Personalutbildning inom EU och Norge



Relevanta dokument
Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Det livslånga lärandet

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Vuxnas deltagande i utbildning

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Utländska dotterbolag i Finland 2007

Vuxenutbildning Personalutbildning

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

Dator, jämlikhet och könsroller

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

Dator, jämlikhet och könsroller

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Bättre utveckling i euroländerna

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Utbildningskostnader

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer.

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Reseströmmar en översikt

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2012

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Befolkning efter ålder och kön

Utländska dotterbolag i Finland 2009

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Resultattavla för innovationsunionen 2014

I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Internationell prisjämförelse 2013

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Institutet för Näringslivsforskning Styrelsemöte 19/9-2018

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Internationell prisjämförelse 2011

INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Invandrare som påbörjat utbildning i svenska för invandrare

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Globala Arbetskraftskostnader

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation 21/5-2018

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Bryssel den 12 september 2001

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Det finanspolitiska ramverket

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors TCO 25/5-2018

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Fondsparandet i Europa och Sverige

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

Södermanlands län år 2018

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Sveriges handel på den inre marknaden

April 2014 prel. uppgifter

Vad händer i vår omvärld?

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Högre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen

Transkript:

Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med anledning av detta tog EU-kommissionen initiativ till att under 2/21 genomföra en EU-undersökning om personalutbildning i privatägda företag med minst 1 anställda. Undersökningen avser kalenderår 1999. Förutom alla de 15 EU-länderna deltog även Norge och 1 andra europeiska länder i denna undersökning. Detta temablad innehåller statistik för EU-länderna och Norge. Uppgifterna har hämtats från offentliggjorda resultat i EU:s databas New Cronos. Resultat återfinns även i ett antal rapporter i EU-rapportserien, Statistics in Focus. Både databasen New Cronos och rapportserien Statistics in Focus innehåller även resultat för ett antal kandidatländer till EU. Definitioner och hänvisningar återfinner du på sista sidan eller i direkt anslutning till en tabell eller ett diagram. Observera även att det i ett par av tabellerna saknas resultat för några länder. Betydande skillnader mellan norra och södra Europa Andel privatägda företag som tillhandahöll personalutbildning under 1999. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 EU DK SE NL UK NO FI IE FR DE AT LU BE ES IT PT Förkortningar i detta temablad: AT Österrike BE Belgien DE Tyskland DK Danmark ES Spanien EU EU15 (= samtliga i denna rapport redovisade länder utom Norge) FI Finland FR Frankrike GR Grekland IE Irland IT Italien LU Luxemburg NL Nederländerna PT Portugal SE Sverige UK Storbritannien NO Norge 1

Andel privatägda företag som under 1999 tillhandahöll någon form av personalutbildning för sin personal varierar från 18 procent i Grekland till 96 procent i Danmark. Redovisade länder kan grovt sett indelas i tre grupper. De nordiska länderna samt Nederländerna och Storbritannien med värden mellan 82 96 procent, mellaneuropeiska länder och Irland med värden mellan 7 79 procent och sydeuropeiska länder med värden mellan 18 36 procent. Sverige med sitt värde om 91 procent intar en andra plats efter Danmark. Andel privatägda företag som tillhandahöll kurser och annan form av personalutbildning under 1999. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 EU DK SE NL NO UK FI FR AT DE IE LU BE ES IT PT GR Kurser Annat De nordiska länderna, Nederländerna och Storbritannien har en hög andel företag som både tillhandahåller kurser och annan form av personalutbildning som t.ex. utbildning i anslutning till arbetssituationen, arbetsrotation och självstudier. I flertalet av de mellaneuropeiska länderna är det vanligare med annan form av personalutbildning än med kurser. Österrike och Frankrike utgör dock klara undantag genom att 71 procent av företagen i båda dessa länder erbjuder sin personal kurser medan endast 27 procent av företagen i Österrike och 41 procent av företagen i Frankrike tillhandahåller annan form av personalutbildning än kurser. I de sydeuropeiska länderna är det en förhållandevis liten andel företag som erbjuder sin personal såväl kurser som annan form av personalutbildning. Andel privatägda företag som tillhandahöll personalutbildning efter näringsgren under 1999. Procent Näringsgren EU AT BE DE DK ES FI FR GR IE IT LU NL PT SE UK NO Tillverkning 56 73 68 73 95 38 77 77 17 9 23 75 9 19 9 86 85 Parti- och detaljhandel, reparation av motorfordon 65 74 72 83 1 41 85 76 18 77 25 75 87 24 94 83 87 Finansiell verksamhet 91 97 1 1 1 74 1 88 66 9 71 89 97 67 1 94 98 Fastighets- och företagstjänster 74 87 86 87 98 41 86 81 39 9 27 8 9 43 9 92 96 Andra samhälliga och personliga tjänster 7 79 75 89 1 33 93 8 12 58 14 8 88 29 1 89 92 Övriga näringsgrenar 57 65 63 65 91 29 79 69 15 72 23 59 86 18 84 86 8 Samtliga 62 72 7 75 96 36 82 76 18 79 24 71 88 22 91 87 86 2

I samtliga länder är det störst andel företag som tillhandahåller personalutbildning inom näringsgrenen Finansiell verksamhet. Endast i Sverige och Danmark förekommer det lika höga värden i en respektive två andra branscher. Om man bortser från näringsgrenen Övriga så återfinns i allmänhet de lägsta värdena inom näringsgrenen Tillverkning. Andel privatägda företag som tillhandahöll personalutbildning efter antal anställda under 1999. Procent Antal anställda EU AT BE DE DK ES FI FR GR IE IT LU NL PT SE UK NO 1 49 anställda 56 68 66 71 95 31 78 7 11 75 2 67 85 17 88 85 84 5 249 anställda 81 91 93 87 98 58 97 93 43 98 48 83 96 46 99 91 97 25 anställda 96 96 1 98 1 86 99 98 78 1 81 99 98 78 99 98 1 Samtliga 62 72 7 75 96 36 82 76 18 79 24 71 88 22 91 87 86 I samtliga länder är det en större andel företag som tillhandahåller personalutbildning desto fler anställda företagen har. Ju fler anställda företagen har, desto mindre blir även skillnaderna mellan olika länder. För framförallt Grekland, Portugal och Italien kvarstår dock relativt stora skillnader gentemot de andra länderna även för företag med 25 eller fler anställda. Fler externa än interna kurser Andel företag som tillhandahöll externa och interna kurser i procent av antal företag med någon form av personalutbildningskurser under 1999. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 EU AT NL DK FR FI LU NO BE ES SE DE UK IE IT PT GR Externa Interna I alla redovisade länder är det vanligare att ett företag erbjuder sin personal att få delta i externt anordnade kurser än i internt anordnade kurser. Störst respektive minst andel företag som tillhandahåller interna kurser är det i Storbritannien och Nederländerna, där 68 respektive 32 procent av företagen som erbjuder kurser också tillhandahåller internt anordnade kurser. 3

Andel företag som tillhandahöll kurser samt andel kursdeltagare i procent av alla företag respektive av alla anställda i företag med kurser under 1999. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 EU DK SE NL NO UK FI FR AT DE IE LU BE ES IT PT GR Tillhandahåller kurser Kursdeltagande Andelen företag som under 1999 tillhandahöll kurser för sin personal varierar från 9 procent i Grekland till 88 procent i Danmark. Variationen i den andel av persona- len som har deltagit i kurser är betydligt mindre mellan olika länder. Lägst andel är det i Grekland (34 procent) och högst andel är det i Sverige (63 procent). Andel privatägda företag som tillhandahöll annan personalutbildning än kurser 1999. Procent Typ av personalutbildning Workshops, konferenser o.dyl. EU AT DE FI DK IE NL IT SE NO GR LU PT UK ES BE FR 69 86 85 82 78 73 72 72 71 71 71 68 63 62 52 47 46 Utbildning i anslutning till arbets- EU IE BE UK DE NL AT LU PT IT NO SE FR DK ES FI GR situationen 71 95 83 76 75 72 72 7 69 67 65 64 62 55 55 55 45 Arbetsrotation, utbyten med EU IT IE LU SE BE FR UK ES DK FI NO AT PT NL GR DE andra företag 3 58 48 45 45 43 41 41 34 32 29 28 24 21 19 13 6 Studie-/kvalitetscirklar EU ES DK GR UK BE FR FI PT IE NL AT IT NO SE DE LU 23 33 3 29 29 28 27 23 23 22 22 21 21 2 18 16 16 Självstudier EU DK FI NL NO SE UK LU AT ES IE FR BE DE GR PT IT 29 75 55 45 41 37 37 36 29 29 25 23 22 19 15 11 6 Skillnaderna mellan företagens val av olika former av personalutbildning är betydande mellan olika länder. Bortsett från externa kurser så är i alla unionsländerna och Norge deltagande i workshops, konferenser o. dyl. samt utbildning i anslutning till arbetssituationen i allmänhet de två vanligaste formerna av personalutbildning. Företag med workshops, konferenser och liknande är mest frekventa i de tysktalande länderna. Deltagande i workshops, konferenser och liknande är vanligast i Österrike. Bortsett ifrån Österrike är det i allmänhet vanligare med workshops, konferenser och liknande i de nordligare länderna än inom de övriga redovisade länderna. Utbildning och instruktioner i anslutning till ar- 4

betssituationen är vanligast i Irland och verkar vara något vanligare i de mellaneuropeiska länderna än i övriga redovisade länder. Arbetsrotation och arbetsbyten förekommer i mer än 4 procent av företagen i Italien, Irland, Luxemburg, Sverige, Belgien, Frankrike och Storbritannien. Denna form av personalutbildning är ytterst ovanlig i Tyskland där endast 6 procent av företagen använder arbetsrotation och arbetsbyten med andra företag. Skillnaden i förekomst av studie- och kvalitetscirklar som utbildningsform varierar från 16 procent i både Tyskland och Luxemburg till 33 procent av företagen i Spanien. Studie- och kvalitetscirklar är den studieform vars förekomst varierar minst mellan de redovisade länderna. I Danmark är självstudier en betydligt vanligare utbildningsform än i något annat av de redovisade länderna. Tre av fyra danska företag som tillhandahöll någon form av personalutbildning under 1999 uppgav att de använde sig av självstudier. Förutom Danmark så är det mer än 4 procent av företagen i Finland, Nederländerna och Norge som använder sig av självstudier som form för sin personalutbildning. Självstudier är minst förekommande i Italien, Portugal och Grekland där 6, 11 respektive 15 procent av företagen har uppgivit att de använder sig av denna studieform. Kvinnor och män på kurs Andel kursdeltagare av antalet anställda i företag som tillhandahöll kurser efter kön 1999. Procent 8 7 6 Kvinnor Män 5 4 3 2 1 EU NO SE FI DK IE LU UK FR PT IT ES NL GR AT DE Anm: Könsuppdelade siffror saknas för Belgien. Det är i allmänhet relativt små skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande i kurser i flertalet redovisade länder. Dock avviker Norge kraftigt med ett kursdeltagande om 73 procent för kvinnor mot endast 43 procent för män. I Nederländerna och Tyskland är det något vanligare att män deltar i personalutbildningskurser, 47 respektive 38 procent av männen deltar i kurser i dessa länder jämfört med 38 respektive 33 procent av kvinnorna. 5

Andel kursdeltagare av antalet anställda i samtliga företag efter kön 1999. Procent 8 Kvinnor 7 Män 6 5 4 3 2 1 EU NO SE DK FI UK FR IE LU NL AT DE ES IT PT GR Anm: Könsuppdelade siffror saknas för Belgien. Den relativt stora variationen mellan olika länder när det gäller andelen företag som tillhandahåller kurser gör att variationen i deltagandet i personalutbildning är betydligt större i detta diagram än i det föregående, där en- bart företag som tillhandahållit kurser ingick. I stort sett samma mönster kvarstår dock när det gäller kursdeltagande för män och kvinnor i de olika länderna. Antal kurstimmar per kursdeltagare efter kön 1999. Procent 8 7 6 Kvinnor Män 5 4 3 2 1 EU DK ES IE GR PT NL NO LU FR FI AT IT SE DE UK Anm: Könsuppdelade siffror saknas för Belgien. Vanligtvis är det relativt små skillnader i genomsnittligt antal kurstimmar för kursdeltagande män och kvinnor i olika länder. Danmark avviker med ca 55 kurstimmar för kvinnor mot endast 31 kurstimmar för män. I framförallt Luxemburg, Frankrike och Finland har männen i genomsnitt något fler kurstimmar än vad kvinnorna har, 42, 38 respektive 38 timmar för männen mot 34, 33 respektive 32 timmar för kvinnorna. 6

Kostnader för kurser Kostnader för personalutbildningskurser i procent av total arbetskostnad för alla företag 1999. Procent EU UK DK NL SE FR FI IE NO LU IT BE DE ES AT PT GR 2,3 3,6 3, 2,8 2,8 2,4 2,4 2,4 2,3 1,9 1,7 1,6 1,5 1,5 1,3 1,2,9 Kostnaderna för kurser i förhållande till total arbetskostnad för alla företag varierar från 1,2 procent i Portugal till 3,6 procent i Storbritannien. Sverige med sitt värde om 2,8 procent ligger på delad tredje plats tillsammans med Nederländerna. Det höga värdet för Storbritannien förklaras bl.a. av relativt låga arbetskostnader i förhållande till de direkta kurskostnaderna (se diagrammet nedan). Arbetskostnader 1 och direkta kostnader 1 för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter 2 (PPS) per anställd i företag med personalutbildningskurser 1999. PPS 1 2 Direkta kostnader 1 Arbetskostnader 8 6 4 2 EU DK IT NO NL SE BE LU FI IE FR PT UK ES DE GR AT De direkta kostnaderna varierar från 211 PPS i Grekland till 645 PPS i Danmark. Arbetskostnaderna varierar från 143 PPS i Storbritannien till 712 PPS i Italien. Skillnaderna i fördelningen mellan arbetskostnaderna och de direkta kostnaderna för personalutbildningskurser i olika länder påverkas bl.a. av vilken typ av utbildning som förekommer i olika länder och till en del även av hur företagen i olika länder bokför sina olika personalutbildningskostnader. Såväl företagens lämnade som mottagna bidrag 3 för personalutbildningskurser är i allmänhet små i redovisade länder vilket framgår av tablåerna på nästa sida för de länder där denna information finns tillgänglig. Den största kostnadsminskningen på grund av skillnader mellan storleken på lämnade och mottagna bidrag hade Italien med 65 PPS per anställd eller 139 PPS per anställd kursdeltagare. Den största kostnadsökningen hade Frankrike med 76 PPS per anställd eller 149 PPS per anställd kursdeltagare. 1) Med arbetskostnad avses här företagets arbetskostnader för anställda kursdeltagare under den tid de har deltagit i en kurs. Med direkta kostnader avses övriga kostnader förutom lämnade bidrag 3 för ett företaget med anledning av företagets utbildning i form av kurser. 2) Köpkraftspariteter (Purchasing-power standards, PPS) används bl.a. för att kunna göra kostnadsjämförelser mellan olika länder genom hänsynstagande till prisskillnader mellan olika länder. 3) Med lämnade bidrag avses bidrag till personalutbildning som ett företag har lämnat ifrån sig och som t.ex. är avsedda för andra företag inom samma bransch eller inom andra delar av en koncern. Med mottagna bidrag avses bidrag till personalutbildning som ett företag har erhållit från t.ex. staten, regionala branschfonder eller EU. 7

Företagens lämnade och mottagna bidrag för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter (PPS) per anställd 1999. PPS Bidrag/ersättningar FR ES BE UK GR DK DE AT IE FI SE PT IT Lämnade bidrag 133 87 48 44 57 23 1 1 1 1 4 1 3 Mottagna bidrag 57 5 15 31 54 22 4 6 2 3 31 38 68 Kostnadsökning (+) / kostnadsminskning (-) 76 37 33 13 3 1-3 -5-1 -2-27 -37-65 Anm 1: Tabellen omfattar enbart företag som har tillhandahållit personalutbildningskurser. Anm 2: Siffrorna i den ovanstående tablån skall läggas till arbetskostnaderna och de direkta kostnaderna för kurser som olika länder har per anställd. Då får man de totala kostnaderna i PPS per anställd i de olika redovisade länderna. Arbetskostnader 1 och direkta kostnader 1 för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter 1 (PPS) per kursdeltagare 1999. PPS 2 5 2 Direkta kostnader Arbetskostnader 1 5 1 5 EU IT DK NL NO LU DE BE FR SE IE PT ES FI GR UK AT 1) Förklaring till detta begrepp återfinns på föregående sida. Jämför man det ovanstående diagrammet med diagrammet på föregående sida så framgår det att variationen mellan kostnaderna per kursdeltagare relativt sett är betydligt mindre än kostnaderna per anställd. Kostnaderna per kursdeltagare är även i vissa länder betydligt högre än kostnaderna per anställd. I båda fallen förklaras detta till stor del av varierande andel anställda i olika länder som deltar i personalutbildningskurser. Av högra staplarna i diagrammet på sidan 4 framgår t.ex. att betydligt färre anställda deltar i kurser i Tyskland än i Sverige varför skillnaderna mellan kostnaderna uttryckt per kursdeltagare respektive per anställd är betydligt större i Tyskland än i Sverige. Företagens lämnade och mottagna bidrag för personalutbildningskurser uttryckt i köpkraftspariteter (PPS) per anställd som deltagit i kurser 1999. PPS Bidrag/ersättningar FR ES BE UK GR DK DE AT IE FI SE PT IT Lämnade bidrag 261 197 89 86 166 44 3 2 19 18 6 2 5 Mottagna bidrag 112 114 28 61 158 42 1 18 38 55 49 83 144 Kostnadsökning (+) / kostnadsminskning (-) 149 83 61 25 8 2-7 -16-19 -37-43 -81-139 Anm 1: Tabellen omfattar enbart företag som har tillhandahållit personalutbildningskurser. Anm 2: Siffrorna i den ovanstående tablån skall läggas till arbetskostnaderna och de direkta kostnaderna för kurser som olika länder har per kursdeltagare. Då får man de totala kostnaderna i PPS per kursdeltagare och land. 8

Datakurser populära i Europa Av de närmast nedan följande diagrammen framgår fördelningen inom olika länder av det totala antalet kurstimmar på några olika kursämnesområden. Andel kurstimmar i språk och datoranvändning i förhållande till totala antalet kurstimmar 1999. Procent 3 25 Språk Datoranvändning 2 15 1 5 EU ES LU DE IT FR BE GR FI AT PT SE DK NL NO IE UK Språkkurser är relativt sett vanligare i syd- och mellaneuropeiska länder än i de nordiska länderna. I Spanien utgörs 14 procent av den totala kurstiden av språkkurser medan motsvarande procentandel enbart är 1 procent i vardera Norge, Storbritannien och Irland. Andelen kurstimmar i datoranvändning är relativt hög i nästan alla de redovisade länderna. Störst andel kurstimmar i datoranvändning är det i Sverige, följt av Norge, Tyskland och Frankrike. I alla dessa fyra länder avsätts 2 procent eller mer av det totala antalet kurstimmar till kurser i datoranvändning. Andel kurstimmar i personliga färdigheter/arbetsliv och miljöskydd/arbetarskydd i förhållande till totala antalet kurstimmar 1999. Procent 3 25 Personliga färdigheter/arbetsliv Miljöskydd/arbetarskydd 2 15 1 5 EU IT FI UK SE NL BE PT IE LU ES FR DE DK AT NO GR 9

Störst andel av den totala kurstiden ägnas åt kurser i personliga färdigheter och arbetsliv i Italien följt av Finland, Storbritannien och Sverige. Störst andel tid av den totala kurstiden ägnas åt miljöskydds- och arbetarskyddskurser i Irland följt av Storbritannien, Nederländerna och Italien. Andel kurstimmar i försäljning/marknadsföring och teknik/tillverkning i förhållande till totala antalet kurstimmar 1999. Procent 3 25 Försäljning/marknadsföring Teknik/tillverkning 2 15 1 5 EU NO AT FI GR DE ES FR PT SE LU UK NL IE IT BE DK Relativt sett avsätter man mest kurstid på kurser i försäljning och marknadsföring i Norge följt av Österrike. Kurser i teknik och tillverkning är något man speciellt satsar på i Belgien, Grekland, Portugal och Luxemburg. Andel kurstimmar i redovisning/ekonomi och ledning/administration i förhållande till totala antalet kurstimmar 1999. Procent 3 25 Redovisning/ekonomi Ledning/administration 2 15 1 5 EU GR NL LU NO SE BE UK AT FI FR IT ES DE IE DK PT 1

Kurser i redovisning och ekonomi är något man satsar på speciellt i Grekland och Nederländerna medan kurser i ledning och administration är något som man satsar på i framförallt Storbritannien, Österrike och Norge. Företag utan personalutbildning Privatägda företag som inte tillhandahöll personalutbildning efter skäl 1 till att ingen form av personalutbildning tillhandahölls under 1999. Procent Skäl till att ingen form av personalutbildning har tillhandahållits Anställda har redan de yrkes- EU IE LU DE ES DK BE NL IT FI UK PT FR SE AT NO GR kunskaper som krävs 72 89 83 79 78 77 75 72 72 71 71 68 67 66 64 61 3 Rekryterar personer med de EU IE DK UK NL FI LU PT BE SE FR NO ES DE IT AT GR yrkeskunskaper som krävs 27 77 74 61 58 54 53 43 42 39 35 33 27 21 18 9 2 Kostnaderna för personal- EU DE SE DK FI FR IT PT UK NO AT BE ES LU NL GR IE utbildning är för höga 15 28 24 16 16 16 15 15 14 13 12 12 12 9 8 1 De anställda har för mycket EU FR DK AT DE FI LU ES BE IT PT IE UK SE NO NL GR att göra 23 47 32 28 28 27 27 25 24 21 19 18 18 17 15 14 1 Företaget har nyligen gjort EU BE AT FR UK NL SE IT NO DK FI DE LU ES PT IE GR en satsning på utbildning 4 24 8 8 8 6 6 5 4 3 3 2 2 1 1 Det är svårt att bedöma EU DK UK FR NO IT IE SE PT DE BE FI NL AT ES LU GR vilket behov företaget har 12 38 27 2 18 17 13 1 9 8 7 7 7 6 6 6 Grundläggande utbildning EU DK BE UK IE LU DE ES FI FR PT SE NO IT AT NL GR är tillräcklig 21 58 4 42 36 34 28 27 22 22 2 19 15 12 8 8 1 Annan anledning EU AT NO NL FR PT DK ES FI IE SE BE IT UK DE LU GR 8 22 14 13 12 11 1 1 1 8 8 7 7 5 4 4 1) Högst tre olika alternativ fick anges. Det vanligaste skälet till att ett företag inte tillhandahåller personalutbildning är att man anser att de anställda redan har de yrkeserfarenheter som behövs följt av att man normalt sett rekryterar personer med de yrkeskunskaper som behövs. Detta verkar i speciellt stor utsträckning gälla i Irland. De tyska företagen anser oftare än andra att kostnaderna för personalutbildning är för höga. Franska företag anger oftare än andra att de anställda har för mycket att göra. I Belgien menar många företag att de nyligen har gjort satsningar på personalutbildning varför ingen ytterligare satsning varit nödvändig under 1999. I speciellt Danmark anger många företag att de har svårt att bedöma behovet av personalutbildning och man anser även relativt ofta att personalens grundläggande utbildning är tillräcklig för företagets behov. 11

Uppgifterna i detta temablad är hämtade från EU-undersökningen, Continuing Vocational Training Survey 2 (CVTS2). I Sverige benämns denna undersökning, Företagsutbildning i Sverige 1999. Förkortningar i detta temablad: AT Österrike BE Belgien DE Tyskland DK Danmark ES Spanien EU EU15 (= samtliga i denna rapport redovisade länder utom Norge) FI Finland FR Frankrike GR Grekland IE Irland IT Italien LU Luxemburg NL Nederländerna PT Portugal SE Sverige UK Storbritannien NO Norge Med annan form av personalutbildning än kurser avses t.ex. utbildning i anslutning till arbetssituationen, arbetsrotation, tillfälliga utbyten med andra företag, deltagande i studie- och kvalitetscirklar, självstudier och undervisning vid konferenser, workshops, föreläsningar och seminarier. Kontaktpersoner: Lennart Forssén, tel 19-17 65 65 Lennart.forssen@scb.se Ola Hagfall, tel 19-17 63 73 Ola.hagfall@scb.se Statistik om personalutbildning återfinns bl.a. i: Statistiska meddelanden (SM) serie UF39 Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken Utbildningsstatistisk årsbok SCB:s webbplats: http://www.scb.se Statistik om personalutbildning på SCB:s webbplats hittar du under adressen: http://www.scb.se/statistik/uf52/uf52.asp Detta och ett tidigare temablad om personalutbildning finns som pdf-filer under länken: http://www.scb.se/statistik/uftemablad/temablad.asp 12