Föreningens syfte är:

Årsberättelse 2015

2 Föreningens syfte är: - att verka för att främja integrationen inom regionen; - att främja samverkan över Kvarken mellan såväl offentliga myndigheter och organisationer som privata företag, organisationer och föreningar; - att minska och eliminera gränshinder; - att tillvarata regionens förutsättningar och främja regionens utveckling inom främst följande områden: näringsliv kommunikationer och transportinfrastruktur forskning och utveckling samt utbildning kultur bärkraftiga energilösningar miljö-, avfalls- och återvinningsfrågor turism idrott barn och unga hälso- och sjukvård. Pärmbild: Johanna Häggman Kvarkenrådet Gerbyvägen 18, 65230 Vasa tfn +358 (0)40 1545 883 info@kvarken.org www.kvarken.org

3 Västerbottens län Örnsköldsvik Umeå Mellersta Österbotten Karleby Jakobstad Vasa Österbotten Seinäjoki Södra Österbotten Kvarkenrådet är ett nordiskt gränsregionalt samarbetsforum för de tre österbottniska landskapen i Finland samt Västerbottens län och Örnsköldsviks kommun i Sverige som bildar Kvarkenregionen. Kvarkenrådet är ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala samarbetsorgan.

4 ORGANISATION Vid årsmötet 28 maj avtackades avgående styrelsemedlemmarna Jörgen Gidlund, Ann-Christin Westerlund och Marianne Löfstedt Personal Direktör Mathias Lindström Ekonomichef Maria Snickars Utvecklingschef Susanna Ehrs Projektpersonal Kommunikationsansvarig Johanna Häggman Projektledare Marianne Sjöström (fr.o.m. 1.10.2015) Kansli på Storalånggatan 28-30 (t.o.m. juni 2015) / Gerbyvägen 18 (fr.o.m. juli 2015). Årsmöte Kvarkenrådet rf:s årsmöte hölls 28 maj vid Bock s Corner i Vasa. Vid årsmötet behandlades stadgeenliga ärenden. Kvarkenrådets medlemskap i arbetsgrupper: Direktör Mathias Lindström: -Medlem i Association of European Border Regions AEBR -Medlem i Österbottens handelskammares trafikutskott -Representant och föredragande i styrgruppen för Midway Alignment of the Bothnian Corridor -Kvarkenrådets representant i European Straits Initiative Susanna Ehrs: Medlem i styrgruppen för Bioraff Botnia Revisorer Ordinarie revisor Benita Öling, CGR, Revisors suppleant Tapani Rotola-Pukkila, CGR. Medlemmar Föreningens huvudmedlemmar är: Österbottens förbund Södra Österbottens förbund Mellersta Österbottens förbund Vasa stad Seinäjoki stad Karleby stad Staden Jakobstad Region Västerbotten Örnsköldsvik kommun Övriga medlemmar är: Etelä-Pohjanmaan kauppakamari Vaasan yliopisto NTM-centralen i Södra Österbotten Pedersöre kommun Nykarleby stad Larsmo kommun Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur Kaskö stad Suomen Sininen Tie ry Österbottens handelskammare Företagarna i Västerbotten Umeå kommun Lycksele kommun Västerbottens handelskammare Kronoby kommun Kristinestad stad Österbottens fiskarförbund Alavus stad Vilhelmina kommun Föreningen Norden i Västerbotten Pohjola-Nordens distrikt i Österbotten rf

5 Styrelsen Styrelsen har haft fyra möten år 2015, 25 februari i Skellefteå, 27 maj i Vasa, konstituerande möte 28 maj i Vasa, samt 22 december i Umeå. Styrelse 2015 Styrelsen t.o.m. 28.5.2015 Sverige Ordinarie Ersättare Lennart Holmlund, ordf Gunilla Lundgren Regionförbundet Västerbotten Lilly Bäcklund Mathias Haglund Regionförbundet Västerbotten Mattias Larsson Tobias Sundberg Regionförbundet Västerbotten Marianne Löfstedt Veronica Kerr Regionförbundet Västerbotten Ann-Christin Westerlund Tomas Hartman Regionförbundet Västerbotten Jörgen Gidlund Elvy Söderström Örnsköldsviks kommun Finland Ordinarie Ersättare Joakim Strand, viceordförande Tomas Häyry Vasa stad Olav Jern Ulla-Maj Wideroos Österbottens förbund Asko Peltola Marjatta Eväsoja Södra Österbottens förbund Antti Isotalus Roy Sabel Karleby stad Jorma Rasinmäki Antti-Kustaa Rankonen Seinäjoki stad Kajsa Kouvo Jukka Ylikarjula Mellersta Österbottens förbund Styrelsen fr.o.m. 28.5.2015 Finland Ordinarie Ersättare Joakim Strand, ordförande Tomas Häyry Vasa stad Olav Jern Michael Luther Österbottens förbund Asko Peltola Marjatta Eväsoja Södra Österbottens förbund Antti Isotalus Roy Sabel Karleby stad Jorma Rasinmäki Antti-Kustaa Rankonen Seinäjoki stad Kajsa Kouvo Jukka Ylikarjula Mellersta Österbottens förbund Sverige Ordinarie Ersättare Lennart Holmlund, viceordförande Tomas Hartman Regionförbundet Västerbotten Lilly Bäcklund Gunnel Jonsson Regionförbundet Västerbotten Mattias Larsson Jörgen Forsberg Regionförbundet Västerbotten Thomas Marklund Mathias Haglund Regionförbundet Västerbotten Chister Rönnlund Veronica Kerr Regionförbundet Västerbotten Per Nylén Anna-Britta Åkerlind Örnsköldsviks kommun

6 KVARKENRÅDETS VERKSAMHET 2015 Direktörens hälsning Framtiden är här Kvarkenrådets arbete har sedan slutet av 1990-talet haft huvudfokus på att förbättra och skapa hållbara lösningar för Kvarkentrafiken. Detta av förklarliga skäl. Utan fungerande och pålitlig trafik över Kvarken är det svårt att upprätthålla ett vettigt gränsöverskridande samarbete. Detta arbete har tagit sig uttryck i en mängd olika projekt under årens lopp men år 2013 togs ett konkret och viktigt steg i detta arbete. Då bildades NLC-Ferry bolaget (Wasaline) som nu i kommunal ägo driver trafiken över Kvarken. Denna åtgärd har lett till otroligt fint uppsving i alla trafikflöden, både gällande gods och passagerare och Wasaline har etablerat sig som norra Sverige och mellersta Finlands naturliga övergång länderna emellan. Arbetet med tryggandet av Kvarkentrafiken slutar dock inte här. Kvarkenregionens politiker och tjänstemän har idogt fortsatt arbetet med att tillsammans med Kvarkenrådet och regionens näringsliv ytterligare förbättra denna vitala länk regionerna emellan. Denna samverkan, både mellan näringsliv och offentlig sektor, men även regioner emellan har fått en otroligt fin uppbackning av alla partier och politiker på båda sidor kvarken. Detta stora stöd har resulterat i att man, efter många om och men, även i huvudstäderna har insett vikten av våra regioners behov av att vara sammankopplade och kopplade till övriga världen och att vi kan bidra med nytänkande och innovationer på området. Med detta i ryggen och med hjälp av EU fortsätter arbetet under 2016 och framåt med att skapa en långsiktigt hållbar länk regionerna emellan. Färjetrafiken är mer än ett färjeprojekt, trots att stor fokus ligger på just färjan. Vår målsättning är att skapa en funktionell regionförstoring, över regiongränser och över nationsgränser. En region i Norden och en region i Europa. För att skapa en fungerande regionförstoring måste kommunikationerna fungera och infrastrukturen vara på plats, men detta är bara medlet inte målet. Målsättningen är att i Kvarkenregionen skapa en gemensam arbetsmarknad, stärka näringslivets konkurrenskraft, skapa förutsättningar för bättre sjukvård och utbildning, säkerställa regionens näringslivs kompetensförsörjning och öka regionens konkurrenskraft i förhållande till huvudstadsregionerna och övriga världen. Vi har i denna region alla förutsättningar till allt detta. Vi har modet och vi har också viljan att skapa det här. Framtiden är här nu och vi måste smida medan järnet är varmt. Detta utvecklingsarbete gynnar inte endast Kvarkenregionen, det gynnar även våra nationer, Norden och Europa. Jag vill passa på att tacka alla som jobbar på eller för Kvarkenrådet, styrelsen och framförallt regionens politiker och tjänstemän som vågar ligga i framkant i arbetet med att skapa Kvarkenregionen. Det är en ynnest att få jobba med frågor som relaterar till utveckling istället för avveckling. Tillsammans är vi starka. Mathias Lindström Direktör Kvarkenrådet r.f.

7 Ordförandens hälsning Under det gångna året har Kvarkensamarbetet nått nya dimensioner. Kvarkenregionen har fått stor synlighet, både nationellt och på EU-nivå, och föreningen Kvarkenrådet studeras som ett modellexempel hur en liten men effektiv organisation kan fungera som motor för samarbetet. Kvarkenregionen som helhet är en framgångsregion, med tillväxt inom både ekonomi och befolkning. Engagemanget för gränsöverskridande samarbete är starkt, både inom den offentliga sektorn och näringslivet. Projektet Midway Alignment är ett utmärkt exempel på där två regioner samarbetar över landsgränsen och näringslivet och den offentliga sektorn arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, det vill säga ett fungerande kommunikationsstråk som binder samman regionen. Färjetrafikens stora betydelse för näringslivet, turismen, samhörigheten och hela regionens konkurrenskraft kan inte nog understrykas. Regionens gemensamma målsättning är en året runt fungerande pålitlig gods- och persontrafik över Kvarken. En fungerande färjetrafik till ett rimligt pris gynnar utvecklingen av två nationellt starka regioner, näringslivet, miljön, utbildningen och det kulturella och sociala utbytet länderna emellan. Det folkliga engagemanget på gräsrotsnivå en förutsättning för att gränsöverskridande samverkan och integration ska fungera på riktigt. De senaste åren har Kvarkenrådet satsat mycket tid och resurser på infrastrukturfrågor, eftersom fungerande infrastruktur är en utgångspunkt för allt övrigt samarbete. Infrastruktursatsningarna möjliggör och stärker förutsättningarna för det folkliga samarbetet i Kvarkenregionen. Infrastruktursatsningarna görs också i alla högsta grad med regionens näringsliv, deras behov och samverkansmöjligheter i åtanke. För att näringslivet ska vara delaktiga i och kunna påverka Kvarkensamarbetet så kommer Kvarkenrådet framöver att göra en satsning på att engagera fler företagsmedlemmar. Just nu har Kvarkenregionen momentum, och det gäller för oss alla att vara på detta läge och jobba vidare för Kvarkenregionens gemensamma utveckling. Vi bör komma bort från det snäva Helsingfors- och Stockholmsperspektivet som nu råder, och istället se aktivt på det öst-västliga samarbetet och de möjligheter som detta innebär. Genom att effektivt använda de gemensamma resurserna och skapa nya smarta gränsöverskridande strukturer kan Kvarkenregionen bli en föregångare inom näringsliv, utbildning och hälsovård. Få gränsregioner i Europa har en motsvarande unik möjlighet att bygga nytt inför framtiden. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till kollegorna i styrelsen och till Kvarkenrådets personal, samt till alla samarbetspartners som jobbat för Kvarkenregionen under det gångna året. Joakim Strand Styrelseordförande Kvarkenrådet r.f.

8 KVARKENRÅDETS VERKSAMHET 2015 Kvarkenrådets basverksamhet European Straits Initiative årskonferens i Vlora, Albanien. Kvarkenrådet representerades av styrelsemedlem Mattias Larsson (längst till höger på bilden). Kvarkenrådets basverksamhet är att främja gränsregionalt samarbete. Detta görs bl.a. genom att sammankalla och starta upp olika samarbetsprojekt eller samarbetsstrukturer, genom att hyra ut simultantolkningsanläggningar, genom informationsverksamhet och att utöva intressebevakning. Kvarkenrådet är ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala organ. Kontakten till Nordiska Ministerrådet är regelbunden. För att främja det gränsregionala samarbetet hjälper Kvarkenrådet till med att starta upp nya projekt och samarbetsnätverk. Resebidrag för utbyte över Kvarken Utöver att främja det professionella samarbetet beviljar Kvarkenrådet resebidrag till föreningar och organisationer som vill planera ett samarbete med en motsvarande organisation i grannlandet. Under år 2015 understöddes bl.a. Merenkurkun koulus studiebesök till Höga Kusten, fotbollsresa till Umeå för VIFK flickor -00, Åbo Akademis studentkårs samt yrkeshögskolan Novias studentkårs studiebesök i Umeå. Kvarkenrådet beviljade även resebidrag till Kvarkenkampen för stövare mellan Västerbotten och Österbotten, vilket gav stor synlighet. Kvarkenrådets strategi 2014-2016, med sikte på 2020 Enligt stadgarna för Kvarkenrådet r.f. 11 skall för föreningens verksamhet finnas en 3-årig strategiplan som fastställs av ordinarie föreningsmöte och en 1-årig handlingsplan som fastställs av styrelsen. Planerna skall i så stor utsträckning som möjligt harmoniseras med respektive regions egna utvecklingsplaner beträffande gränsregionala strategier, samt vara i överensstämmelse med Nordiska Ministerrådets övergripande mål och prioriteringar för det gränsregionala samarbetet. De stödberättigade aktiviteter för gränsregionalt samarbete som fastställs av EU skall även beaktas i planerna.

9 Kvarkenregionen på världskartan 27 maj. Konferensdeltagarna fick hö ra må nga inspirerande talare Kvarkenrådets strategiska insatsområden 2014-2016 är 1) Hållbar gränsöverskridande transport- och infrastrukturutveckling, 2) En regionalt bärkraftig välfärdsutveckling i Kvarkenregionen samt 3) Samhörighet i Kvarkenregionen. AEBR Europeiskt perspektiv har erhållits genom deltagandet i AEBR (Association of European Border Regions), som är en intresseorganisation för europeiska gränsregioner. AEBR arbetar bl.a. med intressebevakning, erfarenhetsutbyte och information. Kvarkenrådet delar medlemskapet i AEBR med MidtSkandia, vilket minskar arbetsbördan och kostnaderna. European Straits Initiative ESI Kvarkenrådet är medlem i nätverket European Straits Initiative ESI, ett partnerskap bestående av europeiska regioner som angränsar till sund. Nätverkets syfte är att att sätta fokus på de europeiska sunden och deras specialbehov och att bevaka deras intressen på EU-nivå, samt att utveckla uppkomsten av olika samarbetsprojekt och främja samarbete mellan sunden för att främja ekonomisk utveckling, miljöskydd, trafik och logistik, kultursamarbete och turism. Den 8 oktober hölls ESI nätverkets årskonferens i Vlora, Albanien. Kvarkenrådet representerades av styrelsemedlem Mattias Larsson. Konferensen Kvarkenregionen på världskartan 27 maj Den 27 maj ordnade Kvarkenrådet konferensen Kvarkenregionen på världskartan vid Bock s Corner i Vasa. På konferensen diskuterades Kvarkenregionens styrkor och samverkansmöjligheter. Deltagarna fick bl.a. höra inlägg av Mikko Kiviluoma, Jari Mäki, Riitta Björkenheim, Max Jansson och se en styrkelyftsdemonstration av världsmästaren i bänkpress Fredrik Smulter. I samband med konferensen hölls även Kvarkenrådets årsmöte. Kvarkentrafiken Färjetrafiken är en av Kvarkenrådets kärnfrågor och organisationen strävar till att trygga och utveckla kommunikationerna inom Kvarkenregionen. Under år 2015 har Kvarkenrådet satsat mycket arbetstid och ekonomiska resurser på färjetrafiken, bl.a. i form av lobbyingverksamhet och intressebevakning samt genom projektledning av TEN-T projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor Kvarken Multimodal Link. Verksamhet för att sänka gränshinder Ett gränshinder definieras enligt Nordiska ministerrådet som varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar människors möjligheter att verka över de nationella gränserna. Enligt Nordiska ministerrådets prioriteringar skall gränsregionerna sträva till att sänka gränshinder. All verksamhet (projektverksamhet samt övrig verksamhet) som Kvarkenrådet bedriver tar gränshinderarbetet i beaktan, och Kvarkenrådet arbetar aktivt med kartläggningar, informationsspridning och intressebevakning för att minska gränshinder och/eller effekterna av dessa i Kvarkenregionen. Kvarkenrådet deltar även aktivt i Gränshinderteamets möten. Informationsverksamhet Kvarkenrådets hemsida www.kvarken. org uppdateras kontinuerligt, både om den allmänna verksamheten och om projektverksamheten samt övriga aktuella händelser inom det gränsregionala samarbetet. Pressen informeras om aktuella händelser genom pressmeddelanden och pressinformationstillfällen. Kvarkenrådet och dess verksamhet har under året fått stor uppmärksamhet i och med projektledarskapet av Midway

10 KVARKENRÅDETS VERKSAMHET 2015 Alignment projektet. Över 100 artiklar har i regionens lokalpressen skrivits om projektet under året. Intressebevakning Kvarkenrådet idkar intressebevakning på regional, nationell, nordisk samt EU-nivå, i frågor som är av betydelse för Kvarkenregionens utveckling. Speciellt fokus läggs på Kvarkentrafiken, eftersom en fungerande trafik året om är en förutsättning för övrigt gränsregionalt samarbete. Arbete för Nordiska Ministerrådets prioriterade insatsområden Enligt Nordiska ministerrådets gränsregionala strategi för åren 2013-2016 skall gränsregionernas verksamhet bidra till en regionalt bärkraftig välfärdsutveckling, en hållbar regional utveckling i Arktis, samt stimulera grön tillväxt. Denna strategi ligger till grund för planering och genomförande av all verksamhet som Kvarkenrådet bedriver. Även Kvarkenrådets strategiplan för 2014-2016, med sikte på 2020, överensstämmer med Nordiska Ministerrådets övergripande mål och prioriteringar för det gränsregionala samarbetet. Wasa Express. Foto: Fredrika Moliis/Wasaline.

11 Kvarkenrådets projektverksamhet Botnia-Atlantica 2014 2020 Från och med 2015 trädde det nya IN- TERREG Botnia-Atlantica programmet i kraft. Det nya programmet har fyra prioriterade insatsområden: Innovation, Näringslivsutveckling, Miljö samt Transport. Programområdet består av de tre österbottniska landskapen i Finland, Västerbottens och Västernorrlands län samt Nordanstig i Sverige, och Nordlands fylke i Norge. Kvarkenrådet har fungerat som referensorganisation under programskrivningsprocessen och kontinuerligt gett kommentarer och förslag på det nya Botnia-Atlantica programmets innehåll och genomförande. Tack vare Kvarkenrådets insatser har man inom det nya Botnia-Atlanticaprogrammet beaktat de prioriterade insatsområdena i NMRs regionalpolitiska samarbetsprogram. Kvarkenrådets projekt Kvarkenrådet har drivit två egna projekt under år 2015, infrastrukturprojektet MABA samt världsarvs- och turismprojektet Spotlight High-Low Coast. Dessutom har Kvarkenrådet ansvarat för projektledning och information för TEN-T projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor. Under år 2015 har Kvarkenrådet främst fokuserat på planering, ansökning och uppstart av nya projekt. Midway Alignment - Botnia Atlantica (MABA) BA-projektet Midway Alignment - Botnia Atlantica (MABA) inleddes 1.8.2015. MABA-projektets målsättning är att trygga det östvästliga transportstråket i Kvarkenregionen på lång sikt. Detta genom att ta fram studier, underlag och planer som krävs för framtida infrastruktursatsningar i stråket. MABA blir ett viktigt komplement till Midway Alignment, och stärker förutsättningarna för att uppnå regionens gemensamma målsättning, dvs ett fungerande miljövänligt infrastrukturstråk i öst-västlig riktning. Inom projektet kommer även underlag för anslutning till TEN-T nätverket att tas fram. Projektet ska också bidra till att förankra och sprida kunskap om Kvarkenstråket i kommunerna i Botnia Atlantica-regionen samt hos nyckelaktörer i Östersjöregionen. Därtill kommer projektet att sammanställa information om vilka finansieringskällor som finns tillgängliga för infrastrukturprojekt i både Sverige och Finland, och denna kunskap kommer kommunerna och regionerna till godo. Väntade effekter på längre sikt är bättre förutsättningar för ökat transportutbyte i Kvarkenregionen och TEN-T core status för Kvarkenhamnarna. Projektets totalbudget är 230 000 euro, och finansieras genom EU strukturfondspengar via Botnia-Atlantica-programmet, samt regional finansiering från Kvarkenrådet/Nordiska Ministerrådet, INAB, Umeå kommun och Vasa stad. Kvarkenrådets/Nordiska Ministerrådets finansieringsandel i projektet är 30 000 euro (15 000 euro kontant finansiering samt 15 000 euro i form av arbetstid). Spotlight High-Low Coast Det turism- och näringslivsinriktade världsarvsprojektet Spotlight High- Low Coast inledde sin verksamhet 1.11.2015. Projektet ska öka företags- och marknadsföringsverksamhet i Kvarkenregionen och har fokus på det gränsöverskridande världsarvsområdet Höga Kusten/Kvarkens skärgård men också Umeå är med i projektet eftersom Umeåregionen är en del av den naturliga resvägen när man reser mellan de två delarna av världsarven. MABA projektets kickoff i Lycksele 26.8.2015

12 Projektet Spotlight High-Low Coast tar fram produktpaket och marknadsföringsmaterial för att attrahera fler besökare att ta del av världsarvet Höga Kusten/ Kvarkens skärgård och dess närregioner på ett hållbart sätt. Foto: Pekka Mäkynen. Viktigt i projektet är även hållbarhetstänkande. Turismen är en av världens största näringar. Det innebär oändliga möjligheter till upplevelser och OSLO TRONDHEIM MO I RANA GÄVLE NARVIK UMEÅ MIDWAY ALIGNMENT LULEÅ VAASA SEINÄJOKI THE BOTHNIAN CORRIDOR TAMPERE HELSINKI St PETERSBURG ekonomisk tillväxt, men det innebär också ett slitage på vår jord. Därför ligger fokus även på hållbar turism, att man tar hänsyn till bl.a. miljön vid resmålet då man utvecklar näringen. Projektet väntas bidra till att höja antalet turister i regionen, samtidigt som det kompletterar Umeå och Vasas gemensamma arbete med Midway Alignment och strävan efter förbättrade förbindelser och ökat utbyte över Kvarken. Projektet bygger vidare på tidigare världsarvsprojekt samt på Botnia Marketing. Projektets totalbudget är 750 000 euro, och finansieras genom EU strukturfondspengar via Botnia-Atlantica-programmet, samt regional finansiering från Kvarkenrådet/Nordiska Ministerrådet, Höga Kusten Destinationsutveckling AB, Länsstyrelsen i Västernorrland, Landstinget i Västernorrland, Umeå kommun, VASEK, Österbottens förbund, Visit Vasa och Världsarvet i Kvarken r.f. Kvarkenrådets/Nordiska Ministerrådets finansieringsandel i projektet är 60 000 euro (40 000 euro kontant finansiering samt 20 000 euro i form av arbetstid). ÖREBRO STOCKHOLM TALLINN GOTHENBURG RAIL BALTICA NORDIC TRIANGLE RIGA COPENHAGEN ÖRESUND BRIDGE MOTORWAYS OF THE SEA

13 Juhani Tervala, TEN-T ansvarig vid finska Trafikverket, José Anselmo, ansvarig för förverkligandet av EU:s program Motorways of the Sea och Brian Simpson, koordinator för Motorways of the Sea programmet besökte Umeå och Vasa i september. Projektchef Tuomas Linna från Wärtsilä berä ttar om nya fä rjans design. Midway Alignment of the Bothnian Corridor Midway Alignment of the Bothnian Corridor är en viktig maritim transportlänk mellan Sverige och Finland som är i bruk året om. Projektet omfattar ett komplett transportsystem för gods och passagerare och är utvecklat av Umeå kommun i Sverige och Vasa stad i Finland. Projektets målsättning är att förbättra transportförbindelserna i Kvarkenregionen och skapa ett komplett transportsystem för frakt och passagerare som reser i de norra delarna av Europa. Det treåriga gränsöverskridande arbetet för att utforma en långsiktigt hållbar transport- och kommunikationslösning i Kvarkenregionen avslutades vid årsskiftet 2015/2016. Därmed har de olika aktiviteterna inom projektets första fas avslutats och en ny ansökan till EU för projektets andra fas framtagits. Förslaget för fas 2 omfattar investeringar i både väg- och järnvägsinfrastruktur, förändringar och kapacitetsförbättringar i hamninfrastrukturen samt byggandet av en ny färja, dvs. de lösningar som utretts i fas 1. Transportstråkets utvecklingsmöjligheter och -alternativ har analyserats, diskuterats och övervägts noggrant under projektets första fas, och i nära dialog med användarna av den lösning som finns idag. Innovationerna har haft en stor roll i planeringen, t.ex. fjärrstyrningen gällande elproduktion och distribution ombord skulle möjliggöra lägre operativa kostnader och nya servicekoncept. Säsongsvariationerna kunde lösas både genom möjligheten att mobilisera om passagerarutrymmena och ett flexibelt sk. multimodalt lastutrymme som skulle möjliggöra ändringar i lastutrymmet enligt fraktbehoven. Dessutom har färjan försetts med isbrytarkapacitet 1A Super som minimerar behovet av isbrytarassistans. Skrovet har också optimerats för låg energiförbrukning. Färjan har dessutom försetts med hybridteknologi som kombinerar både laddningsbara batterier och LNG för att minska transporternas påverkan på miljö och klimat. Arbetet i Fas 1 har omfattat även utredningar och planering av förbättringar av väg- och järnvägsinfrastruktur samt kapacitetsförbättringar i hamninfrastrukturen, t.ex. uppställningsytor för ankommande och avgående personbilar och frakt- och järnvägsterminaler i båda hamnarna. Dessutom har en del förbättringar i hamnarna och i förbindelserna till hamnarna utförts redan i fas 1. FAS 1: 2012 2015 Förberedande åtgärder, genomförbarhetsanalys Konceptutveckling (förbättring av transportkedjan och infrastrukturen i hamnar och på land) Design av den nya färjan (inklusive användning av miljövänliga alternativa bränslen och tillräcklig isbrytarkapacitet) Budget: 20,7 miljoner euro FAS 2: 2016 2022 Färjan och den landbaserade infrastrukturen byggs Konstruktion (inklusive transport och förvaring av alternativa bränslen) Logistiksystemet och funktionerna implementeras Resultaten presenteras Midway Alignment of the Bothnian Corridor finansieras av kommunala, regionala och nationella finansiärer i Finland och Sverige, privata bolag samt EU genom TEN-T-programmet. midwayalignment.eu

14 KVARKENRÅDETS VERKSAMHET 2015 Kvarkenrådet finansierar följande projekt som ägs/drivs av andra parter: Bioraff Botnia Botnia-Atlanticaprojektet Bioraff Botnia utvecklar bioraffinaderilösningar för befintliga och nya industrier inom programområdet och nyttjar restprodukter från skogsindustrier, skogsbruk och biprodukter för att ta fram nya produkter, kemikalier och material. Projektet vill se nya industrier som producerar produkter och material från skogsråvara växa fram, samt ge förutsättningar för att stärka företag i den hårdnande konkurrensen genom att göra fler och mer lönsamma produkter med samma mängd vedråvara som används idag. Sammantaget avser projektet att utveckla bioraffinaderier eller bioraffinaderilösningar för befintliga och nya industrier inom programområdet. Dessa lösningar innefattar även nystart av innovativa företag inom produktion, forskning och tjänster. Projektet inleddes 1.5.2015, och pågår fram till 30.4.2018. Projektet är ett samarbete mellan SP Processum AB i Örnsköldsvik, Yrkeshögskolan Centria samt Chydenius institutet i Karleby. Projektet har en totalbudget på 1 457 785 EUR. Kvarkenrådet finansierar projektet med 20 000 EUR. Projektet Bioraff Botnia utvecklar bioraffinaderilösningar för regionens industri och nyttjar restprodukter från skogsindustrier, skogsbruk och biprodukter för att ta fram nya produkter, kemikalier och material.

2148670-8 Resultaträkning 01.01.2015-31.12.2015 15 ORDINARIE VERKSAMHET 2015 EUR 2014 EUR INTÄKTER VERKSAMHETSINTÄKTER 17 100,00 15 950,00 PROJEKTINTÄKTER 620 697,58 705 757,17 ANDRA PROJEKTINTÄKTER 288 015,05 60 944,40 ÖVRIGA INTÄKTER 2 804,55 4 145,43 SUMMA INTÄKTER 928 617,18 786 797,00 KOSTNADER PERSONALKOSTNADER -260 721,77-291 202,83 AVSKRIVNINGAR -7 155,46-9 540,60 ÖVRIGA KOSTNADER INVENTARIEUTGIFTER -19 927,64-10 716,71 ÖVRIGA PERSONALKOSTNADER -15 153,80-17 203,19 HYROR -33 478,86-32 165,02 VERKSAMHETSUTRYMME -10 898,12-6 379,81 MARKNADSFÖRING/INFORMATION -25 747,32-91 718,94 REPRESENTATION -2 778,80-2 417,26 RESEKOSTNADER -55 359,36-87 305,65 KONTOR OCH ADMINISTRATION -22 449,65-18 183,75 KÖPTA TJÄNSTER -68 260,36-136 196,31 FÖRSÄKRINGAR -696,53-1 036,76 SERVICEAVGIFTER -380,96-429,44 VERKSAMHETENS ÖVRIGA UTGIFTER -490 777,62-229 641,46 SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER -745 909,02-633 394,30 SUMMA KOSTNADER -1 013 786,25-934 137,73 ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT -85 169,07-147 340,73 TILLFÖRDA MEDEL INTÄKTER MEDLEMSAVGIFTER 180 900,00 181 300,00 SUMMA INTÄKTER 180 900,00 181 300,00 SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 180 900,00 181 300,00 ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 95 730,93 33 959,27 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET INTÄKTER RÄNTEINTÄKTER 4 621,38 3 481,27 SUMMA INTÄKTER 4 621,38 3 481,27 KOSTNADER FINANSIERINGS/RÄNTEKOSTNADER -1 073,65-1 543,86 SUMMA KOSTNADER -1 073,65-1 543,86 SUMMA INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET 3 547,73 1 937,41 ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 99 278,66 35 896,68 PERIODENS RESULTAT 99 278,66 35 896,68 PERIODENS ÖVERKOTT/UNDERSKOTT 99 278,66 35 896,68

16 2148670-8 Balansräkning 31.12.2015 AKTIVA 2015 EUR 2014 EUR BESTÅENDE AKTIVA MATERIELLA TILLGÅNGAR MASKINER OCH INVENTARIER 21 466,32 28 621,78 SUMMA MATERIELLA TILLGÅNGAR 21 466,32 28 621,78 PLACERINGAR ÖVRIGA AKTIER 2 825,56 2 825,56 SUMMA PLACERINGAR 2 825,56 2 825,56 SUMMA BESTÅENDE AKTIVA 24 291,88 31 447,34 RÖRLIGA AKTIVA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR ÖVRIGA FORDRINGAR 3 393,00 0,00 SUMMA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 3 393,00 0,00 KORTFRISTIGA FORDRINGAR FÖRSÄLJNINGSFORDRINGAR 56 567,76 16 105,24 ÖVRIGA FORDRINGAR 0,00 443,80 RESULTATREGLERINGAR 160 284,00 454 127,05 SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 216 851,76 470 676,09 KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN 990 740,29 704 873,28 SUMMA R Ö R L I G A A K T I V A 1 210 985,05 1 175 549,37 AKTIVA TILLSAMMANS 1 235 276,93 1 206 996,71 PASSIVA EGETKAPITAL VERKSAMHETENS KAPITAL 813,15 923 916,47 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 99 278,66 35 896,68 SUMMA EGETKAPITAL 1 059 091,81 959 813,15 FRÄMMANDEKAPITAL KORTFRISTIGT FRÄM. KAPITAL ERHÅLLNA FÖRSKOTT 80 921,00 210 109,15 LEVERANTÖRSKULDER 0,00 4 023,63 ÖVRIGA SKULDER 7 351,42 5 127,14 RESULTATREGLERINGAR 87 912,70 27 923,64 SUMMA KORTFRISTIGT FRÄM. KAPITAL 176 185,12 247 183,56 SUMMA FRÄMMANDE KAPITAL 176 185,12 247 183,56 PASSIVA TILLSAMMANS 1 235 276,93 1 206 996,71