Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons

Relevanta dokument
Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Markavvattning i skogen

Körskador som inte syns på ytan vad händer egentligen i marken?

1

Synpunkter på Skogsstyrelsens Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn avseende dikesrensning och skyddsdikning (Dnr 2014/2973)

Forest regeneration in Sweden

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

WAMBAF God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvaliteten i Östersjöområdet. Sammanfattning på svenska

WAMBAF - God praxis vid dikesrensning för att skydda vattenkvalitet i Östersjöområdet

Vägar till ett hållbart torvbruk

Identifiering av diken och planeringsunderlag

Examensarbeten 2018:3

Identifiering av diken och planeringsunderlag

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hydroteknisk och hydrologisk utredning av planerad våtmarksrestaurering i Brötarna

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Skogsdikning och hänsynsåtgärder för vatten i Östersjöländerna - Befintlig kunskap, metoder och behov av utveckling

Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Kontinuerligt Skogsbruk

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Kartläggning av dikade skogbevuxna torvmarker

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Förord. Alnarp Juni Henrik Carlsson

Avvattning från produktionsperspektiv i Finland. Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf , Uppsala

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Water Profile för den svenska skogsindustrin

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN

WAMBAF. Water Management in Baltic Forests. Eller Vad finns i vattnet som inte skall vara där, och hur jobbar vårt projekt för att få bort det?

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Rapport Kunskapssammanställning skogsbruk på torvmark. Andreas Drott

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Produktionshöjande åtgärder

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

TEACHING AND LECTURING

Det idealiska systemet för virkesodling

Efterbehandling av torvtäkter

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

Sammanställning över fastigheten

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum:

Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige

Tillförsel av aska på dikad torvmark

Forskningsinformation Strategier och. prestationer. Biblioteksrådet, Mälardalens högskola 9:e mars 2017

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

KSLA-seminarium 2010

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner

Kaliumgödsling på torvmark effekt på tillväxten hos planterade granar (Picea abies)

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Sammanställning över fastigheten

Arealer för skogsgödsling med träaska och torvaska på organogena jordar i Sverige

Bilaga I - Ramschema för Jägmästarprogrammet läsåret 2020/2021

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Privata skogsägares kunskap om dikning på skogsmark

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Plantering av plantor med frysta substratklumpar

Hur skriva och granska uppsats?

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Referenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0

Sammanställning över fastigheten

Skötselmetoder för intensivodling av skog

I korta drag. Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2016 Costs and revenues for measures in large-scale forestry in 2016

Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Slutrapport för projekt Mark-/växtodling LÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV DRÄNERING PÅ GRÖDANS ETABLERING, SKÖRD OCH MARKBÖRDIGHET

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Tillväxt på gran och tall efter dikesrensning i Jönköpings län Growth of Norway spruce and Scots pine trees after ditch cleansing in Jönköping county

Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök -

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden.

Sammanställning över fastigheten

Stående virkesförråd i Sverige

Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet. Future Forests

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Transkript:

Behov av dikesrensning och trädens tillväxtrespons Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Ulf Sikström SkogD

Hur fastställa behov av DR? Vill uppnå: Grundvattennivå ca 30 40 cm från markytan Nivån, dess varaktighet och säsongen har betydelse Finns ingen enkel visuell fältmetod för att avgöra: Vattenförhållanden i marken Dikenas funktion Betydelse för trädtillväxt Endast bedöma diken Risk överskatta behovet Flera faktorer att beakta: Diken Bestånd Marktyp

Diken / Markfuktighet Diken avstånd och djup Dikenas funktion förändras Kompaktering av torv Vegetation och slam Tid sedan dikning 20 30 år (10 50 år) GVN nära markytan under tillväxtsäsongen? Mindre än ca 30 cm

Beståndet (1) Ökad tillväxt efter nydikning? Finland: > 1,5 m 3 /ha, år (Dikningsbonitet torvmark; Hånell 1988)

Beståndet (2) Vatten- och näringstillgång (Brække 1983)

Beståndet (4) Samband virkesförråd och GVN (Laine 1986, Ahti and Hökkä 2016, Sarkkola m.fl. 2010) Gränsvärde ca 150 m 3 per ha Beståndstyp Trädslag Virkesegenskaper Grundvattennivå, cm Beståndsvolym, m 3 /ha (Sarkkola m.fl. 2010) 110 m 3 /ha 390 m 3 /ha

Vattenbalans årsvärden Svartberget Nederbörd Avdunstning + Transpiration 600 mm 300 mm (50 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Svartberget, Vindeln, Västerbottens inland. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 300 mm (50 %) Avrinning

Vattenbalans årsvärden Kindla Nederbörd Avdunstning + Transpiration 900 mm 450 mm (50 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Kindla, Guldsmedshyttan,Bergslagen. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 450 mm (50 %) Avrinning

Vattenbalans årsvärden Aneboda Nederbörd Avdunstning + Transpiration 750 mm 470 mm (63 %) Ungefärliga långtidsmedeltal i gammal granskog (>100 år). Data från Aneboda, Lammhult, Småländska höglandet. (Stefan Löfgren, pers. medd.) 280 mm (37 %) Avrinning

Vattenbalans: juni sept (2007 2011) Nederbörd Avdunstning + Transpiration Nederbörd Avdunstning + Transpiration 250 mm 119 % 270 mm 58 % S Finland N Finland Minskat lager ( 25 %) Oförändrat lager ( 1 %) Avrinning (6 %) Avrinning (43 %) (Sarkkola m.fl. 2013)

Marktyp Torv humifieringsgrad Mineraljord textur Näringstillgång (Brække 1983)

DR Effekt på GVN Gallringsskog: ca 5 10 cm (30 40 cm) Föryngringsavverkning: ex. på 40 cm Förändringen beror på: GVN innan DR Avverkningsuttag Markens förmåga att leda vatten (hydraulisk konduktivitet)

DR Effekt på tillväxt 0,5 1,5 (1,8) m 3 /ha och år under 15 20 år Experiment (12 st); Survey data; Modellering Främst tall på torvmark Virkesförråd 20 150 m 3 /ha

DR Studie Skogforsk 14 bestånd (survey data) Tall och gran Mineraljord och torvmark T16 T29 m; G16 G38 m Virkesförråd 65 390 m 3 /ha 7 34 år efter DR

Föryngringsavverkning Inga publicerade tillväxtdata efter DR!

Behov och tillväxt sammanfattning Tillväxteffekt av tidigare dikning? GVM närmare markytan än 30 40 cm? Virkesförråd mindre än ca 150 m 3 per ha? Störst nytta tidigt under omloppstiden

Referenser Ahti E., Hökkä H. 2006. Effects of the growth and volume of Scots pine stands on the level of the water table on peat in central Finland. Proceedings of an international conference on hydrology and management of forested wetlands. April 8 12 2006, New Bern, North Carolina, s. 309 315. Ahti E., Päivänen J. 1997. Response of stand growth and water table level to maintenance of ditch networks within forest drainage areas. I: Trettin C.C., Jurgensen M.F., Grigal D.F., Gale M., Jeglum J. (eds.). Northern forested wetlands: ecology and management, chapter 32. CRC Press Inc., Lewis Publishers, USA, s. 449 457. Ahtikoski A., Kojola S., Hökkä H., Penttilä T. (2008). Ditch network maintenance in peatland forest as a private investment: short- and long-term effects on financial performance at stand level. Mires and Peat 3(3). 11 p. http://mires-and-peat.net/pages/volumes/map03/map0303.php. Ahtikoski A., Salminen H., Hökkä H., Kojola S., Penttilä T. 2012. Optimizing stand management on peatlands: the case of northern Finland. Canadian Journal of Forest Research 42: 247 259. http://dx.doi.org/10.1139/x11-174. Brække F.H. 1983. Gjødsling på skog av torvmark. Norsk Skogsbruk 11: 9 12. Heikurainen L. 1967. On the influence of cutting on the water economy of drained peatlands. Acta Forestalia Fennica 82(2): 1 45. Hånell B. 1984. Post-drainage forest productivity of peatlands in Sweden. Canadian Journal of Forest Research 18(11): 1443 1456. http://dx.doi.org/10.1139/x88-223. Hökkä H., Alenius V., Salminen H. 2000. Kunnostusojitustarpeen ennustaminen ojitusalueilla. [Predicting the need for ditch network maintenance in drained peatland sites in Finland]. Suo - Mires and Peat 51(1): 1 10. Koivusalo H., Ahti E., Laurn A., Kokkonen T., Karvonen T., Nevalainen R., Finér L. 2008. Impacts of ditch cleaning on hydrological processes in a drained peatland forest. Hydrology and Earth System Sciences 12: 1211 1227. http://dx.doi.org/10.5194/hess-12-1211-2008. Laine J. 1986. Kuivatustekniikan, kuivatussyvyyden ja puuston kasvun välisiä vuorosuhteita 25 vuotta vanhoilla ojitusalueilla. [Interrelationships among ditching technique, ditching depth, and tree stand growth in 25 years old forest drainage areas]. Tutkimussopimushankkeen Metsäojitettujen soiden ekologia loppuraportti. Helsinki. 24 p. [In Finnish]. Lauhanen R., Piiroinen M.-L., Penttilä T., Kolehmainen E. 1998. Kunnostusojitustarpeen arviointi Pohjois-Suomessa. [Evaluation of the need for ditch network maintenance in northern Finland]. Suo 49(3): 101 112. [In Finnish with English summary]. Lundin L. 1979. Kalhuggningens inverkan på markvattenhalt och grundvattennivån. SLU, Inst. f. Skoglig Marklära. Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära. 35 p. ISBN 9157603308. Päivänen J. 1973. Hydraulic conductivity and water retention in peat soils. Acta Forestalia Fennica 129. 70 p. Päivänen J., Hånell B. 2012. Peatland ecology and forestry a sound approach. University of Helsinki Department of Forest Sciences Publications 3: 1 267. ISBN 978-952- 10-4531-8. Päivanen J., Sarkkola S. 2000. The effect of thinning and ditch network maintenance on the water table level in a Scots pine stand on peat soil. Suo 51(3): 131 138. Sarkkola S., Hökkä H., Koivusalo H., Nieminen M., Ahti E., Päivänen J., Laine J. 2010. Role of tree stand evapotranspiration in maintaining satisfactory drainage conditions in drained peatlands. Canadian Journal of Forest Research 40: 1485 1496. http://dx.doi.org/10.1139/x10-084. Sarkkola S., Hökkä H., Ahti E., Koivusalo H., Nieminen M. 2012. Depth of water table prior to ditch network maintenance is a key factor for tree growth response. Scandinavian Journal of Forest Research 27: 649 658. http://dx.doi.org/10.1080/02827581.2012.689004. Sikström, U., Hökkä, H. 2016. Interactions between soil water conditions and forest stands in boreal forests with implications for ditch network maintenance. Silva Fennica vol. 50 no. 1 article id 1416. http://dx.doi.org/10.14214/sf.1416

skogforsk@skogforsk.se 018-18 85 00