2017-09-08 Dnr 2017:1309 Rapport från utredningstjänsten AVDRAG FÖR DEN ALLMÄNNA LÖNEAVGIFTEN Vad blir den offentligfinansiella effekten 2018-2021 av att varje företag får göra ett avdrag för den allmänna löneavgiften upp till ett takbelopp baserat på max 200 000 kr respektive 300 000 kronor i lön per anställd och år, samt att takbeloppet även baseras på upp till max 3 eller 5 anställda? Företag med en högre total löneavgift över takbeloppet betalar endast allmän löneavgift på de delar som överstiger takbeloppet. Utredningstjänsten har beräknat de offentligfinansiella kostnaderna till mellan 9,8 och 16,1 mdkr för de olika alternativen år 2018. Kostnaderna minskar sedan årligen i takt med att de minskade sociala avgifterna övervältras på löner och vinster. Kostnaderna för de olika alternativen och åren framgår av tabell 1. Tabell 1: Offentligfinansiella effekter av reducerad allmän löneavgift, mdkr Max antal personer = 3 Lönetak = 200 000 kr -9,8-9,3-9,1-9,0 Lönetak = 300 000 kr -12,9-12,3-12,0-11,8 Max antal personer = 5 Lönetak = 200 000 kr -12,2-11,6-11,3-11,1 Lönetak = 300 000 kr -16,1-15,3-14,9-14,7 Källor: Statistiska centralbyråns företags- och individdatabas FRIDA och egna beräkningar I tabellerna 2 5 redovisas effekterna av de olika alternativen fördelade på staten, kommunerna och ålderspensionssystemet. Tabell 2: Offentligfinansiella effekter, max antal personer = 3, lönetak = 200 000 Staten -13,1-13,0-13,0-13,0 Kommunerna 2,9 3,0 3,0 3,1 ÅP- systemet 0,5 0,8 0,9 0,9 Offentligfinansiell effekt -9,8-9,3-9,1-9,0 Måns Hector Utredningstjänsten Tel. 08-786 40 00 E-post mans.hector@riksdagen.se SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm o Tfn 08-786 40 00 o www.riksdagen.se 1 (6)
Tabell 3: Offentligfinansiella effekter, max antal personer = 3, lönetak = 300 000 Staten -17,5-17,4-17,3-17,3 Kommunerna 3,9 4,1 4,1 4,2 ÅP-systemet 0,7 1,0 1,2 1,3 Offentligfinansiell effekt -12,9-12,3-12,0-11,8 Tabell 4: Offentligfinansiella effekter, max antal personer = 5, lönetak = 200 000 Staten -16,7-16,6-16,5-16,5 Kommunerna 3,8 4,0 4,1 4,1 ÅP-systemet 0,7 1,0 1,2 1,3 Offentligfinansiell effekt -12,2-11,6-11,3-11,1 Tabell 5: Offentligfinansiella effekter, max antal personer = 5, lönetak = 300 000 Staten -22,2-22,1-22,0-22,0 Kommunerna 5,2 5,4 5,5 5,6 ÅP-systemet 0,9 1,4 1,6 1,7 Offentligfinansiell effekt -16,1-15,3-14,9-14,7 Beräkningarna är utförda med hjälp av Statistiska centralbyråns företags- och individdatabas FRIDA för år 2015, framskriven med Konjunkturinstitutets löneprognos till 2018 års lönenivå. Beräkningarna är statiska, det vill säga de beaktar inte hur företagen eventuellt anpassar sitt beteende efter de nya förutsättningarna. Däremot tar de hänsyn till att de minskade kostnaderna för de sociala avgifterna övervältras på vinster, löner och priser. Initialt antas vinster och löner öka medan priserna sjunker. På sikt antas emellertid hela övervältringen ske på lönerna. Effekten av övervältringen är först och främst att intäkterna från bolagsskatten ökar liksom intäkterna från de sociala avgifterna, inkomstskatten och skatt på kapital. Övervältringen leder även till en del andra mindre effekter vilka framgår av tabellerna 6 9 nedan. En annan effekt, som inte hänger ihop med övervältringen men som påverkar nettoresultatet, är att inte bara näringslivets lönekostnader minskar utan även statens och kommunernas. Även dessa effekter framgår av tabellerna nedan. 2 (6)
Slutligen ska påpekas att beräkningarna är utförda under antagande att det alltid är de för vilka arbetsgivaren skulle ha betalt mest i allmän löneavgift som omfattas av reduktionen. Om det i praktiken är möjligt att utforma lagtexten så att detta antagande uppfylls har utredningstjänsten inte undersökt. Sammanställning till excelfilen Riksbudget Tabellerna nedan är en anvisning för hur beloppen från beräkningarna i rapporten ska skrivas in i Riksbudget-filen. I tabellerna redovisas effekterna summerade på respektive excel-blad och post i Riksbudget som påverkas av förändringen. Huvudsakligen är det gulfärgade celler i riksbudget som ska fyllas i. Ibland behöver samma belopp skrivas in i olika celler. Tabell 6: Förslagets effekter summerade på poster i Riksbudget, max antal personer =3, lönetak =200 000 kr, miljoner kronor UO 2 Nytt anslag lönekostnader i staten -370-180 -90 UO 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering 100 150 180 UO 12 1:2 Föräldraförsäkring 70 110 130 UO 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning 40 60 70 1111 Statlig inkomstskatt 420 630 730 1115 Kommunal inkomstskatt 1 560 2 340 2 730 1120 Allmän pensionsavgift 170 250 300 1140 Skattereduktioner -240-350 -410 1210 Arbetsgivaravgifter -11 270-10 690-10 400 1240 Egenavgifter -3 230-3 230-3 230 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -100-150 -170 1310 Skatt på kapital, hushåll 650 650 650 1320 Skatt på företagsvinster 500 250 130 Inkomster 500 750 880 Utgifter -1 290-650 -320 Summa Finansiellt sparande i offentlig sektor -9 760-9 290-9 060 3 (6)
Tabell 7: Förslagets effekter summerade på poster i Riksbudget, max antal personer =3, lönetak =300 000 kr, miljoner kronor UO 2 Nytt anslag lönekostnader i staten -500-250 -120 UO 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering 140 210 250 UO 12 1:2 Föräldraförsäkring 100 150 180 UO 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning 50 80 90 1111 Statlig inkomstskatt 570 850 990 1115 Kommunal inkomstskatt 2 120 3 180 3 710 1120 Allmän pensionsavgift 230 340 400 1140 Skattereduktioner -320-480 -560 1210 Arbetsgivaravgifter -15 310-14 530-14 140 1240 Egenavgifter -3 930-3 930-3 930 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -130-200 -230 1310 Skatt på kapital, hushåll 790 790 790 1320 Skatt på företagsvinster 680 340 170 Inkomster 680 1 020 1 190 Utgifter -1 760-880 -440 Summa Finansiellt sparande i offentlig sektor -12 880-12 270-11 970 4 (6)
Tabell 8: Förslagets effekter summerade på poster i Riksbudget, max antal personer =5, lönetak =200 000 kr, miljoner kronor UO 2 Nytt anslag lönekostnader i staten -490-250 -120 UO 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering 140 200 240 UO 12 1:2 Föräldraförsäkring 100 150 180 UO 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning 50 80 90 1111 Statlig inkomstskatt 560 840 980 1115 Kommunal inkomstskatt 2 090 3 130 3 650 1120 Allmän pensionsavgift 230 340 390 1140 Skattereduktioner -320-470 -550 1210 Arbetsgivaravgifter -15 070-14 300-13 920 1240 Egenavgifter -3 240-3 240-3 240 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -130-200 -230 1310 Skatt på kapital, hushåll 650 650 650 1320 Skatt på företagsvinster 670 330 170 Inkomster 670 1 010 1 170 Utgifter -1 730-860 -430 Summa Finansiellt sparande i offentlig sektor -12 190-11 570-11 280 5 (6)
Tabell 9: Förslagets effekter summerade på poster i Riksbudget, max antal personer =5, lönetak =300 000 kr, miljoner kronor UO 2 Nytt anslag lönekostnader i staten -660-330 -170 UO 10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering 180 280 330 UO 12 1:2 Föräldraförsäkring 130 200 240 UO 14 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning 70 110 120 1111 Statlig inkomstskatt 750 1 130 1 320 1115 Kommunal inkomstskatt 2 820 4 230 4 930 1120 Allmän pensionsavgift 300 460 530 1140 Skattereduktioner -430-640 -750 1210 Arbetsgivaravgifter -20 370-19 330-18 810 1240 Egenavgifter -3 940-3 940-3 940 1260 Avgifter till premiepensionssystemet -180-270 -310 1310 Skatt på kapital, hushåll 790 790 790 1320 Skatt på företagsvinster 910 450 230 Inkomster 910 1 360 1 590 Utgifter -2 340-1 170-580 Summa Finansiellt sparande i offentlig sektor -16 120-15 310-14 890 6 (6)