Kursplan Det sociala arbetets praktik II, 30 hp (SOC 7) Social Work Practice II, 30 ECTS Program Program hp Utbildningsnivå Kurskod Socionomprogram 210 hp--- Avancerad SKAGXX Kursens hp 30 Nivåklassificering Betygsskala Kursansvarig institution Beslutande organ AIN Väl godkänd, Godkänd, Underkänd Institutionen för socialvetenskap Institutionsstyrelsen Datum för fastställande 2017-06-20 Reviderad kursplan 2018-06-05 Reviderad litteraturlista 2018-06-05 Kursplan gäller från Höstterminen 2018 Gällande utbildningsplan Studietakt 2010-11-25 Heltid 1 (7)
Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till studier För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen vid socionomutbildningen, Institutionen för socialvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola, samt har genomgått kurs SOC6. Kursens plats i utbildningssystemet Kursen läses år 4 på avancerad nivå och ingår som obligatorisk kurs i socionomutbildningen vid Institutionen för socialvetenskap. Kursens lärandemål Studenten ska efter avslutad kurs kunna - identifiera olika formella och informella aktörers roll i välfärdens organisering, och speciellt former för brukar- och medborgarmedverkan, - urskilja sambanden mellan social tillit och välfärdens organisering i Sverige, Europa och i ett internationellt perspektiv, - förstå den mångskiftande karaktären hos mänskliga relationer med särskild tonvikt på den ojämlika/asymmetriska relationen brukare socialarbetare, - förklara metoder i socialt arbete med avseende på dess innehåll, målgrupp, teoretiska bakgrund och evidens, - relatera en enskild metod till dess organisatoriska sammanhang dess resurser, - kontrastera brukarens kunskaper och erfarenheter mot en given metod i socialt arbete, - värdera metoder i socialt arbete, - föreslå hur en given metod i socialt arbete kan utvecklas. Studenten skall efter avslutad kurs kunna - identifiera och relatera till de centrala bestämmelsefaktorerna för social välfärd, - visa på hur social tillit och brukarmedverkan kan ha betydelse för välfärdens organisering, - visa på hur begrepp som brukarmakt och intersektionalitet kan användas för att förändra det sociala arbetets organisering, - identifiera och kritiskt bearbeta etiska problemställningar i aktuella fall, - planera, organisera och praktiskt genomföra verksamhetsanalys och verksamhetsutveckling i det sociala arbetets praktik. Studenten ska efter genomgången kurs kunna - relatera de olika inriktningarna av välfärdens organisering till egna attityder och värderingar, - visa en förmåga att relatera egna attityder, värderingar och förhållningssätt till olika former för brukar och medborgarmedverkan, - identifiera etiska frågor relaterat till makt, brukarinflytande, kön, klass, etnicitet i socialt arbete, - relatera till kunskaper om maktförhållanden i analys av fallbeskrivningar i socialt arbete, - kritiskt granska eget förhållningssätt i förhållande till förändringsarbete och verksamhetsutveckling. Kursens innehåll Kursen, som läses på avancerad nivå, innehåller kunskaper i ämnesområdet socialt arbete och fördjupar kunskaperna och utvecklar färdigheterna ytterligare omkring metoder i socialt arbete. Andra centrala teman är etiska aspekter på det sociala arbetet, metoder för utvärdering och kvalitetsutveckling samt sambandet mellan socialpolitik och samhällsekonomi. Kursen rymmer även moment av personlig professionell utveckling i relation till den kommande yrkesrollen. Kursen består av fyra delkurser: Välfärdens organisering III, 7,5 hp (SOC71) understryker betydelsen av formella och informella aktörers roll i välfärdens organisering, kopplingen mellan socialpolitik och brukarmedverkan samt sambandet mellan socialpolitik och tillit. Här behandlas: - informella och formella välfärdsaktörer, - välfärdens organisering utifrån medborgar-, klient-, barn- och brukarperspektiv, - komparativa analyser av olika välfärdsmodeller med fokus på brukare och medborgare, - teorier kring social tillit och välfärdens organisering. 2 (7)
Metoder i socialt arbete II, 7,5 hp (SOC72) ger fördjupande kunskaper i metoder i socialt arbete. Sådana metoders innehåll, målgrupper, teoretiska bakgrund och evidens behandlas, liksom förutsättningarna i relation till vilka metoderna används: organisation, ekonomi, och erfarenhet. Brukares kunskap och erfarenhet uppmärksammas i detta fall särskilt. Då kursen ges på avancerad nivå diskuteras även (ut)värdering och utveckling av metoder i socialt arbete. Således behandlas: - metoders innehåll, målgrupper, teoretiska bakgrund och evidens, - organisation, ekonomi och erfarenhet som förutsättningar för metoder, - brukares kunskaper och erfarenheter i relation till metoder i socialt arbete, - (ut)värdering och utveckling av metoder i socialt arbete. Etiska perspektiv på sociala praktiker, 7,5 hp (SOC73) ger fördjupande kunskaper i etiska perspektiv, frågor och utmaningar som uppstår i professionellt socialt arbete där möten och relationer till brukaren är viktiga verktyg. Delkursen omfattar utöver etiska dilemman i verkliga fallbeskrivningar, innebörder av professionsetik i socialt arbete och reflektioner kring den egna professionsidentiteten. Här behandlas: - olika etiska perspektiv såsom konsekvensetik, pliktetik och dygdetik, - etiska svårigheter/dilemman i verkliga fallbeskrivningar från det sociala arbetets praktik, - professionsidentitet och professionsetik, - personlig, professionell utvecklingen i relation till den kommande yrkesrollen, - värderingsövningar. Verksamhetsanalys och professionsutveckling, 7,5 hp (SOC74) ger inblick och grundläggande färdigheter i valda utvärderings- och kvalitetsutvecklingsmetoder inom det sociala arbetets olika verksamhetsområden. Här behandlas: - teorier i kvalitetsutveckling och förändringsarbete, - teorier och metoder för utvärdering av olika verksamheter, - etiska perspektiv på projekt- och verksamhetsutveckling, - brukar-, klient och medborgarperspektiv. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och övningar. Studenten arbetar både enskilt och i grupp. Kursen har stöd genom nätbaserad lärplattform. Se vidare kursens studieguide. Kursens examinationsformer och betygssättning Examinationerna utgår ifrån kursens lärandemål. Varje delkurs betygsätts för sig. Delkursbetygen vägs därefter samman till ett betyg för hela kursen. Delkurs 1 Välfärdens organisering III, 7,5 hp Delkurs 1 examineras genom tre individuella inlämningsuppgifter och tre examinerande litteraturseminarier. Delkurs 2 Metoder i socialt arbete II, 7,5 hp Delkurs 2 examineras genom muntlig gruppredovisning, aktivt deltagande vid seminarium samt individuell skriftlig hemtentamen. Delkurs 3 Etiska perspektiv på sociala praktiker, 7,5 hp Delkurs 3 examineras genom muntlig gruppredovisning, aktivt deltagande vid föreläsningarna och litteraturseminarium, individuell skriftlig hemtentamen samt aktivt deltagande vid samtliga PPU-tillfällen med tillhörande individuell skriftlig inlämningsuppgift. Delkurs 4 Verksamhetsanalys och professionsutveckling, 7,5 hp Delkurs 4 examineras genom aktivt deltagande vid samtliga föreläsningar och seminarier samt individuell skriftlig hemtentamen. För detaljerad information om de olika examinationsformerna, se kursdokumentet Examinationsformer och lärandemål. 3 (7)
Antal examinationstillfällen för en student är begränsat till totalt fem. Två omprov erbjuds i nära anslutning till ordinarie examinationstillfälle. Vidare erbjuds examination vid ett senare uppsamlingstillfälle. Inom ett år efter kursens slut erbjuds ytterligare ett examinationstillfälle på samma kursinnehåll. Studenter som underkänts i moment kring PPU erbjuds ett ersättningstillfälle med tillhörande examination i nära anslutning till examinationstillfället. Inom ett år efter kursens slut erbjuds ytterligare ett examinationstillfälle på samma kursinnehåll. En student som underkänts två gånger på en examination på en kurs eller del av kurs har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta. Om studenten har ett giltigt beslut från högskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att utforma ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt. Kursbevis Student som har godkänt i kurs får på begäran kursbevis (SFS 2006: 1053). Kurslitteratur Se separat litteraturlista. Övergångsbestämmelser Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska studenten, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen. 4 (7)
Litteraturlista Björk, A. (2016). Evidence-based practice behind the scenes: How evidence in social work is used and produced. Stockholm: Stockholms universitet. Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Blennberger, E. (2017). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. (Ny, rev. utg.) Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Blom, B., Morén, S. & Nygren, L. (Red.), (2011). Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur & Kultur. Börjeson, B. & Börjeson, M (2015). Förstå socialt arbete. (3 rev. uppdat. uppl.) Malmö: Liber. Christoffersen, S. A. (Red.), (2007). Professionsetik. Malmö: Gleerups. Eliassi, B. (2015). Constructing cultural otherness within the Swedish welfare state: The case of social workers in Sweden, Qualitative Social Work, 14:4, 554-571. Grosse, J. (2017). Utvecklingen av ideella föreningars villkor: Civila samhällets villkor 2016 med fokus på ideella föreningar i utsatta områden. Stockholm: Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor Hammarén, M. (2005). Skriva en metod för reflektion. (2., uppl.) Stockholm: Santérus förlag. Karlsson, M. & Vamstad, J. (2018). New Deeds for New Needs: Civil Society Action against Poverty in Sweden, Voluntas, https://doi.org/10.1007/s11266-018-9964-3 Karlsson, M. & Oscarsson, L. (kommande). The Client as an Experiential Expert: a Theoretical Understanding of Client Roles in Evidence-Based Social Work Practice. Lindgren, L. (2006). Utvärderingsmonstret: kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg). Stockholm: Natur & kultur Power, M. (1999). The Audit Society: Rituals of Verification. Oxford: Oxford University Press Putnam, R. (2015). Our kids: The American dream in crisis. New York: Simon and Schuster. Putnam, R. (2007). E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century: The 2006 Johan Skytte Prize Lecture, Scandinavian Political Studies, 30:2, 137-174. Sallnäs, M. & Wiklund, S. (2018). Socialtjänstmarknaden: om marknadsorientering och konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen. Stockholm: Liber. Silfverberg, G. (2005). Ovisshetens etik. Nora: Nya Doxa. Socialstyrelsen (2001). Utan fast punkt. Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2007). Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Stolle, D. & Harell, A. (2013). Social Capital and Ethno-racial Diversity: Learning to Trust in an Immigrant Society, Political Studies, 61:1, 42-66 Sundell, K., (Red.), (2012). Att göra effektutvärderingar. Stockholm: Gothia förlag. Trägårdh, L. (Red.), (2007). State and Civil Society in Northern Europe: The Swedish Model Reconsidered. New York: Berghahn Books. Vamstad, J. (2015). Valfri välfärd: Ett medborgarperspektiv på den svenska välfärdsstaten. Lund: Arkiv förlag. Vedung, E. & Dahlberg, M. (2013). Demokrati och brukarutvärdering. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapliga artiklar tillkommer. 5 (7)
BILAGA: KURSLITTERATUR PER DELKURS, HT18 Delkurs 1 Välfärdens organisering III, 7,5 hp (SOC71) Eliassi, B. (2015). Constructing cultural otherness within the Swedish welfare state: The case of social workers in Sweden, in Qualitative Social Work, 14:4, 554-571. Grosse, J. (2017). Utvecklingen av ideella föreningars villkor: Civila samhällets villkor 2016 med fokus på ideella föreningar i utsatta områden. Stockholm: Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor. Karlsson, M. & Vamstad, J. (2018). New Deeds for New Needs: Civil Society Action against Poverty in Sweden, Voluntas, https://doi.org/10.1007/s11266-018-9964-3 Putnam, R. (2015). Our kids: The American dream in crisis. New York: Simon and Schuster Putnam, R. (2007). E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century: The 2006 Johan Skytte Prize Lecture, Scandinavian Political Studies, 30:2, 137-174. Sallnäs, M. & Wiklund, S. (2018). Socialtjänstmarknaden: om marknadsorientering och konkurrensutsättning av individ- och familjeomsorgen. Stockholm: Liber. Stolle, D. & Harell, A. (2013). Social Capital and Ethno-racial Diversity: Learning to Trust in an Immigrant Society, Political Studies, 61:1, 42-66 Trägårdh, L. (Red.), (2007). State and Civil Society in Northern Europe: The Swedish Model Reconsidered. New York: Berghahn Books. Vamstad, J. (2015). Valfri välfärd: Ett medborgarperspektiv på den svenska välfärdsstaten. Lund: Arkiv förlag. Delkurs 2 Metoder i socialt arbete II, 7,5 hp (SOC72) Björk, A. (2016). Evidence-based practice behind the scenes: How evidence in social work is used and produced. Stockholm: Stockholms universitet. Blom, B., Morén, S. & Nygren, L. (Red.), (2011). Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur & Kultur. Karlsson, M. & Oscarsson, L. (kommande). The Client as an Experiential Expert: a Theoretical Understanding of Client Roles in Evidence-Based Social Work Practice. Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.). Stockholm: Natur & kultur. Vetenskapliga artiklar tillkommer. Delkurs 3 Etiska perspektiv på sociala praktiker, 7,5 hp (SOC73) Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Blennberger, E. (2017). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. (Ny, rev. utg.) Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Börjeson, B. & Börjeson, M. (2015). Förstå socialt arbete. (3., rev. och uppdat. uppl) Malmö: Liber. Christoffersen, S. A. (Red.), (2017). Professionsetik (2. uppl.). Malmö: Gleerups. Hammarén, M. (2005). Skriva en metod för reflektion. (2., uppl.) Stockholm: Santérus förlag. Kyrklund, W. (1988) Om godheten. Stockholm: Alba. Ofstad, H. (2012). Vårt förakt för svaghet: nazismens normer och värderingar - och våra egna. (Ny utg.). Stockholm: Karneval. Silfverberg, G. (2005). Ovisshetens etik. Nora: Nya Doxa. 6 (7)
Socialstyrelsen (2001). Utan fast punkt. Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen. Delkurs 4 Verksamhetsanalys och professionsutveckling, 7,5 hp (SOC74) Blom, B., Morén, S. & Nygren, L. (Red.), (2011). Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur & Kultur. Lindgren, L. (2006). Utvärderingsmonstret: kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. Sundell, K. (Red.), (2012). Att göra effektutvärderingar. Stockholm: Gothia förlag. Power, M. (1999). Audit Society: Rituals of Verification. Oxford: Oxford University Press. Socialstyrelsen (2007). Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Vedung, E. & Dahlberg, M. (2013). Demokrati och brukarutvärdering. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapliga artiklar tillkommer. 7 (7)