Populationsökning av Snedstreckad ekstyltmal

Relevanta dokument
Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Fakta om pollinatörer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi

Att få. blommor och bin. att trivas

Gunilla Grudevall-Steen

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Äger du ett gammalt träd?

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Naturvärdesinventering till vägplan för ombyggnad av E45 Slakthusmotet, Göteborgs Stad

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Information om reservatsprocessen

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Sammanställning från workshop

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Sammandrag av rapporteringen av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS i Nacka för tidpunkten

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

TJÄNSTESKRIVELSE Dnr NRN 2014/35-041

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Bilaga 8. Döda och döende träd

Bilaga 2. Ersättningsbelopp 2016 Socialnämnden

Naturreservatsnämndens tertialbokslut

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Underhållsplan 2013 park- och naturmark naturreservatsnämnden Park- och naturenheten

Bilaga nr 3. Ersättningsbelopp 2016 Socialnämnden (rev efter kf beslut)

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Trädgård på naturens villkor

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Vilken är den vanligaste fisken i Råstasjön?

Förslag till yttrande över nyetablering av gymnasieskola vid Akademiska Gymnasieskolan Fisksätra, dnr :1040

Utveckling av särskilt boende för äldre i Älta

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Restaureringsplan för N2000-området Borg inom projektet Life Bridging The Gap, LIFE15 NAT/SE/000772

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Asp - vacker & värdefull

Beslut om godkännande av arten Aphidius colemani för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

PROJEKTDIREKTIV. Stadshuset Mats Bohman KFKS 2017/452

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Valkretsindelning för landstingsval för perioden

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018

Katrineholms åtta ansvarsarter

Så gör djur - tre avsnitt

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Bilaga 1: Utdrag ur skötselbeskrivning Sicklaön

Bilaga 2. Strategisk mål- och nyckeltalstabell T2 2014

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE i Varbergs kommun

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Användardokumentation Granska abonnemangsfaktura i Visma Proceedo

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Frågor om nyckelpigor

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Ändring av villkor och ersättning i kundvalet för boendestöd

Uppföljning av 90+ träning för 2014 och 2015

Anna Dalins förskoleområde

Restaureringsplan för N2000-området Ribbingsholm inom projektet Life Bridging The Gap LIFE15 NAT/SE/000772

Vad ska ni kunna om djur?

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Allt om årstiderna - Sommaren

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Användardokumentation Godkänna beställning och attestera fakturor i mobilen.

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9211 Detaljplan för del av Sicklaön 83:32 och 9212 Uddvägens upprustning

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Transkript:

2017-12-04 1 (5) RAPPORT Natur- och trafiknämnden Populationsökning av Snedstreckad ekstyltmal Bakgrund Snedstreckad ekstyltmal (Acrocercops brongniardellus) är en liten insekt som lägger sina ägg i bladen på ekar. Malen är en s.k. lövminerare, vilket betyder att larverna lever inuti bladet. När de äter så gör larverna små gångar, som till slut växer ihop och bildar en stor blåsa på bladets ovansida. Larverna lever inuti blåsan, som täcker en stor del av bladet. Lövminerande insekter har ett levnadssätt som ger många fördelar i naturen. Blåsan fungerar som ett växthus om den får tillräckligt med solljus håller den värmen på insidan, vilket gör larverna mer produktiva. Blåsan kan också skydda larverna från sjukdomar och UV-strålning. Bladmassan som larverna äter i blåsan är ofta väldigt näringsrik, vilket gör att larverna inte behöver äta lika mycket som andra växtätande insekter. Detta minskar skadan på själva bladet, vilket gör att larverna inte brukar utsättas för kemiska försvarsmekanismer som växterna har. Snedstreckad ekstyltmal lägger sina ägg i slutet av maj. Larverna är fullvuxna sent i juni/tidigt i juli. Vid denna tidpunkt biter de hål i bladet, hissar ner sig från trädet med silkestrådar och förpuppas på marken. I vissa fall kan larverna förpuppas inuti blåsan, eller på bladets undersida. De vuxna malarna lämnar sina puppor sent i juli, och flyger under sensommaren. De övervintrar tidigt i september, ofta inomhus men även i barkspringor. Malarna flyger igen i april-maj, och lägger sedan nya ägg. Angrepp och spridning I Nacka kommun har det förekommit massiva angrepp på ekar från Snedstreckad ekstyltmal. Bladen blir brunfläckiga av larvernas verksamhet, och på somrarna har nästan alla ekar i Nacka påtagligt bruna, torra trädkronor. Det här problemet har observerats årligen sedan ca 2013. Malen har förekommit i stora antal även utanför Nacka. På Värmdö har stora angrepp observerats de senaste två åren, framför allt i Gustavsberg, men det kan även ha förekommit tidigare år. I Tyresö har många ekar blivit påtagligt angripna de senaste 3-4 åren, och på Lidingö har det observerats massiva angrepp först i år, 2017. I de södra delarna POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (5) av Stockholm stad har ekar blivit angripna de senaste två åren. De flesta angreppen har skett utanför innerstaden. Ekarna som har blivit minst angripna växer ofta i miljöer med mycket natur och låg bebyggelse. I Nackareservatet har ekarna klarat sig ganska bra. De blev utsatta för malen år 2012 och 2013, men sedan dess har inga större angrepp observerats i reservatet. Ekarna i Nyckelviken, Alby naturreservat, på Djurgården samt längre österut i Värmdö kommun verkar också ha klarat sig bra. Påverkan Trots att angripna ekar ser ut att må dåligt, så verkar inte träden ta någon egentlig skada av Snedstreckad ekstyltmal. Även om bladen blir missfärgade så finns det gröna ytor kvar, som troligtvis räcker för att ekarna ska kunna bedriva fotosyntes. Dessutom faller inte bladen av efter angreppen, vilket tyder på att ekarna fortfarande kan använda dem. Ibland kan ekar växa ut nya skott med blad för att kompensera för skador från insekter, men detta har inte observerats i samband med malen. Ekar som har blivit angripna av skadedjur kan använda olika försvarsmekanismer. Ibland producerar bladen mycket tannin, ett ämne som gör växtmassan mer svårsmält för insekter. Detta kan leda till att insekterna får i sig mindre näring och att populationen minskar. På så sätt kan ekarna ibland själva reglera populationer av växtätande insekter. Om större ytor på bladen blir angripna under ett år jämfört med året innan så kan det vara ett tecken på att eken har aktiverat denna försvarsmetod. Insekten behöver nämligen äta extra mycket för att få i sig näring. Detta har dock inte uppmärksammats på ekar som har blivit angripna av Snedstreckad ekstyltmal, vilket tyder på att skadorna från malen inte är så märkvärdiga. Slutligen verkar pollenproduktionen hos ekar i Stockholm inte skilja sig så mycket mellan de senaste åren. Detta innebär antagligen att träden håller sig friska. Orsaker till populationsökning Det är troligt att populationen av Snedstreckad ekstyltmal har ökat pga. varmare vintrar. Enligt SMHI:s mätningar har lufttemperaturen i Stockholmsregionen varit några grader varmare under vintermånaderna de senaste 4 åren, jämfört med tidigare år. Varmare vintrar kan göra att malen lättare klarar övervintringen. Således är det fler malar som överlever och förökar sig varje år. Det verkar vara svårare för malen att etablera sig i miljöer som inte har påverkats mycket av människor, t.ex. naturreservat. Detta kan delvis bero på att det finns färre hus i sådana miljöer, vilket ger malen sämre övervintringsmöjligheter. Dessutom gynnas många av malens naturliga fiender av dessa miljöer. Nackareservatet har t.ex. gott om rovdjur som äter flygande insekter, bl.a. fladdermöss, trollsländor och fåglar.

3 (5) Det är också troligt att malens värsta fiender, parasitsteklarna, förekommer i större antal utanför bebyggda områden. Dessa steklar lägger sina ägg inuti ekstyltmalens larver, som är lätta byten då de inte förflyttar sig utanför blåsan på lövet. Andra lövminerande insekter är också utsatta för detta, ofta i så hög grad att parasitsteklarna reglerar dessa populationer naturligt. Steklarna behöver rik tillgång till nektar, vilket är lättare att hitta i naturliga miljöer. Studier har visat att parasitsteklar generellt har det svårt att etablera sig i miljöer som har förändrats mycket av människor. Detta kan förklara varför populationen av ekstyltmalar har ökat obehindrat i bebyggda områden. Framtiden Det är mycket troligt att populationen av Snedstreckad ekstyltmal kommer att minska med tiden, av naturliga skäl. Insekter kan ha massiva populationscykler, med väldigt stora bestånd vissa år och betydligt mindre andra år. Gällande ekstyltmalen kan man dra en parallell till Finland, där malen var livskraftig år 2000. Däremot var den rödlistad i Finland år 2010, och fanns i stort sett bara på Åland. I år, 2017, förekommer den tydligen överallt där det finns ekar i Finland. Alltså har den finska populationen fluktuerat över åren, och det är möjligt att något liknande sker här. En riktigt kall vinter skulle kunna slå ut många ekstyltmalar, men det är också sannolikt att det kommer bli fler parasitsteklar, som sedan kan reglera populationen. Då steklarna är beroende av sina värddjur, så kan de inte etablera sig ordentligt i ett område förrän malarna har gjort det. Nu finns det däremot många malar, och således bra möjligheter för steklarna att lägga sina ägg. Därför skulle man kunna vänta sig att se fler steklar och färre malar i framtiden. Åtgärder Om man själv vill bidra till att minska populationen ekstyltmalar så kan man hjälpa parasitsteklarna på traven lite. Det är framför allt Bracksteklar och Brokparasitsteklar som ger sig på ekstyltmalen, och de livnär sig mycket på nektar från flockblommiga växter. Man kan plantera ut dessa i närheten av sina ekar. Detta gör att steklarna inte behöver flyga långa sträckor mellan sina matställen och sina värddjur, och således blir själva parasiteringen mer effektiv. Några exempel på lämpliga växter är Hundkäx, Strätta och Hårkörvel. Man kan även odla morötter eller fänkål i sin trädgård. Utöver detta gynnas malens fiender framför allt av mer naturliga miljöer. Om man ser till att naturen i bebyggda områden länkas samman med naturområdena utanför, så ökar den biologiska mångfalden. Det kommer då förekomma fler arter som lever på malen, eller som konkurrerar med den. Man kan t.ex. spara blommor och högt gräs i utkanten av sin trädgård, undvika att använda bekämpningsmedel utomhus, samt se till att det finns buskar, blommor och annan vegetation runt omkring sina hus.

4 (5) Källor Naturhistoriska riksmuseet http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/a/acrocercops_brongniardella.html Brian Pitkin et al. http://www.ukflymines.co.uk/moths/acrocercops_brongniardella.php SMHI Öppna data http://opendata-catalog.smhi.se/explore/ Finska rödlistan 2010 http://www.ym.fi/fi- FI/Ajankohtaista/Julkaisut/Erillisjulkaisut/Suomen_lajien_uhanalaisuus Punainen_kir%2 84709%29 David V. Alford Pests of Ornamental Trees, Shrubs and Flowers: A Colour Handbook, Second Edition Alan A. Berryman What causes population cycles of forest Lepidoptera? Edward F. Connor och Melissa P. Taverner The evolution and adaptive significance of the leaf-mining habit Heloise Gibb och Dieter F. Hochuli Habitat fragmentation in an urban environment: large and small fragments support different arthropod assemblages M. A. Jervis, N. A. C. Kidd, M. G. Fitton, T. Huddleston och H. A. Dawah Flowervisiting by hymenopteran parasitoids Andreas Kruess och Teja Tscharntke Habitat Fragmentation, Species Loss, and Biological Control Personliga kommunikationer: - Marko Mutanen Uleåborgs universitet - Arne Anderberg Naturhistoriska riksmuseet - Agneta Ekebom Naturhistoriska riksmuseet - Viveca Jansson Värmdö kommun - Stefan Barthelson Tyresö kommun - Lars Heins, Jerker Idestam Almquist, Åsa Karlsson Lidingö stad - Anders Blomquist Stockholms stad - Henrik Niklasson Kungliga Djurgårdens förvaltning - Björn Embrén Trafikkontoret Studien Denna rapport är resultatet av en undersökning i samband med ett praktikarbete på Nacka kommun. Praktiken är utförd av en student på Stockholms Universitet.

Erik Lagerin Praktikant Enheten för drift- offentlig utemiljö 5 (5)