Slutrapport Projektet: komplement till eller istället för kontaktfamilj/kontaktperson BALANS

Relevanta dokument
Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Ansökan om bidrag till utvecklingsmedel gällande projektet vårdkedja med föräldrasamverkan.

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

Delrapport Barn och unga som har sex mot ersättning - sexuell utsatthet och exploatering, samt inriktning för år 2016

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning öppenvård barn och unga

"Super-Nanny" till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga)

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

Utvecklingsmedel för tidiga insatser

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet.

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

Brukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Barnens bästa i främsta rummet/ Unga vuxna i Skärholmen

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

Slutredovisning av projekt: Utvecklingsmedel för stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn 2006

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Relationsvåldscentru m

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BOENHETEN. SLUTRAPPORT Boendeteam i Bromma. Boendeteam i Bromma SLUTRAPPORT Boendeteam i Bromma

Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista

HANDLINGSPLAN UTVECKLINGSARBETE FÖR BARN OCH UNGDOM I SKARPNÄCK

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Plan Barn, ungdomar och vuxna

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

ANSÖKAN: UPPFÖLJNING AV FYRA STADSDELSOMRÅDENS ARBETE GENTEMOT UNGA VUXNA

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Respekt och självrespekt

Deltagande i kvalitetsutmärkelsen 2019

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Folkhälsopolitiska rådet

Institutionen för socialt arbete

ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL FÖR ARBETE MED STÖD TILL VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS BARN

Social barnavård i Stockholm utredningar och insatser, hjälp och brukarperspektiv

Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PREVENTIONSARBETE BLAND UNGA VUXNA I HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN.

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

0805inkr anmälan fr mormor ang. misstanke om pappas sex. övergrepp mot V s bror

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Farstas stadsdelsområde i Stockholms kommun. Beslut. Stockholms kommun

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014

Slutrapport från projektet unga vuxna i hemlöshet eller i riskzon för hemlöshet

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Cannabisförebyggande. insats. Projektplan januari stockholm.se

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Ansökan om medel till projekt med inriktning på förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby-Kista

Projektplan Utveckling av förebyggande insatser genom samverkansformer, för att möta gymnasieelevers behov av stöd.

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens redovisning

Barn till missbrukare och psykiskt funktionsnedsatta ska ha rätt till gruppstöd

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Glädje och utmaningar

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Kompetensförsörjningsplan i Farsta stadsdelsförvaltning på 3-5 års sikt.

Verksamheter året runt för barn till missbrukare Skrivelse av Stefan Nilsson (mp)

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Bilaga 5 SAMMANSTÄLLNING AKTIVITETER PROGRAM FÖR DELAKTIGHET

Familjeenheten. Västerviks kommun

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR ANDRA PROJEKTÅRET

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

HANDLINGSPLAN Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

Trygga rum - tillsammans för bostadslösa barnfamiljer i Stockholm

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING BOENHETEN. SLUTRAPPORT Öppenvård i Bromma. Öppenvård i Bromma SLUTRAPPORT Öppenvård i Bromma

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Barnperspektiv i LSS-handläggning. Perspektivet som försvann? Kristina Engwall

Ansökan om fortsatta utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för arbete med familjefrid

Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Transkript:

Slutrapport Projektet: komplement till eller istället för kontaktfamilj/kontaktperson BALANS TIDIGA INSATSER - Beteckning: 704-06-158113 Projektet Komplement till, eller istället för, kontaktfamilj/kontaktperson, numera kallat BALANS, startade i november 2006 med utvecklingsmedel från Länsstyrelsen. Projektet har beviljats medel tom 2009-10-31. Målgrupp Målgrupp för projektet är familjer med barn/ungdomar i åldrarna 7-17 år där föräldrarna har svårigheter att klara sitt föräldraskap. Projektets mål Att utveckla en modell som tar tillvara på och utvecklar familjens egna resurser. Att stärka familjens egen förmåga att kommunicera och hantera konflikter. Att hitta nya former för att ta tillvara på stadsdelens gemensamma resurser i det förebyggande arbetet kring barn- och ungdomar. Bakgrund till projektet En relativt stor grupp invånare i Farsta stadsdelsområde, varav många är barn och ungdomar, lever under svåra förhållanden såväl materiellt som socialt. Flera av dem är i behov av samhällets stöd. Det rör sig ofta om en sammansatt situation som i olika grad präglas av psykisk ohälsa, arbetslöshet, missbruk och andra problem. Tillsammans skapar det svårigheter att leva ett socialt fungerande liv och som ofta leder till ett utanförskap. I en del fall rör det sig även om människor som bär på ett socialt arv de har vuxit upp med föräldrar som varit beroende av socialtjänstens insatser och själva har de vid myndighetsåldern direkt gått över till ett liv med bidragsberoende och sociala problem. Balans i livet riktar sig till barn/ungdomar och deras familjer och arbetet sker främst på hemmaplan. Det unika med Balans i livet är att barnen/ungdomarna ska förstå och känna sig trygga med att det ska ske en förändring i familjen genom att deras föräldrar även ges ett stöd i sin föräldraroll. Under projektets första år inriktades rekryteringen mot familjer som ansökte och/eller beviljades bistånd i form av kontaktfamilj eller kontaktperson. Det som utmärkte dessa familjer var en svårare problematik än tidigare och en förändring i 10-03-12 1 (5)

familjesystemet var svårt att uppnå på grund av att det inte erbjöds något parallellt stöd till föräldrarna. Det pedagogiska behandlingsprogrammet Balans i livet bygger på ett antal teman som utgår från konkreta frågeställningar och har som mål att stärka familjens egen förmåga att kommunicera och hantera konflikter. Ungdomarna och föräldrarna ges en möjlighet att på ett mer objektivt sätt se på förhållandet, det som fungerar bra och det som behöver förbättras. Hur har resurserna använts De Balansgrupper som pågått under åren har sett mycket varierande ut, det har varit grupper bestående av såväl mammor som pappor, tonårspojkar och tonårsflickor. Vid vissa tillfällen har föräldrar och deras ungdomar erbjudits parallella grupper vid andra tillfällen har enbart föräldrar eller ungdomar erbjudits verksamheten. Även arbetssättet i grupperna har varierat över tid och anpassats till de familjer som ingått i gruppverksamheten. Under det tredje projektåret har vi fortsatt att utbilda fler gruppledare inom den nya familjestödsenheten och arbetat aktivt med att ta tillvara de gemensamma resurser som finns på stadsdelen för att snabbt kunna erbjuda familjen rätt insats. Strategi för det förebyggande arbetet Under projektets tredje år utarbetade förvaltningen en långsiktig strategi för det förebyggande arbetet inom barn- och ungdomsverksamheten. Syftet med strategin var att långsiktigt utveckla stödinsatser för barn och ungdomar på hemmaplan, att i bred samverkan utveckla det förebyggande arbetet inom stadsdelsförvaltningen och att effektivt använda de resurser som bidrar till att barn och ungdomar och deras familjer får rätt stöd i rätt tid och vid rätt tillfälle. Stadsdelsförvaltningen har genom åren haft en relativt stor fritids- och fältorganisation. Öppna förskolor, parklekar och fritidgårdar har funnits i de flesta områden inom stadsdelen men trots dessa insatser har trycket på individ- och familjeomsorgen fortsatt stiga. För att kunna förändra detta omorganiserades stadsdelsförvaltningens avdelningsstruktur under 2009 genom att all verksamhet riktad till barn och ungdom samlades inom en gemensam avdelning. De verksamheter som ingår är förskola, fritid samt individ och familjeomsorg (IoF) för barn och ungdom. Skälet till förändringen var att effektivisera resurserna, ge förutsättningar för en gemensam värdegrund och en helhetssyn i arbetet med barn och ungdom 0-19 år. Ett intensivt rekryteringsarbete av familjer har genomförts under det tredje året och mycket tid har lagts på att utveckla väl fungerande rutiner för rekrytering av deltagare och hur den nya insatsen Balans ska implementeras i den ordinarie verksamheten. 10-03-12 2 (5)

Balansgrupper under 2009 och 2010 Fäder till familjehems placerade barn avslutas i mars 2010 Ungdomar med svårigheter i skolan har parallellt med sina föräldrar ingått i två olika Balansgrupper. Humlan är en gruppverksamhet som riktar sig till barn/ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik. Parallellt med en sådan Humlangrupp pågår en föräldragrupp i Balans. Målsättningen är att utöka samverkan med Söderledskyrkan för att kunna erbjuda fler barn och deras föräldrar möjligheten till gruppverksamhet. Under 2010 kommer familjestödsenheten genomföra två barn/ungdomsgrupper och parallellt en föräldragrupp med Balans från både barn och ungdomsgruppen. Fältassistenterna ansvarar för två flickgrupper och en mammagrupp kompletterat med kolloverksamhet för flickorna. Gruppverksamheten avslutas april 2010. Föräldrar i konflikt- och kommunikationsproblem med sina tonåringar startar april 2010 Har målet/målen med projektet uppnåtts? Enligt den utvärdering som genomförts av Ersta Sköndal Högskola har alla projektmålen uppnåtts. En metodbok har utarbetats med beskrivning av hur man förbereder och genomför balansgrupper. En anpassning av arbetsmaterialet som består av olika teman har genomförts och finns att tillgå på stadsdelens intranät. Metodboken kan även spridas till andra stadsdelsförvaltningar. Delar av utvärderingen visar att familjer upplever Att deras självkänsla har förbättrats Bättre närhet till sina barn/ungdomar En större förmåga att kommunicera och att lösa konflikter Bättre humör, nöjdare med sin tillvaro och glädje och närhet i relationerna med sina barn Bättre på att sätta gränser och normer Ungdomarna upplever en större glädje och stolthet över sig själva och mer tillfreds med sin fritidssituation Ett brev från en deltagare i Balans Hej! Jag heter Klara och jag är mamma till en 15-årig dotter. Som för många andra (ensamstående) mammor har mitt och dotterns förhållande inte varit helt problemfritt... Vi har därför haft en viss kontakt med socialen. För en tid sedan blev vi erbjudna en kurs, Balans i livet. Från början var jag mycket skeptisk, osäker och rädd. Det kändes som ett slags straff att jag skulle behöva gå en kurs i, vad jag trodde, mammaledarskap. Idag, med facit i hand, kan jag säga att denna kurs är bland det bästa jag upplevt. Det är ett privilegium att få gå denna. Kursen är på inget sätt förmyndande, förmanande eller nedvärderande. Den är precis tvärtom upplyftande, befriande och stärkande. 10-03-12 3 (5)

Periodvis tuff med mycket navelskådning, ifrågasättande och djupdykning. Men resultatet är fantastiskt. Efteråt har man en helt annan förståelse för sig själv, sina handlingar och sina värderingar. Kursen öppnar helt enkelt ögonen för vem man är, varför och hur. Och på sikt resulterar det i att man blir medveten om sina handlingar gentemot andra, såsom sina föräldrar, syskon, respektive och inte minst sina barn. För mig personligen blev detta en livsresa som jag önskar alla kunde få uppleva. Det blev början till mitt nya liv. Givetvis är jag idag inte en supermamma och jag och min dotter har fortfarande tjafsigt emellanåt men jag har fått större självinsikt, mer tålamod och energi till att förstå och konstruktivt lösa problem. Om ni efter dessa ord fortfarande tvekar, så ring gärna mig så berättar jag mer. Jag önskar er alla lycka till och jag är så avundsjuk på er. (Fanns det en fortsättningskurs skulle jag utan tvekan gå på den. Jag har t.o.m. frågat om det inte går att ordna...) Slutligen ett stort tack för detta!!! Nya former för att ta tillvara på stadsdelens gemensamma resurser i det förebyggande arbetet kring barn- och ungdomar. En organisationsförändring har genomförts under projektets tredje år. I samband organisationsförändringen delades IoF:s barn och ungdomsenhet i två enheter, utredning och familjestödsenheten. Till familjestödsenheten fördes preventionssamordnaren, fältassister samt stödenheten för förskolan. En förstärkning på chefsnivå gjordes för att skapa bättre förutsättningar till utveckling, ledning och styrning av verksamheterna. Cheferna för dessa verksamheter har ett tydligt uppdrag att samverka och utveckla modeller och metoder för tidiga insatser för barn och deras föräldrar på hemmaplan. Förvaltningens familjestödsenhet samverkar i förebyggande syfte med polis, skola, förskola, barn- och ungdomspsykiatrin, mödravårdscentral, barnavårdscentral, ungdomsmottagning och Söderleds kyrkan. Vidare ansvarar enheten för olika metod- och behandlingsverksamheter för barn, ungdom och föräldrar, såsom Balans, Komet, ART, Trappan, Skilda världar och Humlan. Inom enheten ryms ungdomsmottagning, familjebehandlare, familjepedagoger och kvalificerade kontaktpersoner/boendestödjare, preventionssamordnare och fältverksamhet. Även förskolans stödenhet ingår i enheten. Vilka problem och hinder har funnits under projekttiden och vilka lärdomar har vi dragit Stor personalomsättning inom barn och ungdom och svårigheter att inse värdet och innebörden av metoden: Det tar tid innan en metod/insats upplevs som en naturlig öppenvårdsinsats vilket kräver kontinuerliga informationssatsningar till berörda enheter inom förvaltningen. Vid nyanställningar är det viktigt med information om den nya insatsen Balans. Ett sätt är att planera in en halvdag per termin för information och presentation av de resultat som uppnåtts i aktuella Balansgrupper. 10-03-12 4 (5)

Svårigheter att ge utrymme för utbildade gruppledare att leda Balansgrupper: Under projekttiden har det visat sig nödvändigt att lägga över hela ansvaret för gruppverksamheten på familjestödsenheten och kolloverksamheten i samarbete med fritiden. Svårigheter med rekrytering av nya deltagare: Det är nödvändigt med en realistisk planering för genomförande av nya Balansgrupper så att personalen ges utrymme att motivera, planera och genomföra Balans med god kvalité. En förutsättning för kontinuerliga Balansgrupper är att lägga ett års schema för rekrytering och start av nya grupper. En viktig förutsättning för att rekryteringen av nya familjer ska fungera löpande är att ansvariga chefer inom barn och ungdom har ett gott samarbete kring rekryteringsprocessen. Målgruppen kräver ett stort motivationsarbete som tar tid. Ansvaret för det första steget i motivationsarbetet ligger hos utredande socialsekreterare som presenterar Balans för familjen. En mer detaljerad beskrivning av insatsen Balans görs av gruppledare inom Familjestödsenheten. Hembesök är en viktig del i motivationsarbetet så att ett förtroende byggs upp mellan gruppledare och familj. När insatsen Balans avslutas ska en uppföljning ske med berörd familj tillsammans med ansvarig handläggare på utredningsenheten och gruppledare. Detta för att kunna avgöra om insatsen varit tillräcklig. En gemensam uppföljning erbjuds även hela Balansgruppen efter sex månader. Erfarenheter från Balans i livet från stadsdelsförvaltningens sida. Farsta stadsdel har under tre år haft förmånen att få utveckla och pröva metoden Balans i livet på olika grupper som på olika sätt haft svårigheter i sin vardag. Genom att hela arbetet följts upp av externa intervjuare har det även varit möjligt att under resans gång göra justeringar för att nå ett optimalt resultat. Vi vet idag att de bästa resultaten har uppnåtts när såväl föräldrar som barn deltagit i arbetet men att upplevelsen för de grupper där endast ena parten deltagit också varit mycket positiv. Bedömningen är att familjerna som deltagit har klarat av att bryta negativa mönster och därmed kunna gå vidare utan att samhället tvingats ta till myndighetsåtgärder. Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta med metoden Balans i livet till barn och föräldrar och skulle vilja fortsätta att fördjupa uppföljningarna tillsammans med FoU för att på sikt evidensbasera metoden. 10-03-12 5 (5)