Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand
Personer med tal- och språksvårigheter kan få svårt att göra sig förstådda 2
ca120 000 150 000 personer i Sverige beräknas ha grava tal- och språksvårigheter* Detta motsvarar över 27 000 personer i Stockholms län Beräkningar baserade på studier refererade i Beukelman & Mirenda (2013): 1,5% i Canada (Cossette & Dulcos, 2003), 1,4% i Storbritannien (Enderby & Philipp, 1986), 1,2% i Victoria, Australien (Bloomberg & Johnson, 1990). 3
Det finns hjälp att få för tal- och språksvårigheter En typ av hjälp är alternativa kommunikationssätt 4
Jag har ont i huvudet! 5
PC med tangentbordsanpassning i programvaran Grid 3 (Picomed) samt talsyntes. 6
Surfplatta med appen Widgit Go (Symbolbruket/Hargdata) samt talsyntes. 7
Tecken som alternativ kompletterande kommunikation/ tecken som stöd 8
A K K Alternativ och Kompletterande Kommunikation Ett samlingsnamn för olika metoder och hjälpmedel som kan användas av personer som inte kan prata tillräckligt bra för att kommunicera det de behöver. 9
Stephen Hawking 10
Varför får man tal- och språksvårigheter? Cerebral pares Downs syndrom Retts syndrom Andra syndrom Intellektuell funktionsnedsättning Autism Hjärnskador Medfödda muskelsjukdomar Stroke Förvärvad hjärnskada Demens Parkinsons sjukdom Multipel skleros ALS Andra neurologiska sjukdomar 11
Vad skulle du sakna om du inte kunde kommunicera? 12
Vad kommunicerar vi om? 13
Vad får det för konsekvenser att ha tal- och språksvårigheter? 14
Vad får det för konsekvenser att ha tal- och språksvårigheter? 15
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Det finns många andra kommunikationssätt! 16
Alla använder alternativa kommunikationssätt 17
Övning Vad skulle du göra om du inte kunde prata? 18
Vad är kommunikation? Ansiktsuttryck Gester Peka Ljud Skratt och skrik Att titta på saker och personer Teckna Skriva Tal Alla kommunicerar! 19
Olika sorters AKK 20
Kroppskommunikation Ansiktsuttryck Gester Peka Ljud Skratt och skrik Att titta på saker och personer 21
Exempel på kroppskommunikation Säga ja och nej genom att röra ögonen åt höger eller vänster Titta mot vattenkranen för att visa att man är törstig Ett barn som skrattar för att visa att det vill gunga mer Peka eller sträcka sig mot något man vill ha Göra en huvudrörelse för att signalera till sin assistent att man behöver något. 22
Alternativa kommunikationssätt för personer som kan läsa och skriva För personer som kan använda händerna Bokstavstavla Hämtad från Kommunikations- och dataresurscentret DART dart-gbg.org 23
Alternativa kommunikationssätt för personer som kan läsa och skriva För personer som kan använda händerna Tangentbord med talsyntes Lightwriter från Abilia 24
Alternativa kommunikationssätt för personer som kan läsa och skriva För personer som kan använda händerna App för textkommunikation med talsyntes och ordprediktion på mobiltelefon eller surfplatta Predictable (app från Funktionsverket) 25
Alternativa kommunikationssätt för personer som kan läsa och skriva För personer som kan använda händerna Papper och penna 26
Alternativa kommunikationssätt för personer som kan läsa och skriva För personer som inte kan använda händerna Skriva på dator med hjälp av t ex Ögonstyrning Skärmbilder från youtubeklippet Ögonstyrd dator i vardagen, producerad av Linköpings universitet. 27
Exempel på andra sätt att styra dator: Stephen Hawking 28
Alternativa kommunikationssätt för personer som kan läsa och skriva För personer som inte kan använda händerna Ögonpekningsram med bokstäver Hämtad från Kommunikations- och dataresurscentret DART: dart-gbg.org 29
Alternativa kommunikationssätt för personer som kan läsa och skriva För personer som inte kan använda händerna A? B? C? D? E? Bokstavering med en partner 30
Alternativa kommunikationssätt: bilder och symboler Pictobilder från Pictogram Bilder från ARASAAC Widgitbilder från Hargdata/Symbolbruket Bliss (Blissymbolics) Picture communication symbols (Meyer Johnson LLC) 31
Exempel på bliss 32
Olika sätt att använda bilder och symboler Bildkarta för en specifik situation 33
Olika sätt att använda bilder och symboler Bildkarta för specifik situation + generella bilder 34
Olika sätt att använda bilder och symboler Generell blisskarta 35
Papperskarta med blissymboler 36
Olika sätt att använda bilder och symboler Lösa bilder som lämnas över (PECS) 37
Olika sätt att använda bilder och symboler I kommunikationsböcker, till exempel PODD-böcker 38
Kommunikationsbok PODD (pragmatiskt organiserad dynamisk display) 39
Olika sätt att använda bilder och symboler Tillsammans med app till surfplatta, eller smart telefon 40
Olika sätt att använda bilder och symboler I en programvara till dator (som kan styras med t ex pekskärm, ögonstyrning eller med tryckkontakter) 41
Alternativa kommunikationssätt: tecken som AKK Tecken ur teckenspråket används tillsammans med tal Ofta tecknas nyckelord i en mening. Är inte samma sak som teckenspråk 42
Alternativa kommunikationssätt: mindre komplexa hjälpmedel Samtalsapparater med inspelningsbart tal En knapp Flera knappar Foton för att välja 43
AKK kan användas för olika saker För att uttrycka sig Istället för tal Tillsammans med tal För att förstå det andra säger 44
AKK för extra sårbara situationer Data- och kommunikationsresurscentret DART i Göteborg driver olika projekt för att öka användningen av AKK i olika verksamheter Sjukvården och tandvården 45
AKK för extra sårbara situationer Data- och kommunikationsresurscentret DART i Göteborg driver olika projekt för att öka användningen av AKK i olika verksamheter Verksamheter som möter nyanlända flyktingar Bild från kom-hit.se 46
AKK för extra sårbara situationer Data- och kommunikationsresurscentret DART i Göteborg driver olika projekt för att öka användningen av AKK i olika verksamheter För samtal om våld 47
Viktigt att veta om AKK 48
AKK hindrar inte talutvecklingen* Stödjer kommunikationen Minskar konsekvensen av tal/språksvårigheter För en del på kort sikt (talet kommer) För en del fortsätter AKK att vara det viktigaste kommunikationssättet *Källa: Binger, Berens, Kent-Walsh, & Taylor, 2008 49
Det räcker inte med ett tekniskt hjälpmedel Anpassning av hjälpmedlet Välja ut vilka ord som ska finnas Inträning av hjälpmedlet Stöd från personer runtomkring Kommunikationspartnern använder hjälpmedlet 50
AKK för barn Barn behöver lära sig AKK precis som de lär sig talat språk Man behöver se andra använda AKK för att själv lära sig. Det behövs en miljö där man aktivt arbetar med kommunikation och AKK! 51
Ta inte bort min röst! Ett AKK-sätt måste alltid finnas tillgängligt för användaren. Många användare behöver hjälp med att se till att hjälpmedlet är tillgängligt. 52
Hur kan jag få hjälp? 53
Kontakt med logoped En logoped kan bedöma om du skulle vara hjälpt av AKK och rekommedera vilket AKK-sätt som skulle kunna passa. Logopeden kan också ge stöd i anpassning och inträning av att använda AKK. Logopeder finns inom primärvården, habilteringen och rehabiliteringen. Man behöver remiss, t ex från vårdcentralen, skolhälsovården eller BVC. 54
Förskrivning av kommunikationshjälpmedel En del av de redskap som behövs för att använda AKK kan förskrivas som hjälpmedel. Förskrivaren kan t ex vara en logoped. Kommunikationshjälpmedel i Stockholms län provas ut på och distribueras av KommSyn (hjälpmedelscentral för kommunikations- och synhjälpmedel) 55
Titta på och prova på AKK Stockholms center för kommunikativt och kognitivt stöd StoCKK Visningsverksamhet med Öppet hus på Sabbatsbergs sjukhus 56
Hur kan jag hjälpa personer som behöver AKK? 57
Film: Om bemötande 58
Samtalsråd 1 Prata med personen som använder AKK, inte över huvudet på honom eller henne Förutsätt att personen förstår och vill uttrycka sig Fråga efter kommunikationshjälpmedel om personen inte tar fram dem själv. Prata inte barnsligt om personen inte är ett litet barn. Sätt dig ner Ge tid och visa att du har tid Vänta, så att personen har tid att svara Stå ut med att det blir tyst Var uppmärksam på hela kommunikationen: ljud, kroppsspråk, AKK 59
Samtalsråd 2 Var tydlig med när du inte förstår Man behöver ofta ställa frågor, men se till att det inte blir för mycket Prova att säga berätta mer istället för att fråga Prova öppna frågor istället för slutna Minska frågor som du redan vet svaret på Bekräfta det personen säger genom att upprepa ord för ord, sammanfatta och bekräfta att du förstått rätt. Kommunicera om hur personen vill att du agerar som samtalspartner 60
Webresurser Dart kommunikations- och dataresurscenter: dart-gbg.org Stockholms center för kommunikativt och kognitivt stöd: habilitering.se/stockk Information om AKK och flerspråkighet: takkforspraket.se Göra eget bildstöd: bildstod.se Kommunikationsstöd i vårdsituationer: kom-hit.se Bilder som stöd i samtal om våld: bildsamt.se 61
Tack! 62
Webresurser Dart kommunikations- och dataresurscenter: dart-gbg.org Stockholms center för kommunikativt och kognitivt stöd: habilitering.se/stockk Information om AKK och flerspråkighet: takkforspraket.se Göra eget bildstöd: bildstod.se Kommunikationsstöd i vårdsituationer: kom-hit.se Bilder som stöd i samtal om våld: bildsamt.se 63