Datum LIS i Bodens kommun. Stuga vid Altersjön, Bodens kommun. Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Handläggare Linus Pettersson, 0921-624 69 Datum 2010-07-14 Samrådshandling Version LIS i Bodens kommun Stuga vid Altersjön, Bodens kommun. Landsbygdsutveckling i strandnära läge Tematiskt tillägg till Bodens kommuns översiktsplan

Innehållsförteckning Förord...4 Arbetsorganisation...5 1. LIS i Bodens kommun...6 1.1 Planeringsprocessen... 6 2. Urvalskriterier enligt Miljöbalken...7 3. Metod...8 3.1 Vad är landsbygd?... 8 3.2 Bearbetning av GIS-data... 8 3.3 Definitioner av allmänna intressen... 9 3.4 Urval av vattenområden... 10 3.5 Digitalisering... 10 3.6 Statistik för planeringsunderlaget... 11 3.7 Framtagning av LIS-områden... 11 3.8 Landsbygdsutveckling... 12 3.8.1 Förtätning av befintlig bebyggelse... 12 3.8.2 Bostäder och fritidshus... 12 3.8.3 Turism... 12 3.8.4 Nyexploatering... 13 3.9 Externa aktörers intresse... 13 4. Landsbygden i Bodens kommun...14 4.1 Översikt... 14 4.2 Landskapsanalys... 14 4.2.1 Strandskydd... 14 4.2.2 Bebyggelse... 14 5. Generella ställningstaganden...15 5.1 Kommunala styrdokument... 15 5.2 Luleälven... 15 2

5.3 Råneälven... 16 5.4 Övriga vattenområden... 16 6. Föreslagna LIS-områden...16 Sävast Mockträsk... 17 Alträsk Vändträsk... 19 Vittjärv Buddbyn... 21 Bredåker Kusträsk Rasmyran... 23 Åkerholmen Långsjön... 25 Svartlåbygden... 28 Harads Bodträskfors... 30 Edefors Lakaträsk... 32 Sandträsk Degervattnet... 34 Hollsvattnet... 36 Valvträsk Gunnarsbyn... 38 Fördjupning Gunnarsbyn... 39 Sörbyn Lassbyn... 41 Gunnarsdjupträsk... 43 Hundsjö... 45 Syden Ubbyn Gemträsk... 47 7. Referenser...49 7.1 Bodens kommun... 49 7.2 Övriga publikationer... 49 Bilaga 1 Referensgrupp och remissinstanser...50 Bilaga 2 Bearbetat datamaterial ingående i analysen...51 3

Förord Bodens kommun har en vattenareal på 280 km 2, vilket motsvarar 7 % av kommunens totalareal. Utöver Lule- och Råneälven som rinner genom kommunen, finns det ett stort antal sjöar och vattendrag. Den 1 juli 2009 tillkom nya regler för uppförande av byggnader och anläggningar i strandnära läge där mer ansvar placeras ut på lokal nivå. Kommunerna har i och med denna lagändring möjlighet att i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge, LIS, där det förekommer lättnader i strandskyddet. Bestämmelserna kring LIS trädde ikraft fullt ut den 1 februari 2010. I Bodens kommun har vi upplevt att intresset för ett strandnära boende har ökat. Detta har medfört att kommunen, genom tillämpning av denna lagändring om strandskydd, inledde arbetet med att peka ut områden där dessa lättnader i strandskyddet kan utnyttjas. Bodens kommun arbetar för en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling längs strandlinjen med hjälp av LIS. Det ligger också i Bodens kommuns linje att kunna erbjuda attraktiva möjligheter till boende och näringsliv. Landsbygden ses som en resurs för hela kommunens utveckling, och landsbygdsutveckling är en viktig punkt i Bodens kommuns utvecklingsplan och dess vision för Boden år 2020. Detta förslag på LIS-områden är ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan, med avsikten att tillägget ska inarbetas i den kommande översiktsplanen för Bodens kommun. Boden 2010-07 Kommunstyrelsen Olle Lindström Kommunstyrelsens ordf Ordf i ledningsgruppen Lars Andersson Samhällsbyggnadschef Projektledare 4

Arbetsorganisation 5

1. LIS i Bodens kommun Fram till 1 juli 2009 var strandskyddsbestämmelserna utformade på ett sätt där mindre hänsyn togs till skillnader på olika platser i landet. Med LIS ges möjlighet att stimulera landsbygdsutvecklingen genom att dra nytta av de fördelar ett strandnära läge har, och därigenom erbjuda attraktiva lägen för exempelvis bostäder, fritidshus, turism och näringsliv. Denna plan bör ses som kommunens viljeinriktning för det framtida nyttjandet av strandnära områden, där faktorer som befolkningsutveckling och befintlig markanvändning legat till grund för kommunens utpekande av LIS-områden. Målet med dessa områden är, förutom att stimulera landsbygdsutvecklingen, att skapa ett långsiktigt hållbart skydd av strand- och vattenområden i kommunen där djur-, växt-, natur- och friluftsliv inte äventyras. Förutom att planförslaget ska fungera som beslutsunderlag till strandskyddsdispenser, ska det även agera underlag till beslut om bygglov enligt Plan- och bygglagen och upphävande av strandskydd i detaljplan enligt Miljöbalken. Berörda mark- och fastighetsägare bör inte se LIS som ett hot för markanvändningen, utan som en möjlighet till ett utökat markutnyttjande. Det ligger i mark- och fastighetsägarnas ansvar att ta ställning till om den utökade möjligheten och dispens från strandskyddet ska utnyttjas eller inte. Naturvårdsverkets handbok Strandskydd en vägledning för planering och prövning har haft en betydande roll i arbetet med att peka ut LIS-områden. De riktlinjer och exempel som nämns i handboken, tillsammans med bestämmelserna i Miljöbalken, står som grund för tolkningen av ett differentierat strandskydd i Bodens kommun. 1.1 Planeringsprocessen Arbetet med LIS inleddes med att upprätta en arbetsbeskrivning gällande ett tematiskt tillägg till befintlig översiktsplan för kommunen. Inledningsvis hölls möten med miljö- och byggnämndens ordförande samt berörda tjänstemän. Vid färdigställandet av första utkastet till LIS-områden togs frågan upp på planberedningsmöte samt i ett efterföljande möte med berörda tjänstemän inom plan och bygg samt i miljö- och byggnämnden. Extern kontakt har skett med Boden Turism angående turismnäring i strandnära läge, både befintliga och planerade anläggningar. Tidigt samråd har skett med landsbygdsrådet i Bodens kommun, med syftet att genom lokalkännedom få in synpunkter och idéer från byarna angående strandnära bebyggelse enligt bestämmelserna för LIS. 6

En dialog har förts med Luleå kommun, främst gällande LIS längs Luleälven för att hitta ett gemensamt förhållningssätt till bebyggelseutveckling längs älven. Detta då sträckan längs älven bedöms vara särskilt attraktiv för att utnyttja strandskyddsdispens enligt LIS. Länsstyrelsen kontaktades under arbetets gång och 2010-06-22 hölls ett inledande möte med Länsstyrelsens plan- och bostadsenhet. 2. Urvalskriterier enligt Miljöbalken Utöver de särskilda skälen vid prövning av strandskyddsdispens angivet i 7 kap 18 c MB, tillkommer särskilda skäl för strandskyddsdispens i de fall där en åtgärd bedöms bidra till landsbygdutvecklingen enligt LIS. Kriterier för LIS hittas i 7 kap 18 e MB och beskrivs sammanfattningsvis enligt följande: En landsbygdsutveckling som: är lämplig för området är långsiktig har en positiv ekonomisk utveckling i ett lokalt eller regionalt perspektiv är av allmänt ekonomiskt intresse, och ej enskilda intressen Ett strandområde som: efter en åtgärd fortfarande kan tillgodose strandskyddets syften på ett långsiktigt sätt. Detta genom att åtgärderna är begränsade i påverkan samt omfattning. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde skyddat enligt 7 kap 18 e MB. ej behövs för att säkerställa fri passage för allmänheten. inte försämrar förutsättningarna för djur- och växtliv. Enligt lagstiftningen är det hur dessa två kategorier, landsbygdsutveckling och strandområde, ser ut och hur de förenas som ska ligga till grund för LIS. Det gäller för såväl det slutliga beslutet i enskilda ärenden som vid urvalet av lämpliga LIS-områden inom kommunen. I Naturvårdsverkets strandskyddsvägledning nämns även ekonomisk landsbygdsutveckling. Genom att dra nytta av de konkurrensfördelar som ett strandnära läge innebär gynnas landsbygdsutvecklingen ur ekonomisk synpunkt, både direkt och indirekt. 7

Sådana åtgärder bidrar till: långsiktiga positiva sysselsättningseffekter. ökat underlag för att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. att skapa förutsättningar för näringsliv och boende. Strandskyddets möjligheter kan beskrivas med tre kategorier: Socialt Fria stränder Långsiktigt skydd för framtida generationer Ekologiskt Ett rikt växt- och djurliv Ekonomiskt God boendemiljö Attraktiva lägen Turism och besöksnäring Dessa kategorier har vi haft i åtanke vid arbetet med LIS-områden i Bodens kommun. 3. Metod 3.1 Vad är landsbygd? Bodens kommuns bedömning är att landsbygd är området utanför SCB:s tätortsavgränsning för Bodens tätort. I och med den nya lagstiftningen för strandskydd är det kommunernas uppgift att själva definiera vad som är landsbygd utifrån förutsättningarna i respektive kommun. Till grund för Bodens kommuns definition ligger invånarantal, befolkningsutveckling, arbetsmarknad, bebyggelsestruktur och en sammanfattande bedömning av kommunen som helhet. 3.2 Bearbetning av GIS-data Merparten av planeringsunderlaget som använts i analysen är insamlat främst från statliga dataproducenter såsom Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen m.fl. Utöver 8

detta material tillkommer kommunens egna data samt vegetationskartan. Komplett lista på använd GIS-data återfinns i bilaga 2. Det insamlade planeringsunderlaget har bearbetats med hjälp av geografiska informationssystem, GIS. I GIS-programmet har sedan en analys av planeringsunderlaget gjorts, där resultatet visade var det finns konflikter med allmänna intressen inom 100 meter strandskydd i kommunen. Med utgångspunkt från detta material, och med hjälp av ortofoton och fältinventeringar, kunde ett antal LIS-områden pekas ut i Bodens kommun. 3.3 Definitioner av allmänna intressen Allmänna intressen är i detta fall företeelser, både lagskyddade och icke lagskyddade, som är av intresse för allmänheten och bör visas särskild hänsyn. Det som i det bearbetade materialet benämns som allmänna intressen är följande: Länsstyrelsen: Befintliga naturreservat Planerade naturreservat Naturvårdsområde, riksintresse Kulturmiljöer, riksintresse Rennäring, riksintresse Skjutfält & övningsområden Djur- & växtskyddsområden Våtmarksområden/myrinventering Ängs- & hagmarker Ängs- & betesmarksinventering Bevarandeprogram för odlingslandskapet Åtgärdsplan för ängs- & betesmark Regionala kulturmiljöprogram Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SveaSkog: Natura2000 (landområden) Biotopskyddsområde Nyckelbiotoper Naturvårdsavtal Naturvärden Sumpskog Ekopark Storklinten 9

Riksantikvarieämbetet Fornminnen Byggnadsminnen Bodens kommun: Våtmarksområde Avan Badplatser Vattenverk/vattenskyddsområde Avloppsreningsverk Fågellokaler Vegetation: Vegetationskartan Dessutom har vi utöver ovanstående även tagit hänsyn till ekologiskt känsliga områden i Råne älvdal, erosionsskydd utförda av Vattenfall och översvämningsrisker med hjälp av 500-årsflöden längs Luleälven. 3.4 Urval av vattenområden Inledningsvis undersöktes de vattenområden som finns avbildade i fastighetskartan för att bilda en uppfattning om kommunens vattenytor. Vid ett beslut som togs av Länsstyrelsen 1999-06-11 (Diarienr. 231-6276-97) fastslogs det att vattenområdena i Norrbottenskartan 505 från Lantmäteriet ska omfattas av strandskydd i Bodens kommun. Då denna karta inte finns digitalt bearbetades fastighetskartans vattenområden för att skapa en ny digital karta. I den kartan finns samtliga vattenområden som omfattas av strandskydd i kommunen redovisade. De LIS-områden som presenteras i detta planförslag är utpekade enligt Länsstyrelsens definition av strandskydd i Bodens kommun. 3.5 Digitalisering Utöver digitaliseringen av Norrbottenskartan har ett antal digitaliseringar i planeringsunderlaget genomförts. Exempelvis har badplatserna inom kommunen digitaliserats, tillsammans med värdefulla fågellokaler och ekologiskt känsliga områden i Råne älvdal enligt bevarandeplanen för Råne älvdal. 10

3.6 Statistik för planeringsunderlaget En mängd statistik har tagits fram och bearbetats till planeringsunderlaget. Statistiken innefattar kommunens yta, strandskyddets utbredning och vegetationsklasser, följt av de allmänna intressena inom kommunen och inom strandskyddat område. Dessutom har även bebyggelseutvecklingen granskats, både i kommunen som helhet och inom strandskyddat område. Resultaten har varit till hjälp vid utpekandet av LIS-områden. 3.7 Framtagning av LIS-områden Detta utkast med föreslagna LIS-områden i Bodens kommun innehåller 100 områden. Dessa valdes ut med hjälp av en bearbetning av datamaterialet för att kartlägga vart det finns allmänna intressen, både lagskyddade och ej lagskyddade. På så vis erhölls ett resultat som grovt visade vilka områden som ej är lämpliga för LIS. I nästa steg flyttades fokus till att granska de markområden inom 100 m strandskydd som inte innehöll någon konflikt med ett allmänt intresse. Företeelser som exempelvis 500-årsflöden, topografi och strategiskt läge användes för att hitta lämpliga områden för LIS. LIS-områdena valdes ut baserat på följande: Inga konflikter med allmänna intressen och analys av övriga företeelsers betydelse för det aktuella området. I de LIS-områden där det finns en konflikt med ett allmänt intresse har en avvägning gjorts, där det allmänna intressets bevarandevärde, LIS-områdets betydelse för landsbygdsutvecklingen och strandskyddets syfte ställts mot varandra. Närheten till befintlig bebyggelse i anslutning till byarna i kommunen. En sådan strategi bedöms ge större chans till en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling än en mer utspridd bebyggelse. Tillgänglighet utifrån befintlig infrastruktur. Utvecklingsmöjligheter för befintliga turismanläggningar i strandnära läge. Möjliga hot, exempelvis 500-årsflöde, grundläggande erosionsrisk utifrån Vattenfalls erosionsskydd. Som komplettering till detta har ett antal enklare fältinventeringar gjorts, med syfte att enklare bedöma de utpekade LIS-områdenas lämplighet. En fältinventering på föreslagna LIS-områden längs norra sidan av Luleälven genomfördes 2010-03-17, med ett antal revideringar och uppdateringar som följd. Liknande inventeringar genomfördes på södra sidan av Luleälven 2010-03- 11

29, Råneälvdalsområdet 2010-06-04 samt i kommunens sydvästra delar 2010-06- 18. Utöver dessa har kompletterande inventeringar gjorts 2010-06-29, 2010-07- 01 och 2010-07-09. Medan en majoritet av de föreslagna LIS-områdena är förtätning av befintlig bebyggelse, förekommer även ett litet antal områden med nyexploatering och områden där endast ett fåtal byggnader finns. I dessa mindre exploaterade LIS-områden har en bedömning gjorts utifrån dess attraktionsvärde för en anläggning eller åtgärd enligt LIS. Vid separata ärenden inom utpekade LIS-områden i planförslaget bör mer detaljerade undersökningar utföras, såsom geotekniska förhållanden, sockelhöjd m.m. 3.8 Landsbygdsutveckling Under arbetet med LIS har de föreslagna lokaliseringarna kategoriserats utifrån det ändamål som föreslås som lämpliga för ett specifikt område. De olika kategorierna innebär ingen speciell rangordning, utan har vid utpekandet fungerat som ett förhållningssätt till vad som enligt Bodens kommuns definition är landsbygdsutveckling enligt LIS. 3.8.1 Förtätning av befintlig bebyggelse I dessa områden finns tätare bebyggelse tillsammans med ytor för ny bebyggelse, komplementbyggnader med mera. En vidareutveckling av dessa områden anses bidra till skapandet av en positiv landsbygdsutveckling, då en ökad befolkning i närområdet i många fall är nödvändig för byarnas utveckling. På en liten ort kan några extra invånare ha avgörande betydelse för ortens utveckling och dessa ska lockas av ett attraktivt strandnära läge. 3.8.2 Bostäder och fritidshus Viss bebyggelse förekommer i dessa områden, dock i en glesare utsträckning än vid förtätning av befintlig bebyggelse. Till skillnad från kategorin ovan föreslås dessa områden mer specifikt för permanent- och fritidsboende. 3.8.3 Turism Dessa områden är lämpliga för utveckling inom turism och näringsliv. I denna kategori är främst områden med befintliga anläggningar samt områden med externt intresse för nyexploatering inkluderade. 12

3.8.4 Nyexploatering I kategorin för nyexploatering finns ingen utbredd bebyggelse på den angivna platsen. Här finns attraktiva lägen för nyexploatering enligt LIS, både efter inventering av Bodens kommun samt inkomna förslag från externa aktörer. I de områden där ny bebyggelse bedöms stärka omgivningen enligt 7 kap 18 e MB, finner Bodens kommun ingen mening med att utesluta ett potentiellt LISområde. Om strandskyddets syfte inte åsidosätts, kan ett LIS-område pekas ut för ny bebyggelse om läget bedöms som attraktivt och kan gynna landsbygdsutvecklingen. Detta under förutsättning att det ej finns konflikter med allmänna intressen på den angivna platsen, samt att åtgärden eller anläggningen ej påverkar landskapsbilden negativt. 3.9 Externa aktörers intresse Ett av stegen i planeringsprocessen var att informera de organisationer som kan tänkas ha intresse av LIS och vill utnyttja dispensmöjligheterna för att gynna landsbygdsutvecklingen. Kontakt togs med Boden Turism där ett kortfattat dokument om LIS skickades ut till VD:n Jarl Svanberg för vidare distribution till näringsidkare med befintliga anläggningar inom strandskyddat område samt de med intresse att etablera nya anläggningar inom 100 m strandskydd. Ett antal företag inom turismnäringen visade intresse och tog kontakt med Bodens kommun. Kontakt har även förts med de stora markägarna i kommunen, Sveaskog och SCA. Sveaskog har utarbetat egna förslag till LIS-områden utifrån förfrågningar från allmänheten samt egna intressen. Dessa förslag har bearbetats och jämförts med de LIS-områden som pekats ut enligt Bodens kommuns arbetsmetod. En revidering av materialet gjordes efter att kommunen tagit hänsyn till dessa synpunkter om förtätning av befintlig bebyggelse samt nyexploatering på ett antal platser. SCA har inte utarbetat något förslag och har inte visat intresse för LIS på deras markområden inom Bodens kommun. 13

4. Landsbygden i Bodens kommun 4.1 Översikt Under de senaste 15 åren har befolkningen i området utanför centralorten minskat med ca 14 %. Den här utvecklingen har, tillsammans med ett pågående generationsskifte i befolkningen, gjort att landsbygden i kommunen fått ett sämre underlag för samhällsfunktioner. Nedläggningar av skolor och butiker för dagligvaruhandel är exempel på detta. Bodens kommun har nyligen genomfört en befolkningsprognos för perioden 2010 2014, där en majoritet av byarna i prognosområdena utanför centralorten Boden väntas få minskad befolkning. Därför är det extra viktigt från kommunens sida att vidta åtgärder för att öka attraktiviteten och på så vis stimulera bebyggelseutvecklingen och turismnäring om vi vill uppnå, samt även bevara, en levande landsbygd i kommunen i enlighet med visionen för år 2020. Förändringen i strandskyddslagstiftningen ger möjligheten att exempelvis etablera bostäder, eller anläggningar för turismnäring, i attraktiva strandnära lägen. Fritidsboende och turism kan i kombination med andra verksamheter vara ett sätt att ha möjlighet att bo kvar på landsbygden. 4.2 Landskapsanalys 4.2.1 Strandskydd Ytan med 100 meter strandskyddsområde på land är 299 km 2, vilket motsvarar 6,9 % av kommunens totala yta. Längden på all skyddad strandlinje i kommunen är 3 261 km. Med ett invånarantal på 27 500 innebär det att det finns ca 118 meter skyddad strandlinje per kommuninvånare. Av de 299 km 2 som utgör strandskyddat område har 131,1 km 2 inga konflikter med något eller några av de allmänna intressen som legat till grund för utpekande av LIS-områden. 4.2.2 Bebyggelse Bodens kommun präglas av ett odlingslandskap, i synnerhet längs med Luleälven. Längs dessa odlingsområden har bebyggelse i form av bostäder och övriga jordbruksfastigheter uppförts. I takt med att jordbruksverksamheterna avtagit genom åren har många byggnader och omgivningar blivit viktiga ur bevarandesynpunkt, medan ändamålet i vissa fall förändrats. I takt med att det sker generationsskiften bland markägarna finns ett framtida behov av möjligheter för en utökad markanvändning, där exempelvis jordbruksfastigheter kan få ett annat ändamål i ett framtida perspektiv. 14

5. Generella ställningstaganden 5.1 Kommunala styrdokument Kommunfullmäktige har antagit ett antal kommunprogram innehållande långsiktig inriktning för kommunen, både som geografiskt område och som organisation. Utvecklingsplanen är, tillsammans med översiktsplanen, det mest långsiktiga planeringsverktyget för styrning av kommunens utveckling. Utvecklingsplanen för Bodens kommun anger visionen för år 2020 där det anges vad som är viktigt för en positiv tillväxt och ett hållbart växande samhälle. Utvecklingsplanen ligger som grund för den strategiska planen samt för nämndernas verksamhetsplaner. I de kommunala styrdokumenten framgår att en av kommunens målsättningar är att befolkningen i Boden ska öka. Detta då en befolkningsökning ger positiva effekter på serviceunderlaget och näringslivet i Boden. Att skapa attraktiva tomter i kommunen är en målsättning för att kunna påverka en inflyttning till kommunen. Dessutom bidrar en stimulering av exempelvis turismverksamheter inom kommunen till att stärka kommunens ställning, och genom att erbjuda bra lägen för dessa ändamål ges möjligheter för näringslivet. Detta inkluderar både stor- och småskaliga projekt, från exempelvis multiarena och nöjesfält inom tätorten till jakt- och fiskeverksamheter förlagda på landsbygden. Landsbygdsutvecklingen pekas ut som en viktig resurs för hela Bodens utveckling och tillväxt. Möjligheten att verka och bo på landsbygden eller använda den för fritid och rekreation bygger upp en stark lokal konkurrenskraft som ger förutsättningar för tillväxt i hela kommunen. Med hjälp av exempelvis utvecklingsstrategier samt lokala lösningar och samarbeten inom kommunala verksamheter och service, arbetar Bodens kommun med att skapa förutsättningar för en levande landsbygd. 5.2 Luleälven Längs Luleälven har bebyggelse funnits i århundraden. Området söder om centralorten Boden bedöms som extra intressant ur strategisk synvinkel. Längre uppströms Luleälven finns ett antal byar med befintlig bebyggelse där lättnader inom strandskyddet bedöms stimulera utvecklingen, exempelvis Svartlå som i dagsläget är en av få byar med skolverksamhet. 15

5.3 Råneälven Hela Råne älvdal ingår som riksintresse Natura 2000, naturvård och rennäring. Bebyggelse längs älven bedöms som fördelaktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen inom både boende och turism. Endast LIS-områden med befintlig bebyggelse har pekats ut i syfte att bevara naturmiljön och inte försämra allmänhetens tillgång till strandlinjen längs älvdalen. 5.4 Övriga vattenområden LIS-områden har i huvudsak pekats ut vid sjöar samt vid Lule- och Råne älvdal. Med undantag för dessa, samt Alån genom Brännberg, har övriga vattendrag lämnats orörda i planförslaget. En generell bedömning är att de mindre vattendragen är känsligare för djur- och växtlivet och att de attraktiva lägena finns vid sjöar och längs älvdalarna. 6. Föreslagna LIS-områden Arean på samtliga LIS-områden är 18,2 km 2, vilket motsvarar 6,1 % av den totala ytan strandskyddsområde i kommunen (299 km 2 ). Sett till det totala antalet sjöar och vattendrag enligt fastighetskartan, upptar LIS-områdena 2,0 % av ytan inom 100 meter från strandlinjen. Kommunens bedömning är att full utbyggnad inom utpekade LIS-områden inte kommer att äga rum inom överskådlig framtid utan endast i mindre omfattning, och bör således vara en del av kommande översiktsplaner. För de 100 LIS-områden som har pekats ut följer en områdesbeskrivning. I områdesbeskrivningen redovisas bebyggelsen och markanvändningen inom utpekat LIS-område, motivering till utpekande, tillgänglighet, vegetation enligt vegetationskartan och inventeringar, eventuella konflikter med allmänna intressen samt övrig information. 16

Sävast Mockträsk Sävast Unbyn är området söder om Boden mot kommungränsen till Luleå och Piteå. Bodens södra skjutfält sträcker sig i de västra delarna av området och i de sydöstra delarna finns Unbyn med sina kulturmiljöer och odlingslandskap. Börstingen, nedströms Bodens kraftstation, är populärt för fiske och ett LISområde (1) har pekats ut mellan kraftstationen och Svedjebron. Detta då området är lämpligt att vidareutveckla med hänsyn till friluftslivet och för att gynna turismnäringen. Längre nedströms ligger Paradisön, ett rekreationsområde där bl.a. fiske är populärt. Området är av allmänintresse och bör ges möjlighet att utvecklas som 17

centrumnära rekreationsområde. Område 3 och 4 består av både fritids- och bostadshusbebyggelse. Dessa områden bedöms vara strategiskt intressanta i en framtida bebyggelseutveckling i riktning mot Luleå. I Mockträsk har två LIS-områden (5 och 6) pekats ut. Industri har präglat området, där Selets bruk har gjort ett starkt avtryck i bygden. Ca 78 personer bor i bygden där både fritids- och bostadshusbebyggelse finns. LIS-området syftar till att förtäta den befintliga bebyggelsen i området på båda sidor om träsket. Lombäcken (7) har ett LIS-område som täcker in strandlinjen längs byn och där möjlighet till vidareutveckling med hjälp av LIS bedöms som intressant. Uppfyllda LIS-kriterier för Sävast - Unbyn: Befintlig verksamhet finns (område 1), med möjligheter om vidareutveckling för att gynna turismnäringen. Turism i området kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. En vidareutveckling av områdena innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Område 3 och 4 bedöms som strategiskt viktiga stråk i en framtida bebyggelseutveckling. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Linjetrafik finns (område 3 och 4) i anslutning. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av bebyggd- och exploaterad mark, barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Område 1: Södra delen av området sträcker sig ca 220 m in i Bodens södra övningsområde. Inga övriga konflikter finns. Övrigt: Gällande detaljplan finns inom område 4 (strandskydd upphävt inom kvartersmark). 18

Alträsk Vändträsk Sjöarna Alträsket och Vändträsket ligger delvis inom Bodens södra skjutfält med LIS-områdena belägna norr om skjutfältet. Fiske och natur har gjort området till ett populärt utflyktsmål och område för fritidshusbebyggelse. Brännberg har sitt ursprung i jord- och skogsbruket och är en av de byar som upplever en negativ befolkningsutveckling samt en negativ befolkningsprognos. Ett LIS-område (8) har pekats ut i direkt anslutning till byn längs Alån. Ett område har pekats ut vid Statträsket, Altervattnet (9). Intresse finns från markägaren Sveaskog att vidareutveckla bebyggelsen vid Staträsket, och området är taget i anspråk av befintliga byggnader. 19

Runt Alträsket finns ett antal fritidshus tillsammans med bostadshus. De föreslagna LIS-områdena (område 10, 11 och 12) syftar till att förtäta den befintliga bebyggelsen och erbjuda större ytor för det rörliga friluftslivet. De LIS-områden som pekats ut runt Vändträsket (område 13 och 14) ligger i de norra delarna, väster om byn Vändträsk, samt på västra sidan av sjön. Områdena inkluderar förtätning av befintlig bebyggelse. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar till utpekade LIS-områden finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog med inslag av kulturmark. Allmänna intressen: Förekomst av ängs- och hagmark samt ängs- och betesmarkinventering i område 12. Riksintresse för rennäringen (flyttled) finns ute på Alträsket och i södra delen av område 12. Inga övriga konflikter finns. Övrigt: Gällande detaljplaner finns inom område 11 och i område 12 (inget strandskydd). 20

Vittjärv Buddbyn Hela området ligger inte långt ifrån centralorten Boden. Både Vittjärv och Svartbjörnsbyn domineras av bostadsbebyggelse, men där fritidshusbebyggelse är vanligt förekommande runt Vittjärvs- och Buddbyträsket. LIS-område 15 ligger vid Kusån och innebär en förtätning av befintlig bebyggelse i ett attraktivt läge ner mot älven. Område 16 erbjuder också ett attraktivt läge i anslutning till befintlig fritids- och bostadshusbebyggelse, medan område 17 har ett fåtal byggnader i den norra delen av LIS-området. I Framnäs föreslås ytterligare bebyggelse (20) som komplement till den befintliga. 21

Området runt Vittjärvsträsket domineras av fritidshusbebyggelse och en förtätning med hjälp av utpekade LIS-områden (18 och 19) bedöms gynna landsbygdsutvecklingen i området. Ett ängsområde mellan område 18 och 19 har lämnats orörd för att ej försämra tillgången till stranden. Detsamma gäller västra Buddbyträsket (21), medan det östra LIS-området (22) består av många bostadshus och gårdar. De norra delarna av de båda träsken består av våtmark samt odlad mark och bör lämnas orörda. Vid den södra delen av Altersjön finns ett område med fritidshusbebyggelse. Det föreslagna LIS-området (23) innebär en vidareutveckling och förtätning av fritidshusbebyggelsen. Område 24 och 25 ligger vid Hedavan och här finns främst bostadsbebyggelse och gårdar. LIS-området inkluderar den befintliga bebyggelsen, men lämnar mynningen i södra samt den nordvästra delen av sjön (Lappavan) orörd med hänsyn till växt- och djurlivet i området. Uppfyllda LIS-kriterier för Vittjärv och Buddbyn: En vidareutveckling av områdena innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. I Framnäs bör särskild hänsyn tas till landskapsmiljön. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Bra tillgång till linjetrafik i Vittjärv. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av bebyggd- och exploaterad mark, barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Område 22, 24 och 25 skär in i ytor ingående i bevarandeprogram för odlingslandskapet. Område 19 och 21 gränsar till riksintresse för kulturmiljövård. Inga övriga konflikter finns. Fornminnen (bytomt/gårdstomt) i område 24 och 25. Fågellokal med intressanta arter finns vid område 24 och 25. Övrigt: Gällande detaljplan finns inom område 15, 18, 21 och 22. Samtliga har upphävt strandskydd. 22

Bredåker Kusträsk Rasmyran Detta område präglas av jord- och skogsbruksbygder med en stor del öppna ytor längs med Luleälven. Gammal och ny bebyggelse blandas i byarna. På både norra (26) och södra (27) delen av Bredåker föreslås LIS-områden. Det norra området är i direkt anslutning till byn, medan det södra området är en vidareutveckling av ett område som domineras av fritidshus. Området runt Kusträsket är ett attraktivt område för fritidshusbebyggelse. Det föreslagna LIS-området (28) innebär en vidareutveckling av fritidshusbebyggelsen. 23

På norra sidan av Luleälven, vid Rasmyran, har två områden (29 och 30) pekats ut där det finns befintlig bebyggelse och ett attraktivt läge mellan strandlinjen och upp mot riksväg 97. Området på södra sidan är utpekat öster om Degerbäcken (31). Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse, med goda chanser till fler permanentboende. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns, samt linjetrafik längs med riksväg 97. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Bevarandeprogrammet av odlingslandskapet i område 29, 30 och 31. Enligt kommunens observationer är strandlinjen i den södra delen av område 26 i anslutning till en intressant fågellokal. Inga övriga konflikter finns. Övrigt: Gällande detaljplan finns inom område 27 och delvis inom område 31 (strandskydd upphävt). 24

Åkerholmen Långsjön Åkerholmen med omnejd präglas av ett stort antal sjöar och har lokalbefolkningen försörjde sig förut på jord- och skogsbruk. I takt med en strukturomvandling har området tappat en stor del av sin bofasta befolkning. 25

Vid Svenskudden (32) i nordvästra delen av Junkerträsket finns ett antal fritidshus, och på andra sidan sjön (33) finns en sjösättningsplats för båtar. På Storholmen i Junkerträsket finns ett antal fritidshus, och bebyggelse i område 33 skulle bidra till en vidareutveckling av fritidshusbebyggelsen i området. Vid Åkerholmen (34) täcker LIS-området in den befintliga bebyggelsen i byn där utrymme för förtätning finns. Längs den västra sidan av Norrsjön (35) finns befintlig bebyggelse, dock aningen glesare i norra delen. Vid Vitträsk (36) finns sjösättningsplats för båtar samt befintliga byggnader. Fiskeverksamhet präglar området och möjlighet till turismverksamhet bedöms som goda. 26

Runt Långsjön finns redan fritidshusbebyggelse på båda sidor om sjön. LISområdena (37 och 38) syftar till att förtäta bebyggelsen och bevara de delar runt sjön som inte är exploaterade. Uppfyllda LIS-kriterier för områden kring Åkerholmen och Långsjön: En vidareutveckling av området innebär en förtätning av befintlig bebyggelse. Turism, exempelvis fisketurism, kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns till de utpekade områdena. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog med inslag av kulturmark. Liten förekomst av myrmark. Allmänna intressen: Enstaka fornminnen (tjärdal/tjärgrop, kolbotten, boplats), Inga övriga konflikter finns. Övrigt: 27

Svartlåbygden Svartlåbygden är ytterligare ett område längs Luleälven som är präglat av jordoch skogsbrukslandskap. Det flacka landskapet vid Bredåker övergår här till ett mer kuperat landskap med sluttningar ner mot Luleälven, något som är väldigt tydligt kring Bovallen. I Östra Bovallen har ett område (39) pekats ut, där den kuperade terrängen erbjuder ett attraktivt läge för ytterligare bebyggelse. Bebyggelsen bör lokaliseras bredvid byavägen och ej i sluttningen ner mot älven. I Österby (40) finns ett antal byggnader i ett attraktivt läge och med god tillgänglighet. 28

Närmare Svartlå finns ett område bestående av både fritids- och bostadshus. LISområdet (41) är utpekat i ett läge med bra utsikt över älven och som vidareutveckling av byn Svartlå. I själva byn finns ett område (42) som är intressant för byautvecklingen. Ett läge med bra utsikt bredvid riksväg 97 utgör ett bra motiv till exempelvis en rastplats eller område för det rörliga friluftslivet för både byinvånare och förbipasserande. Nedre Svartlå (43) intressant för en förtätning av bebyggelsen som en del i byautvecklingen. Område 44 sträcker sig från södra Åkerby ner mot Bjurbäcken, med syfte att förtäta samt vidareutveckla norrut kring de befintliga byggnaderna. Vid Rågraven (45) finns ett attraktivt område från byavägen och ner mot strandlinjen som är intressant för förtätning. Vid Övre Bredåker (46) föreslås ett LIS-område med bebyggelse en bit från älven och upp mot riksväg 97. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av områdena innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse, med goda chanser till fler permanentboende i byarna. Ökad befolkning (både permanent- och säsongsboende) i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga servicefunktioner, såsom skolan i Svartlå, och eventuella framtida servicefunktioner. Stimulering av inflyttning och bebyggelse med hjälp av LIS bör ske i området, som i senaste befolkningsprognosen kommer att minska i invånarantal 2009-2014. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Bevarandeprogrammet av odlingslandskapet (41, 42, 43), ängs- och betesmarksinventering (39), förekomst av fornminnen (39, 41, 42, 43, 45). Inga övriga konflikter finns. Övrigt: Gällande detaljplan finns i övre delen av område 39 och i del av område 43 (inget strandskydd), samt 46 (strandskydd upphävt). 29

Harads Bodträskfors Harads ligger ca 5 mil norr om Boden, uppströms Luleälven. Den kuperade terrängen mot älven präglar omgivningen och bebyggelsen. I norra delen av detta område ligger Åbacka på västra sidan av älven (47), där ett antal befintliga fritidshus finns. På motsatta sidan har ett område pekats ut vid Bålsnäsudden (48). Här finns ett stort antal fritids- och bostadshus och ett LIS-område underlättar en förtätning och vidareutveckling av området. Längs Bjässanden (49) är läget detsamma. Området består av tätare bebyggelse och en ytterligare förtätning samt utvidgning inom befintligt fritids- och bostadsområde bedöms kunna gynna landsbygdsutvecklingen. Strax norr om Bodträskfors finns ytterligare ett fritidshusområde med ett antal byggnader. Ett 30

attraktivt läge i anslutning till befintliga byggnader och god tillgänglighet är ett av motiven till utpekande av detta område (50). Harads camping finns i direkt anslutning till område 51. Området bedöms vara av särskilt intresse för friluftsliv och rekreation. Mittemot Bodträskfors finns ett område vid namn Rotagårdarna. Det ligger på en höjd och utgör ett intressant område för LIS (52). Ett par kilometer väster om Harads ligger Djupträsk och här finns ett etablerat fritidshusområde utmed sjön som föreslås bli ett LIS-område (53). I Södra Harads (54) finns ett område med bra topografi i anslutning till den befintliga bebyggelsen och som bedöms vara intressant för LIS. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av områdena innebär en förtätning och utvidgning av befintlig bebyggelse, med goda chanser till fler permanentboende. Turism i området kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Stimulering av inflyttning och bebyggelse med hjälp av LIS bör ske i området, som i senaste befolkningsprognosen kommer att minska i invånarantal 2009-2014. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av bebyggd- och exploaterad mark, barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Område 52 ligger i anslutning till en intressant fågellokal. Fornminnen (tjärdal/tjärgrop) inom område 49. Inga övriga konflikter finns. Övrigt: Gällande detaljplan finns inom område 49 och 50 (inget strandskydd). 31

Edefors Lakaträsk Edeforsbygden, lokaliserat 18 km norr om Harads, är en historiskt intressant plats med lämningar från kanalbygget i mitten av 1800-talet, marknadsplatsen samt annan bebyggelse av historiskt värde. Kraftstationen är den tredje i ordningen, uppströms från Bottenviken. Område 55 och 56 ligger i Storsand, ca 80 km norr om Boden. Byn har en historia som jordbruks- och skogsarbetarbygd, med några jordbruksföretagare aktiva än idag. LIS-områdena är en vidareutveckling av den befintliga bebyggelsen i byn. 32

Vid Laxede är tre områden utpekade (57 59) och dessa inkluderar campingen och den gamla marknadsplatsen. Nedanför kraftstationen ligger det gamla fiskelägret Laxholmen där laxfisket haft en framträdande roll sedan medeltiden. Med dessa LIS-områden ges möjlighet till bevarande av områdena samt en vidareutveckling för att gynna turismnäringen. Området runt Laxede är ett viktigt allmänintresse. Längre söderut ligger Norrhed längs med älven. LIS-området (60) sträcker sig genom byn och inkluderar de befintliga byggnaderna på båda sidorna om vägen genom byn. Lakaträsk ligger ca 6 mil norr om Boden och LIS-området (61) är lokaliserat i södra änden av Lakaträsket, i anslutning till badplatserna och befintlig fritidshusbebyggelse. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av områdena innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse, med goda chanser till fler permanentboende i byarna. Turism i området kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Stimulering av inflyttning och bebyggelse med hjälp av LIS bör ske i området, som i senaste befolkningsprognosen kommer att minska i invånarantal 2009-2014. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av bebyggd- och exploaterad mark, barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Bevarandeprogram för odlingslandskap skär in i LIS-områdena 55 och 56. Ett smalt stråk med riksintresse från rennäringen (flyttled) går genom den västra delen av område 61. Viss förekomst av våtmark bakom badplatsen inom område. Inga övriga konflikter finns. Övrigt: 33

Sandträsk Degervattnet Sandträsk är beläget ca 4 mil norr om Boden. I Sandträsk finns sanatoriet som placerades här med början år 1908 då området med sin natur och sitt skyddade läge utgjorde en bra plats för sanatorieverksamhet. Området präglas av friluftsliv med elljusspår, badplatser och fiske. Till höger om Sandträsket ligger sanatoriet, med kringliggande bebyggelse. LIS-området (62) syftar till att förtäta samt erbjuda vidareutveckling av de befintliga bostads- och fritidsbostäderna nedanför sanatoriet, samt vid en eventuell utveckling av sanatoriet för exempelvis turismverksamhet. 34

Vid foten av Degervattnet har ett område (63) placerats ut i anslutning till den befintliga bebyggelsen. På högra sidan av området finns våtmark, varpå LISområdet föreslås på västra sidan. Till vänster i bild syns Svanisträsket med sitt populära fiskevatten. Området (64) är tillgängligt med befintliga vägar. Dess läge och befintliga bebyggelse gör området extra lämpligt för turismverksamhet. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av områdena innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse, med goda chanser till fler permanentboende i byarna. Turism i området kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Sanatorieområdet i Sandträsk, vid område 62, ingår i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram 2010 2020. LIS-område 64 ligger i de norra delarna av ett 143 km 2 stort område av intresse för rennäringen (kärnområde). LIS-området bedöms inte störa rennäringen. Fornminne (boplatslämning) i område 64. Övrigt: 35

Hollsvattnet Sjöarna Hollsvattnet och Krokträsket är belägna i ett naturskönt område ett par mil norr om Boden. Det avskilda läget har bidragit till att göra området populärt bland fritidshusägare i kommunen. Runt sjöarna har kartläggning av fritidshus genomförts och ett antal LIS-områden har pekats ut. Område 65 och 66 bygger vidare på de två områden med samlad fritidshusbebyggelse, där det senare har utvidgats för ny bebyggelse mellan strandlinjen och vägen. Område 66 är begränsat på grund av markförhållanden. Område 67 har nyligen fått bättre väg fram till strandlinjen och här finns intressen att skapa en turismanläggning med fokus på jakt- och friluftsliv. Det 36

avskilda läget och naturförutsättningarna bedöms göra området lämpligt för turismverksamhet. I östra delen av sjön (68) finns ett område med många fritidshus och en sjösättningsplats för båtar. Utrymme för vidareutveckling finns och tillsammans med fiskeverksamheten i sjön är området attraktivt för fritidshusbebyggelse. Vid Kvarnträsk (69) har byn runt sjön inkluderats i LISområdet. Strandlinjen längs östra sidan av Långsjön (70) är kantad av utspridd fritidshusbebyggelse. I detta område föreslås en förtätning i den östra delen medan den västra sidan, ingående i militärt övningsområde, lämnas oexploaterad. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Turism i området kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog. Allmänna intressen: Område 70: Långsjöbäckens mynning ut i Långsjön är en del av Länsstyrelsens kulturmiljöprogram 2010 2020 (gammal kraftstation). Små inslag av myr/sumpskog i LIS-område 65, 66 och 67. Enstaka fornminnen (tjärdal/tjärgrop fyndplats) i område 67 och 68. Övrigt: Gällande detaljplan finns i område 69 (inget strandskydd). 37

Valvträsk Gunnarsbyn Längs den östra sidan av Stor-Lappträsket har ett LIS-område pekats ut (71). Mellan vägen och strandlinjen finns bebyggelse samt utrymme för ytterligare bebyggelse. I sydöstra delen av sjön, vid Röråns mynning, finns ett område (72) som är lämpligt för exempelvis fritidshusbebyggelse i anslutning till den befintliga bebyggelsen på båda sidor om bron. I Valvträsk föreslås ett LIS-område i anslutning till byn och den befintliga bebyggelsen (73). I område 74 finns ett antal gårdar på både sidor om älven. Vidare har båda sidorna av Råneälven, nedströms Valvträsket, pekats ut som LIS-område (75 och 76). Här finns ett antal avtagsvägar med förekomst av både bostads- och fritidshusbebyggelse. 38

Fördjupning Gunnarsbyn Ca 4 mil norr om Boden ligger Gunnarsbyn, med grannbyn Överstbyn bara ett par kilometer norrut. Byarna ligger vackert beläget längs Råneälven och i Gunnarsbyn finns ett antal servicefunktioner, såsom två livsmedelsaffärer, sportanläggning m.m. Överstbyn är ett populärt utflyktsmål för friluftsintresserade med Korpforsen och naturen runt Råne älvdal. På udden där Korpforsen mynnar ut, ligger en turismanläggning med ett antal stugor (77). Stuglägret ligger naturskönt och ingår i ett LIS-område då platsen är lämplig för en vidareutveckling av stuglägret. Område 78 innefattar Nyvägen och Inadill, där ett antal gårdar med permanentboende finns. Udden i nordvästra delen av området ligger i ett fint läge med vy mot Korpforsens mynning och 39

möjlighet att utvidga bebyggelsen i Nyvägen ges i samband med LIS. Område 79 ligger vid strax nedanför, vid Brändheden. Där finns en samling av befintlig bebyggelse med god tillgänglighet, samt utrymme för utvidgning. Nr 80 och 81 är en förtätning och vidareutveckling av Överstbyn, men där norra delen av Näset klippts bort p.g.a. översvämningsriskerna i samband med vårfloden. Mot motsatta sidan om älven ligger Rörån (82 och 83) där LIS-området är separerat p.g.a. sämre markförhållanden. I norra området finns en större gård samt mindre fritidshus, och det södra området består av en blandning av bostadsoch fritidshus. Ett antal avfartsvägar till byggnaderna finns, med utrymme för förtätning och utvidgning av bebyggelsen. Område 84 ligger i direkt anslutning till Gunnarsbyn och här lämnas möjlighet till vidareutveckling av byn för att upprätthålla livsmedelsaffärer m.m. Dessa servicefunktioner är viktiga även för de kringliggande byarna. På östra sidan (85), vid Långnäsudden och nedströms, finns en rad fritidshus mellan vägen och strandlinjen. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Turism i området kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog, kulturmark, strandäng och fuktlövskog. Allmänna intressen: Riksintresse naturvård (hela Råne älvdal), bevarandeprogram odlingslandskapet (Valvträsk samt hela Överstbyn och Gunnarsbyn), riksintresse rennäring (hela norra Råne älvdal), Länsstyrelsens kulturmiljöprogram 2010 2020 (Valvträsk), förekomst av byggnadsminnen och fornminnen (tjärdal/tjärgrop, bytomt/gårdstomt och övriga kulturhistoriska lämningar). Övrigt: Gällande detaljplan finns inom del av LIS-område 84 (strandskydd ej upphävt) 40

Sörbyn Lassbyn Sörbyn är en före detta jordbruksby vid foten av Vitträsket. Likt Gunnarsbyn och Överstbyn erbjuder Sörbyn ett rikt friluftsliv där skytte, bad och fiske är några exempel. Dessutom är det en rad av evenemang som går av stapeln i Sörbyparken och dess festplats. Område 86 syftar till vidareutveckling av byn Sörbyn. Längs sydvästra sidan av Vitträsket är markförhållandena goda och möjlighet till utvidgning av bebyggelsen föreslås. I Vitträskets sydöstra del ligger Sörbyn Turism & Konferens (87), där ett nytt hotell med restaurang nyss färdigställts. LIS-området syftar till att underlätta vidareutveckling av anläggningen, inklusive parken, för att gynna turismnäringen. 41

Strax ovanför, på norra sidan om bäcken, ligger ett område med fritidshusbebyggelse (88). Husen ligger på platåer vid Vitträskbergets sluttning och LISområdet ger möjlighet till utvidgning av bebyggelsen i ett attraktivt läge med utsikt över Vitträsket. Område 89 innefattar bebyggelsen inne i Lassbyn. LIS-området öppnar upp för en förtätning och vidareutveckling av bebyggelsen, som sträcker sig till gården på Långvikudden i södra delen. I Sundsnäs finns ett litet område med fritidshusbebyggelse (90). Detta område föreslås som ett LIS-område med möjlighet till utvidgning av fritidshusbebyggelsen. Område 91 ligger på Vedafallsudden, där ett antal fritidshus finns. Här finns bra vägförbindelse samt utrymme för både förtätning och vidareutveckling av fritidshusbebyggelsen. Furunäset ligger på södra sidan av Råneälven. Här finns i första hand fritidshusbebyggelse i västra delen av LIS-området (92) och i östra delen finns ett antal bostadshus. Området däremellan föreslås som vidareutveckling av bebyggelsen. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Turism i området kan långsiktigt ge positiva effekter och ökade värden för friluftslivet i kommunen. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog, kulturmark och strandäng. Allmänna intressen: Riksintresse naturvård (hela Råne älvdal), bevarandeprogram odlingslandskapet (Sörbyn och Lassbyn), riksintresse rennäring (flyttled på Råneälven), förekomst av fornminnen (Lassbyn), fornminnen i område 89 (tjärdal/tjärgrop, bytomt/grådstomt). Övrigt: Område 86 88: Detaljplan finns inom LIS-område (strandskydd upphävt). Område 92: Detaljplan finns inom LIS-område (inget strandskydd). 42

Gunnarsdjupträsk Gunnarsdjupträsket ligger några kilometer från gränsen till Luleå kommun i öster. De östra delarna av sjön är bebyggda, och där ingår byarna Gunnarsdjupträsk i nordöst och Lillträsk i sydöst. Jord- och skogsbruk har varit huvudnäringen i byarna runt träsket, där tjärdalar och andra lämningar finns utspridda. Gunnarsdjupträsket erbjuder även fiskemöjligheter, däribland sik och röding. Den norra delen av område 93 innefattar Främreviken i byn Gunnarsdjupträsk. Här finns en gård med bofasta invånare, och längre ut på udden finns andra byggnader. Utrymme finns för ny bebyggelse finns inom området, samt möjlighet att vidareutveckla den befintliga bebyggelsen. 43

Den södra delen av området, Lyckebo, innehåller ett antal fritidshus samt obebyggda tomter med väganslutning. Vid Lillträsk och Storberg (94) finns bofasta invånare, samt fritidshusbebyggelse. Möjlighet till vidareutveckling av området, på båda sidor om vägen längs med sjön, ges i och med utpekandet enligt LIS. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Riksintresse rennäring (kärnområde) inom båda LIS-områdena. En stimulering av utvecklingen i området har bedömts väga tyngre än det aktuella intresset på den angivna platsen. Marken är ianspråktagen och en förtätning bedöms inte utgöra något hot mot rennäringen i området. Förekomst av fornminnen (tjärdal/tjärgrop i område 93 och boplatslämning i område 94). Övrigt: Detaljplan finns inom både område 93 och 94 (inget strandskydd). 44

Hundsjö Hundsjö ligger ca 2 mil norr om Boden och är en gammal jordbruksbygd, omgiven av olika sjöar och vattendrag. Byn är ett tydligt exempel på bosättning där järnvägen haft stor betydelse, och Hundsjö station var en stor omlastningsplats förr i tiden. Tillgången till sjöar och bäckar ger goda förutsättningar för fiske och friluftsliv i omgivningarna runt Hundsjö. Område 95, Näset, ligger i norra delen av sjön mellan två bäckars mynningar. Här finns ett antal gårdar samt övrig bebyggelse, och området mellan vägen och strandlinjen erbjuder utrymme för utveckling av bebyggelsen. Vid bäckmynningarna är markförhållandena sämre, vilket begränsat LIS-områdets utbredning. 45

Längs östra sidan av sjön finns utrymme för utveckling av byn (96). I södra delen av LIS-området finns ett bostadshus och längre norrut mot Bergudden finns ett större område med fritidshus. LIS-området sträcker sig upp mot udden där terrängen blir mer kuperad och öjlighet till utvidgning av den befintliga bebyggelsen ges. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Ängs- & betesmarksinventering samt åtgärdsprogram miljöstöd (95). Övrigt: Detaljplan finns inom område 96 (strandskydd upphävt). 46

Syden Ubbyn Gemträsk Ubbyn ligger knappt 2 mil nordost om Boden och områdena kring byn är sedan 600 år tillbaka använda som slåtter- och betesmarker, till viss del även idag. Terrängen i området runt Ubbyn är kuperad, och Djuptjärnen norr om byn är en sjö med bra möjlighet för bad och fiske. I anslutning till sjön har ett LIS-område (97) pekats ut. Området sträcker sig från norra delen av sjön, för att sedan fortsätta längs den västra sidan och ner mot byn. Västra sidan är kuperad ner mot sjön, och möjligheter till vidareutveckling och förtätning av befintlig bebyggelse finns både ovanför och nedanför vägen. Vid Tenisudden och ner mot byn finns bra lägen för ytterligare bebyggelse (98). I den södra delen av LIS-området 47

ligger badplatsen, och foten av Norr-Brandberget i sydöst erbjuder ett attraktivt läge. Gemträsk är en jord- och skogsbruksbygd i kommunens östra sida. LIS-området i Gemträsk (99) ligger på östra sidan av Gemträsket och sträcker sig från badplatsen i söder och upp till det lilla våtmarksområdet 800 meter norrut. Ett antal hus och gårdar ligger i den södra delen av LIS-området, medan den norra delen är öppen mark och lämplig för ny bebyggelse. Område 100 ligger i södra delen av Notträsket i Syden. I syden finns ett antal permanentboende, och i östra delen av LIS-området finns en avtagsväg med ett fritidshusområde nedanför Norsberget. Uppfyllda LIS-kriterier: En vidareutveckling av området innebär en förtätning och viss utvidgning av befintlig bebyggelse. Ökad befolkning, både permanent- och säsongsboende, i områdena skapar långsiktigt underlag för befintliga och eventuella framtida servicefunktioner. Tillgänglighet: Befintlig infrastruktur med tillfartsvägar finns. Vegetation: Utpekade LIS-områden består av barrskog och kulturmark. Allmänna intressen: Riksintresse för rennäringen (flyttled) på Gemträsket (område 99), bevarandeprogram odlingslandskap (område 98 & 100). Fornminne (fäbod) i område 97. Övrigt: 48

7. Referenser 7.1 Bodens kommun Strategisk plan 2011 2013. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06- 21, 68. Utvecklingsplan för Boden, Vision Boden år 2020. Fastställd av kommunfullmäktige 2009-06-15, 98. 7.2 Övriga publikationer Naturvårdsverket och Boverket. (2009). Strandskydd en vägledning för planering och prövning. Stockholm. Handbok 2009:4, utgåva 1. Handbok som syftar till att underlätta tillämpningen av den nya lagändringen för strandskydd. Ramböll. (2008). Tillgänglighet Luleälv - Landskapsanalys Tillgänglighets- och landskapsanalys av älvsträckan genom Boden. Gjord av Ramböll på uppdrag av Bodens kommun 2008-04-24. Von Sydow, A & Westerberg, J.O. 1993. Vårt hävdade Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Rapport 1993:6. Bok baserad på inventeringar och är ett program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i länet. 49

Bilaga 1 Referensgrupp och remissinstanser 50

Bilaga 2 Bearbetat datamaterial ingående i analysen 51