Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Relevanta dokument
Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Information om FK Sida 1

Funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga


Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

DOM Meddelad i Stockholm

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Försäkringskassan Sverige

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Frukostmöte 12 oktober syftar till att skapa förståelse och acceptans för varandras uppdrag och kompetens

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Vad ska ett läkarutlåtande för sjukersättning innehålla?

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Vi är Försäkringskassan

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

ICF och läkarintyg

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK Sida 1

Svar på regeringsuppdrag

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Försäkringskassan i Värmland

93 miljarder. 88 miljarder. 78 miljarder

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

8. Utredning av rätten till sjukpenning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Sid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Försäkringskassans vision

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Hel eller del av sjukpenning och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete Samsjuklighet; RIKSREVISIONEN RiR 2009:07

Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Legala aspekter kring nyanländas och nysvenskars ohälsa. Ziad Yanes Specialist i psykiatri Konsultläkare

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Ändra till startrubrik

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

DOM Meddelad i Jönköping

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Innehållsförteckning. 1 Bakgrund och omfattning Syfte och grundläggande förutsättningar Kvalitet, åtagande och rutiner...

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Transkript:

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Disposition 1.Sjukdomsbegreppet, DFA kedja, FMU 2.Läkarintyg 3.Praktisk övning 4.Rast 5.Sjukersättning 6.Praktisk övning Sid 2 Månad 20xx Presentationstitel

Sjukdomsbegreppet, DFA-kedja Sid 3 Månad 20xx Presentationstitel

Hur började det? Den 5 december 1761 kunde man i Göteborgska Magasinet läsa att Sjuk- och Begrafnings-Hjelps och Understöd-Cassan hade startat. Det var Sveriges första öppna sjukkassa. Initiativtagare var snörmakare Christoffer Reimers. Sid 4 Månad 20xx Presentationstitel

Försäkringsmedicin Sid 5 Månad 20xx Presentationstitel

Sjukdomsbegreppet Vad är sjukdom? Sid 6 Månad 20xx Presentationstitel

Sjukdomsbegreppet torde såsom sjukdom kunna betecknas varje onormalt kropps- eller själstillstånd vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen Försäkringskassan ser det ur ett annat perspektiv Sjukdom i ett försäkringsmedicinskt sammanhang är förknippat med sjukdomens konsekvenser för funktionsförmågan, något som i många fall kan vara mycket svårt att bedöma. Bl.a. inverkar individens egen uppfattning om sjukdomen och dess effekter på t.ex. arbetsförmågan. Sid 7 Månad 20xx Presentationstitel

Sjukdomsbegreppet Är ohälsa = sjukdom? Är sjukdom = rätt till sjukfrånvaro/sjukskrivning? Kan sjukskrivning orsaka skada/sjukdom? Sid 8 Månad 20xx Presentationstitel

Vad är ej medicinsk grund? Vid bedömning av om sjukdom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, sociala och liknande förhållanden ( Renodling av systemen enligt lag 1995) Sid 9 Månad 20xx Presentationstitel

Läkarens roll två stolar.. Patientens stöd: skall utreda, behandla och lindra Objektiv part: skall förmedla ett objektivt underlag i intyg skall förmedla och avge välgrundade bedömningar i utlåtanden Sid 10 Månad 20xx Presentationstitel

Intyg och Utlåtanden Intyg: Intygande av sakförhållanden, utan bedömning eller förslag till åtgärd. Skyldighet att utfärda intyg på begäran av patienten. (Patientdatalagen 2008:355; SOSFS 2005:29) Utlåtande: Bedömning av förhållandens inverkan på en viss situation t.ex. på arbetsoförmåga. Skyldighet på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet. Ingen lagreglerad skyldighet för läkare att utfärda på begäran av patienten. (Patientsäkerhetslagen 2008:355; SOSFS 2005:29)

Patientdatalagen Läkaren är inte skyldig att (PDL 2008:355) sjukskriva om han/hon inte 16 Den som enligt 3 är skyldig att föra patientjournal anser det ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården befogat (Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling) Man är alltså skyldig att yttra sig om vård och behandling men inte att göra några bedömningar Sid 12 Månad 20xx Presentationstitel

DFA 2.Diagnos: Trasig glödlampa 4.Funktionsnedsättning: Lyset fungerar inte 5.Aktivitetsbegränsning: Ser inte att köra i mörker Sid 13 Månad 20xx Presentationstitel

Läkarintyg 2. Diagnos/Sjukdom 4. Funktionsnedsättning på organnivå Ingångskriteriet i försäkringen, enligt svensk definition 5. Aktivitetsbegränsning och resurser på individnivå Medicinsk bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom Läkaren, samt slutligen FK Sid 14 Månad 20xx Presentationstitel

Diagnos: Föreligger sjukdom? Diagnos enligt ICD-10? Funktionsnedsättning: Kan man av handlingarna bedöma art och grad av individens funktionsnedsättning? Är funktionsnedsättningarna en förväntad följd av D? Aktivitetsbegränsning: Kan man av handlingarna bedöma art och grad av individens aktivitetsbegränsning? Är aktivitetsbegränsningarna en förväntad följd av D F? :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Är Arbetsoförmågan en förväntad följd av D F A? Sid 15 Månad 20xx Presentationstitel

Funktionsnedsättning rörelseorgan Gradera! Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta (tryckömhet, rörelsesmärta) Sid 16 Månad 20xx Presentationstitel

Aktivitetsbegränsning rörelseorganen Att ändra kroppsställning Att bibehålla kroppsställning Att lyfta armarna ovan axelhöjd Att gå med eller utan hjälpmedel Att lyfta Att stå framåtböjd Att sitta Att utföra finmotoriskt arbete med händerna Sid 17 Månad 20xx Presentationstitel

Funktionsnedsättning psykisk sjukdom/kognitiva funktioner Gradera! Kan inte hålla en röd tråd i samtalet (koncentrationssvårigheter) MMT/MMSE; 5-sakstest (minnessvårigheter) Ger ett håglöst intryck (trötthet) Psykomotoriskt orolig (ångest) Nedstämd (depression) Sid 18 Månad 20xx Presentationstitel

Aktivitetsbegränsning psykisk sjukdom/kognitiv nedsättning Att vara uppmärksam Att lära nytt, förstå instruktioner Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift Att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift Sid 19 Månad 20xx Presentationstitel

DFA-kedjan - Beskrivning av Individen Diagnos (Fält 2 i LI) Anger vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen. (Fält 4 i LI) Beskriver och graderar konsekvenserna av den funktionsnedsättning som sjukdomen ger på individnivå. (Fält 5 i LI) Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Exempel: Depression Observerade undersökningsfynd. Svårt att hålla röd tråd, klarar ej 3-sakstest, håglöst intryck, nedstämd. En deprimerad person kan ha mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner. Eller påbörja, genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra psykologiska krav. Akut lumbago Nedsatt rörlighet i ländryggen eller smärtande rörlighet i ländryggen. Vid akut lumbago kan det vara att ändra kroppsställning, att behålla en kroppsställning, lyfta, stå framåtböjd, vrida eller sitta. Sid 20 Månad 20xx Presentationstitel

När blir någon arbetsoförmögen? När blir någon arbetsförmögen? Sid 21 Månad 20xx Presentationstitel

FMU Försäkringsmedicinska utredningar Sid 22 Månad 20xx Presentationstitel

Praktiskt exempel sjukpenning Sid 23 Månad 20xx Presentationstitel

Sid 24 Månad 20xx Presentationstitel Sjukersättning

Sjukersättning vad kan ni tänka på/hur tänker handläggaren på Försäkringskassan? Sid 25 Månad 20xx Presentationstitel

Grundprinciper Två parallella spår Medicinskt Arbetsförmåga Sid 26 Månad 20xx Presentationstitel

Sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Avser hela arbetsmarknaden Rehabiliteringsmöjligheter uttömda Kan ges i kvartsnivåer Sid 27 Månad 20xx Presentationstitel

Grundprinciper Medicinskt Ska grunda sig på medicinska underlag där de funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar som sjukdomen medför klart framgår. Ska så långt möjligt och rimligt utgå från objektiva fynd, tester och observationer. Sid 28 Månad 20xx Presentationstitel

Grundprinciper Underlaget måste ge en tydlig bild av den medicinska prognosen. Är behandlings-och rehabiliterings-åtgärder uttömda? Sid 29 Månad 20xx Presentationstitel

Grundprinciper Arbetsförmåga, två ställningstagande Är den försäkrades arbetsförmåga nedsatt i samtliga arbeten på arbetsmarknaden? Om så är fallet, tar man ställning till om nedsättningen kan anses stadigvarande. Sid 30 Månad 20xx Presentationstitel

Är arbetsförmågan stadigvarande nedsatt? 5 steg Sid 31 Månad 20xx Presentationstitel

Steg 1 Är arbetsförmågan nedsatt i samtliga arbeten som förekommer på arbetsmarknaden? Om svaret blir ja ska du gå vidare. Sid 32 Månad 20xx Presentationstitel

Steg 2 Finns det generell kunskap om den medicinska prognosen som ger stöd för att arbetsförmågan kommer att förbättras inom överskådlig framtid? Om svaret blir nej ska du gå vidare. Sid 33 Månad 20xx Presentationstitel

Steg 3 Finns det utredning i det enskilda fallet om den medicinska prognosen som talar för att det medicinska tillståndet kommer att förbättras inom överskådlig framtid? Om svaret blir nej ska du gå vidare. Sid 34 Månad 20xx Presentationstitel

Steg 4 Finns det medicinska behandlings-eller rehabiliteringsmetoder som inom överskådlig framtid kan förbättra arbetsförmågan? Om medicinska behandlings-och rehabiliteringsmöjligheter är i det närmaste obefintliga inom överskådlig tid ska du gå vidare. Sid 35 Månad 20xx Presentationstitel

Steg 5 Finns det arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som inom överskådlig framtid kan förbättra arbetsförmågan? Denna del ska PHL själv bedöma. Om nej kan man anse att det föreligger stadigvarande nedsättning. Sid 36 Månad 20xx Presentationstitel

Praktiskt exempel sjukersättning Sid 37 Månad 20xx Presentationstitel

Slut Frågor? Sid 38 Månad 20xx Presentationstitel