Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Relevanta dokument
Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

TNS Sifos Anseendeindex för svenska lärosäten 2016 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex. Intresseorganisationer Johan Orbe

MYNDIGHETERNAS ANSEENDE 2018

MYNDIGHETERNAS ANSEENDE 2018

Kantar Sifos Anseendeindex Företag Göran Celander Jonathan Wennö

Anseendeindex Företag Göran Celander Jonathan Wennö

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Anseendeindex Företag 2015

ANSEENDET FÖR SVENSKA MYNDIGHETER Toivo Sjörén, Johan Orbe

Ta makten över ditt anseende. Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Kantar Sifos Anseendeindex Företag

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Svenska myndigheters anseende 2015

Anseendet och mediebilden ett samtal om kommunikativ effekt Sveriges lantbruksuniversitet TNS

Myndigheternas anseende och hur mediebilden påverkar allmänheten

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Företagens anseende i Sverige Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Myndigheternas anseende och hur mediebilden påverkar allmänheten

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Forskande och undervisande personal

Medeltal: Median: 2148

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Anseendeindex företag 2013

Anseendet och mediebilden ett samtal om kommunikativ effekt Sveriges lantbruksuniversitet TNS

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

SVERIGES UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEFÖRBUND STADGAR MEDLEMSFÖRTECKNING

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

ÅF-Barometern Stockholm Bilhandlares anseende i Stockholmsregionen 2012 TNS SIFO AB

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

behörighetsinformation på NyAwebben

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden

Hållbar utbildning vid LTU

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

REMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Sammanfattning fördelningsunderlag för 2011 Medelcitering index

Inte bara invandring driver väljare till SD. Om upplevelsen av respekt, inflytande och valuta för skatterna En undersökning av Kantar Sifo 2018

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten

Kursutbud Lärarlyftet II

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Fortsatt fler betalande studenter 2017

Lärosätenas indirekta kostnader

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Utlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

ETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH

Svensk författningssamling

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn ,

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

Transkript:

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Anseendeindex svenska lärosäten 2018 slutsatser och kommentarer Chalmers toppar för sjunde året i rad För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex för svenska lärosäten. Även i år ligger de i allmänhetens ögon forskningstunga, tekniska lärosätena och våra äldsta universitet stabilt i toppen. Chalmers har högst anseende följt av Kungliga Tekniska högskolan och Lunds universitet. I botten av rankingen ligger de regionala högskolorna. Eventuella jämförelser gör sig bäst mellan lärosäten med likartade förutsättningar. Karolinska Institutet fortsätter dala Från ett av landets högsta anseenden, med en toppnotering 2014 på 88 i anseendeindex, landar Karolinska Institutet i år på samma låga nivå som de minst kända lärosätena. Årets anseendeindex på 36 är 11 punkter lägre än i fjol. Mediebilden spelar en avgörande roll, som efterspelet och hanteringen av gästprofessor Paolo Macchiarini och nya rapporter om oredlighet i forskning men sannolikt även en namnsmitta som hänger ihop med den mediekritik som bygget av Nya Karolinska och Karolinska Universitetssjukhuset mött. Även om Karolinska Institutets anseende är fortsatt högt i internationella akademiska rankningar, är dess avtagande anseende hos den svenska allmänheten inte oviktigt. Den viktiga allmänheten och handlingsfriheten Ett högt anseende bland allmänheten bereder vägen till dem lärosätena vill nå: blivande studenter och medarbetare, beslutsfattare med budget och politisk makt. I år väger väljarnas röst tyngre än någonsin för de politiker som beslutar om inriktning och budget för utbildningsväsendet. Allmänhetens upplevelse påverkar därmed lärosätenas handlingsfrihet. Den är också frukten av lärosätenas tredje uppgift; att sprida kunskap och samverka med samhället. De som har svarat känner till lärosätet mer än bara till namnet men de har givetvis inte den fördjupade kännedom som studenter, forskare eller anställda har. Verksamheten kommer först Det finns ett starkt samband mellan kännedom och anseende för lärosäten. Förutom detta visar analysen att de generella faktorer som starkast driver anseendet för lärosätena är att de behöver upplevas vara framgångsrika, hålla hög klass, vara konkurrenskraftiga, bidrar till samhällsnytta och trovärdiga i media. Grunden för ett gott anseende är således en väl fungerande verksamhet. Det kommer alltid först. Men det krävs också en god förmåga att kommunicera lärosätets framgångar och fördelar. Det finns ingen naturlag som säger att allmänheten och andra intressenter känner till allt bra som görs vid landets lärosäten. Helt andra faktorer kan däremot driva ett specifikt lärosätes anseende. De har olika fördelar att lyfta fram och olika svagheter att bearbeta. Det lärosäte som så önskar har möjlighet till fördjupade och specifika analyser. Mediebilden och närstående utgör största kontaktytan I genomsnitt nås knappt fyra av tio av mediebilden och drygt fyra av tio hänvisar till vad nära och kära berättar om lärosätena. För de lärosäten där mediebilden utgör den största kunskapskällan finns en klar risk att anseendet drabbas relativt sett hårdare vid en kris. Samtidigt utgör redaktionella och sociala medier också en möjlighet för alla lärosäten att sprida de budskap som bevisligen har en starkare påverkan på anseendet. En undersökning av det här slaget ger många svar, men bidrar också till nya frågor som kan utveckla verksamheten. Vår förhoppning är att undersökningen över tid bidrar till en ökad kunskap hos våra lärosäten. Kantar Sifo, 22 augusti 2018 2

Årets ranking: Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 82 81 79 77 76 74 71 67 66 63 57 52 50 49 43 Snitt alla lärosäten: 62 38 36 31 24 3

Ett anseendeindex över 75 är ett högt anseende för lärosäten. 2018 stämmer det på följande: Chalmers tekniska högskola Kungliga Tekniska högskolan Lunds universitet Uppsala universitet Lunds tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm

Anseende mäter både känslomässig samhörighet och kompetens Fem frågor mäter tre områden och bygger ett robust index 1 Övergripande värdering Allmänt rykte Anseende 2 3 Personligt intryck Lita på Känslomässig samhörighet Anseendeindex 86 78 70 50 30 4 5 Kvalitet i utbildningar Framgång Lärosätets kompetens Total Org A Org B 5

Anseendeindex tre år i rad Karolinska Institutet fortsätter tappa 88 86 82 8586 818282 798180 777879 76 76 79 74 74 71 71 72 68 6765 68 666766 63 66 62 575658 59 52 54 50 47 5052 4947 46 48 47 43 40 42 42 38 36 2018 2017 2016 35 31 34 24 24 27 * Malmö universitet hette Malmö högskola före 2018. 6

Anseendeindex lärosäten 2012 2018, Kantar Sifo 100 80 70 60 50 40 30 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Chalmers tekniska högskola Kungliga Tekniska högskolan Karolinska Institutet Lunds universitet Lunds tekniska högskola Uppsala universitet Sveriges lantbruksuniversitet Kantar Sifos anseendeindex för lärosäten 7

Anseendeindex 2012 2018 100 80 70 60 50 40 30 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Handelshögskolan i Stockholm Göteborgs universitet Stockholms universitet 8

Anseendeindex 2012 2018 100 80 70 60 50 40 30 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Linnéuniversitetet Örebro universitet Karlstads universitet Mittuniversitetet Linköpings universitet Umeå universitet Luleå tekniska universitet 9

Anseendeindex 2012 2018 100 80 70 60 50 40 30 20 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Malmö universitet Mälardalens högskola Södertörns högskola * Malmö universitet hette Malmö högskola före 2018. 10

Attribut som analyseras i den fördjupade rapporten Drivkraften i respektive attribut kan skilja stort mellan olika lärosäten Ger ett sympatiskt intryck Är en organisation som jag beundrar och respekterar Är en organisation som håller vad den lovar Framstår som trovärdiga i media Särskiljer sig från andra universitet/högskolor Bidrar positivt till samhället Spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen Upprätthåller etik och moral Arbetar för en god miljö Erbjuder utbildning som studenterna verkligen har användning av Erbjuder utbildning som ger bra möjligheter till arbete efteråt Satsar på förnyelse och utveckling för att tillgodose studenternas bästa Har en framgångsrik forskning Får fram forskning som ger samhällsnytta Har en skicklig ledning Har forskare som syns Tänker och handlar långsiktigt Tar vara på de möjligheter och behov som finns att utveckla och driva studenternas intressen Är nyskapande och framtidsinriktade Det är känt och tydligt vad de håller på med Har en synlig och känd ledning Är bra på att berätta om sin verksamhet Framstår som en bra arbetsplats Har duktiga medarbetare Har en stark position inom olika utbildningsområden Hävdar sig i konkurrensen med andra universitet/högskolor Ligger i en attraktiv ort/region Har en bra bostadssituation på orten Går att få arbete senare i den ort eller region som universitet/högskola ligger Är ett framgångsrikt universitet/högskola Erbjuder stimulerande miljö vid sidan om studierna Lockar de bästa lärarna och forskarna Samverkar och samarbetar med andra aktörer i samhället Håller hög klass vid en internationell jämförelse Har bra samarbete mellan olika fakulteter Erbjuder utbildning som ökar möjligheten att jobba utomlands Har bra samarbete/koppling mellan grundutbildningar och forskning 11

Metod, urval och kontakt Anseendeindex svenska lärosäten 2018 Metod och urval Målgrupp: Allmänheten, 18-74 år Urvalsram: Allmänheten via Kantar Sifos Onlinepanel en slumpmässigt rekryterad panel Datainsamlingsmetod: webbaserad enkät Fältperiod: 2018-07-06 till 2018-07-18 Antal intervjuer 3 702 intervjuer (som sammanlagt gav 9 996 utvärderingar) Kännedomskrav: De som angett att de inte känner till lärosätet alls eller bara till namnet, har inte fått några följdfrågor om anseende. Kontakta gärna någon av oss om du vill veta mer Toivo Sjörén, opinionschef, toivo.sjoren@sifo.se, 0701-84 23 50 Jonathan Wennö, affärsområdeschef, jonathan.wenno@tns-sifo.se, 0709-83 95 74 12