PROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf

Relevanta dokument
Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Kalkstenstäkt i Skövde

Grundvattenmätteknik I

Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet

Kalkstenstäkt i Skövde

HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Robust vattenförsörjningssystem Stöten Nollalternativet

Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

RAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum:

Bilaga F6. Provpumpningsrapport. Stockholms Framtida Avloppsrening

SSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

Redogörelse av grundvattennivån i glaukonitsandsakviferen kring Kristianstad

Detaljplan söder om Ullas Lyckas väg, Kållered Mölndals Stad Teknisk PM Hydrogeologi Reviderad:

RAPPORT. Teknisk beskrivning Töllsjö befintliga vattentäkt BOLLEBYGDS KOMMUN GBG VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT

DOM Stockholm

Bakgrund till mötet

DOM Stockholm

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

E-POST KOMPLETTERANDE MODELLERING AV PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENNIVÅER TILL FÖLJD AV UTÖKAD TÄKTVERKSAMHET I VÅMB

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Version I KROKOM KOMMUN LAXSJÖ FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR LAXSJÖS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

SÖDERGÅRDEN, TYRESÖ Grundvattenutredning för planerade flerbostadshus Upprättad av: Daniel Elala Granskad av: Sofia Gröhn

KROKOM KOMMUN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR FÖLLINGES GRUNDVATTENTÄKT

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

PM Geoteknik. Kv Kabeln Sundbybergs stad Beställare: Diligentia Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Ann-Christine Källeskog

TEKNISK BESKRIVNING FÖR: Samrådshandling vattenverksamhet Väg 622 Landafors Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Ansökan

Version I KROKOM KOMMUN RÖRVATTNET FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÖRVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr

TILLSTÅNDSANSÖKAN AVSEENDE GRUNDVATTENUTTAG FÖR HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN

1(16) KROKOMS KOMMUN ALSEN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR ALSENS GRUNDVATTENTÄKT. Projekt nr Östersund

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

SAMRÅDSUNDERLAG. Blankaholms dricksvattenförsörjning VÄSTERVIK MILJÖ OCH ENERGI AB JÖNKÖPING PROCESSANLÄGGNINGAR UNDERLAG FÖR SAMRÅD

1. Ett samhälle har en dygnsförbrukning av vatten enligt följande tabell:

Kristianstads kommuns vattenförsörjning är baserad på grundvatten Grundvatten som resurs Skydd och hushållning Grundvatten Historik

Västlänken och Olskroken planskildhet PM TRV 2016/3151. Robin Borgström MPU02-50GT _Bilaga 3. Karl Persson _ MPU 02 1 (27)

UPPDRAGSLEDARE. Jens Termén UPPRÄTTAD AV. Petra Nordling

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för ansökan om tillstånd till vattenverksamhet för Hällingsjö vattentäkt, Härryda kommun. Sweco Environment AB

03FS 1997:9 Utkom från trycket den 6 mars 1997

Förslag till vattenskyddsområde för vattentäkterna Hällevik, Hörvik, Lindskog, Mjällby-Ljunga och Nogersund

ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL VATTENVERKSAMHET

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö Upprättad av: Anders Rydberg

TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR UTTAG AV BERGGRUNDVATTEN FÖR VATTENFÖRSÖRJNING

Saltvatteninträngning Kristianstadsslätten

MIKE SHE för Kristianstadslätten

Brytning av kalksten på Bunge Ducker 1:64 -Kompletterande synpunkter

Förprojektering Smedby 6:1

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

K 491. Grundvattenmagasinet. Trosa Källvreten. Sune Rurling. Gnesta. Sund Vagnhärad

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

DOM Stockholm

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Skyddsområden för grundvattentäkter

Station Triangelns hydrogeologiska egenskaper

ÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING VENNGARN 1:

Lagring av vatten för att möta vattenbrist i kustnära områden

RAPPORT. Fårö REGION GOTLAND TN 2017/2865 JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ YTTRANDE ÖVER HYDROGEOLOGISKA UTREDNINGAR

Underlag för samråd. Högestads & Christinehofs Förvaltnings AB. Torup bevattning. Malmö

REVIDERING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN

K 503. Grundvattenmagasinet. Storegården. Andreas Klar. Skede. Holsbybrunn. Sjunnen. Vetlanda

Hydrogeologisk utredning för avgränsning av vattenskyddsområde

Ljunganåsen Tuna Nedansjö

Förutsättningar för djupinfiltration av ytvatten från Ivösjön till Kristianstadbassängen

Örebro kommun. Mogetorpsprojektet MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

1(16) KROKOMS KOMMUN BAKVATTNET FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT. Projekt nr Östersund

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 2/ Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad

Bedömning av grundvattentillgång för enskild vattenförsörjning i Uppsala län Calle Hjerne, Johan Öhman, Bo Thunholm, Eva Jirner & Jakob Nisell

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

BILAGA 2. Roma vattentäkt REGION GOTLAND JÖNKÖPING VATTEN OCH MILJÖ TEKNISK BESKRIVNING UPPDRAGSNUMMER

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

FÖRSLAG MKB JORDFALLS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ

Version I KROKOM KOMMUN RÖTVIKEN FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR RÖTVIKENS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

MV0192. Deltentamen i markfysik Lycka till!

PM Geoteknik Kolkajen-Ropsten

9. Grundvatten av god kvalitet

Version I KROKOM KOMMUN HÄGGSJÖVIK FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR HÄGGSJÖVIKS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr

Gamla Uppsala järnvägsutbyggnad

SÖLVESBORGS ENERGI & VATTEN AB TORSÖ VATTENTÄKT HYDROGEOLOGISK RAPPORT

Transkript:

PROVPUMPNING Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf 2013-01-25

Varför provpumpar man en brunn? Hur mycket vatten går att ta ut momentant och långsiktigt? Hur är vattnets kvalitet? Är det risk för förändringar? Går det att ta ut så mycket vatten som jag vill utan att negativt påverka någon/något? Vågar jag göra en långsiktig investering i vattenverk och ledningsnät med aktuell vattentäkt som försörjningskälla? Krav på utredning för att legalisera uttag

Troligen kollade man källflödet i Zaghouan under mer än några dagar innan man byggde 13 mils akvedukten till Kartago.. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:aqueduct_of_zaghouan_interior.jpg Källa: http://looklex.com/tunisia/oudna05.htm Källa: http://looklex.com/tunisia/oudna05.htm

Vad gäller/krävs generellt och vad gäller speciellt inom (bl a) Kristianstadsslätten, vid provpumpning och utvärdering, enligt gängse metoder? Homogen och isotrop akvifär med horisontell undre begränsning Oändlig horisontell utsträckning Konstant tjocklek på akvifären Uttagsbrunnen täcker in hela akviferens djup Ursprunglig tryckyta hos grundvattnet är horisontell Konstant pumpkapacitet Läckande sluten akvifär (huvudsakligen) Läckaget sker genom en tätare horisont från ett angränsande vattenförande magasin (över- eller underlagrande) där trycket förutsätts vara konstant, oavsett de flöden som läckaget medför I vilken grad är ovanstående villkor uppfyllda?

Villkor/förutsättningar Homogen? Nja, kanske, sett över begränsade delområden Isotrop? Nej, knappast Oändlig utsträckning och konstant tjocklek Njä Fullkomlig brunn? Sällan men kanske ibland Horisontell grundvattenyta och konstant flöde Nja Tryckytan i angränsande akvifär opåverkad av läckaget till huvudakvifären? Nej - dock svårt att avgöra/klarlägga om pumptiden är kort

Provpumpning i sluten akvifär med läckage

Några saker av intresse/betydelse Läckagekoefficienten K /b (s -1 ) och tillgången på ytligt vatten i perspektiv mot grundvattenbildningen Variationer i mäktighet samt hydrauliska gränser är uttaget i balans med läckaget inom beräknat influensområde, eller är det något annat som ger en utplanande avsänkningskurva? Anisotropi K V < K H både i glaukoniten och kalkstenen Kan grundvattenmodellen över Kristianstadsslätten användas som dataunderlag, exempelvis för att hämta läckagekoefficienter eller andra parametrar ifrån?

Provpumpning i sluten akvifär med läckage

Betydelsen av att pumpa och observera på samma nivå

Många veckors hårt arbete för en Theiskurva

Inverkan av långsiktiga trender under en provpumpning (observationer i övre magasinet)

LÄCKAGEKOEFFICIENTEN (tätande lagrets K-värde/tjockleken) Ett normalt värde på läckagekoefficienten inom Kristianstadsslätten ligger kring 1*10-9 s -1 En av många möjliga kombinationer som ger detta strömningsmotstånd är ex vis ett 10 m tjockt lager av märgel-artad kalksten med ett K- värde på 10-8 m/s. Om grundvattennivån ovanför detta kalkstenslager ligger 1 m högre än grundvattentrycket i glaukonitsanden så är det årliga läckaget ca 30 mm. Om grundvattentrycket sänks med 1 m i glaukoniten, genom ex vis vattenuttag, så ökar det årliga läckaget till ca 60 mm om denna mängd finns att tillgå i det ytliga grundvattenmagasinet. Om den effektiva porositeten i det ytliga magasinet antas vara ca 5 % ( rimligt värde i icke helt ytnära morän) så ger 60 mm avtappning av vatten en grundvattensänkning på ca 1,2 m! (ovanför det tätande lagret) Det vill till att vara aktsam med magnituden på läckagekoefficienten så att det inte råkar bli 12 m avsänkning istället!

Läckage eller någonting annat? Tid (log) Avsänkning (lin) Positiv hydraulisk gräns eller läckage?

Användning av data från numeriska modeller? Oändligt antal parameterkombinationer (Kv, Kh och S för varje cell) vid en modell med ex vis ett 1000-tal celler. Genomförd kalibrering och verifiering behöver inte innebära att modellens parametrar i enskilda lager eller områden överensstämmer med verkligheten. Kh Kv S

Slutligen: Tillräckligt långa, samt tillräckligt och riktigt instrumenterade, provpumpningar för att rätt förstå vad provpumpningskurvorna visar Glöm inte bort fortlöpande vattenanalyser bl a som stöd för utvärderingen! Vi behöver få bättre koll på grundvattenbildningen och läckaget kanske genom 18 O/ 16 O analyser i det ytliga grundvattenmagasinet? Tack!