Minnesanteckningar samordningsgruppsmöte

Sara Olander Datum 2017-11-01 Processledare Mobil: 070-020 76 04 sara.olander@vgregion.se Ärende Minnesanteckningar samordningsgruppsmöte Tid 2017-11-01 Kl 08:30-12:00 Plats Stadshuset Kungälv Lokal Hamnen Inbjudna Mats Dahl Närhälsan omr 2 Ebba Gierow Ale kommun Noomi Holmberg Kungälvs kommun Camilla Blomqvist Stenungsunds kommun Shujaat Noormohamed Tjörns kommun Anna Karlsson HSN V Magnus Karlsson Kungälvs sjukhus - Ulrika Nåfelt Tandvården Agneta Hamilton Privat primärvård Katarina Andersson Kungälvs sjukhus - Jacob Wulfsberg Kungälvs sjukhus - Monika Bondesson Primärvården Närhälsan Linda Macke Göteborgsregionens kommunalförbund - - - Adjungerade: Antonia Reuter Lars Gahnberg Ros-Marie Nyborg Anneli Bjerde Gunilla Fasth Linn Waller Gunilla Augustsson

2 Föregående Minnesanteckningar Minnesanteckningarna gicks inte igenom 1. Kommunicering ny riktlinje för Mödra-barnhälsovårdsteamet Haga Antonia Antonia informerar om uppdaterad riktlinje för samverkan kring mödra- och barnhälsovård för kvinnor med beroende/missbruksproblematik (alkohol, droger, läkemedel). Den ursprungliga riktlinjen upprättades 2012. Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga är ett resursteam för målgruppen mödrar med beroende/missbruksproblematik och deras barn. Verksamheten arbetar med vårdkedjan för mödravård- barnhälsovård och beroendevård i samverkan. Målet är att tillse att inte barnet utsätts för risker under graviditet, stötta mödrar i ett drogfritt föräldraskap och familjer i situationen samt vara stöd till övrig mödra- och barnhälsovård som möter dessa. Det förebyggande arbetet ligger till grund för detta och de kvinnor som blir aktuella identifieras till stor del vid besöket på barnmorskemottagningen i tidig graviditet inkl. screeningen avseende alkoholkonsumtion (AUDIT). I uppdraget ingår också att följa barnets hälsa och utveckling de första 6-8 månaderna. Medicinsk uppföljning av de barn som exponerats under graviditeten, flera riskfaktorer i familjen samt återfallsrisken gör att det finns behov av kontakt även efter att barnet fötts och ibland längre än till 6-8 månader. Samverkan krävs mellan vården och socialtjänsten. En gemensam bild av mödrarna och barnen och deras behov är avgörande för att stödet ska bli heltäckande. Verksamheten är bemannad tvärprofessionellt, och samverkan sker med beroendeklinikens öppenvård och slutenvård. Nyheten i den uppdaterade versionen är att kommunen åtar sig att erbjuda kvinnan kontakt med respektive kommuns verksamheter för Barn-och familj/barn- och unga under graviditeten, med syfte att tillgodose att barnet får stöd från första levnadsdagen. Antonia skickar med till kommunerna att sprida riktlinjen inom socialtjänsten samt att öka kännedomen om riktlinjen för berörda professioner. Just idag finns det 3 aktuella ärenden inom SIMBA-området. En oro framförs för de familjehemsplacerade barnen, och vilket långsiktigt stöd de får. Katarina upplyser om att det inte finns en beroende-enhet inom SIMBA Länk till riktlinjen

3 2. Tandvården och samverkan Ulrika Ulrika beskriver tandvårdens vision kring folkhälsoarbetet. De arbetar mot alla barn och verkar för att barnen ska ha bra tandstatus när de går över i vuxen ålder. Skillnaden mellan hälso- och sjukvården och tandvården är att tandläkaren besöker barnen även i friskt tillstånd. Tidiga insatser krävs för att ändra beteenden, gärna start redan i mödrahälsovården. I Vgr kallas barnet till första besöket vid 1 års ålder, en s.k. förenklad munhälsobedömning genomförs. Samarbete sker även med barnhälsovården, där t ex förenklade remisser har tagit fram, för ärenden där snabb hantering krävs. Samarbete finns upparbetat med socialtjänsten, för att fånga upp de som inte dyker upp på första mötet. Orosanmälan sker på alla barn som inte kommer på besök efter kallelse. En grupp finns tillsatt, med uppdrag att hitta barn som inte kommer på besök. Samverkan med skolan sker bl. a via FRAMM, Fluor, Råd, Arena, Motivation, Mat. Att personal borsta tänderna på förskolebarnen. Här deltar även tandvården vid informationsmöten/föräldramöten. 10 familjecentraler i länet har tandvården i samma lokaler, vilket skapar förutsättning för tidiga insatser och förebyggande arbete. Mariestadsprojektet TAIK - tandvård för äldre i kommunen Lars presenterar sig och beskriver kort en berättelse om Livet! Lars Tandvården arbetar utifrån nedan modell där en riskbedömning utförs på alla patienter som kommer i kontakt med tandvården. Åtgärder finns framtagna utifrån populationen och identifierade riskgrupper. Äldre beskrivs som en riskgrupp.

4 forts Nationellt har utvärdering genomförts på arbetet med nödvändig tandvård, som system för subventionerad tandvård. Vårdanalys budskap är att subventionerna inte når alla äldre. Lars Bakomliggande orsaker till äldres sämre tandstatus: Äldre tappar ofta sin kontakt med tandvården Många äldre får inte tillgång till tandvårdsstöd Vårdpersonal tycker munvård är svårt och ofta obehagligt Tandvårdens insatser kommer ofta för sent! Vgr s kunskapscentrum för äldres tandvård. - Centrum för äldres tandvård CÄT har tagit fram projektmodellen för TAIK. Konceptet beskriver att en tandhygienist är integrerad i kommunal verksamhet med syfte att: Säkra kompetens inom munvård Säkra kvaliteten vad gäller munvård i vård och omsorg Vara sakkunnig i tandvårdsfrågor Säkra tandvårdskontakt Ge kunskap om förebyggande åtgärder Ett erbjudande finns nu för kommunerna att ta del av de medel som tandvårdsstyrelsen avsatt, och önskemålet framförs att fler kommuner hoppar på. Tandvårdens beskriver sin erfarenhet och upplevelse av projektet att de fått en ökad kännedom och kunskap om kommunens verksamheter, vilket är en viktig kunskap för samverkan. Camilla frågar vilka hinder som finns och som behöver samverkas, för att få till ett långsiktigt hållbart arbete? Vilka gränssnittsfrågor/samverkanslösningar måste upprättas när projektet avslutas och övergår till ordinarie verksamhet? Att starta projekt som förbättrar verksamheten är lyckat, men vilka överenskommelser i samverkan krävs för att göra arbetssättet hållbart även efter projekttiden? I Mariestad har tandhygienisten gått tillbaka till tandvården, och finns inte längre i kommunens verksamhet. Katarina ställer fråga kring målgruppen psykiskt sjuka och det glapp som råder för samverkan med tandvården för den målgruppen. Det finns verktyg som kan nyttjas och Katarina uppmanar att Samordningsgruppen tänker kring hur detta arbete kan ske i SIMBA. Hur går vi vidare med detta och tar emot erbjudandet? Då modellen visat att den bidrar till bättre tandhälsa för äldre så framförs ett förslag att söka introduktionsfinansiering via ordnat införande, som är regionens modell för introduktion av nya metoder. Gruppen enas i att eventuella uppdrag och projekt inom detta område bör aktualiseras och kanaliseras via de olika utvecklingsgrupperna för äldre och psykisk hälsa. Projektrapporten delas ut.

5 3. Vårdsamverkans webbplattform Ros-Marie och Anneli presenterar sig kort och berättar att de varit ute på turné i de olika vårdsamverkansområdena. Vid dagens besök tas tillfället i akt att beskriva den länsgemensamma webbplattform som är under framtagande. Annelie Ros-Marie Gunilla Gunilla är kommunikatör för vårdsamverkan, anställd av VästKom och VG, har varit på plats i 2 månader. Hon beskriver att arbete pågått sen tidigare för att ta fram möjligheter för en gemensam plattform för vårdsamverkan. Målet är att information som rör vårdsamverkan och länsgemensamt arbete sker via en gemensam webbportal. En workshop är genomförd tidigare och konkreta förslag har formulerats. Ett tydligt önskemål som då framkom från delregionala vårdsamverkansgrupperingar var att avtal och överenskommelser ska finnas på ett och samma ställe. Gunilla beskriver att värdet av webbplatsen bidrar till: tillit och förståelse mellan huvudmännens verksamheter tillgängliggöra och öppna upp för det arbete som sker inom samverkan ge ett symboliskt värde och agera som kunskapsbärare för att på lång sikt skapa en hållbar samverkan Vara neutral arena mellan de båda huvudmännen. Gunilla är anställd under 2018 och har i uppdrag att utveckla plattformen och även kommunikationsstrategier i övrigt gällande samverkan på länsnivå. Idag råder förutsättningen att alla delregionala vårdsamverkansgrupperingar har egna hemsidor, som hör hemma hos Vgr s epi-server. Den servern ska stängas ner och det skapar behovet av att hyra in sig på den nya servern samt bygga om sina sidor. Efter Maj 2018 kommer nuvarande servern vara ner stängd. Gruppen är enig i förslaget om en gemensam strategi och att det vore bra om informationen finns på samma plats för alla. Gunilla har bjudit in till workshop för att ta fram ett förslag som kan stötta vårdsamverkans arbete och processer. Sara och Mikael deltar. Behov påtalas att kartlägga vilken information som är specifikt för SIMBA, och vad som är länsgemensamt. Önskemål framförs att det tas fram gemensamma kommunikationsmaterial som powerpointpresentationer, mallar osv. Katarina ställer frågan hur detta hänger ihop med t ex regionala kunskapscenter, vårdinsatsprogrammen, kunskapsstyrningen? Vilka gemensamma beröringspunkter finns för SIMBAs vårdsamverkan och kommunikationen? Svaret som framkommer är att det finns gemensamma beröringspunkter för SIMBA, men vilka de är och hur det ska se ut vet man i nuläget inte.

6 4. Barn- och Ungaprojekt nulägesrapport Lena Medel för projektledare Lena förmedlar ett förslag som framförts, där medel föreslås tillföras för projektledare till barn- och unga-projektet (SIMBA-teamen). Medel för 100 % projektledare föreslås delas med SAMLA (nya samverkansarenan Alingsås/Lerum) 50/50, och att en projektledare anställs för de projekten i de båda samverkansområdena. Diskussion förs kring förslaget och risken med upplägget att dela på en fysisk person påtalas. Anställningsformen och uppdragets utformning att projektleda barn- och ungaprojektet i kombination med SAMLAs uppstart av projektet skapar sårbarhet och risk för ineffektiv arbetsform. Behovet av utökning i SIMBA har identifierats i samband med att gemensamma processer för vårdsamverkan har ökat i storlek och mängd, samt att pågående projekt stannar av när projektledare slutar. Önskemål framförs att utökade medel bidrar till utökning av processledare totalt för SIMBAs del, för att skapa förutsättning att fylla ett bredare uppdrag. Gruppen enas i att SIMBA har behov av att utöka sin bemanning för processledare med 50 % för att effektivt kunna arbeta med utveckling inom vårdsamverkans gemensamma processer. Samarbetet med SAMLA och deras uppstart av utvecklingsprojekt bör inte hindras av att SIMBAs bemanning utökas med 50 %. Gruppen beslutar att dialog och förslag förs fram på mötet med det Politiska Samrådet den 1 december. Uppföljning och utvärdering SIMBA-teamen Den 10 november är ett stormöte inplanerat, där teamen och ledningsgruppen träffas. En delegation från SAMLA deltar under mötet, med syfte att studera. En person är utsedd att hantera utvärdera det regionala projektet. Uppfattning råder att regionens utvärdering bör vara aktuell, då det är regionala medel som möjliggör SIMBAs barn och unga-projekt. Frågan kvarstår om hur utvärderingen ska gå till? 5. SIMBAs vårdsamverkansarena Lena Lena beskriver att framtiden innebär utvecklingsarbeten inom områden som kräver samverkan. För att det skall vara effektivt, och framförallt hanterbart, så krävs struktur och gemensam bild av hur det ska gå till. Utvecklingsprocesserna behöver strukturellt och praktiskt stöd både på verksamhetsnivå och på övergripande nivå. Punkterna nedan bordläggs till nästa möte den 1 dec, på förmiddagen. - Representation från närområdesgrupperna i Samordningsgruppen - Samverkan psykiatri i närområdet, vilken gruppering hanterar det lokala arbetet och hur.

7 6. Dagordning och planering av politiskt Samråd 1 dec 11:10-11:30 Lena - Redovisning av resultat Utveckling av närsjukvården (Mobil Närvård) - Redovisning resultat Barn och Unga-projektet. Resultat måste efterfrågas den 10 nov. - Förslag utökning processledare/projektledare - Förslag Reviderad plan för SIMBAs Den nära vården. Processledarna får i uppdrag att ta fram ett förslag på genomförandeplan för aktuella aktiviteter, och skickar ut till samordningsgruppen för synpunkter innan möte 1 dec. 7. Informationsöverföring via Nationell Patientöversikt NPÖ Gunilla Gunilla redogör för Nationell Patientöversikt, NPÖ och det projekt som genomförts i vårdsamverkan Fyrbodal. Bakgrunden till projektet har varit att kommunerna i Fyrbodal lyfte behovet av att sluta använda fax vid utskrivning, för att skicka nödvändig information såsom epikris och läkemedelslista. Projektets mål var att ta reda på vilka förutsättningar som fanns för att ta del av informationen via NPÖ, istället för att faxa. Syftet med projektet var att skapa en säker kommunikation mellan vårdgivarna, öka patient-säkerheten samt effektivisera arbetssättet med att skicka fax. Uppnådda resultat Effektivare och tidsbesparande arbetssätt Ökad patientsäkerhet Minskad dubbellagring Rätt information i rätt tid Information läses direkt från källan Endast behörig personal får åtkomst till journalinformation Undviker att faxmeddelande hamnar hos fel mottagare Undviker dubbeldokumentation i olika system Användning av NPÖ har ökat Ökat kunskapen om SAMSA, NPÖ och PDL Ökad samverkan och förståelse mellan de olika parterna Lärande i projektarbete Håller samman vårdprocesser med många utförare Inom SIMBA så är alla kommuner inom kort anslutna till NPÖ och kan ta del av tillgänglig information. Närhälsans verksamheter och Kungälvs sjukhus (exkl. psykiatrin) producerar information till NPÖ. Närhälsans vårdcentraler och hela sjukhuset kan ta del av informationen som finns tillgänglig. Är detta projekt något för SIMBA? Gruppen för en kort dialog kring vilka förutsättningar som råder, och är enig i att behoven av rätt information vid rätt tillfälle ökar i samband med den nya processen för trygg och effektiv utskrivning. Då primärvården är en viktig samverkanspartner i detta projekt, så enas man om att avvakta med att starta upp detta arbete tills att alla SIMBAs vårdcentraler kan vara delaktiga i projektet och ansluta sig till NPÖ

8 8. Mötestider 2018 Mötet den 1-2 Mars ändras till eftermiddagsmöte den 1 Mars. Dialog sker kring syfte och värde kring lunch till lunchmöte, och Lena tar på sig att planera för någon form av mötesform/(kick off?) för samordningsgruppens medlemmar. Datum för 2018 1 Mars eftermiddagsmöte 23 Mars samordningsgruppsmöte förmiddag, politiskt samråd på eftermiddagen 16 Maj eftermiddag 29 aug eftermiddag 3 okt arbetsdag heldag 9 november samordningsgruppsmöte förmiddag, politiskt samråd på eftermiddagen 9. Övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes Vid anteckningarna Sara Olander Processledare