en referensgrupp med representanter för sjukvårdregionerna och andra organisationer. SoSs hemsida nås på adressen; http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/norddrg SKLs hemsida med anknytning till KPP http://www.skl.se/vi_arbetar_med/statistik/sjukvard/kpp
Sida - 3 - av 35 Förord Föreliggande rapport redovisar kostnadsresultat från ett antal sjukhus med individbaserade informationssystem för patientrelaterad kostnadsredovisning, så kallade KPP-system (Kostnad Per Patient). KPP-system innefattar de metoder och system som behövs för att redovisa de aktiviteter och åtgärder som utförs i vården och kostnaderna för dessa för varje enskild vårdkontakt och patient. Rapporten visar bland annat genomsnittskostnader, mediankostnader, ytterfallsberäkningar och mått för NordDRG:s förklaringsvärde. Rapportens huvudsakliga ambition är att belysa de mer tekniska frågorna kring kostnadsberäkningar för NordDRG och vänder sig därmed till läsare som har intresse för dessa frågor. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ett gemensamt nätverk för KPP och DRG-frågor i Sverige NPK (Nätverket för PatientKlassificering ). Rapporten är framtagen inom ramen för samarbetet. Åke Karlsson vid SKL/NPK har bearbetat kostnadsdata för 2016 och sammanställt rapporten i samarbete med Lisbeth Serdén Socialstyrelsen/NPK. Stockholm i januari 2018 Birgitta Lindelius Enhetschef Enheten för Öppna jämförelser 1 Socialstyrelsen Peter Fitger Sektionschef Avdelningen för Ekonomi och styrning Sveriges Kommuner & Landsting
Sida - 4 - av 35 Innehåll Innehåll... - 4 - Bakgrund... - 6 - Material och metod... - 7 - KPP-databasens innehåll... - 7 - NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2016 års databas... - 9 - Resultat... - 12 - Slutenvården 2016... - 12 - Kostnadslägen och spridning i slutenvård... - 13 - Resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård 2016... - 17 - DRG med störst kostnadsdifferenser slutenvård 2016-2015... - 18 - Fördelning av vårdkostnader i slutenvård... - 19 - Sjukhusens casemix index i slutenvård... - 20 - Resultat för 2016 öppenvård... - 23 - Kostnadslägen och spridning i öppenvård... - 23 - De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård... - 26 - Fördelning av vårdkostnader i öppenvård... - 27 - Sjukhusens casemix index i öppenvård... - 28 - Ytterfallsberäkningar... - 31 - Metod för trimning... - 31 - Bilaga... - 33 - Referenser... - 33 - Kontaktpersoner - kostnadsdata... - 34 -
Sida - 5 - av 35 Sammanfattning NordDRG systemets prestanda är högt, förklaringsvärdet (R 2 ) är över 60 procent för databasen i somatiska slutenvården och förklaringsvärdet (R 2 ) är över 50 procent för databasen i öppenvård. Förklaringsvärde är ett mått för att beskriva systemets kostnadshomogenitet KPP-databasen har under de senare åren ökat i omfattning. KPP-databasen 2016 omfattar 1 286 863 vårdtillfällen i somatisk slutenvård vilket motsvarar cirka 90 procent av all somatisk slutenvård i Patientregistret (PAR). KPP-databasen för öppenvård omfattar totalt 15,3 miljoner besök, vilket motsvarar cirka 75 procent av läkarbesöken i PAR. KPP-databasen är grupperad med NordDRG-SWE version 2016. Det ger förutsättningar för att jämföra patientsammansättningen (vårdtyngden), även kallad casemix, mellan sjukhus, landsting etc. Vid jämförelse med tidigare år ökar det genomsnittliga värdet för casemix i sjukvården. Resultat från KPP-databasen för somatisk slutenvård 2016: genomsnittskostnaden i databasen är 57 062 kronor mediankostnaden är 34 523 kronor genomsnitt innerfallskostnaden är 48 082 kronor d v s exkl. vårdkontakter med mycket hög kostnad inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är 228 545 kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp vårdtyngden uttryckt som casemix har ökat under tidsperioden 2014 2016 Resultat från KPP-databasen för öppenvård 2016: genomsnittskostnaden i databasen är 3 287 kronor mediankostnaden är 2 294 kronor genomsnitt innerfallskostnaden är 2 991 kronor d v s exkl. dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är 12 715 kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp. vårdtyngden enligt casemix och kostnaderna i fasta priser har ökat under tidsperioden 2014 2016 Kostnadsökningen i databaserna var 3 procent mellan åren 2015 och 2016. Det är ca 1 procent högre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser.
Sida - 6 - av 35 Bakgrund Socialstyrelsen och SKL samarbetar kring sekundär patientklassificering i ett nätverk, benämnt Nätverket för Patientklassificering, NPK. Samarbetet är reglerat i en överenskommelse där Socialstyrelsen ansvarar för förvaltning och utveckling av den svenska versionen av NordDRG och SKL ansvarar för KPP-databasen. Mellan åren 1993 och 1999 samlade Spri in kostnadsdata från sjukhus som individuellt kostnadsberäknar och diagnosgrupperar sina vårdtillfällen. På grund av nedläggningen av Spri år 2000 togs kostnadsdatabasen över av dåvarande Landstingsförbundet. Sedan 1997 har vårdtillfällena i den nationella kostnadsdatabasen retroaktivt diagnosgrupperats i NordDRG. Från början samlades enbart uppgifter avseende den somatiska slutenvården in men från och med 2006 har även den somatiska öppenvården samlats in. SKL utökar och förbättrar KPP-databasen successivt i samverkan med sjukhusen och genom samråd inom NPK. För att förbättra möjligheten till jämförelser mellan sjukhusen rapportera alla sjukhus klinikvårdtillfällen. För användningsområdet nationella viktlistor har en databas med sjukhusvårdtillfällen skapats.
Sida - 7 - av 35 Material och metod KPP-databasens innehåll Materialet i KPP-databasen är sammanställt av uppgifter från 69 sjukhus. Slutenvårdsdatabasen innehåller 1 286 863 vårdtillfällen vilket utgör 90 procent av den totala somatiska slutenvården 2016. Öppenvården innehåller 15 337 003 vårdkontakter och motsvara 75 % av alla vårdkontakter utförda av läkare i somatisk öppenvård. Tabell 1 Sjukhusens kostnadsdatabaser 2016. Antal vårdkontakter Slutenvård Öppenvård Totalt 1 286 863 15 337 003 S:t Görans sjukhus 33 204 182 648 Södersjukhuset 56 323 477 431 Ersta sjukhus 3 308 59 685 Karolinska universitetssjukhuset 90 265 1 585 936 Danderyds sjukhus 45 547 408 129 Södertälje sjukhus 12 734 126 525 Norrtälje sjukhus 7 755 79 229 BB Stockholm 4 333 Bromma geritriken 4 305 4 402 Dalen Geriatriken 5 705 4 262 Handen Geriatriken 3 702 2 829 Nacka Geriatriken 2 533 1 801 Ryggkliniken i Strängnäs 1 027 3 377 Akademiska sjukhuset 47 645 491 365 Lasarettet i Enköping 4 532 70 565 Mälarsjukhuset 17 533 269 330 Nyköpings sjukhus 10 264 144 145 Kullbergska sjukhuset 4 169 79 496 Universitetssjukhuset i Linköping 36 065 442 085 Finspångs lasarett 578 7 187 Vrinnevisjukhuset 21 619 258 177 Motala lasarett 3 958 93 716 Ryhov länssjukhus 9 552 187 255 Höglandssjukhuset 3 556 74 850 Värnamo sjukhus 2 584 57 130 Växjö lasarett 19 374 265 379 Ljungby lasarett 5 222 67 682 Västerviks sjukhus 11 278 140 963 Länssjukhuset Kalmar 25 421 288 859 Oskarshamns sjukhus 4 480 29 263 Blekingesjukhuset 22 754 287 910 Skånevård Kryh 40 340 505 412 Skånevård Sund 38 748 504 420 Hälsostaden 5 099 61 250 Skåne universitetssjukhus 88 766 1 185 547 Hallands sjukhus 41 691 456 081 Frölunda Specialist sjukhus 472 70 113 Angereds närsjukhus 59 932 Sahlgrenska universitetssjukhuset 94 467 1 067 046 Kungälvs sjukhus 11 203 67 710 NU-sjukvården 41 137 325 442 Södra Älvsborgs sjukhus 29 888 319 909
Sida - 8 - av 35 Fortsättning Alingsås lasarett 6 869 53 310 Skaraborgs sjukhus 36 313 339 743 Karlstads sjukhus 29 237 376 111 Kristinehamns sjukhus 18 385 Arvika sjukhus 4 752 46 411 Säffle sjukhus 3 958 Torsby sjukhus 5 145 46 348 Värmland övriga 54 368 Universitetssjukhuset i Örebro 31 283 367 491 Karlskoga lasarett 7 145 44 042 Lindesbergs lasarett 5 101 47 227 Västmanlands sjukhus 36 796 577 556 Dalarnas sjukhus 43 366 521 988 Gävle sjukhus 24 219 329 320 Hudiksvalls sjukhus 10 825 123 712 Sundsvalls sjukhus 20 754 265 131 Örnsköldsviks sjukhus 7 959 117 687 Sollefteå sjukhus 5 122 59 526 Östersunds sjukhus 17 836 192 251 Norrlands Universitetssjukhus 29 275 381 618 Skellefteå lasarett 10 652 122 226 Lycksele lasarett 5 066 39 987 Gällivare lasarett 5 102 53 021 Piteå Älvdals sjukhus 5 305 57 734 Kalix lasarett 3 282 26 432 Kiruna lasarett 1 413 16 672 Sunderbyns sjukhus 20 910 240 275 Databasen omfattar sjukhusens, med vissa undantag, samtliga vårdkontakter inom somatisk slutenvård 2016. Alla grundläggande uppgifter om vårdkontakterna är registrerade och beräknade av sjukhusen, exempelvis DRG-koden för sjukhusens egen gruppering, vårdtiden och vårdkostnaden. Liksom tidigare år har en omgruppering av vårdkontakterna i databasen gjorts. För 2016 har NordDRG:s version 2016 använts. För att kunna gruppera vårdkontakterna i NordDRG krävs ett antal uppgifter på individnivå för varje vårdkontakt, t ex information om diagnoser, åtgärder, ålder, kön, utskrivningssätt och vårddagar. Även uppgifter om ålder, kön, och utskrivningssätt behövs för en mindre andel vårdkontakter. Alla uppgifter om diagnoser och åtgärder matchas mot en databas med giltiga koder för diagnoser och åtgärder. Vid grupperingen i NordDRG ger grupperaren besked om vårdtillfällets NordDRG-kod och MDC-kod (kapitelkod), men också en statusuppgift RTC-kod (returkod) där 0 betyder att grupperingen är formellt riktig. Drygt 99 procent eller 1 274 482 av alla vårdtillfällen blev formellt korrekta när de grupperas i efterhand. De vårdtillfällen som inte grupperas korrekt beror på att huvuddiagnos saknas eller att det är en ovanlig kombination av åtgärd och huvuddiagnos. För öppenvården är det 98,7 procent, d v s 15 129 464 korrekt grupperade besök. Den främsta anledning till att grupperingen inte blir rätt är att det för 195 100 läkarbesök saknas diagnoskod. För läkarbesök krävs det en diagnos för att grupperas korrekt i NordDRG, det gäller däremot inte för andra yrkeskategorier.
Sida - 9 - av 35 Tabell 2 Returkoder efter databasgruppering 2016 Kontakter Andel % Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Returkod 0 Korrekt gruppering 1 274 482 15 129 464 99,04 98,65 1 Huvuddiagnos saknas 9 076 195 083 0,71 1,27 4 För låg ålder för aktuell diagnos 580 2 584 0,05 0,02 5 För hög ålder för aktuell diagnos 12 1 611 0,00 0,01 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 2 466 191 0,19 0,00 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 12 23 0,00 0,00 9 Annat fel 235 8 047 0,02 0,05 Totalt 1 286 863 15 337 003 100,00 100,00 Brister i primärkodningen av diagnoser och åtgärder, är troligtvis orsaken till större delen av vårdkontakterna inte grupperas korrekt. Från databasen exkluderas poster som har en orimligt låg kostnad. Vid SKL:s gruppering tas hänsyn till det dokument som Socialstyrelsen publicerar kring kända fel i grupperaren. Efter eventuella justeringar av primärkoderna görs en databasgruppering i NordDRG. Skillnader i diagnosgruppering mellan sjukhusens egen interaktiva gruppering och databasgrupperingen granskas därefter. Resultatet av undersökningen är en mycket liten skillnad mot sjukhusens ursprungliga gruppering och att underlaget därmed ger ett säkert grupperingsresultat. Samtliga regionsjukhus är sedan flera år med i databasen. 2016 har alla landsting/regioner, förutom Gotland, lämnat in KPP-data för sina sjukhus. Det betyder att KPP databasen för den somatiska vården ger en mycket bra bild för den delen av landstingens sjukvård. NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2016 års databas En av DRG-systemens styrkor är att grupperna i systemen både är medicinskt meningsfulla och kostnadsmässigt homogena. DRG-system är därför konstruerade med statistisk regressions- och variansanalys som hjälpmedel. Metoderna ska undersöka om grupperna är kostnadshomogena. Dessa metoder används också för att löpande undersöka DRG-systemens prestanda i praktiken. Två mått på förklaringsvärdet redovisas, R 2 (förklarad varians) som bygger på kvadrerade avvikelser från diagnosgruppernas medelvärden och Reduktion av Absoluta Residualer, RAR, som baseras på absoluta avvikelser från diagnosgruppernas kostnads medelvärde. Tolkningen av de två måtten är densamma och består av grupperingssystemets förmåga att fördela vårdtillfällena på grupper så att skillnaden i kostnader blir så liten som möjligt. Förklaringsvärdet mätt med RAR är ett mer robust mått, vilket kan ha betydelse för resultat på små delpopulationer som mindre sjukhus. Är förklaringsvärdet noll procent är medelvärdet för vårdtillfällena i varje diagnosgrupp lika och därmed lika med medelvärdet för hela materialet, då har gruppindelningen inte gjort någon nytta. Däremot är i teorin DRG-systemet perfekt om förklaringsvärdet (R 2 och RAR) är 100 procent. Varje DRG innehåller då vårdtillfällen vilka alla har samma vårdkostnad trots att de är individuellt beräknade. I praktiken brukar man säga att förklaringsvärden kring 50 procent och över är bra. Förklaringsvärdet i KPP databasen får anses vara bra. Det som förklarar skillnader i vårdkostnader inom en DRG och därmed skillnader i förklaringsvärde är därmed främst skillnader i produktivitet eller effektivitet mellan sjukhus. Matematiska formler för R 2 och RAR redovisas sist i avsnittet.
Sida - 10 - av 35 Dock finns ett antal felkällor som kan förekomma då kostnadsdata är av låg kvalitet eller DRG-systemet inte är fullt utvecklat för ett område: Olikheter mellan patienter kan inte urskiljas i tillräcklig utsträckning Brister eller felaktigheter i rapportering av grunddata (grupperingsvariabler) till databasen kan leda till felaktig gruppering Nedanstående sammanställning återger R 2 och RAR för innerfallen i 2016 års databas jämfört med åren 2008-2015. Tabell 3 Jämförelse av förklaringsvärde enligt R 2 och RAR mellan 2016 och 2008 års NordDRGdatabas totalt Förklarad varians R 2 Residualer (RAR) År Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård 2008 62 43 37 23 2009 62 49 36 28 2010 62 49 38 28 2011 63 51 37 31 2012 61 51 36 30 2013 63 50 38 31 2014 62 49 37 29 2015 62 52 36 31 2016 61 54 35 30 För 2016 års slutenvårdsdata ligger förklaringsvärdet R 2 för innerfallen (vårdtillfällen som inte är ytterfall) på 61 procent, för RAR (reduktion i absoluta residualer) var förklaringsvärdet 35 procent. Motsvarande förklaringsvärde R 2 för öppenvård var 54 procent och RAR 30 procent. Förklaringsvärdena har legat relativt konstanta för den slutna vården men ökade markant för den öppna vården sedan år 2009. Förbättringen av förklaringsvärdet beror på att 2009 höjdes öppenvårdens minikostnadsgränser. Tolkningen av de två måtten är densamma, dvs grupperingssystemets förmåga att fördela vårdkontakter på grupper så att skillnaden i kostnader blir så liten som möjligt. Sannolikt beror slutenvårdens högre förklaringsvärde på att trimningen är 5 procent mot öppenvårdens 3 procent men kostnadsdata i slutenvården har troligtvis något bättre kvalitet. Sammantaget visar tabellen att NordDRGs prestanda ligger kvar på samma nivå under senare år.
Sida - 11 - av 35 Beräkning av förklaringsvärden R2-värden redovisade i det föregående beräknades som en enfaktors ANOVA med DRGvariabeln som faktor, vårdkostnad som beroende variabeln med följande formel: I de matematiska formlerna för R 2 och RAR enligt ovan är medelvärdet för databasens alla innerfall och mi är medelvärdet för databasens alla innerfall i diagnosgrupp i. Antal diagnosgrupper anges med värdet k och antal observationer i diagnosgrupp i anges med ni och antalet observationer summerat för alla diagnosgrupperna anges med n. DRG-systemets förmåga att minska residualerna genom gruppindelning kan också bestämmas med RAR. Här summeras den absoluta summan för skillnaderna mellan observerade värden och medelvärden i stället för kvadrerade värden.
Sida - 12 - av 35 Resultat Slutenvården 2016 Vid sammanställning av den årliga KPP-databasen för slutenvård ställs ett antal krav på de vårdtillfällen som ska ingå, bland annat krävs att kostnaden för vårdtillfället är minst 2 500 kronor per vårddag eller 4 000 kronor totalt. Minikostnadskravet syftar till att sortera bort vårdkontakter med orimligt låga och på det sättet stärka kvalitén i KPP-databasen, DRGvikter och värdet av analyser med KPP-data. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 4 sammanfattande nyckeltal för slutenvård 2016 Totalt Medicin Kirurgi Felgrupperat Alla Antal 1 286 863 956 242 321 048 9 573 Miljoner kr 73 431 44 932 28 044 455 Kostnad genomsnitt 57 062 46 988 87 351 47 577 Kostnad median 34 523 28 103 60 018 25 055 Andel ytterfall 0,05 0,05 0,04 0,08 Ålder genomsnitt 57,4 57,7 56,9 46,7 Ålder median 65 66 63 39 Innerfall Antal 1 222 832 906 112 307 873 8 847 Miljoner kr 58 797 34 844 23 698 255 Kostnad genomsnitt 48 082 38 454 76 975 28 786 Kostnad median 32 737 26 719 58 137 23 951 Vikt genomsnitt 1,00 0,80 1,60 0,58 Vikt median 0,79 0,64 1,28 0,57 För 2016 blir genomsnittskostnaderna för samtliga vårdtillfällen 57 062 kronor, för innerfallen 48 082 kronor och för ytterfallen 228 545 kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal 64 031 vårdtillfällen (5,0 procent). Det dyraste vårdtillfället kostade 15 487 tkr och var en patient som vårdades nästan i 300 dygn för DRG Z70N Huvuddiagnos fattas. För 2015 var genomsnittskostnaden i databasen 55 530 kronor och för innerfallen 46 419 kronor. Detta innebär en generell kostnadsökning i databasen med 3,1 procent. Den totala kostnadsförändringen för landstingen mellan åren 2015 och 2016 var en ökning med 2,1 procent enligt LPIK (Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting). Genomsnittskostnaderna per vårdtillfälle i KPP-databasen ökar således mer än vad som framräknats i LPIK. Ytterfall bestäms enbart utifrån kostnader. Vårdtillfällen med extremt höga kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna, för att inte enstaka vårdtillfällen ska få för stor inverkan på vikterna. I databasen för 2016 trimmas fem procent av vårdtillfällena bort vilka motsvarar cirka 20 procent av den totala kostnaden, se avsnitt för ytterfallsberäkning.
Sida - 13 - av 35 Trimningsmetoden var effektiv, den gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fem gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter är relativa d v s de utgår från genomsnittskostnaden i databasen för det år som beräknas. De tas fram genom att beräkna genomsnittskostnad för alla vårdtillfällen som är innerfall i respektive diagnosgrupp och sedan dividera alla gruppers genomsnittskostnad med innerfallens genomsnittskostnad i hela databasen vilket år 2016 var 48 082 kronor. Vikten 1,00 motsvarar således 48 081 kronor 2016. Kostnadslägen och spridning i slutenvård Kostnadsökningen 2016 är cirka 3,1 procent, hur kostnadsökningen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas nedan, se Tabell 5. Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 2,1 procent mellan 2015 och 2016. Kostnadsförändringen i databasen 2016 är med andra ord högre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 5 Kostnadsökning i databasen totalt 2014 2016 Genomsnitt Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 Alla fall 57 062 55 330 52 613 3,1 13,6 Innerfall 48 082 46 419 43 890 3,6 15,3 Ytterfall 228 545 225 767 218 867 1,2 7,6
Sida - 14 - av 35 Tabell 6 Sjukhusens förändring av casemix 2016 slutenvård Casemix Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 2016-2014 Totalt 1,000 1,010 1,000-0,6 0,8 0,3 10011 S:t Görans sjukhus 0,950 0,970 0,950-1,3 1,9 0,6 10012 S:t Eriks sjukhus 0,790 10013 Södersjukhuset 0,910 0,860 0,870 6,1-1,3 4,8 10481 Ersta sjukhus 1,120 1,170 1,080-4,2 8,7 4,2 11001 Karolinska universitetssjukhuset 1,240 1,220 1,220 2,1 0,2 2,4 11010 Danderyds sjukhus 0,850 0,870 0,850-1,7 1,9 0,2 11011 Södertälje sjukhus 0,850 0,830 0,860 2,3-4,2-2,1 11012 Norrtälje sjukhus 0,910 0,910 0,910 0,1-0,3-0,3 11BBS BB Stockholm 0,670 0,670 0,660 0,2 0,4 0,6 11BGR Bromma geriatriken 1,170 1,170 1,160-0,2 0,9 0,7 11DGR Dalen Geriatriken 1,260 1,250 1,0 11HGR Handen Geriatriken 1,240 1,250-0,9 11NGR Nacka Geriatriken 1,220 1,210 1,220 0,3-0,4-0,1 11RYG Ryggkliniken i Strängnäs 1,610 1,520 1,490 6,3 2,1 8,4 12001 Akademiska sjukhuset 1,300 1,250 1,270 4,1-1,4 2,7 12010 Lasarettet i Enköping 0,970 0,960 1,000 0,5-3,7-3,3 13010 Mälarsjukhuset 0,960 13011 Nyköpings sjukhus 0,910 13012 Kullbergska sjukhuset 0,820 21001 Universitetssjukhuset i Linköping 1,290 1,290 1,260-0,1 2,5 2,4 21011 Finspångs lasarett 0,960 0,990 1,060-3,1-6,3-9,2 21013 Vrinnevisjukhuset 0,900 0,890 0,880 0,9 1,3 2,2 21014 Motala lasarett 0,890 0,850 0,860 3,8-0,5 3,3 22010 Ryhov länssjukhus 0,900 1,250-27,6 22011 Höglandssjukhuset 0,950 1,300-27,1 22012 Värnamo sjukhus 0,910 1,220-25,9 23010 Växjö lasarett 0,860 23011 Ljungby lasarett 0,900 24010 Västerviks sjukhus 0,890 0,900 0,880-1,0 1,6 0,6 25010 Länssjukhuset Kalmar 0,910 0,900 0,910 0,8-1,0-0,2 25011 Oskarshamns sjukhus 0,840 0,830 0,820 0,4 1,2 1,6 27012 Blekingesjukhuset 1,000 0,960 3,8 31KR Skånevård Kryh 0,900 32SUN Skånevård Sund 0,880 33HAL Hälsostaden 0,770 41002 Skåne universitetssjukhus 1,160 1,140 1,120 1,5 1,6 3,1 42020 Hallands sjukhus 0,900 0,900 0,890 0,4 1,2 1,5 50071 Frölunda Specialist sjukhus 0,870 51001 Sahlgrenska universitetssjukhuset 1,160 1,110 1,110 4,4-0,3 4,1 51012 Kungälvs sjukhus 0,930 0,880 0,880 5,6 0,1 5,7 51013 NU-sjukvården 0,920 0,930 0,890-1,4 4,7 3,3 51014 Södra Älvsborgs sjukhus 0,880 0,890 0,890-1,0 0,9-0,1 52012 Alingsås lasarett 0,930 0,870 0,870 6,3 0,7 7,0 53014 Skaraborgs sjukhus 0,880 0,870 0,850 0,5 2,2 2,7 54010 Karlstads sjukhus 0,900 0,900 0,4 54012 Arvika sjukhus 0,860 0,840 1,8 54014 Torsby sjukhus 0,870 0,900-2,8 55010 Universitetssjukhuset i Örebro 1,020 1,010 0,970 1,4 4,2 5,7 55011 Karlskoga lasarett 0,820 0,790 3,1 55012 Lindesbergs lasarett 0,950 0,880 8,5 5601X Västmanlands sjukhus 0,910 0,900 0,890 1,3 0,5 1,7 5701X Dalarnas sjukhus 0,870 0,860 0,870 1,3-0,5 0,8 6101X Gävleborg 0,920 0,910 0,890 0,3 2,1 2,4 62010 Sundsvalls sjukhus 0,880 0,870 0,880 0,8-1,2-0,4 62011 Örnsköldsviks sjukhus 0,920 0,900 0,890 2,5 0,6 3,1 62013 Sollefteå sjukhus 0,810 0,820 0,840-1,2-2,9-4,0
Sida - 15 - av 35 Fortsättning 63010 Östersunds sjukhus 0,920 0,910 0,880 0,5 3,4 3,9 64001 Norrlands Universitetssjukhus 1,240 1,240 1,230 0,4 0,6 1,0 64010 Skellefteå lasarett 0,830 0,800 0,810 3,7-1,5 2,1 64011 Lycksele lasarett 0,900 0,850 0,830 5,2 3,2 8,5 65012 Gällivare lasarett 0,820 0,890 0,830-7,9 7,9-0,6 65013 Piteå Älvdals sjukhus 0,960 0,920 0,900 4,8 2,6 7,6 65014 Kalix lasarett 0,770 0,790 0,770-1,6 2,0 0,4 65015 Kiruna lasarett 0,830 0,820 0,840 0,7-2,3-1,6 65016 Sunderbyns sjukhus 0,920 0,910 0,920 1,4-1,8-0,3 Tabell 6 visar utvecklingen av sjukhusens casemix, som kan översättas till sjukhusens patientsammansättning eller fallblandning. NordDRG kan visa hur svårt sjuka eller resurskrävande patienterna vid ett sjukhus är i förhållande till andra sjukhus. Vid användning av gemensam viktskala går det därmed att jämföra sjukhusens casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdtillfällen), vilket ger ett mått på den genomsnittliga patientens DRG-vikt vid ett visst sjukhus. Ett genomsnittligt vårdtillfälle i hela databasen ger vikten 1, högre vikt visar på mer resurskrävande patienter än genomsnittet, lägre på mindre resurskrävande patienter. De nationella KPP-vikterna för 2016 års NordDRGgrupperare har använts. Generellt har regionsjukhusen en högre casemix än genomsnittet. Totalt har casemix ökat över treårsperioden i KPP-databasen. Kostnadsökningen i databasen uttryckt i vägd produktion eller DRG-poäng, d v s då hänsyn tagits till sjukhusens förändrade fallblandning visas i Tabell 7. Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. Tabell 7 Kostnadsförändringen i databasen 2014-2016 vägd produktion med 2016 års viktlista Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 2016-2014 1 287 883 1 151 380 1 094 047 11,9 5,2 17,7 73 431 63 306 57 666 16,0 9,8 27,3 57 017 54 983 52 709 3,7 4,3 8,2 I Tabell 8 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), d v s i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen. Tabell 8 Kostnadsförändringen i databasen 2014-2016 vägd produktion med 2016 års viktlista i fasta priser 2016 års nivå Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 2016-2014 1 287 883 1 151 380 1 094 047 11,9 5,2 17,7 73 431 64 636 59 915 13,6 7,9 22,6 57 017 56 138 54 765 1,6 2,5 4,1 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng högre 2016 än 2015. 1,6 procentenheter högre än 2015 i fasta priser.
Sida - 16 - av 35 Fördelning av vårdtillfällen på de olika komplikationsnivåerna i KPP-databasen 2016 framgår nedan. Tabell 9 Komplikationsnivåerna i NordDRG 2016 Ingen uppdelning Utan komplikation Komplicerat Mycket komplicerat Totalt Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Summa Andel i % Alla fall Innerfall Ytterfall Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF 14 676 200 143 11 669 190 573 3 007 9 570 20 16 20 16 21 15 24 886 574 632 20 730 547 629 4 156 27 003 34 45 35 45 28 42 24 627 432 792 19 652 410 148 4 975 22 644 34 34 33 34 34 35 9 242 79 296 6 746 74 482 2 496 4 814 13 6 11 6 17 8 73 431 1 286 863 58 797 1 222 832 14 634 64 031 100 100 100 100 100 100 Av samtliga vårdtillfällen är 61 procent inte komplicerade och endast 6 procent är mycket komplicerade. Fördelningen av komplikationsnivåerna på inner-/ytterfall och samtliga fall är likaartad. Nedan visas genomsnittskostnader för inner-/ytterfall och komplikationsnivåerna. Tabell 10 Kostnader och genomsnittskostnader för komplikationsnivåer samt inner- och ytterfall i NordDRG 2016 Alla fall Innerfall Ytterfall Snitt kr VTF Snitt kr VTF Snitt kr VTF Ingen uppdelning 73 326 200 143 61 230 190 573 314 196 9 570 Utan komplikation 43 308 574 632 37 854 547 629 153 911 27 003 Komplicerat 56 903 432 792 47 914 410 148 219 720 22 644 Mycket komplicerat 116 548 79 296 90 573 74 482 518 426 4 814 Alla 57 062 1 286 863 48 082 1 222 832 228 545 64 031 Som framgår av tabellen så följer genomsnittskostnader komplikationsnivåerna. DRG utan uppdelning på olika komplikationsnivåer har högre kostnader än DRG som inte har komplikation. I den gruppen återfinns DRG som avser avancerad vård som t.ex. transplantationer, dessa har i regel ingen uppdelning i komplikationsnivåer.
Sida - 17 - av 35 Resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård 2016 Vilka DRG är mest resurskrävande? För att belysa detta har summa kostnader för diagnosgrupperna sorterats i avtagande storleksordning. I sammanställningen finns de 20 DRG med som var de mest resurskrävande 2016. Tabell 11 Kostnadsdata för de 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna 2016 Kostnader Andelar i % DRG oavsett komplikationsnivå VTF TKR Snitt Kostnader VTF P05 Vaginal förlossning 92 192 2 638 223 28 617 3,60 7,16 A46 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA 25 697 1 844 399 71 775 2,52 2,00 D47 Lunginflammation 38 313 1 826 471 47 672 2,48 2,98 F05 Större tarmoperation 9 725 1 534 870 157 827 2,10 0,76 H02 Prim ledprot höft 17 918 1 514 246 84 510 2,06 1,40 F47 Buksmärta/gastroenterit >17 47 170 1 475 252 31 275 2,00 3,66 W01 Trakeostomi ej ÖNH-sjd 1 427 1 426 791 999 854 1,94 0,12 E47 Hjärtsvikt & chock 27 222 1 319 535 48 473 1,80 2,12 M40 Njur- & urinvägsinf 28 945 1 214 971 41 975 1,66 2,24 P01 Kejsarsnitt 20 117 1 145 990 56 966 1,56 1,56 H18 Annan op höft/lår ej prot >17 11 928 990 998 83 082 1,34 0,92 E65 Arytmi & överlednstörn 32 089 815 670 25 419 1,12 2,50 E18 PCI vid infarkt 11 074 804 445 72 643 1,10 0,86 G12 Laparoskopisk kolecystektomi 11 805 777 630 65 873 1,06 0,92 A56 Kramper & huvudvärk 21 481 731 261 34 042 1,00 1,66 H36 Op fotled underben öarm >17 9 091 724 127 79 653 0,98 0,70 H04 Prim ledprot knä/fot 10 109 695 858 68 836 0,94 0,78 E04 Op hjärtklaff, M eller flera 2 499 657 590 263 141 0,90 0,20 S10 Sepsis >17 8 703 654 822 75 241 0,90 0,68 F40 Magsår och GI-blödning 13 163 567 320 43 100 0,78 1,02 Alla 1 286 863 73 430 731 57 062 100,00 100,00 De 20 mest resurskrävande grupperna står för 32 procent av den totala kostnaden inom slutenvården. Spridningen är stor mellan genomsnittskostnader per DRG i tabellen. Det beror på att några DRG har stora volymer i stället för höga genomsnittliga kostnader, till exempel Vaginal förlossning och Buksmärta/gastroenterit >17. I andra fall är kostnaden hög och volymen låg, för t ex Trakestomi, ej öron, näsa, hals.
Sida - 18 - av 35 DRG med störst kostnadsdifferenser slutenvård 2016-2015 I 2016 års databas finns för några enstaka DRG stora kostnadsdifferenser i förhållande till 2015. I en jämförelse mellan 2016 och 2015 av DRG med 100 fall eller fler, visar det sig att sju diagnosgrupper har kostnadsskillnader som är större än 27 procent (se tabell 11). De sju diagnosgrupperna omfattar 5 436 vårdtillfällen. Tabell 12 DRG med störst skillnader i kostnader 2016-2015 Antal VTF Genomsnittskostnad (kr) DRG oavsett komplikationsnivå 2016 2015 2016 2015 Differens R01 Mjältextirpation 108 135 155 276 108 042 44% T49 Ospecific psyk störning 645 822 32 400 22 616 43% G01 Levertransplantation 188 170 1 124 030 799 822 41% A40 Sjd & skador ryggmärg 451 402 186 401 141 199 32% Z71 Huvuddiagnos ogiltig 269 229 107 732 82 367 31% C37 Sömnapnésyndrom 901 1 001 19 547 14 982 30% A45 MS & cerebellär ataxi 858 1 041 64 886 50 552 28% DRG med de största differenserna i genomsnittsvärde bör årligen gås igenom för att bedöma om de beräknade kostnadslägena är trovärdiga. För de grupper där antalet vårdtillfällen skiljer sig mycket åt mellan åren är detta sannolikt förklaringen till kostnadsskillnaden. Tabellen visar att en betydande andel av de som varierat i kostnadsnivå har relativt få vårdtillfällen. Andra orsaker till skillnad i kostnadsnivå kan vara förändringar i grupperingslogiken. Att kostnadsdatabasen håller en god kvalitet är en mycket viktig förutsättning för NordDRGs förvaltning och utveckling. En avgörande faktor är att de ingående sjukhusen använder sig av samma principer för att fördela och beräkna kostnader. SKL har i samarbete med sjukhus utarbetat Nationella KPP principer version 3. Sjukhusens följsamhet till de principerna är av avgörande betydelse för det nationella DRG-arbetet och för att kunna jämföra olika sjukhus utifrån KPP och DRG.
Sida - 19 - av 35 Fördelning av vårdkostnader i slutenvård Nedanstående figur visar en fördelning av samtliga vårdkostnader oavsett DRG tillhörighet. Figuren är skuren så att alla vårdtillfällen med kostnader större än 250 tkr är satta till 250 tkr. Detta förklarar den högre höjden på linjen längst ut till höger. Kostnadsfördelningen utan uppdelningen på DRG tillhörighet blir kraftigt högersned. Från vänster till höger är de vertikala linjerna median-, innerfallens genomsnittskostnad, alla fallens genomsnittskostnad och sist ytterfallens genomsnittskostnader. Figur 1 Frekvensfördelning av vårdkostnader i 2016 års kostnadsdatabas för alla fallen innerfallen och ytterfallen 20 Innerfall snitt Totalt snitt Ytterfall snitt 15 % 10 5 0 Median 0 50000 100000 150000 200000 250000 Vårdkostnad Percentilberäkningar över vårdkostnaderna i databasen redovisas i Tabell 12. Percentilerna är beräknade efter sortering av databasens samtliga vårdtillfällen i stigande kostnadsordning. Fördelningen av vårdkostnader 2016 visar att det stora flertalet vårdtillfällen finns i DRG med låga och sinsemellan ganska lika kostnadslägen.
Sida - 20 - av 35 Tabell 13 Percentilberäkningar för vårdkostnader 2014 2016 2016 2015 2014 Percentil 0 Lägsta värde 4 000 4 000 4 000 1 6 575 6 059 5 776 5 10 212 9 254 8 424 10 12 994 11 943 10 699 25 Undre kvartil 20 070 18 731 16 924 50 Median 34 523 32 910 30 238 75 Övre kvartil 62 149 59 854 56 202 90 109 207 106 079 100 728 95 161 189 158 007 152 172 99 379 580 377 892 375 850 100 Högsta värde 15 486 555 14 459 212 13 058 629 Sjukhusens casemix index i slutenvård Casemix index har för sjukhusen beräknats för fyra olika variabler: Casemix index 1 Kostnader innerfall 2 Ålders innerfall 3 Komplikationer innerfall 4 Ytterfall Casemix index för kostnader beräknas på kostnadsuppgifterna i databasen och de övriga indexen räknas på antalet patienter. I Tabell14 nedan presenteras indexen för sjukhusen 2016. Beräkningen av index grundar sig på de principer som finns beskrivna i Spri-rapport nr 474 1.
Sida - 21 - av 35 Tabell 14 Sjukhusens casemix-index 2016 slutenvård Sjukhus Antal totalt Antal ytterfall Andel ytterfall Kr/poäng Genomsnittsålder Index mycket komplicera de Index komplicerade 1 286 Alla 926 64 174 100% 100% 100% 100% 100% S:t Görans sjukhus 33 204 725 44% 83% 106% 106% 128% Södersjukhuset 56 323 1 410 50% 92% 94% 71% 99% Karolinska universitetssjukhus 90 265 8 022 178% 106% 94% 149% 100% Danderyds sjukhus 45 547 1 160 51% 87% 95% 84% 102% Södertälje sjukhus 12 734 468 74% 97% 98% 80% 89% Norrtälje sjukhus 7 755 172 44% 88% 113% 103% 124% BB Stockholm 4 333 109 50% 82% 52% 17% 80% Bromma geriatriken 4 305 18 8% 97% 134% 378% 141% Dalen geriatriken 5 705 4 1% 56% 135% 173% 165% Akademiska sjukhuset 47 645 3 530 149% 114% 96% 126% 97% Lasarettet i Enköping 4 532 336 149% 102% 111% 76% 122% Mälarsjukhuset 17 533 1 248 143% 101% 102% 104% 103% Nyköpings sjukhus 10 264 325 63% 90% 102% 100% 115% Kullbergska sjukhuset 4 169 193 93% 117% 115% 85% 132% Universitetssjh i Linköping 36 065 2 430 135% 111% 97% 121% 90% Vrinnevisjukhuset 21 619 707 66% 90% 97% 93% 106% Ryhov länssjukhus 9 552 448 94% 105% 79% 45% 63% Växjö lasarett 19 423 965 100% 112% 101% 101% 105% Ljungby lasarett 5 236 243 93% 104% 110% 92% 95% Västerviks sjukhus 11 278 260 46% 91% 101% 98% 101% Länssjukhuset Kalmar 25 421 628 50% 89% 102% 84% 102% Oskarshamns sjukhus 4 480 205 92% 96% 113% 81% 131% Blekingesjukhuset 22 754 1 217 107% 115% 104% 97% 104% Skånevård Kryh 40 340 1 627 81% 99% 103% 109% 104% Skånevård Sund 38 748 1 918 99% 103% 101% 63% 86% Hälsostaden 5 099 225 88% 105% 119% 61% 135% Skåne universitetssjukhus 88 766 6 154 139% 119% 97% 112% 99% Hallands sjukhus 41 691 1 193 57% 96% 101% 129% 110% Sahlgrenska sjukhuset 94 467 6 839 145% 102% 95% 93% 88% Kungälvs sjukhus 11 203 425 76% 98% 111% 118% 126% NU-sjukvården 41 137 1 599 78% 94% 101% 115% 112% Södra Älvsborgs sjukhus 29 888 1 411 95% 99% 99% 94% 79% Alingsås lasarett 6 869 230 67% 95% 114% 112% 116% Skaraborgs sjukhus 36 313 1 752 97% 98% 101% 82% 90% Karlstads sjukhus 29 237 1 189 82% 93% 100% 103% 105% Arvika sjukhus 4 752 186 78% 95% 114% 93% 129% Torsby sjukhus 5 145 151 59% 82% 111% 94% 124% Universitetssjukhuset i Örebro 31 283 1 656 106% 104% 100% 93% 93% Karlskoga lasarett 7 145 286 80% 103% 106% 73% 92% Lindesbergs lasarett 5 101 307 121% 109% 111% 79% 118% Västmanlands sjukhus 36 796 1 569 86% 101% 102% 121% 111% Dalarnas sjukhus 43 366 1 512 70% 97% 103% 75% 101% Gävle sjukhus 24 219 910 75% 98% 101% 85% 99% Hudiksvalls sjukhus 10 825 516 96% 104% 101% 71% 99% Sundsvalls sjukhus 20 754 864 83% 101% 100% 94% 90% Örnsköldsviks sjukhus 7 959 287 72% 106% 105% 117% 109% Sollefteå sjukhus 5 122 289 113% 110% 107% 71% 97% Östersunds sjukhus 17 836 1 071 120% 108% 100% 71% 89% Norrlands Universitetssjukhus 29 275 1 866 128% 110% 99% 107% 86% Skellefteå lasarett 10 652 458 86% 99% 102% 88% 96%
Sida - 22 - av 35 Fortsättning Lycksele lasarett 5 066 218 86% 86% 102% 63% 89% Gällivare lasarett 5 102 305 120% 112% 98% 80% 81% Piteå Älvdals sjukhus 5 305 159 60% 97% 115% 115% 130% Sunderbyns sjukhus 20 910 1 241 119% 107% 100% 88% 96% Om sjukhusen ligger på ett index nära 1,00 så är det ett utfall som är förväntat givet den patientsammansättning som sjukhuset har. Med justering för fallblandning avses en jämförelse efter justering av patienternas resursbehov mot en referens. Genomsnittskostnaden för innerfallen i diagnosgrupperna i referenspopulationen får representera resursbehovet. Kostnadsindexet för ett sjukhus efter justering för fallblandning beräknades som sjukhusets faktiska kostnader för alla innerfallen dividerat med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet beräknas som en produktsumma över alla diagnosgrupperna. Produktsumman är en summering över alla diagnosgrupperna av sjukhusets antal innerfall i varje diagnosgrupp multiplicerad med genomsnittskostnaden för innerfallen i referenspopulationen. Med referenspopulation avses här hela databasen. Åldersindexet för ett sjukhus beräknas genom en summering av alla patienternas åldrar för innerfallen. Jämförelsetalet beräknades som en produktsumma över diagnosgrupperna av sjukhusets antal patienter i innerfallen i varje diagnosgrupp multiplicerat med genomsnittsåldern i varje diagnosgrupp i referenspopulationen. Den observerade ålderssumman för sjukhuset divideras med jämförelsetalet. Endast patienter äldre än 17 år ingår. DRG för Diabetes > 35 år undantas också från beräkningarna. Åldersindexet för varierar sjukhusen mellan 0,52 och 1,35. Ett högt indexvärde kan antyda att sjukhuset missgynnas något vid kostnadsjämförelser och prestationsersättning. Åldersindexet ger åldersskillnader efter justering av fallblandning och det är tänkt att DRGmetoden skall utjämna åldersskillnaderna. Komplikationsindexet bygger på en jämförelse för diagnosgrupper där det finns olika komplikationsnivåer. Dessa DRG kan vara indelade i tre olika nivåer, Utan komplikation (U), komplicerat(cc), och mycket komplicerat (MCC). Indexet byggs genom att för de olika diagnosgrupperna se hur stor andel som finns i CC respektive MCC och jämfört sjukhusens andel i respektive grupp mot hela databasen. Ytterfallsindexet för ett sjukhus har som observerat värde en summa för antalet ytterfall i varje diagnosgrupp. Jämförelsetalet är en produktsumma över diagnosgrupperna med sjukhusets vårdtillfällen per diagnosgrupp multiplicerat med andelen ytterfall i referenspopulationen. Casemix indexet för kostnader motsvarar begreppet indirekt standardisering och används också som metodinslag vid till exempel jämförelser vid epidemiologiska studier. Casemix indexet för kostnader används för benchmarking och som prestationsersättning och i båda fallen utgår man alltså från samma metod. Man bör notera att en ganska stor del av kostnaden som representeras av ytterfallen och därmed hamnar utanför beräkningarna. Ytterfallen måste därför i en ersättningsmodell hanteras i särskild ordning. Generellt kan sägas att universitetssjukhusen har yngre patienter, högre andel ytterfall, högre kostnads- och komplikationsindex. Några undantag finns beträffande komplikationsindexet, det är anmärkningsvärt lågt för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro och Norrlands Universitetssjukhus.
Sida - 23 - av 35 Resultat för 2016 öppenvård För att en vårdkontakt ska inkluderas i KPP-databasen för öppenvård krävs att kostnaden är minst 100 kronor för gruppbesök, 350 för ett enskilt besök och minst 1 000 kronor för vårdkontakter i alla DRG för dagvård och skopier. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 15 sammanfattande nyckeltal för öppenvård 2016 Totalt Medicin Kirurgi Skopier Besök Felgrupperat Alla Antal 15 337 003 1 131 801 482 663 298 999 13 146 816 276 714 Miljoner kr 50 406 5 713 5 188 1 699 36 894 911 Kostnad genomsnitt 3 287 5 047 10 750 5 684 2 806 3 292 Kostnad median 2 294 3 609 5 846 4 217 2 123 2 259 Andel ytterfall 0,03 0,04 0,02 0,02 0,03 0,04 Ålder genomsnitt 49,2 60,5 54,3 57,3 48,0 43,0 Ålder median 54 65 59 62 52 44 Innerfall Antal 14 870 883 1 091 882 471 606 291 892 12 749 889 265 604 Miljoner kr 44 479 5 036 4 922 1 537 32 265 719 Kostnad genomsnitt 2 991 4 612 10 436 5 265 2 531 2 707 Kostnad median 2 240 3 543 5 573 4 166 2 076 2 161 Vikt genomsnitt 0,06 0,10 0,22 0,11 0,05 0,05 Vikt median 0,05 0,09 0,16 0,11 0,05 0,06 För 2016 blir genomsnittskostnaderna för samtliga besök 3 287 kronor, för innerfallen 2 991 kronor och för ytterfallen 12 715 kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal 466 120 vårdkontakter (3,0 procent). Den dyraste vårdkontakten kostade 1 317 489 kronor. För 2015 var genomsnittskostnaden i databasen 3 191 kronor och för innerfallen 2 900 kronor. Databasens förklaringsvärde (R 2 ) ligger för 2014 på 52 procent efter trimning med tre procent. Vårdkontakter med extrema kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna. Detta görs för att inte enstaka vårdkontakter ska få för stor inverkan på vikterna. Ytterfallens andel av den totala kostnaden är 12 procent. Trimningsmetoden gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Men skillnaden ligger långt under vad som är fallet inom slutenvården. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fyra gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter beräknades med innerfallets genomsnittskostnad för diagnosgruppen dividerat med innerfallens genomsnittskostnader i slutenvårdsdatabasen dvs 48 082 kronor. Kostnadslägen och spridning i öppenvård I databasen finns sedan 2014 en nominell kostnadsökning på 6,3 procent. Hur kostnadsförändringen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas i Tabell 15.
Sida - 24 - av 35 Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 1,8 procent mellan 2015 och 2016. Förändringen i databasen ligger på 3,0 procent. Kostnadsökningen i databasen 2016 är med andra ord högre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 16 Kostnadsökning i databasen totalt 2016 2014 Genomsnitt Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 2016-2014 Alla fall 3 287 3 191 3 092 3,0 3,2 6,3 Innerfall 2 991 2 900 2 804 3,1 3,4 6,7 Ytterfall 12 715 12 425 12 354 2,3 0,6 2,9 I Tabell 17 redovisas casemix index för den öppna vården per sjukhus, tabellen visar att det är relativt stora skillnader mellan sjukhusens casemix. En tänkbar förklaring till detta är att sjukhusen har olika stor andel dagsjukvårdverksamhet, vilken har en betydligt högre casemix än vanlig mottagningsverksamhet. Tabell 17 Casemix Casemix Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 2016-2014 Totalt 0,060 0,060 0,060-1% 0% -1% S:t Görans sjukhus 0,070 0,070 0,070 1% 1% 2% Södersjukhuset 0,060 0,060 0,060 1% 0% 2% Ersta sjukhus 0,070 0,070 0,070 0% 0% 0% Karolinska universitetssjukhuset 0,060 0,060 0,060 0% 0% -1% Danderyds sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% Södertälje sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 0% 1% Norrtälje sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 1% 2% Bromma geritriken 0,070 0,060 0,060 2% 1% 4% Dalen Geriatriken 0,060 0,070-1% Handen Geriatriken 0,070 0,070-1% Nacka Geriatriken 0,060 0,070 0,070-2% 1% -1% Ryggkliniken i Strängnäs 0,060 0,060 0,060-1% -1% -2% Akademiska sjukhuset 0,060 0,060 0,060 0% 2% 2% Lasarettet i Enköping 0,070 0,070 0,070-5% -5% -9% Mälarsjukhuset 0,060 Nyköpings sjukhus 0,060 Kullbergska sjukhuset 0,060 Universitetssjukhuset i Linköping 0,070 0,070 0,060 0% 1% 2% Finspångs lasarett 0,140 0,130 0,120 9% 4% 14% Vrinnevisjukhuset 0,060 0,060 0,060 1% -1% 1% Motala lasarett 0,060 0,060 0,060-4% 2% -2% Ryhov länssjukhus 0,050 0,060-12% Höglandssjukhuset 0,050 0,070-27% Värnamo sjukhus 0,050 0,070-26% Växjö lasarett 0,060 Ljungby lasarett 0,070 Västerviks sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% -4% -3% Länssjukhuset Kalmar 0,060 0,060 0,060 0% 0% 0% Fortsättning Oskarshamns sjukhus 0,070 0,070 0,070 0% 0% -1% Blekingesjukhuset 0,060 0,060 0% Skånevård Kryh 0,060 Skånevård Sund 0,060 Hälsostaden 0,060 Skåne universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 0% 1% Hallands sjukhus 0,060 0,070 0,070-3% -8% -10% Frölunda Specialist sjukhus 0,060 Angereds närsjukhus 0,050 Sahlgrenska universitetssjukhuset 0,060 0,060 0,060 1% -2% -2% Kungälvs sjukhus 0,070 0,080 0,080-9% 1% -8% NU-sjukvården 0,070 0,070 0,070-1% 3% 3%
Sida - 25 - av 35 Fortsättning Södra Älvsborgs sjukhus 0,060 0,060 0,070-1% -1% -2% Alingsås lasarett 0,070 0,070 0,070 6% -1% 5% Skaraborgs sjukhus 0,070 0,070 0,070 0% 1% 1% Karlstads sjukhus 0,060 0,060 0% Kristinehamns sjukhus 0,030 0,030-2% Arvika sjukhus 0,060 0,060 2% Säffle sjukhus 0,040 0,030 25% Torsby sjukhus 0,060 0,060-2% Värmland övriga 0,030 0,030-3% Universitetssjukhuset i Örebro 0,070 0,070 0% Karlskoga lasarett 0,080 Lindesbergs lasarett 0,060 Västmanlands sjukhus 0,050 0,050 0,050 5% -1% 3% Dalarnas sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% -3% -2% Gävleborg 0,060 0,060 0,060-9% 2% -7% Sundsvalls sjukhus 0,060 0,070 0,070-5% -3% -7% Örnsköldsviks sjukhus 0,060 0,060 0,060-8% -3% -12% Sollefteå sjukhus 0,060 0,070 0,070-10% -4% -14% Östersunds sjukhus 0,060 0,060 0,060 5% 1% 6% Norrlands Universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 1% 2% Skellefteå lasarett 0,050 0,050 0,050 6% 0% 6% Lycksele lasarett 0,060 0,060 0,060 2% 0% 2% Gällivare lasarett 0,060 0,060 0,060-2% 1% -1% Piteå Älvdals sjukhus 0,070 0,070 0,070-3% 3% 0% Kalix lasarett 0,060 0,060 0,070 1% -6% -5% Kiruna lasarett 0,070 0,070 0,070-3% 6% 3% Sunderbyns sjukhus 0,060 0,060 0,060-1% 0% -1% Tabellen visar att inom öppenvården är det sammanlagt ingen förändring av casemixindex. I nedanstående tabeller beskrivs förändringar av kostnaderna åren 2014 2014. Tabell 18 Kostnadsförändringen i databasen 2014-2016 vägd produktion med 2016 års viktlista Genomsnitt Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 2016-2014 Vikt 946 854 787 190 699 122 20,3 12,6 35,4 Totalkostnad miljoner kr 50 406 40 772 35 060 23,6 16,3 43,8 Kr/poäng 53 235 51 795 50 149 2,8 3,3 6,2 Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. I Tabell 18 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), dvs i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen.
Sida - 26 - av 35 Tabell 19 Kostnadsförändringen i databasen 2014-2016 vägd produktion med 2016 års viktlista i fasta priser 2016 års nivå Genomsnitt Förändring i procent 2016 2015 2014 2016-2015 2015-2014 2016-2014 Vikt 946 854 787 190 699 122 20,3 12,6 35,4 Totalkostnad miljoner kr 50 406 41 628 36 427 21,1 14,3 38,4 Kr/poäng 53 235 52 882 52 105 0,7 1,5 2,2 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng i fasta priser högre 2016 än 2015, det vill säga vården har blivit dyrare även när hänsyn tas till casemix. De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård Vilka DRG är mest resurskrävande inom den öppna vården? För att belysa detta har i tabell 19 den totala kostnaden för respektive diagnosgrupp sorterats i fallande storleksordning. I tabellen redovisas de 20 DRG som var de mest resurskrävande 2016. Tabell 20 Kostnadsdata för 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna 2016 - öppenvård Kostnader Andelar i % DRG oavsett komplikationsnivå Kontakter TKR Snitt Kostnader Kontakter Y83 Sköterskebesök 1 724 175 4 022 020 2 333 7,98 11,24 R51 Kemoterapi ej akut leukemi 210 707 1 681 548 7 981 3,34 1,38 M32 Dialysbehandling 399 608 1 645 559 4 118 3,26 2,60 W99 Läkarbesök andra problem 510 740 1 581 533 3 097 3,14 3,34 X70 Läkemedel intravasalt 160 057 1 148 187 7 174 2,28 1,04 B99 Läkarbesök ögonsjd 464 022 966 610 2 083 1,92 3,02 J99 Läkarbesök sjd hud/underhud 353 730 890 771 2 518 1,76 2,30 Z70 Huvuddiagnos fattas 265 327 881 617 3 323 1,74 1,72 H99 Läkarbesök sjd muskel/skelett 317 803 832 550 2 620 1,66 2,08 F47 Buksmärta/gastroenterit >17 226 061 803 928 3 556 1,60 1,48 A99 Läkarbesök sjd i nervsystemet 195 010 785 778 4 029 1,56 1,28 Y82 Sjukgymnbesök 569 320 748 312 1 314 1,48 3,72 F99 Läkarbesök sjd matsmältningorg 182 590 606 264 3 320 1,20 1,20 O99 Läkarbesök gynekologisk sjd 210 638 590 217 2 802 1,18 1,38 L99 Läkarbesök endokr/metabol sjd 147 992 556 553 3 761 1,10 0,96 R99 Läkarbesök myeloprolif sjd 103 541 473 662 4 575 0,94 0,68 H62 Symtom musk/ben/bindväv 131 579 459 991 3 496 0,92 0,86 R29 Lymfom & leukemi 69 754 455 902 6 536 0,90 0,46 A56 Kramper & huvudvärk 99 499 444 206 4 464 0,88 0,64 Y90 Övriga besök 252 748 431 122 1 706 0,86 1,64 Alla 15 337 003 50 405 854 3 287 100,00 100,00 Tabellen visar tydligt att det är DRG för besök utan särskild åtgärd som är den klart dominerande DRG-typen och det beror på den stora volymen patienter inom respektive grupp. Vårdkontakter som hamnar i dessa grupper har inte haft någon signifikant (DRG-styrande) åtgärd registrerad. Finns en sådan grupperas vårdkontakten till ett åtgärdsspecificerat DRG. Totalt så står de 20 vanligaste DRGna för 40 procent av kostnaderna inom den öppna vården, vilket är betydlig mer än för de 20 vanligaste DRGna inom den slutna vården (32 procent). DRG för Huvuddiagnos fattas kommer på åttonde plats vilket visar att det finns brister i primärkodningen från sjukhusen för de vårdkontakter som rapporteras till KPP-databasen. Det är framför allt läkarbesök som inte har någon diagnos som hamnat i denna grupp.
Sida - 27 - av 35 Fördelning av vårdkostnader i öppenvård Nedanstående figur visar samtliga vårdkostnader oavsett DRG- tillhörighet. Figuren är skuren så att alla kostnader större 20 tkr är satta till 20 tkr. Kostnadsfördelningen utan uppdelningen på DRG tillhörighet blir högersned. Från vänster till höger är de vertikala linjerna median-, innerfallens genomsnittskostnad, alla fallens genomsnittskostnad och sist ytterfallens genomsnittskostnad. Figur 2 Frekvensfördelning av vårdkostnader i 2016 års kostnadsdatabas öppenvård för alla fallen innerfallen och ytterfallen 15.0 Innerfall snitt Totalt snitt Ytterfall snitt 12.5 10.0 % 7.5 5.0 2.5 0.0 Median 0 5000 10000 15000 Vårdkostnad I jämförelse med slutenvård är kurvan mer ojämn vilket beror på att kostnaderna samlas kring vid vissa värden som troligen är en följd av att kostnadsspridning för öppenvården är liten. Percentilberäkningar för vårdkostnaderna visas i Tabell 20. Percentilerna är beräknade efter sortering av databasens samtliga vårdkontakter i stigande kostnadsordning. Fördelningen av vårdkostnader 2016 visar att det stora flertalet vårdkontakter finns i diagnosgrupper med låga och sinsemellan ganska lika kostnadslägen. Percentilberäkningen visar att 25 procent av alla vårdkontakter hade en kostnad lägre än 1 380 kronor. De femtio procent av vårdkontakterna som ligger i mitten kostade mellan 1 380 och 3 695 kronor, kvartilavståndet i databasen var därmed 2 315 kronor. Knappt en procent av alla vårdkontakter i databasen kostade mer än 20 106 kronor. Av dessa har 40 procent beräknats vara ytterfall.