Medier i Sverige En faktasamling
Medier som tar ansvar
TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter och annan journalistik i form av dagstidningar, tidskrifter, nyhetssajter, gratistidningar, tv och radio. Dessutom är en lång rad försäljnings-, utvecklings- och andra bolag medlemmar. Vi arbetar för att stärka den svenska tryck- och yttrandefriheten. Och informerar beslutsfattare inom myndigheter, regering, riksdag och EU om det som är relevant för våra medlemmars möjligheter att utveckla sin verksamhet och därmed för vår demokrati. TU är också huvudfinansiär av det pressetiska systemet. Det är TU och medlemmarna som garanterar att vi har ett väl fungerande självreglerande etiskt system med publicistiska regler, Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd. I den här broschyren hittar du mer information om den svenska mediebranschen. Om hur vi tar del av nyheter och journalistik, på vilka plattformar, hur mycket pengar som investeras i reklam och hur mycket pengar hushållen spenderar på medier. Trevlig läsning, Jeanette Gustafsdotter Vd, TU Medier i Sverige
Uppdraget är att granska, informera och debattera
I Sverige har tidningar och andra medier rätt att publicera vilka nyheter och åsikter de vill. Så långe de håller sig inom tryck- och yttrandefrihetsförordningarnas ramar finns det ingen som kan bestämma vad som ska stå i tidningen eller finnas med i andra kanaler. Det är en av de viktigaste grundstenarna för vår demokrati. I ett öppet och demokratiskt samhälle är det avgörande att allmänhet, civilsamhälle, näringsliv och politiker kan få tillgång till fri information om vad som händer och sker. Medierna står också som allmänhetens företrädare för granskning och kontroll av olika makthavare i samhället. Ibland kallas massmedierna för den tredje statsmakten. Det är ett uttryck som etablerades under första hälften av 1800-talet och pekar ut medierna som en tredje makt vid sidan av regeringen och riksdagen. Den tredje statsmaktens uppgift är då att granska de två andra. Ytterst ansvarig för vad som står i till exempel en tidning är den ansvariga utgivaren. Det är han eller hon som ensam har det juridiska ansvaret vid ett eventuellt tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Och för att göra det lättare för medierna att granska och informera stöds tryck- och yttrandefriheten av några grundläggande principer: Censurförbudet: Det är förbjudet att i förväg censurera vad som står eller sägs i medier. Meddelarfrihet och skydd: Rätten att tala med medier och mediernas skyldighet att inte avslöja källor. Offentlighetsprincipen: I Sverige har alla rätt att läsa de brev och dokument som finns hos myndigheter. Källa: Per Hultengård m fl, En resonerande ordbok om tryck- och yttrandefrihet (2007)
åtta av tio Under en vanlig vecka läser 78 % av Sveriges befolkning, 9-79 år, en tryckt eller digital dagstidning. Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig vecka 2016 86 % RADIO 95 % TV 91 % INTERNET 78 % DAGS- TIDNING 67 % MORGON- TIDNING 46 % KVÄLLS- TIDNING 50 % TIDSKRIFT Källa: Mediebaromatern 2016 (2017)
79 % tog del av de lokala nyheterna senast de läste en morgontidning. Källa: Orvesto Konsument 2016:3 En stor del av dagens nyhetskonsumenter tar del av sina tidningar och tidskrifter i tryckt form och ser och lyssnar på tv och radio via den traditionella tv-apparaten och vanliga radion. 44 procent av befolkningen, 16-80 år, läser till exempel en tryckt morgontidning en vanlig dag och 15 procent läser en tryckt kvällstidning. Men en tydlig förändring är på gång. I dag kan vi se att allt fler väljer att ta del av sina nyheter och annat medieinnehåll via digitala kanaler. Det gäller inte minst via sociala medier. Studier från Nordicom har visat att 22 procent av befolkningen, 9 79 år, tar del av nyheter via Facebook en vanlig dag. Varifrån kommer då nyheterna och det redaktionella materialet på Facebook och andra sociala medier? Ja, till största delen från de traditionella mediernas redaktioner och medarbetare. Veckoräckvidd för digitalt nyhetsmaterial via plattform Daglig tryckt räckvidd i procent, 16-80 år, 2017 Källa: Orvesto Konsument 2017:1 69 % SMART MOBIL 64 % DATOR 34 % SURFPLATTA Morgontidning 44 % Gratisutdelad morgontidning 11 % Gratisutdelad lokaltidning 17 % Kvällstidning 15 % Tidskrift 21 % Sveriges Radio 54 % Reklamradio 23 % SVT:s kanaler 67 % Övriga tv-kanaler 63 % Källa: Reuters institute for the study of journalism 2016
Fem timmar och 40 minuter om dan Den svenska befolkningen, 9-79 år, lägger i genomsnitt fem timmar och 40 minuter per dag på medier. Mest tid lägger vi på tv och radio. Totalt lägger vi i genomsnitt 24 minuter på att läsa tidningen, digitalt eller i tryckt form, per dag. Då är även de som inte läser tidningar medräknade. Tittar vi endast på de som faktiskt läser morgon- och kvällstidningar så ligger lästiden på 36 respektive 22 minuter.
Användningstid för olika medier i befolkningen 9-79 år i genomsnitt per dag 2016 (minuter) Radio 80 Övrigt 64 Vanlig radio 72 webb-/poddradio 8 Sociala medier 46 Dagstidning 24 Tidskrift 10 Digital dagstidning 5 Tryckt dagstidning 19 Videoklipp 8 Strömmad/lagrad film 10 Webb-tv 24 Vanlig TV 74 Tryckt dagstidning Television 98 Lästid bland läsare 9-79 år 30 minuter 31 minuter 32 minuter 34 minuter 36 minuter Morgontidning 2008 2010 2012 2014 2016 24 minuter 23 minuter 22 minuter 21 minuter 22 minuter Kvällstidning 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Nordicom, Mediebarometern 2016 (2017)
Nyheter pa nätet Så tar vi del av dem 47 % 76 minuter 47 % av 15 till 24-åringarna tar del av nyheter via Facebook en vanlig dag. Källa: Nordicom, Mediebarometern 2016 (2017) 76 minuter per dag ser befolkningen på rörlig bild online. Källa: Orvesto Konsument 2016:3
Användning av digitala plattformar 9-79 år en genomsnittlig dag 2016 Läser kvällstidning Läser morgontidning Läser tidskrift Tittar på tv Lyssnar på radio/podd 19 % Hela befolkningen 22 % Internetanvändare 10 % Hela bef. 11 % Internetanvän. 3 % Hela befolkningen 3 % Internetanvändare 30 % Hela befolkningen 35 % Internetanvändare 9 % Hela bef. 11 % Internetanv. Andel av befolkningen 9-79 år som tar del av nyheter online en genomsnittlig dag 2016 Morgontidnings sajt Kvällstidningssajt Tv-kanalssajt Radiokanals sajt Särskild nyhetstjänst Facebook Twitter 10 % 16 % 3 % 2 % 3 % 22 % 2 % Källa: Nordicom, Mediebarometern 2016 (2017)
Reklamen omsätter 35 miljarder Under 2016 investerade annonsörerna 34,9 miljarder i svenska medier. Allra mest annonspengar går till de digitala kanalerna, det vill säga internet och mobil. Ungefär 45 procen av annonspengarna placeras i dessa kanaler. Den här andelen inkluderar även annonsintäkterna från dagspressens sajter. Dagspressens annonsförsäljning i de tryckta kanalerna uppgick under 2016 till 4,5 miljarder. Till de intäkterna kan också omsättningen från de digitala kanaler läggas. Då uppgår annonsintäkterna till drygt 6,6 miljarder kronor. Av dessa kommer 68 procent från den tryckta tidningen och 32 procent från de digitala kanaler. Lägger vi därtill med gratistidningarna blir annonsomsättningen cirka 8 miljarder, varav 56 procent investeras i tryckta nyhetsmedier, 26 procent i digitala och 18 procent i de gratisutdelade.
Totala investeringar 34,9 miljarder kronor Reklaminvesteringar 2016 Dagspress inkl. bilagor 13 % Tidskrifter inkl. bilagor 3,3 % Gratisdistribuerade tidninger 5,7 % Tryckta kataloger 0,3 % Direktreklam 9,6 % Utomhus/butiksmedier 4,5 % TV, radio och bio 18,5 % Internet inkl. mobil 45,1 % Källa: Institutet för reklam- och mediestatistik samt Medievärlden Premium
Fler än var tredje svensk tycker att reklam hjälper dem att välja produkter. Källa: Orvesto Konsument 2016:3 Reklamen når fram
Andel av befolkningen 9-79 år som tagit del av reklam i olika medier en genomsnittlig dag 2016 Television 34 % Morgontidning 27 % Annonsblad 23 % Direktreklam 25 % Facebook 20 % Kvällstidning 13 % Radio 13 % Veckotidning/magasin 4 % Källa: Nordicom, Mediebarometern 2016 (2017)
11 051 anställda journalister i Sverige Enligt statistiska centralbyrån SCB:s senaste siffror är 11 051 personer anställda som journalister. Siffrorna inkluderar inte bildjournalister eller frilansar, då dessa yrkesgrupper har egna yrkeskategorier i SCB:s yrkesregister.
År 2016 arbetade totalt 7 550 personer vid de medieföretag som är medlemmar i TU. Och av dessa arbetade cirka 3 900 med redaktionella uppgifter. 2015 Redaktionell personal 4 000 Totalt 7 900 2014 Redaktionell personal 4 100 Totalt 7 600 2013 Redaktionell personal 4 350 Totalt 8 100 2012 Redaktionell personal 5 100 Totalt 13 350 2011 Redaktionell personal 5 200 Totalt 19 700 Obs! under de redovisade åren har TU upphört med att omfatta tryckeri- och distributionsföretag Källa: SCB yrkesregister 2014 (2016) och TU.
Kunskapen om pressetiken ökar I Sverige har vi ett självreglerade pressetiskt system där Allmänhetens pressombudsman, PO, och Presssens opinionsnämnd, PON, har till uppgift att behandla anmälningar om avvikelser från god publicistisk sed i tidningar och på vissa mediesajter. Statistiken från PO/PON visar att frågan om mediernas etiska ansvar tas på stort allvar både av allmänheten och medierna. Antalet anmälningar har ökat samtidigt som antalet fällningar minskat. En av anledningarna till ökningen är att det blivit enklare att anmäla till PO. I dag lyfter tidningar många gånger fram möjligheten att anmäla.
Antalet inkomna anmälningar till PO och antalet fällningar hos PON (st) 600 Anmälningar Fällningar 500 400 300 200 100 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Källa: PO/PON (2016)
20% av internetanvändarna betalar för nyheter online. Källa: Digital News Report 2016 Mer än 68 på medier Mediekostnader 2016 3 451 kr 830 kr 651 kr 2 023 kr Tv (ej tv-licens) Strömningstjänster för musik Strömnings-/playtjänster film/tv Internetuppkoppling 140 kr Digitala dagstidningar/magasin/artiklar
miljarder Ett genomsnittligt svenskt hushåll lägger 15 492 kr på medier under ett år. Och då är radio- och tv-avgiften inte medräknad. De största posterna i mediebudgeten är mobiltelefoni och internetabonnemang. 5 269 kr Mobiltelefoni 281kr 1750 kr 500 kr Magasin, lösnummer Dagstidning, lösnummer Dagstidning, prenumeration 598 kr Magasin, prenumeration Källa: Orvesto Konsument 2016:3
Stabilt förtroende för medier Förtroendet för medierna är generellt sett stabilt över tid. Det är en av slutsatserna i SOMundersökningen från Göteborgs universitet. Enligt SOM har dagspressen ungefär lika stark förtroendebalans i dag som den hade för 20 år sedan. Även Kantar Sifo och Medieakademins förtroendebarometer visar på ett stabilt förtroende för medierna.
Förtroende för dagspressen (mycket/ganska stort förtroende) 2017 31 % 2016 24 % 2015 26 % 2014 29 % 2013 29 % 2012 24 % 2011 26 % 2010 29 % 5 10 15 20 25 30 35 % Källa: Medieakademin/Kantar Sifo 2017
I fria mediers tjänst sedan 1898 Box 22500 104 22 Stockholm www.tu.se Kungsgatan 62, 3 tr 111 22 Stockholm 08-692 46 00