Södertörnsnycklarna 2015

Södertörnsnycklarna 2015 Individ och familjeomsorgen Deltagande kommuner: Salem, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-06-22

Deltagare Södertörnsnycklarna 2015 Salem; Carina Strandberg Åsa Dahl Karl Lindgren Botkyrka; Melisa Dzanic Anna Forsberg Södertälje; Tommy Hjernert Helena Forslund Huddinge; Haninge; Emma Branconier Marie Nyström Nynäshamn; Daphne Wahlund Nacka; Tyresö; Värmdö; Nykvarn; Kristina Östergren har ej skickat deltagare har ej skickat deltagare medverkar inte i arbetet med nyckeltal IFO Handläggare/referens Åsa Dahl 08 532 598 25 asa.dahl@salem.se 2

Innehållsförteckning 3 1. SAMMANFATTNING 4 1.1 INLEDNING 4 1.2 SYFTE 4 1.3 ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE 5 2. BARN OCH UNGDOM 8 2.1 INLEDNING 8 2.2 AKTUALISERINGAR 8 2.3 AKTUALISERINGAR AVSEENDE VINR 11 2.4 FÖRHANDSBEDÖMNINGAR 12 2.5 INLEDDA UTREDNINGAR 12 2.6 UTREDNINGSTIDER 14 2.7 FÖRLÄNGNINGSBESLUT 15 2.8 SAMMANFATTNING 16 3. EKONOMISKT BISTÅND 17 3.1 INLEDNING 17 3.2 BAKGRUND 17 3.3 PERSONAL 20 3.4 BOSTADSFRÅGOR 20 3.5 BOSTADSBYGGANDE OCH BOSTADSBRIST 21 3.6 BEFOLKNINGSUTVECKLING 22 3.7 KOSTNAD TILLFÄLLIGT BOENDE 22 3.8 STRATEGIER 24 3.9 SAMMANFATTNING 24 4. MISSBRUK 25 4.1 INLEDNING 25 4.2 RESULTAT 25 4.2.1 FRÅGA 1 25 4.2.2 FRÅGA 2 27 4.2.3 FRÅGA 3 29 4.2.4 FRÅGA 4 31 4.2.5 FRÅGA 5 33 4.2.6 FRÅGA 6 35 4.3 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 37 4.4 SAMMANFATTNING 38 5. PERSONAL 41 5.1 INLEDNING 41 5.2 RESULTAT BARN OCH FAMILJ 41 5.3 RESULTAT EKONOMISKT BISTÅND 45 5.4 RESULTAT MISSBRUK 49 6. SLUTORD 50 3

1 SAMMANFATTNING 1.1 Inledning Kommunerna på Södertörn har under ett stort antal år tagit fram jämförande nyckeltal för merparten av de kommunala verksamheterna. Nyckeltalen har de senaste åren omfattat verksamheterna förskola/barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg, äldreomsorg, kultur- och fritidsverksamhet, socialpsykiatri, miljö samt fastighetsförvaltning. Dessutom har finansnyckeltal redovisats. Nyckeltalen avser jämförelser av såväl kostnader för olika tjänster som servicenivå, täckningsgrad, uppnådda resultat och dylikt. Nyckeltalen tas fram och tolkas av tjänstemannagrupper med företrädare för de olika verksamhetsområdena inom de deltagande kommunerna. Arbetet inom respektive verksamhet har resulterat i en skriftlig rapport som även presenterats vid ett gemensamt seminarium för alla Södertörnskommuner. Med hänvisning till vad som framkom i en utvärdering av Södertörnsnyckeltalen hösten 2011 förtydligades nyckeltalens syfte och målgrupp. Vidare betonades vikten av hög kvalitet och tillförlitlighet hos nyckeltalen liksom att större anpassningar görs till behoven inom olika verksamhetsområden. Under oktober 2013 beslutades att nyckeltalskonferensen genomförs vartannat år och att nästa konferens är oktober 2015. Det anses viktigt med en tydligare styrning av nyckeltalsarbetet och en bättre förankringsprocess med verksamhetsoch förvaltningschefer. Det är också viktigt med ett förbättrat arbetssätt i arbetsgrupperna så att tiden i grupperna läggs på att förbättra analys av resultatet istället för datainsamling. Mot denna bakgrund gäller följande utgångspunkter och riktlinjer för arbetet under 2015 med att ta fram och redovisa nyckeltal för 2014. 1.2 Syfte Huvudsyftet med att ta fram och redovisa nyckeltalen är; för kommunernas politiska ledningar ge en översiktlig bild av dels service- och kostnadsförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels av utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner etc. Dessutom syftar arbetet till att: För politiker och tjänstemän med ansvar för de olika verksamhetsområdena analysera och förklara (avsiktliga eller oavsiktliga) likheter och skillnader i service- och kostnadsförhållanden inom de olika verksamheterna, liksom i avvägningen mellan olika slags tjänster eller omhändertaganden inom området. För deltagande tjänstemän ge möjligheter till kollegialt erfarenhetsutbyte kring de olika verksamheternas genomförande. Uppmärksamma förbättringar och effektiviseringar som någon av de deltagande kommunerna genomfört i syfte att snabbare kunna sprida dem till övriga kommuner och därigenom uppnå en effektivare och bättre anpassad verksamhetsutveckling inom de deltagande kommunerna. Belysa nyttan av insatta resurser. 4

Innehållet ska ha tonvikt på kvalitativa nyckeltal och goda exempel men även ekonomiska nyckeltal ska tas fram. Grupperna bör i största möjliga utsträckning använda officiell statistik från de nationella databaserna som underlag för arbetet. Detta för att i sitt eget arbete kunna lägga tonvikten på att analysera och dra slutsatser av nyckeltalen. Det är också viktigt att nyckeltalen så långt möjligt kvalitetssäkras. För att ge ytterligare ett perspektiv på Södertörnskommunernas nyckeltal kompletteras presentationerna med ett medelvärde för kommunerna i Stockholms län i de fall nyckeltalen är hämtade från officiella nyckelbaser som innebär att jämförbara nyckeltal finns för andra kommuner än Södertörnskommunerna. 1.3 Organisation och genomförande Kommunstyrelsen i respektive kommun är uppdragsgivare och fastställer projektplanen. Kommundirektör utser vilken förvaltningschef/verksamhetschef som är ansvarig för kommunens deltagande i respektive projektgrupp och följer upp att kommunens verksamheter deltar i arbetet enligt denna projektplan. Arbetet avrapporteras löpande till kommundirektörsgruppen på Södertörn. I den kommun som ansvarar för att samordna arbetet (Salems kommun, gällande Individ och familj) inom ett verksamhetsområde, är det förvaltningschef som är ansvarig för att: Sammankalla motsvarande chefer inom övriga kommuner för att inledningsvis fastställa arbetets inriktning och sedan för att löpande följa upp hur arbetet fortskrider. Säkerställa att arbetet bedrivs och utvecklas i enlighet med syftet i projektplanen. Utse en sammankallande samt eventuella övriga projektdeltagare inom den egna organisationen. Den sammankallande ska planera och leda mötena. Denne ska även fördela arbetsuppgifterna bland projektgruppens deltagare så att tillgängliga nyckeltal från de officiella databaserna med eventuella kompletteringar tas fram och ställs samman inför gruppens möten. Den sammankallande ansvarar även för att gruppens analys blir dokumenterad och presentationsmaterial framställt samt aktivt följa arbetet och rapportera till kommundirektör och ekonomidirektör om hur arbetet fortskrider. Rapport tas fram i utsatt tid och presentation genomförs vid nyckeltalsseminariet. I övriga kommuner är utsedd förvaltningschef ansvarig för att: Aktivt delta i arbetet med att fastställa arbetets inriktning och medverka till att arbetet bedrivs och utvecklas i enlighet med syftet i projektplanen. Utse projektdeltagare inom den egna organisationen. Löpande rapportera till kommundirektör och ekonomidirektör om hur arbetet fortskrider. I samtliga kommuner ska ekonomidirektören följa arbetet och ha en samordnande roll. I den kommun som ansvarar för seminariedagen är ekonomidirektören ansvarig för att genomföra dagen i samråd med ekonomidirektörsgruppen på Södertörn, samt att anordna avstämningsträff med ekonomidirektörer/förvaltningschefer/projektledare inför seminariedagen. Ekonomidirektörsgruppen ska ge anvisningar till grupperna så att rapporten innehåller en sammanfattning med likartat innehåll som kan presenteras vid seminariedagen. I det sammanhanget kommer även kommunernas informatörer att 5

utnyttjas för att presentationsmaterialet ska bli så ändamålsenligt som möjligt. I förberedelserna och genomförandet av seminariedagen medverkar också en externt anlitad moderator. Ekonomidirektörerna samlar in rapporterna och ansvarar för publicering av rapporterna på Södertörnskommunernas gemensamma portal www.sodertornskommunerna.se. Redovisning sker samlat under ett seminarium den 8 oktober 2015 för kommunledningar och verksamhetschefer på Södertörn. Under dagen redovisas kortfattat de mest intressanta iakttagelserna och slutsatserna från olika verksamhetsområden. För att dra full nytta av nyckeltalen förutsätts att fördjupad analys och diskussion sker kommunvis eller gemensamt av verksamhetsansvariga med flera för olika sektorer. Organisation för arbetet med nyckeltalen för individ och familj; Styrgrupp IFO-chefer Sammankallande Stor arbetsgrupp Undergrupp Barn och ungdom Undergrupp Ekonomiskt bistånd Undergrupp Missbruk Organisationen har bestått av en styrgrupp av IFO-chefer i de deltagande kommunerna. Deltagarna i arbetsgruppen har utsetts av styrgruppen och har bestått av en eller flera representanter från varje kommun. Arbetsgruppen har haft en sammankallande från Salems kommun. 6

Arbetsgruppen har haft fyra gemensamma möten under 2015; 23/2, 23/3, 21/4, 19/5. Deltagarna i arbetsgruppen har bildat tre undergrupper; Barn och ungdom Ekonomiskt bistånd Missbruk De tre undergrupperna har hållit flera egna möten och arbetat självständigt med frågorna för att sedan återkoppla för beslut i arbetsgruppen. 7

2. BARN OCH UNGDOM 2.1 Inledning De frågor som kommunerna i Södertörn fått i uppdrag att undersöka är: 1. Antal aktualiseringar per år under perioden 2010-2014. 2. Antal aktualiseringar avseende våld i nära relation under perioden 1 oktober till 31 december år 2013 och 2014. 3. Antal förhandsbedömningar som håller tiden 14 dagar respektive de som överskrider tiden under perioden 2010-2014. 4. Antal inledda utredningar per år under perioden 2010-2014. 5. Antal utredningar som håller tiden fyra månader respektive de som inte håller tiden under perioden 2010-2014. 6. Antal förlängningsbeslut under perioden 2010-2014. Svaren på dessa frågor går inte att hämta ur offentliga databaser 1 och därför har varje kommun i Södertörn ombetts skicka in sina svar till arbetsgruppen. Kommunerna har skickat in den data som har gått att ta fram på ett enkelt sätt ur sina respektive verksamhetssystem och kan ha valt att inte svara i de fall som frågorna krävt ett större merarbete. Vissa kommuner har bytt verksamhetssystem och därför haft problem med att få fram uppgifter bakåt i tiden. Sammantaget innebär detta att det inte finns underlag från samtliga kommuner gällande alla frågor och för alla undersökningsår 2. Det som varit svårt i analyserna kring ovanstående frågor är att få kommuner är jämförbara. Det finns skillnader i befolkning (ålder, socioekonomi och befolkningsmängd). Dessutom finns det skillnader i organisation och personalgruppernas erfarenhet och tillgång till arbetsledning med mera. Detta innebär att de skillnader vi ser kan bero på ett flertal olika faktorer. Kommunerna har dessutom olika verksamhetssystem vilket innebär att datauttaget inte är helt jämförbart. Ett tydligt exempel på detta är anmälningsorsaken, våld i nära relationer, som inte är en anmälningsorsak i alla kommuner. Det kan finnas mer vaga anmälningsorsaker såsom oro för barn som kan dölja bland annat våld. Detta gör att datauttaget kan bli missvisande och inte jämförbart mellan kommunerna. Ett gemensamt verksamhetssystem med samma form av data skulle underlätta denna form av jämförelser. På grund av ovanstående metodproblem är det viktigt att förstå de resultat och analyser som presenteras som tendenser och som ett underlag för att ställa nya frågor. Dessa frågor kan vara ett underlag för vidare studier till exempel att uppdras till södertörnskommunernas FOU enhet. 2.2 Aktualiseringar Ett ärende kan aktualiseras hos socialnämnden genom att det inkommer en ansökan eller en anmälan. Antalet aktualiseringar inom barn och unga har ökat i alla södertörnskommuner sedan år 2010, se diagram 1. För fem av åtta södertörnskommuner har den största ökningen av antalet aktualiseringar skett mellan åren 2013 och 2014. För tre kommuner har den största ökningen skett 1 Med undantag av utredningstider som finns i KOLADA. Dessa har dock inte analyserats eftersom det saknas uppgifter från flertalet södertörnskommuner. 2 Värmdö och Nykvarn har valt att inte delta alls. 8

mellan andra undersökningsår. Antalet aktualiseringar avser inte unika personer då en eller flera anmälningar kan ha inkommit på samma barn eller ungdom. Diagram 1. Antal aktualiseringar per år mellan 2010 och 2014 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antalet aktualiseringar har i södertörnskommunerna sammantaget ökat med 45 procent sedan år 2010, se tabell 1. År 2010 redovisar kommunerna totalt 13 795 aktualiseringar och för år 2014 redovisas totalt 20 013 aktualiseringar. Ökningen sedan 2010 varierar stort i kommunerna, mellan 10 procent och 116 procent. Störst ökning har Nynäshamn och Södertälje medan Botkyrka och Tyresö visar på en mindre ökning. Tabell 1. Antal aktualiseringar år 2010 och 2014 och procentuell ökning 2010 2014 Ökning procent Botkyrka 2822 3118 10 % Haninge 2480 3606 45 % Huddinge 2290 3327 45 % Nacka 1669 2088 25 % Nynäshamn 520 1124 116 % Salem 488 690 41 % Södertälje 2214 4556 106 % Tyresö 1312 1504 15 % Totalt 13 795 20 013 45 % Sammantaget redovisar södertörnskommunerna ett ökat antal aktualiseringar under mätperioden och främst mellan åren 2013 och 2014. Denna ökning skulle kunna bero på faktorer så som konjunkturcykel och socioekonomi, befolkningsökning i stort, antal barn och unga i de olika kommunerna, samverkan med anmälande myndigheter samt socialtjänstens massmediala uppmärksamhet. Många av dessa faktorer är komplexa och tidskrävande att undersöka varför kommunerna i Södertörn valt att begränsa analysen till några av dessa. 9

Tabell 2 visar socioekonomisk sorteringsnyckel 3, total folkmängd, antal barn och unga 0-20 år, antal aktualiseringar och andel aktualiseringar i respektive medverkande södertörnskommun. Tabell 2. Kommunfakta Socioekonomisk sorteringsnyckel Total folkmängd* Antal barn och unga 0-20 år* Antal aktualiseringar barn och unga** Andel aktualiseringar (totalt antal/ antal barn och unga) Botkyrka 8 88 901 24 914 3118 0,13 Haninge 6 82 407 22 058 3606 0,16 Huddinge 6 104 185 29 742 3327 0,11 Nacka 2 96 217 27 447 2088 0,08 Nynäshamn 5 27 041 6 400 1124 0,18 Salem 2 16 140 4 901 690 0,14 Södertälje 8 92 235 23 955 4556 0,19 Tyresö 2 45 390 13 056 1504 0,12 *Antalet den 31 december 2014, uppgifter hämtade från SCB. ** Ett barn/ungdom kan bli anmäld ett flertal gånger. Antalet barn och unga är flest i Huddinge kommun, som även är den kommun som har det högsta invånarantalet. Nacka är den kommun som har näst högst invånarantal och har näst flest barn och unga. Södertälje har det tredje högsta invånarantalet och Botkyrka det fjärde. Södertälje har under mätperioden flest aktualiseringar följt av Haninge, Botkyrka och Huddinge. Som beskrivet ovan har Huddinge flest antal barn och unga, knappt 6 000 fler än Södertälje i slutet av 2014. Södertälje har dock över 1200 fler aktualiseringar gällande barn och unga än vad Huddinge har. Botkyrka har nästan lika många aktualiseringar som Huddinge trots knappt 5 000 färre barn och unga 0-20 år. En förklaring till att Botkyrka och Södertälje har så många aktualiseringar trots ett mindre underlag kan vara att de har den högsta socioekonomiska sorteringsnyckeln, det vill säga 8. En rapport utkom 2014 från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle)- Hellre rik och frisk- om familjebakgrund och barns hälsa. Rapporten visar att barn som växer upp i familjer med ekonomiskt bistånd riskerar i mycket högre grad att drabbas av ohälsa, såväl psykisk som fysisk. Att Botkyrka och Södertälje har fler aktualiseringar kan eventuellt förklaras med att de har en högre andel i befolkningen som uppbär ekonomiskt bistånd. Nacka har en socioekonomisk sorteringsnyckel på två, och har få antal aktualiseringar jämfört med antalet barn och unga i kommunen. Det skulle kunna stödja teorin om att i kommuner med en hög socioekonomisk sorteringsnyckel genererar fler aktualiseringar. Haninge sticker dock ut. 3 För att underlätta jämförelserna så har vi använt den socioekonomiska sorteringsnyckeln som är framräknad av Socialstyrelsen och som bygger på olika variabler om invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning samt inkomst- och utbildningsnivåer. Sorteringsnyckeln ger en indikation på vilka kommuner som har de bästa förutsättningarna (1) och vilka kommuner som har de minst gynnsamma förutsättningarna (10). Södertälje och Botkyrka har enligt beräkningsgrunderna sämst förutsättningar och Nacka de bästa förutsättningarna. 10

Kommunen har 7 000 färre barn än Huddinge och har fler aktualiseringar gällande barn och unga 0-20 år. Huddinge och Haninge har dessutom samma socioekonomiska sorteringsnyckel, det vill säga sex. Vad detta beror på är svårt att förklara och visar på komplexiteten i att jämföra olika kommuner. Enligt SCB:s befolkningsstatistik har de medverkande södertörnskommunerna sammantaget en ökning av sin folkmängd på sju procent mellan 2010 och 2014. Den 1 januari 2010 bodde det 517 839 invånare i Södertörn för att samma datum 2015 ha ökat till 552 516 invånare. Befolkningsökningen varierar mellan fyra till åtta procent i de olika kommunerna. Befolkningsökningen räknat i procent i jämförelse med det ökade andelen aktualiseringar i procent visar att antalet aktualiseringar till socialtjänsten mellan 2010 och 2014 överstiger den stigande befolkningsmängden under samma period. Enligt 5 kap. 1a socialtjänstlagen ska socialnämnden samverka med andra myndigheter. Under de senaste åren har lagstiftaren förtydligat vikten av samverkan bland annat genom att instifta samordnade individuella planer (SIP) mellan kommun och landsting. SIP är reglerade både i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen. Denna studie svarar ej på om utökad samverkan och berörda myndigheters ökade kunskap genererar att de anmäler oftare till socialtjänsten. Socialstyrelsen konstaterar dock att en utökad samverkan leder till att en ökad anmälningsbenägenhet samt ett ökat skydd för barn och ungdom. (Socialstyrelsen, Anmäla oro för barn, 2014) Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är ett antal faktorer som kan påverka antalet aktualiseringar inom socialtjänsten. Vi har inte i denna studie kunnat identifiera alla olika faktorer eller dess inbördes inverkan på antalet ökade aktualiseringar. 2.3 Aktualiseringar avseende våld i nära relationer Diagram 2 gällande våld i nära relationer visar antalet aktualiseringar gällande barn och unga 0-20 år som utsatts för eller bevittnat våld i nära relationer under oktober, november och december 2013 samt samma period för 2014. Den 1:a oktober 2014 trädde nya föreskrifter från Socialstyrelsen (2014:4) gällande våld i nära relationer ikraft. Förskrifterna innebär en absolut skyldighet att öppna utredning i ärenden där barn och unga har blivit utsatta för våld eller har bevittnat våld i nära relationer. Vidare ska socialtjänsten inleda utredning gällande alla minderåriga syskon när våld i nära relationer anmäls. Diagrammet visar att i alla kommuner förutom Nynäshamn har antalet aktualiseringar gällande våld i nära relation ökat från 2013 till 2014. Det kan indikera på att i och med de nya föreskrifterna har handläggare mer frekvent använt de olika koder som finns gällande våld och inte koder som oro för barn. I alla kommuner har antalet aktualiseringar ökat markant från 2013 till 2014, vilket även borde innebära att antalet barn och unga som aktualiserats för att de har utsatts för eller bevittnat våld i nära relation ökat. 11

Diagram 2. Antal aktualiseringar avseende våld i nära relationer, okt-dec 2013 och 2014 250 206 200 174 151 150 137 113 118 92 98 100 50 49 50 28 14 0 32 okt-dec 2013 okt-dec 2014 2.4 Förhandsbedömningar Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). En utredning bör enligt förarbetena inte inledas om det redan från början står klart att nämnden inte kan eller bör vidta några åtgärder. Den 1 januari 2013 infördes en bestämmelse (11 kap. 1 a SoL) om att beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar efter det att anmälan har kommit in. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser (11 kap. 1 a andra stycket SoL). Paragrafen reglerar hanteringen av anmälningar som kommer in till nämnden och innebär att när en anmälan rör barn eller unga ska nämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. Bedömningen ska dokumenteras. I förarbetena betonas att förhandbedömning inte är en mindre utredning utan en bedömning av om socialnämnden ska inleda en utredning eller inte. I förarbetena anges också att en ansökan till socialnämnden alltid ska leda till att en utredning inleds. Kommunerna hade för avsikt att undersöka om kommunerna i nätverket klarar av att genomföra en förhandsbedömning inom fjorton kalenderdagar. Ingen av kommunerna kunde dock få fram dessa data ur sina respektive verksamhetssystem varför frågan är obesvarad. 2.5 Inledda utredningar Enligt 11 kap. 1 a socialtjänstlagen ska socialnämnden, när en anmälan rör barn eller unga, genast göra en bedömning om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar efter det att anmälan har kommit in. Vid en inkommen ansökan ska socialnämnden inleda utredning skyndsamt. 12

Kommunerna i Södertörn inleder sammantaget under 2014 utredning i 35 procent av inkomna aktualiseringar, se tabell x. De kommuner som inleder utredning oftast är Botkyrka, 57 procent och Tyresö 42 procent av inkomna ärenden till socialtjänsten. Det är även dessa kommuner som har ökat andelen inledda utredningar beräknat i procent över tid. Haninge och Nynäshamn inleder utredning i mindre utsträckning i 23 procent vardera i förhållande till antal aktualiseringar. Övriga kommuner ligger mer konstant över tid med en frekvens att inleda utredning på mellan 31 till 39 procent. Tabell x. Andel inledda utredningar per år 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 Botkyrka 27 % 34 % 34 % 42 % 57 % Haninge 26 % 24 % 25 % 29 % 23 % Huddinge 35 % 37 % 35 % 33 % 33 % Nacka 34 % 39 % 41 % 46 % 39 % Nynäshamn - - - 19 % 23 % Salem 28 % 20 % 39 % 27 % 31 % Södertälje 24 % 29 % 27 % 29 % 30 % Tyresö 32 % 31 % 34 % 43 % 42 % Samtliga kommuner har ökat andelen inledda utredningar från 2010 till och med 2014. En naturlig förklaring är att antalet aktualiseringar, det vill säga inkomna anmälningar och ansökningar har ökat. Sammanlagt har kommunerna i södertörns antal inledda utredningar ökat från 3 867 stycken, under 2010 till 6 693 stycken under 2014, vilket är en ökning med 73 procent 4. Tabell x Andel inledda utredningar år 2010 och år 2014 samt procentuell ökning 2010 2014 Ökning procent Botkyrka 752 1310* 74 % Haninge 655 847 29 % Huddinge 799 1090 36 % Nacka 570 682 20 % Nynäshamn - 258 - Salem 139 212 53 % Södertälje 532 1387 161 % Tyresö 420 633 51 % Totalt 3867 6693 73 % *Avser 2013 års siffror. Av kommunerna har andelen inledda aktualiseringar som leder till utredning ökat mest i Botkyrka (74 procent) och i Södertälje (161 procent) under jämförelseperioden 2010 till 2014. Övriga kommuner har en ökning på 30 till 50 procent. Vad som kan konstateras är att antalet utredningar som utförs inom området barn- och ungdom av socialtjänsten ökar i antal i alla kommuner. Ökningen skulle kunna bero på faktorer såsom; Ett ökat antal aktualiseringar i kommunerna i Södertörn, ny lagstiftning inom socialtjänstens ansvarsområde, 4 Nynäshamn inte inräknat då de ej har kunnat få fram statistik mellan åren 2010-2013. 13

professionalisering inom socialtjänsten, personalkompetens och chefstillgänglighet, organisatoriska förutsättningar och politisk vilja. 2.6 Utredningstider Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 SoL). Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 FL). När det gäller utredningar om att socialnämnden behöver ingripa till barns skydd eller stöd ska utredningen bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader (11 kap. 2 tredje stycket SoL). Den lagstadgade tidsgränsen på fyra månader för en utredning om ett barns behov av stöd och skydd ska enligt Barnskyddsutredningen (S2007:14, SOU 2009:68) inte ses som en normal utredningstid utan som en bortre gräns. Finns särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. För 2014 finns uppgifter av hur många utredningar som slutförs inom de lagstadgade fyra månaderna för fem kommuner: Salem, Haninge, Huddinge, Tyresö och Nynäshamns kommun, se tabell x. Andelen utredningar som slutförs inom fyra månader varierar kraftigt mellan dessa sex kommuner, mellan 31 procent och 96 procent. De bakgrundsvariabler som nätverket har tillgång till via insamlad data ger ingen förklaring till denna variation. Inget samband kan påvisas mellan andel utredningar som är längre än fyra månader och andel socialsekreterare med socionomutbildning och flerårig erfarenhet samt tillgång till arbetsledning. Andra faktorer som skulle kunna förklara skillnaderna är till exempel arbetsbelastning, omsättning av chefer och politiska direktiv. Tabell x. Andel utredningar som slutförs inom fyra månader år 2010-2014 2010 2011 2012 2013 2014 Botkyrka 76 % 48 % 37 % 51 % - Haninge 64 % 59 % 60 % 71 % 61 % Huddinge 89 % 74 % 65 % 81 % 75 % Nynäshamn - - - 96 % 93 % Salem 84 % 84 % 77 % 88 % 96 % Tyresö 37 % 31 % 26 % 30 % 31 % Det är endast fem kommuner som går att jämföra över tid: Salem, Botkyrka, Haninge, Huddinge och Tyresö kommun, se diagram x. Mellan 2010 och 2012 minskade andelen utredningar som slutfördes inom fyra månader för alla fem kommuner, 2013 hade andelen utredningar som slutfördes i tid ökat igen för alla kommuner. Skillnaderna är dock små och det senaste året är inte utvecklingen entydig för de fem kommunerna. Detta visar att det inte finns något tydligt samband mellan antal anmälningar och utredningar som inletts och andel av utredningarna som slutförts inom fyra månader. Det ökade antalet utredningar mellan 2012 och 2014 i dessa fem kommuner kan inte påvisas ha lett till längre utredningstider. 14

Diagram x. Andel utredningar som slutförs inom fyra månader 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Tyresö 2.7 Förlängningsbeslut När det gäller utredningar om socialnämnden behöver ingripa till barns skydd eller stöd ska utredningen bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid (11 kap. 2 tredje stycket SoL). Med viss tid menas att ett nytt beslut med en ny tidsfrist ska fattas. Det är bara sådana förhållanden som socialtjänsten inte själv råder över som kan vara skäl för förlängning. Hög arbetsbelastning, semester, byte av handläggare m.m. är inte godtagbara skäl för förlängning. I förarbetena står att en förlängning kan bli aktuell i sådana fall då t.ex. en barnpsykiatrisk utredning eller en polisutredning i ett fall av övergrepp mot barn inte kan slutföras inom den föreskrivna tiden. Kommunerna i södertörn har tagit fram antalet utredningar som har pågått längre tid än de lagstadgade fyra månaderna och andelen av dessa som har ett förlängningsbeslut. För flera av kommunerna i nätverket har det varit svårt att ta fram dessa uppgifter ur verksamhetssystemen varför uppgifter saknas för flera kommuner. Det är viktigt att poängtera att det är svårt att dra slutsatser med så få uppgifter. Det är endast fyra kommuner som har kunnat lämna uppgifter på hur stor andel av utredningarna längre än fyra månader 2014 som har ett förlängningsbeslut: Haninge, Nynäshamn, Salem och Tyresö kommun. Variationen är stor bland dessa fyra kommuner, det hade fattats förlängningsbeslut för mellan 8 procent och 68 procent av de utredningarna som är längre än fyra månader. Utifrån uppgifter från endast fyra kommuner går det inte att dra några slutsatser om orsakerna till denna variation. När det inte finns förlängningsbeslut kan antas att det är anledningar som inte finns i lagstiftningen som är orsaken till förlängningen, såsom arbetsbelastning eller vakanta tjänster. Det är därför viktigt att de kommuner som har många utredningar som är längre än fyra månader som saknar förlängningsbeslut ser över situationen på barn- och ungdomsenheterna. Av diagram x framgår jämförelser över tid av antalet förlängningsbeslut och det syns ingen tydlig trend de senaste fem åren. Vissa av kommunerna har blivit bättre på att skriva förlängningsbeslut, medan andra har blivit sämre på det. 15

Utifrån de fem kommuner som det finns uppgifter för syns inget tydligt samband mellan antal utredningar som är längre än fyra månader och antal förlängningsbeslut. Figur x. Antal förlängningsbeslut år 2010-2014 (stämmer diagrammet- för många kommuner?) 140 120 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2.8 Sammanfattning - Tydlig ökning av antalet aktualiseringar. - Tydlig ökning av antalet inledda utredningar. - Tydlig ökning av antalet aktualiseringar inom våld i nära relation under 2014 vilket betyder att ändrad lagstiftning spelar roll. - Statistik kring förhandsbedömningar går ej att få fram ur kommunernas verksamhetssystem. - Förmågan att hålla utredningstiden varierar stort mellan kommunerna. - Vad vi kan konstatera är att arbetsbördan för socialsekreterare inom området barn- och ungdom har ökat över tid om det inte är så att kommunerna har nyanställt personal i samband med att arbetsbördan har ökat. - Statistik inom gällande undersökningsfrågorna finns inte att ta fram från officiella databaser. - Viss data är svår att plocka fram ur kommunernas verksamhetssystem och data är inte alltid jämförbar. För att hitta förklaringar till den tydliga tendensen av ökat antal aktualiseringar och ökat andelen inledda utredningar över tid behövs mer djupgående analyser. 16

3. EKONOMISKT BISTÅND 3.1 Inledning Gruppen har valt att titta på vissa jämförande nyckeltal från öppna jämförelser 2014 (avser uppgifter från 2013, nyckeltalen för 2015 är ej publicerade när rapporten skrivs) samt kostnaden för tillfälliga boenden och antal aktuella hushåll avseende 2014. 3.2 Bakgrund I socialstyrelsens öppna jämförelser (ÖJ) avseende ekonomiskt bistånd sorteras kommunerna på en skala mellan 1-8 utifrån kommunens socioekonomiska grupp. 1indikerar på att kommunen har låg risk för behov av ekonomiskt bistånd och 8 hög risk för behov av ekonomiskt bistånd. I de nio kommunerna som deltar i 2015 års nyckeltal finns en spridning från socioekonomisk sorteringsnyckel mellan två och åtta. En uppdelning har gjorts mellan Salem, Nacka, Tyresö och Värmdö som alla har en sorteringsnyckel på två. Den andra gruppen har en sorteringsnyckel mellan fem och åtta och består av Botkyrka, Södertälje som båda har en sorteringsnyckel på åtta, Haninge och Huddinge som har en sorteringsnyckel på sex och Nynäshamn på fem. Det har funnits vissa svårigheter med att titta på helheten kring bakgrundsfaktorerna då Botkyrka inte redovisat vissa bakgrundsmått till socialstyrelsen på grund av byte av verksamhetssystem under mätperioden. I gruppen med kommunerna med hög socioekonomisk sorteringsnyckel är det tydligt, utifrån det tillgängliga materialet, att Södertälje har den högsta andelen av biståndsmottagare i befolkningen. Då Botkyrka har beräknat sig ha en högre andel aktuella hushåll och ett lägre invånarantal än Södertälje finns det dock skäl att anta att Botkyrka har en högre andel biståndsmottagare i befolkningen än Södertälje. Södertälje har även den högsta kostnaden per invånare. De har nästan tredubbelt så mycket som Haninge och Huddinge och knappt dubbelt så mycket som Nynäshamn. Värt att notera är att Nynäshamn, trots en lägre socioekonomisk nyckel än både Haninge och Huddinge har högre andel biståndsmottagare i befolkningen och en högre kostnad per biståndshushåll. I den grupp med kommunerna med en socioekonomisk sorteringsnyckel på två, sticker framförallt Salem ut i kostnad per invånare och biståndsmottagare i befolkningen. De ligger på samma nivåer som Haninge som har en socioekonomisk sorteringsnyckel på sex. Salem har ett lågt invånarantal vilket skulle kunna innebära att skillnad på några hushåll gör stor skillnad i statistiken. Nacka, Tyresö och Värmdö har inte redovisat totalt antal aktuella hushåll under 2014 vilket gör att det inte går att jämföra. 17

Botkyrka Huddinge Södertälje Haninge Nynäshamn Invånarantal 2014-12-31 (SCB) Socioekonomisk sorteringsnyckel (ÖJ) Biståndsmottagare i befolkningen (ÖJ) Kostnad per invånare för utbetalt EB, kr (ÖJ) 88 901 104 185 92 235 82 407 27 041 8 6 8 6 5-3,1 7.9 3,3 4,7-986 2 799 892 1 535 Totalt antal aktuella 3622* 1 910 3142 1 483 717 hushåll/år (2014) *Pga av byte av verksamhetssystem är Botkyrkas siffra för Totalt antal aktuella hushåll/år beräknat på andra halvåret 2014 gånger två. Salem Nacka Tyresö Värmdö Invånarantal 2014-12-31 (SCB) 16 140 96 217 45 390 40 541 Socioekonomisk sorteringsnyckel (ÖJ) 2 2 2 2 Biståndsmottagare i befolkningen (ÖJ) 3,2 2,0 2,2 2,2 Kostnad per invånare för utbetalt EB, kr (ÖJ) 858 594 570 744 Totalt antal aktuella hushåll/år (2014) 331 - - - När det gäller redovisningen av försörjningshinder är det viktigt att påpeka att kommunerna och de enskilda handläggarna kan ha olika bedömningar om det grundläggande försörjningshindret. Långvarigt ekonomiskt bistånd (ÖJ) Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd (ÖJ) Försörjningshinder på grund av arbetslöshet (ÖJ) Försörjningshinder på grund av ohälsa (ÖJ) Försörjningshinder på grund av sociala skäl (ÖJ) Botkyrka Huddinge Södertälje Haninge Nynäshamn - 39,6 56,7 31,8 39,6-26,9 42,3 19,3 - - 44.5 54,3 49,9 39,2-18.9 8.9 23,3 11.5-12.9 17.9 11,3 17,5 Av de redovisade siffrorna avseende långvarigt ekonomiskt bistånd ligger Värmdö högst och Tyresö lägst. Faktum är att Värmdös och även Salems nivå kan jämföra sig med den högre socioekonomiska riskgruppens nivå. Avseende försörjningshinder på grund av arbetslöshet ligger dessa kommuner på ett medelvärde på 45,4 där Salem ligger högst och Värmdö lägst. Skillnaden mellan denna socioekonomiska grupp och den högre riskgruppen är förhållandevis liten. När det gäller försörjningshinder på grund av ohälsa har dessa kommuner ett medelvärde på 15,7 där Haninge ligger högst och Södertälje ligger lägst. Det 18

sistnämnda är inget nytt. Trots dålig folkhälsa i kommunen bedöms försörjningshindret oftast här vara någonting annat. Försörjningshinder på grund av sociala skäl ligger på ett medelvärde på 14,9, där Södertälje och Nynäshamn ligger högst och Huddinge och Haninge ligger lägst. Långvarigt ekonomiskt bistånd (ÖJ) Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd (ÖJ) Försörjningshinder på grund av arbetslöshet (ÖJ) Försörjningshinder på grund av ohälsa (ÖJ) Försörjningshinder på grund av sociala skäl (ÖJ) Salem Nacka Tyresö Värmdö 36.6 30,8 24,9 38,9 17,3 23,3 16,3 18,6 55,1 45,5 41,5 39,5 20,4 25,4 26,6 26,1 1.9 5,4 8.0 13,1 Av de redovisade siffrorna avseende långvarigt ekonomiskt bistånd ligger Värmdö högst och Tyresö lägst. Värmdös och även Salems nivå kan jämföra sig med den högre socioekonomiska riskgruppens nivå. Avseende försörjningshinder på grund av arbetslöshet ligger dessa kommuner på ett medelvärde på 45,4 där Salem ligger högst och Värmdö lägst. Skillnaden mellan denna socioekonomiska grupp och den högre riskgruppen är förhållandevis liten När det gäller försörjningshinder på grund av ohälsa har dessa kommuner ett medelvärde på 24,6 där Tyresö ligger högst och Salem ligger lägst. Det tycks vara så att ju högre socioekonomisk riskgrupp desto lägre andel bedöms ha försörjningshinder på grund av ohälsa. Försörjningshinder på grund av sociala skäl ligger på ett medelvärde på 7,1, där Värmdö ligger högst och Salem ligger lägst. Värmdö ligger så pass högt att kommunen snarare kan jämföras med den högre socioekonomiska riskgruppen. Det är dock svårt att dra för stora slutsatser gällande försörjningshinder då skillnaderna mellan kommunerna kan bero på synsätt, organisation och hur handläggare väljer att koda försörjningshinder. Tyresö och även Haninge lyckas bäst med att få ut hushållen i egen försörjning inom rimlig tid utifrån den kommunens förutsättningar då de har lägre siffror gällande långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader). Skillnaderna mellan de två socioekonomiska grupperna av kommuner är små avseende försörjningshinder på grund av arbetslöshet. Det tycks inte finnas något samband mellan försörjningshinder på grund av arbetslöshet och kommunens socioekonomiska grupptillhörighet. I den högsta socioekonomiska riskgruppen har kommunerna större andel av hushåll som bedöms ha försörjningshinder på grund av sociala skäl. Det är bara Värmdö som skiljer sig från detta med en relativt hög andel. 19

3.3 Personal Samtliga kommunerna vittnar om svårigheter att rekrytera, framförallt erfarna socionomer. I tabellen nedan kan man se att alla kommuner har mindre än 16 % socialsekreterare som inte är utbildade socionomer. Tittar man däremot på andelen socialsekreterare med mer än 2 års erfarenhet ligger Södertälje på 19 %. Botkyrka, Salem och Nacka ligger på mellan 58-67 %. Haninge och Huddinge ligger på drygt 75 %. Tyresö och Värmdö har den mest erfarna personalen 90-100 % av dessa har arbetat i mer än 2 år. Nyckeltalen från Nynäshamn analyseras inte då de uppger att dessa är felaktiga. Socialsekreterare med socionomexamen % (ÖJ) Socialsekreterare mer än 2 år % (ÖJ) Tillgång till stöd i arbetet h/v (ÖJ) Biståndshushåll/ handläggare (ÖJ) Socialsekreterare med socionomexamen % (ÖJ) Socialsekreterare mer än 2 år % (ÖJ) Tillgång till stöd i arbetet h/v (ÖJ) Biståndshushåll/ handläggare (ÖJ) Botkyrka Huddinge Södertälje Haninge Nynäshamn 96,8 100 92.5 84 8,2 58,1 74.2 18,8 76 4,1 1,7 2.4 3.9 2,1 2.6-28,4 31,5 32,1 31,5 Salem Nacka Tyresö Värmdö 100 93.3 90 100 60 66.7 100 81.8 3,2 2,1 1,8 2.7 30,7 21,6 35,1 27,3 Sett till mängden stöd i arbetet som handläggarna får så är det i Södertälje handläggarna får mest stöd vilket kan förklaras av att de har flest oerfarna handläggare. Där har de dock förhållandevis ett stort antal ärenden per handläggare. I Nacka får handläggarna mindre stöd i sitt arbete men de har minst ärenden per handläggare. I Tyresö har man flest antal ärenden per handläggare och bland det lägsta stödet i sitt arbete vilket kan förklaras med att samtliga handläggare har arbetet i minst 2 år. 3.4 Bostadsfrågor Brist på bostäder och hemlöshet är en högst relevant fråga i Storstockholm där Södertörnskommunerna och dess socialtjänst är inkluderade. Därför har vi valt i årets nyckeltalsrapport att med utgångspunkt i det ekonomiska biståndet se över statistik som berör kostnad för tillfälliga boenden i form av hotell och vandrarhem samt vilka boendestrategier respektive kommuns enhet för ekonomiskt bistånd har. Varje Södertörnskommun fick en förfrågan om totalkostnad för år 2014 avseende tillfälligt boende (vandrarhem/hotell), antal sociala boenden samt vilka boendestrategier respektive kommun har för att motverka hemlöshet. Med hemlöshet har vi valt socialstyrelsens följande två definitioner: Situation 1 20

En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. I syfte till att kunna göra en god analys av Södertörnskommunernas statistik gällande kostnad för tillfälliga boenden har vi valt att titta på statistik från Boverket, Socialstyrelsens öppna jämförelser avseende hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden samt befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån. 3.5 Bostadsbyggande och bostadsbrist Enligt socialstyrelsen är bostadsbristen idag främst koncentrerad till landets storstadsregioner där det råder flest antal hemlösa personer. Man konstaterar att både orsaker och åtgärder för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden påverkas av individuella och strukturella faktorer. Den akuta bostadsbristen orsakas enligt Boverket till en stor del av bruksvärdessystemet. Boverket uppskattar utifrån en samhällsekonomisk analysmodell att bruksvärdessystemet gör att det fattas upp emot 40 000 hyreslägenheter i landet, en brist som huvudsakligen finns i Stockholm och Göteborg. Utan att veta det exakta antalet byggda lägenheterna i Södertörnskommunerna så ökade bostadsunderskottet under 2014 i både riket och i länet. Totalt byggdes 13 171 lägenheter i småhus och flerbostadshus i länet, men antalet nya hushåll ökade med 17 695, dvs. 4 524 färre än behovet om varje hushåll bedöms ha behov av en lägenhet. Bostadsbyggande SCB Stockholms län Riket Småhus 2 179 7 416 Flerbostadshus 10 992 26 633 Totalt 13 171 34 049 Antal nya hushåll 2014 17 695 64 931 Bostadsunderskott 4 524 30 882 Boverkets bostadsmarknadsenkät efterfrågade om det råder underskott, balans eller överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. En kommun som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden har ett bostadsbestånd som möter efterfrågan och behoven. Obalans kan beskrivas som ett överskott eller ett underskott av bostäder på bostadsmarknaden. Följande Södertörnskommuner (Huddinge, Haninge, Nynäshamn, Botkyrka, Södertälje och Salem) bedömer sitt lokala bostadsmarknadsläge att det finns en obalans på bostadsmarknaden i form av ett underskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Haninge, Nynäshamn och Södertälje bedömde att underskottet kommer att bli detsamma till år 2019 medan Botkyrka och Salem bedömde att 21

underskottet troligen kommer att öka till år 2019. Huddinge kommuns prognos är att underskottet kommer att minska fram till år 2019. Salem Botkyrka Huddinge Södertälje Haninge Nynäshamn Förväntat antal påbörjade flerbostadshus under 2014* Förväntat antal påbörjade flerbostadshus 2014/inv. *Förväntat antal påbörjade bostäder: De bostäder som kommunen bedömer med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar kommer att påbörjas under åren 2014. Förväntat antal påbörjade flerbostadshus under 2014 är hämtad från BME. 24 95 1 325 172 548 175 0,14% 0,10% 1,27% 0,18% 0,66% 0,64% Enligt Tabell ovan framgår det att Huddinge kommun har ett högt förväntat antal påbörjade flerbostadshus under 2014 med en andel på 1.27 % per invånare vilket kan ligga till grund för Huddinges bedömning till en minskning av underskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Salem och Botkyrka kommun hade ett betydligt lägre förväntat antal påbörjade flerbostadshus med en andel på 0.14% per invånare för Salem och 0.10% för Botkyrka vilket kan förklara kommunernas bedömning att det kommer att bli ett ökat underskott av bostäder på bostadsmarknaden fram till år 2019. 3.6 Befolkningsutveckling Södertörn har under 2014 haft en befolkningstillväxt på 1,65 %. Övriga länet hade en tillväxt på 1,61% och riket som helhet 1,06%. Bland Södertörnskommunerna sticker Tyresö ut med en befolkningstillväxt på hela 2,5 %. Haninge, Nynäshamn och Värmdö hade även de en stark ökning. Lägst befolkningstillväxt hade Salem och Nynäshamn, vilka är de enda södertörnskommuner som låg under rikssnittet. I genomsnitt bor i varje hushåll i riket 2,28 personer. Södertörnskommunernas snitt var 2,6 och övriga länet 2,34. 3.7 Kostnad tillfälligt boende och resurser Botkyrka Huddinge Södertälje Haninge Nynäshamn Kostnad tillfälligt 218 102 78 100 81 boende/invånare kronor Kostnad tillfälligt 5 356 5 602 2 280 5 575 3 048 boende/aktue. hushåll kr Total kostnad tillfälliga 19 400 000 10 700 000 7 163 965 8 268 123 2 185 560 boende/år kronor Totalt antal aktuella 3622* 1 910 3142 1 483 717 hushåll/år Antal 0.14% 0 0.51% 0.10% 0,33% kommunkontrakt/inv Antal 3,48% 0 14,89% 5.73% 12,27% kommunkontr./hushåll Kommunkontrakt 126 0 468 85 88 Jourlägenheter 45 30 20 0 5 *Pga av byte av verksamhetssystem är Botkyrkas siffra för Totalt antal aktuella hushåll/år beräknat på andra halvåret 2014 gånger två. 22

Salem Nacka Tyresö Värmdö Kostnad tillfälligt boende/invånare 7 - - - kronor Kostnad tillfälligt boende/aktuella 357 - - - hushåll kr Total kostnad tillfälliga boende/år 118 120 - - - kronor Totalt antal aktuella hushåll/år 331 - - - Antal kommunkontrakt/invånare % 0.12% - - - Antal kommunkontrakt/aktuella 5,74% - - - hushåll % Kommunkontrakt 19 - - - Jourlägenheter 4 - - - *Nacka, Tyresö och Värmdö har inte lämnat uppgifter avseende antal hushåll, kostnad för tillfälligt boende eller antal kommunkontrakt. I tabellerna ovan kan man se att Botkyrka har en betydligt högre totalkostnad för tillfälliga boenden än resterande Södertörnskommuner. Om man jämför Botkyrka med Södertälje (som delar samma socioekonomiska sorteringsnyckel) så kan man se att Södertälje har betydligt lägre totalkostnad avseende tillfälliga boenden. Detta kan till en stor del förklaras av det faktum att Södertälje kommun har 468 st. kommunkontrakt jämfört med Botkyrkas 126 st. Andelen kommunkontrakt per aktuellt hushåll i Södertälje uppgår till 14.89% medan Botkyrka har lägst andel (3.48%) kommunkontrakt per aktuellt hushåll. I Botkyrka kommun finns det fler biståndstagare vilket kan innebära att de befintliga kommunkontrakten helt enkelt inte räcker till. Om man tittar på kostnad för tillfälligt boende per hushåll så skiljer sig detta avsevärt med kostnad för tillfälligt boende per invånare. Detta kan man se med Huddinge kommuns siffror. Total kostnad för tillfälligt boende är nästan hälften av Botkyrkas totalkostnad. När man tittar på kostnaden per aktuellt hushåll blir Huddinges kostnad större än Botkyrkas med 246 kronor per hushåll. Huddinge och Haninge visar på liknande siffror i kostnad för tillfälligt boende per aktuellt hushåll och per invånare. Haninge har kommunkontrakt medan Huddinge har förturslägenheter. För tillfälliga boenden har Huddinge jourlägenheter men det finns även möjlighet att ansöka om bostadsförtur. Det är dock strikta kriterier som ska vara uppfyllda för att beviljas en förtur. Beslutsnivån ligger på socialnämndens arbetsutskott. Haninge och Salem har mycket lika siffror gällande andel kommunkontrakt per aktuellt hushåll samt invånare. Dessa två kommuner erbjuder därmed lika stor andel kommunkontrakt till sina invånare. Södertälje och Nynäshamn har en mycket lägre kostnad per aktuellt hushåll avseende kostnad till tillfälligt boende. Dessutom har dessa kommuner de högsta siffrorna gällande andel kommunkontrakt per aktuellt hushåll samt per invånare vilket vi tror kan vara förklaringen till kommunernas lägre kostnad. Om man jämför Haninge och Botkyrka så kan man se att trots liknande invånarantal så är kostnaden för tillfälligt boende väldigt olika. En förklaring kan 23

vara att Haninge har mindre än hälften så många aktuella hushåll per år samt en högre andel kommunkontrakt per aktuellt hushåll. Samtliga kommuner förutom Haninge disponerar ett visst antal jourlägenheter. Barnfamiljer och våldsutsatta prioriteras oftast till dessa tillfälliga interna boenden. 3.8 Strategier De flesta kommuners strategi är att verka som yttersta skyddsnät för de invånare som saknar förmåga att hitta en egen bostad. Särskild hänsyn tas när det handlar om barnfamiljer, förekomst av psykisk sjukdom hos individen och våldsutsatta individer. Här bedrivs också en vräkningsförebyggande verksamhet med särskild fokus på hushåll med barn. Om förutsättningarna tillåter upprättas ett samarbete med ett eller flera bostadsbolag. Kommunerna har satsat mer på att ge stöd till aktuella hushåll genom bosökeri, upprättande av en boplan, täta kontakter med klienter och boendestöd. I akuta fall där behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, beviljas tillfälliga boenden i form av hotell eller vandrarhem. Botkyrka och Södertälje har också satsat på att kartlägga bostadsproblematiken i respektive kommun med syfte till att kunna få en större inblick i rådande bostadsförhållanden. 3.9 Sammanfattning Bostadsfrågan är högaktuell inom Storstockholm och är därmed en given punkt för kommunerna att följa. Södertörnskommunerna har en högre befolkningstillväxt än genomsnittet i Stockholms län vilket kan mycket väl öka trångboddheten i kommunerna och därmed underskottet på bostäder. Bostadsfrågan är till en stor del ett strukturellt problem som kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd hanterar efter resurs och förutsättning. De flesta kommuner har liknande strategier men olika strukturella förutsättningar som till exempel antalet nybyggda bostäder eller avtal om kommunkontrakt med bostadsbolag. Samtliga kommuner beviljar ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende och dessa kostnader varierar i kommunerna. De kommuner som har ett högre antal aktuella hushåll på Enheten för ekonomiskt bistånd och lägre antal kommunkontrakt tenderar att ha högre kostnader för tillfälligt boende. Det bedöms svårt att dra slutsatser utifrån att kommunerna är så pass olika socioekonomiskt och storleksmässigt. Bedömningen är dock att fler kommunkontrakt innebär lägre kostnader för tillfälligt boende. En viktig fråga i sammanhanget är dock huruvida socialtjänsten bör och ska vara en hyresvärd för de som inte blir godkända eller på annat sätt stängs ute från den reguljära bostadsmarknaden? 24

4. MISSBRUK 4.1 Inledning Gruppen har valt att följa upp 2013 års enkät genom intervjuer samt genom att titta på relevanta nyckeltal från öppna jämförelser 2014. Intervjuer valdes då det upplevs som att de flesta kommuner drunknar i enkäter och nyckeltalen kring missbruk ger inte så mycket. Intervjuer gjordes med arbetsledning för missbruk och barn & unga. Kontakt har inte gått att få med barn & unga i Botkyrka. I övriga kommuner har båda cheferna intervjuats. 4.2 Resultat Här nedan presenteras resultatet av intervjuerna uppdelade per kommun. Efter resultaten kommer 2013 års svar i kursiv stil där det finns svar att tillgå. 4.2.1 Fråga 1 Hur prioriterat är arbetet samordnade insatser till barn och föräldrar i familjer med missbruk i socialtjänsten i din kommun? Ange på en skala 1-10 där 1 är oviktigt och 10 är mycket viktigt? Salem Nacka Haninge Huddinge Botkyrka missbruk 8 10 9 8-9 10 barn & unga 8 8 8 8 - Värmdö Tyresö Södertälje Nynäshamn missbruk 5-6 10 10 5 barn & unga 5-6 10 9-10 5 Salem: Det finns inte så många gemensamma ärenden, men i de ärenden som finns upplever båda cheferna att det är bra samordning. I flera fall har handläggarna gemensamma möten, utredningar och uppföljningar. Båda anser att det är högt prioriterat och prioriteringen kan möjligen öka vid fler ärenden som kräver samordning. Södertälje: Båda cheferna anser att det är högt prioriterat. Att arbeta med klienter som är föräldrar till barn och ungdomar har länge varit ett prioriterat område inom Missbruksenheten, de försöker genomföra en snabb handläggning, utredning, som så fort som möjligt leder till insatser för sökande som har barn. De frågar också föräldrarna hur de uppfattar att barnen upplever deras missbruks/beroendeproblem och hur barnens behov av stöd ser ut. En större kunskap om hur missbruk påverkar föräldraförmågan i förhållande till barnen skulle behövas. Nacka: Det är alltid prioriterat enligt vuxen när det gäller barn och missbruk. Det är dock organiserat i två grupper en för Barn & unga en för missbruk/vuxen. Det finns alltid en samverkan från vuxengruppen med BoU när det finns barn med i bilden. Enligt barn & unga skulle Tyresömodellen göra så att de kommer upp till 10 samt att det alltid skulle vara självklart att ha med kollegor från missbruk/vuxen 25