Budgetunderlag

Budgetunderlag 2018 2020 Ett medicinskt universitet

(Dnr 1-801/2016) OMSLAGSBILDEN Ett interaktivt visualiseringsbord är ett nytt pedagogiskt hjälpmedel vid KI som tillåter studenter att tillsammans med lärare vrida, vända och skära i digitala patientfall för att studera människokroppens anatomi. Verktyget ersätter inte undervisning på donerade kroppar, men är ett värdefullt komplement. Hugo Zeberg, universitetsadjunkt och Björn Meister, professor vid institutionen för neurovetenskap, studerar njurens mikroskopiska struktur tillsammans med Li Arlert och André Hermansson, läkarstuderande. Foto: Erik Cronberg.

Innehållsförteckning 1. Uppdrag, vision och mål... 5 2. Strategiska utmaningar... 5 2.1 Samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvård... 5 2.2 Infrastruktur... 5 2.3 Samverkan och innovation... 6 3. Förutsättningar insatser och behov... 6 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 7 3.2 Infrastruktur... 10 3.3 Samverkan och innovation... 12 3.4 Övrigt... 13 4. Ekonomisk utveckling 2018 2020... 15 4.1 Karolinska Institutets ekonomiska utveckling, tabell 1... 15 4.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tabell 2... 18 4.3 Forskning och utbildning på forskarnivå, tabell 3... 18 4.4 Investeringar i anläggningstillgångar, tabell 4... 19 4.5 Verksamhetsinvesteringar, tabell 5... 20 4.6 Särskild information om investeringar, tabell 5A... 20 4.7 Lokalförsörjning, tabell 6... 20 4.8 Avgiftsbelagd verksamhet, tabell 7... 21 Tabellbilaga... 22 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 3

Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 Sammanfattning av förslag för perioden 2018 2020. Karolinska Institutet föreslår: Resurser till utbildning på grundnivå och avancerad nivå: Höjt takbelopp motsvarande 600 helårsplatser Höjda ersättningsnivåer per utbildningsplats Resurser till forskning: Höjt forskningsanslag Förändring av regelverk: Ökade beslutsbefogenheter Forskarassistent förlängs till sex år 4 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

1. Uppdrag, vision och mål Karolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Detta sker genom att utbilda och förse samhället med kvalificerad personal inom de flesta hälsoprofessionerna. För att tillgodose yrkesverksammas behov av kompetensutveckling och därmed höja kvaliteten i verksamheten, erbjuder KI vidareutbildning i samverkan med vårdgivare. Målet är att KI:s utbildningar är forskningsanknutna, håller hög kvalitet, är efterfrågade och internationellt erkända. KI utbildar också kompetenta forskare för framtida verksamhet inom akademi och näringsliv såväl som för kvalificerade funktioner i det omgivande samhället. En doktorsexamen från KI ska vara ett nationellt och internationellt erkänt kvalitetsbevis. KI:s forskning ska nå vetenskapliga genombrott som ger nya perspektiv på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Forskningen ska också leda till innovationer och praktisk tillämpning inom hälso- och sjukvård och andra organisationer av betydelse för människors hälsa. KI ska vara en drivkraft i en modern universitetssjukvård och aktivt medverka till en konkurrenskraftig Life Science-industri i Sverige. 2. Strategiska utmaningar Med en övergripande strävan mot hög kvalitet inom utbildning och forskning, har KI att möta såväl externa samhälleliga utmaningar som interna utmaningar (struktur, funktion, styrning och prioritering inom givna resurser). De största utmaningarna är - att möta samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvård, utan tillskott av ytterligare resurser, - att finansiera nya och avancerade lärande- och forskningsmiljöer, - att utveckla nya former för samverkan med en hälso- och sjukvård i förändring samt - att utveckla den innovationsstödjande verksamheten, inklusive samverkan med näringslivet. 2.1 Samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvård Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har inte följt den allmänna pris- och löneutvecklingen sedan ersättningssystemet infördes. Detta påverkar kvaliteteten i utbildningen negativt. Takbeloppets nuvarande storlek gör det svårt för KI att möta samhällets behov av utbildad personal inom hälso- och sjukvården. Att relativt stora delar dessutom är öronmärkta för vissa yrkesutbildningar innebär att möjligheten till omprioritering är begränsad. 2.2 Infrastruktur För att skapa stimulerande och attraktiva miljöer både inom utbildning och forskning behöver KI moderniseras med nya avancerade forsknings- och lärandemiljöer. KI:s IT-stöd för lärare och studenter behöver också utvecklas. KI måste bidra till utvecklingen av en sammanhållen informatikstruktur, det vill säga tekniker för att koppla samman till exempel biobanksdata, patientjournaler och befolkningsdata. Den typen av information finns idag ofta i flera olika system inom forskning och hälso- och sjukvård. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 5

Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper, Swetox, som bildades år 2014 och där elva svenska universitet ingår, är en plattform för samverkan inom forskning och utbildning om kemikalier, hälsa och miljö. Swetox samverkar med berörda nationella och internationella aktörer, universitet, myndigheter och företag. Enheten för toxikologiska vetenskaper (ETV), organiserad och finansierad av KI, koordinerar verksamheten vid Swetox. KI:s finansiering av ETV, totalt 50 miljoner kronor, upphör efter 2018 vilket äventyrar den fortsatta verksamheten. 2.3 Samverkan och innovation Ett väl fungerande samspel mellan forskning, utbildning och hälso- och sjukvård är grundläggande för utvecklingen av hälso- och sjukvården, men också för framgångsrik forskning och utbildning. De genomgripande förändringarna i Stockholms hälso- och sjukvård har försvårat detta samspel och forskningens och utbildningens behov har inte tillgodosetts fullt ut. Ett viktigt inslag i universitetssjukvården är den organiserade samverkan som förutsätts ske på olika nivåer mellan sjukvårdshuvudmannen och universitetet. I denna direkta samverkan ingår inte företrädare för privat driven hälso- och sjukvård. Det är till exempel inte möjligt att placera förenade anställningar i privat hälso- och sjukvård, befattningar som är av grundläggande betydelse för samspelet mellan klinisk forskning, utbildning och hälso- och sjukvårdens utveckling. Behovet av nya innovationsprocesser inom hälsoområdet är stort samtidigt som utvecklingstiden inom den medicinska delen är lång jämfört med till exempel det tekniska området. Förutsättningarna för innovationer har förändrats tillgången på riskkapital för att stödja den så viktiga vidareutvecklingen av forskarnas upptäckter i tidig fas, är begränsad. Lärarundantaget innebär både en möjlighet (för forskaren) och en begränsning (för lärosätet). Utmaningen uppstår särskilt i gränssnittet mot internationella aktörer som har annan lagstiftning. Incitamenten för forskare vid lärosäten att ägna sig åt innovationsverksamhet behöver tydliggöras och stärkas. 3. Förutsättningar insatser och behov Karolinska Institutet föreslår: Höjt takbelopp motsvarande 600 helårsplatser Höjda ersättningsnivåer per utbildningsplats Höjt forskningsanslag Forskarassistent förlängs till sex år Ökade beslutsbefogenheter 6 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbud och finansiering KI har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Flertalet av KI:s program leder till en yrkesexamen inom hälso- och sjukvård. KI strävar efter att bibehålla bredden i utbildningsutbudet det är en av lärosätets största styrkor som ger förutsättningar att svara mot samhällets behov av kompetens inom området. Utbudet förändras mycket lite mellan åren. Detta beror till stor del på att huvuddelen av utbudet är i programform och inom områden där behovet av utbildad arbetskraft generellt är stort, vilket innebär att omprioriteringar är svåra att göra. Prioriteringar och avvägningar i utbudet, inklusive fördelning mellan programutbildningar och fristående kurser, baseras på studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och efterfrågan samt KI:s förutsättningar att erbjuda utbildningen. Tidigare år, när nedskärningar i utbudet varit nödvändiga, har minskningar framför allt gjorts vad gäller antalet fristående kurser. Programmen erbjuds framför allt som campusutbildning, medan fristående kurser oftare ges i distansform. I och med att programmen ofta innehåller verksamhetsförlagd utbildning kan de inte i sin helhet ges på distans. Utvecklingen och expansionen av utbudet av utbildningar på engelska har gjorts i långsam takt för att säkra kvaliteten och långsiktigheten i programmen. Lärosätets bedömning är att det internationella utbudet nu går att vidareutveckla väsentligt för att ännu bättre svara mot samhällets behov både nationellt och globalt. Konsekvenser vid oförändrat takbelopp och bibehållna ersättningsnivåer Dimensioneringen av dagens utbud på KI är på ett par års sikt i nivå med takbeloppet. Detta innebär att det inte finns utrymme för utveckling av nya utbildningar eller utökning av befintliga utan att göra omprioriteringar, vilket enligt vad som redovisas ovan är svårt. KI har tidigare år haft en viss överproduktion, men underproducerade 2015 och 2016. Troligen kommer även utfallet för 2017 att vara under takbeloppet. Då en stor andel av takbeloppet är öronmärkt för specifika utbildningsuppdrag, är det svårt att göra kortsiktiga förändringar för att till exempel kompensera för avhopp på ett program, då detta ofta kräver långsiktiga förändringar i form av lärarresurser med mera. KI har med oro noterat att en allt större andel av antagna studenter inte påbörjar sin utbildning samt att avhoppen ökar, något som försvårar planeringen. KI kommer att utreda vilka åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med detta problem. Den återkommande negativa rapporteringen om arbetsförhållanden och arbetsvillkor inom sjukvården kan vara en delförklaring till utvecklingen. KI kan sannolikt därför bara till viss del hantera frågan på egen hand. Ökningen av antalet platser på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna kommer att kunna genomföras, men det kommer att ta längre tid än planerat. Utbyggnaden av barnmorskeprogrammet kommer dock inte att kunna genomföras med det aviserade antalet Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 7

platser framför allt på grund av platsbrist i den verksamhetsförlagda utbildningen i Stockholm. Behoven av vidareutbildning för sjuksköterskor och barnmorskor är mycket stora. I den mån de öronmärkta medlen inte kan användas för avsedd utbyggnad vill KI i stället disponera dem för denna typ av vidareutbildning. Det är därför viktigt att KI får behålla anslagen som avser utbyggnad av vissa utbildningar, även om målen för dessa inte nås. Hälso- och sjukvårdens behov av kvalificerad personal är stort inom flera områden. Aktuella arbetsmarknadsprognoser visar att allt fler av de professioner som KI utbildar nu är bristyrken, eller att de gått från ett överskott till balans. Bland bristyrken återfinns, förutom sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker, numera även till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, tandhygienister och optiker. Med bibehållet takbelopp kan KI inte möta samhällets behov av dessa professioner. Ett antal av KI:s program är relativt små, vilket innebär att de är dyrare per student att bedriva. Urholkning av anslagen sedan nuvarande ersättningssystem infördes 1993 kan leda till att KI framöver inte längre kan erbjuda dessa program. Det finns inte utrymme inom takbeloppet att utöka dem med fler platser, något som är nödvändigt för att göra dem långsiktigt ekonomiskt hållbara. Även här rör det sig om utbildningar som arbetsmarknaden och samhället har stort behov av, till exempel audionomer och logopeder. Urholkningen av utbildningsanslaget påverkar även kvaliteten i utbildningarna. Såväl andelen lärarledd undervisning som omfattningen på den verksamhetsförlagda utbildningen och möjligheten att erbjuda moderna lärandemiljöer påverkas. Inom yrkesutbildningar, som dominerar vid KI, är möjligheten för studenten att öva praktiska moment mycket viktig, något som kräver omfattande lärarledd undervisning i små grupper. KI anser därför att ersättningsnivåerna per helårsstudent och helårsprestation behöver höjas. Möjligheter vid höjt takbelopp KI skulle med ett höjt takbelopp där ökningen inte är öronmärkt kunna bygga ut utbildningar inom bristyrken samt utöka de program som idag är små. KI skulle även långsiktigt kunna utöka antalet fristående kurser, för att i högre utsträckning kunna erbjuda vidareutbildning för redan yrkesverksamma. Efterfrågan på de magister- och masterprogram som erbjuds på engelska är mycket stor, både från svenska och internationella studenter, men KI:s utbud är idag relativt litet. Ett utökat utbud inom dessa områden skulle bidra till att öka KI:s internationalisering och samverkan med det omgivande samhället samt hjälpa till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det kan till exempel handla om att utveckla nya utbildningar inom Life-Science-området för att bland annat möta industrins behov av kvalificerad arbetskraft. Ett förändrat sjukdomspanorama, både i Sverige och internationellt, gör att det även finns ett stort behov av utbildningar till exempel med inriktning mot levnadsvanor och hälsa, skadeförebyggande arbete, äldres hälsa och hälsoinsatser vid katastrofer. 8 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

Att kunna utvidga utbildningen på avancerad nivå är även viktigt för att öka övergången till forskarutbildning och därmed, i förlängningen, förbättra tillgången på lärare som kan utbilda kommande generationers studenter. Förstärkning av forskningsanknytning och lärarnas kompetens KI har en omfattande forskningsverksamhet och därmed goda förutsättningar för en stark forskningsanknytning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Inom ett antal huvudområden finns dock behov av fler statsanslagsfinansierade läraranställningar på professors- och lektorsnivå. Särskilt viktigt är att öka antalet så kallade förenade anställningar både inom utbildning och forskning i den kliniska verksamheten. Lärarna på KI ska, i möjligaste mån, vara forskningsaktiva och på ett pedagogiskt sätt förmedla ett vetenskapligt förhållningssätt till studenterna. I syfte att säkra forskningsanknytningen avsätter KI särskilda medel för utbildningens forskningsanknytning. Sedan 2016 avsätts dessutom särskilda forskningsanknytningsmedel för lärare med ledningsuppdrag. Syftet är att göra dessa uppdrag mer attraktiva och öka möjligheten för lärare med sådana uppdrag att meritera sig. Det finns dock fortfarande områden inom vilka KI ytterligare skulle behöva stärka utbildningens forskningsanknytning. En åtgärd för att stärka forskningsanknytningen i den kliniska miljön är att öka resurserna till de kliniska forskarskolorna. De färdiga doktorerna kan senare knytas till KI som lärare inom verksamhetsförlagd utbildning. Nämnda satsningar, som i delar kräver förstärkning av anslaget för forskning och utbildning, kommer ytterligare att utveckla KI:s utbildningar i positiv riktning. Internationalisering Samtliga studenter vid KI ska ges goda förutsättningar för att kunna verka på en global arbetsmarknad. Trots insatser ökar inte studentutbytet i den takt som KI önskar. KI har därför intensifierat arbetet med internationalisering på hemmaplan, bland annat genom att integrera globala hälsofrågor i utbildningarna. Det senaste året har Migrationsverkets handläggningstider vad gäller förlängning av uppehållstillstånd ökat betydligt. Detta har skapat stora problem och lett till att ett antal studieavgiftsstudenter inte kunnat genomföra sitt examensarbete utomlands alternativt åka på studentutbyte. Detta problem riskerar att försämra KI:s, och andra svenska universitets, konkurrenskraft och begränsa möjligheterna till ökad internationalisering. Det är därför viktigt att detta problem åtgärdas skyndsamt. Lärosätena har gemensamt, genom SUHF, lyft frågan med Migrationsverket. Utökade medel för prov efter läkares allmäntjänstgöring, (AT-provet) Karolinska Institutet ansvarar tillsammans med övriga medicinska fakulteter för prov efter läkares allmäntjänstgöring (AT-prov). KI ansvarar för administration av provet. Den modernisering och digitalisering som provet genomgick under 2012 och 2013 har lett till högre kvalitet och effektivisering av genomförande och rättning. Den har dock också medfört Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 9

betydligt högre kostnader i form av till exempel skrivsalar med datorutrustning och hög säkerhet. Antalet skrivande på AT-provet har ökat år från år som en konsekvens av att Sveriges läkarutbildningar byggs ut. Sedan 2013 har antalet skrivande ökat med cirka 25 procent. I och med att även Örebro universitet numera ger läkarutbildning, kommer antalet skrivande ytterligare att öka. Verksamheten har under ett antal år uppvisat underskott och om inte anslaget ökas, kommer KI att behöva begränsa antalet skrivande per år. KI äskar om en förstärkning på en miljon kronor (anslag 2:65, ap 18). 3.2 Infrastruktur Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Arbetet med att modernisera KI:s lärandemiljöer fortgår. KI anser att detta är nödvändigt för att kunna rekrytera och behålla de bästa nationella och internationella studenterna. Det handlar till exempel om att utveckla digitala verktyg som kan användas i undervisningen och att utveckla pedagogiken så att digitala lärandeplattformar och lärarledd undervisning används optimalt. Det handlar även om att modernisera lärandeplattformar och skrivsalar, så att examinationer kan genomföras digitalt, något som ökar rättssäkerheten och minskar risken för fusk. Många av KI:s utbildningar bedrivs delvis utanför universitetets lokaler och det är viktigt att även dessa lärandemiljöer är attraktiva. Satsningar har redan gjorts inom såväl sjukhusen som primärvården, men det är viktigt att de kliniska lärandemiljöerna utvecklas ytterligare. Detta sker i samverkan mellan KI och SLL. Målet är att merparten av KI:s egna utbildningsmiljöer, inklusive IT-stöd, ska vara upprustade vid utgången av 2018. Ett modernt IT-stöd är dock resurskrävande och kostnaderna är svåra att rymma inom ramen för anslaget. Forskning Lärosätets två campusområden präglas för närvarande av kraftig expansion och snabb utveckling. De storskaliga miljöer som växer fram skapar goda villkor för gränsöverskridande samarbeten. Nya faciliteter ställer emellertid också krav på investeringar i ny vetenskaplig utrustning. Lärosätets ekonomiska förutsättningar att utrusta de nya miljöerna kommer delvis att styra i vilken grad vi kan utnyttja vår forskningspotential. Allt färre forskningsfinansiärer ställer dock numera resurser till förfogande för infrastrukturella satsningar. Detta i kombination med att KI för närvarande befinner sig i sin mest omfattande strukturomvandling under de senaste 60 70 åren, ställer stora krav på ett internt prioriteringsarbete. Detta arbete har redan inletts. Behoven av att på nationell nivå samordna uppbyggnad, drift och utnyttjande av avancerade forskningsinfrastrukturer ökar. KI tar ett betydande ansvar på det medicinska området och erbjuder idag ett stort antal gemensamma infrastrukturer inom bland annat imaging, 10 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

biostatistik och biobanking. KI välkomnar därför de aviserade höjda basanslagen för forskning. Höjningarna motsvarar dock inte det ökade ansvar som enligt den senaste forskningspolitiska propositionen kommer att åläggas lärosätena vad gäller de nationella infrastrukturerna. Med ett ytterligare förstärkt basanslag för investeringar i avancerad vetenskaplig utrustning skulle KI kunna ta ett utökat ansvar för nationella, gemensamma infrastrukturer som skulle gagna såväl regional som nationell medicinsk forskning. KI anser emellertid att andra aktörer än universiteten och Vetenskapsrådet, i större utsträckning än idag, måste bidra till finansiering av nya nationella infrastrukturer. Lärosätenas och sjukvårdens användning av stora datamängder (big data) inklusive patientgenererade data, ställer allt större krav på datasäkerhet. Sofistikerad informatik bör hanteras på central nivå inom lärosätet och inte som idag, ofta på projektnivå. KI har som ambition att ligga i framkant i denna utveckling och är därför i starkt behov av att kunna erbjuda en samordnad och professionell funktion för innovativ informationsteknik. Forskningens kvalitet, transparens och effektivitet skulle kunna höjas genom kraftfulla investeringar i digitala verktyg för till exempel datainsamling, redovisning, säker arkivering och tillståndshantering. På det här området kommer det Nya Karolinska sjukhuset att skapa unika möjligheter till modern och nydanande forskning. Swetox Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox) är en gemensam infrastruktur där elva svenska universitet ingår i ett nationellt samarbete, Swetox-konsortiet. Enheten för toxikologiska vetenskaper, ETV som är en del av KI har den koordinerande rollen inom konsortiet. Karolinska Institutet bidrar under fem år, till och med 2018, till finansiering av ETV. Därefter har lärosätet inga möjligheter att bidra med ekonomiskt stöd i samma omfattning som tidigare. Utan ny finansiering från och med 2019 kommer en avveckling av ETV att bli nödvändig. Det riskerar i förlängningen också Swetox fortsatta verksamhet. En avveckling av den struktur som byggts upp genom Swetox skulle drabba såväl KI som landet i övrigt. Till exempel skulle samarbetet mellan Swetox och SciLifeLab en central infrastruktur inom molekylära biovetenskaper som idag möjliggör nya sätt att analysera miljögifters påverkan på människor och djur, upphöra. Detta innebär att möjligheten att etablera världsledande forskning på området riskerar att gå förlorad. Sverige riskerar att tappa position när det gäller starka forskningsområden som kemikalier, miljö och hälsa. Styrkan i gemensamma ansökningar inom och utanför EU skulle minska. En långsiktig finansiering av Swetox skulle utgöra en värdefull investering i svensk forskningsinfrastruktur. KI ser mot bakgrund av detta ett stort och angeläget behov av att kommande års forskningsanslag utökas med riktade resurser för att på så sätt möjliggöra att verksamheten vid Swetox kan drivas vidare. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 11

3.3 Samverkan och innovation Införandet av ett nytt regionalt ALF-avtal 2016 ger KI möjligheter att, inom såväl utbildning som forskning, fördjupa relationerna till hälso- och sjukvården i Stockholms län. Detta sker bland annat genom den nya samverkansorganisation som tillskapats. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Stora delar av KI:s utbildning bedrivs i en klinisk miljö. Samverkan med Stockholms läns landsting utgör således en helt nödvändig del i KI:s fortsatta utvecklingsarbete. Det nya vårdlandskapet innebär en utmaning för de verksamhetsförlagda delarna av våra utbildningar, inte minst när det gäller att forskningsanknyta dessa delar av utbildningen. Det finns ett stort behov av att i det nya vårdlandskapet säkerställa att det i tillräcklig omfattning finns lärandemiljöer som möjliggör interprofessionellt lärande samt kliniska träningsmiljöer. Forskning och utbildning på forskarnivå Interaktioner med det omgivande samhället är en förutsättning för att kunna bedriva en framgångsrik utbildning och forskning. Karolinska Institutet samverkar med såväl hälso- och sjukvården som med andra lärosäten samt internationella organisationer och ledande universitet. Mer än hälften av KI:s forskning bedrivs i den kliniska miljön. Samverkan med den landstingsdrivna verksamheten utgör således en helt nödvändig del i KI:s fortsatta utvecklingsarbete. För att KI:s forskning även fortsättningsvis ska kunna bidra till svensk sjukvårds positiva utveckling, är det nödvändigt att samarbetsformerna anpassas till det nya vårdlandskapet. Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen aviserat att fördelningen av de statliga forskningsanslagen bör innehålla incitament för samverkan. Karolinska Institutet vill framhålla vikten av att dessa incitament, om de implementeras, utformas så att modellen speglar lärosätenas totala samverkan. Inom forskarutbildningen på KI görs strategiska satsningar för att ytterligare tydliggöra och stärka inslag om innovationer och entreprenörskap för lärosätets doktorander. Allmänvetenskapliga kurser i innovation och entreprenörskap erbjuds och det anordnas workshops för ansvariga för KI:s forskarutbildningsprogram. Under 2017 startar en nordisk hälsoinnovatörsskola som KI deltar i. Skolan syftar bland annat till att utrusta doktorander och postdoktorer inom hälso- och sjukvård med kunskaper för att kunna starta nya företag baserade på deras forskningsidéer. Alla dessa insatser ställer stora krav på de administrativa stödfunktionerna. Karolinska Institutet menar här att innovationssystemen behöver resurssättas ytterligare. I vissa fall saknas den kritiska massan i innovationsverksamheten vilket innebär att nödvändiga insatser blir förhållandevis dyra. Karolinska Institutet efterlyser därför en nationell samordning av innovationsverksamheten en motsvarighet till det som finns för nationella forskningsinfrastrukturer. Att kunna samordna uppbyggnad och drift av stödstrukturer för den medicinska innovationsverksamheten skulle, enligt KI, gagna Sverige ur ett europeiskt och 12 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

globalt konkurrensperspektiv. Genom att samordna, och därmed effektivisera, gemensamma stödfunktioner skulle inte bara KI kunna få bättre utväxling av en förhållandevis liten volym innovationsverksamhet utan hela medicinska forskningssverige skulle gynnas. 3.4 Övrigt Ökade beslutsbefogenheter KI:s forskning ska nå vetenskapliga genombrott och leda till innovationer och praktisk tillämpning i hälso- och sjukvården, såväl nationellt som internationellt. Våra utbildningar ska ha hög attraktionskraft både i Sverige och i resten av världen. Med ökade frihetsgrader har KI bättre möjligheter att uppnå detta. KI anser därför att lärosätena inom ramen för myndighetsformen bör få utökade beslutsbefogenheter i enlighet med rapporten från april 2015: Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten, från Stockholm Uppsala universitetsnätverk (SUUN). Det gäller till exempel rätten att ta emot och fritt förfoga över donationsmedel etablera och bedriva verksamhet internationellt och för detta kunna använda begränsade delar av anslagsfinansieringen utanför landets gränser. Fritt förfoga över donationsmedel Donationer utgör betydelsefulla förstärkningar av lärosätenas verksamhet. Möjligheterna att ta emot donationer behöver dock förbättras, särskilt när det gäller att ta emot fast egendom. Sådana donationer tillfaller primärt staten genom Akademiska Hus AB och inte det individuella lärosätet. Detta ligger inte alltid i linje med donatorernas avsikt, vilket kan förhindra betydelsefulla donationer på utbildnings- och forskningsområdet. Enligt 5 donationsförordningen får en donation inte tas emot om den skulle medföra ett ökat behov av medel från statsbudgeten, eller om donationen är förenad med villkor som strider mot någon bestämmelse i nämnda förordning. En strikt tolkning av denna skrivning försvårar möjligheterna att ta emot vissa donationer. KI anser att det borde finnas visst utrymme för att använda befintliga statliga anslag inom de ramar som beslutats för ändamålet, så länge lärosätet fullgör sina uppgifter. Enligt 6 donationsförordningen krävs regeringens medgivande för att kunna ta emot en donation, bland annat vad gäller fast egendom, aktier, rätt till patent eller när det finns förbehåll om att egendom inte får avyttras. Denna beslutsordning komplicerar donationsprocessen, vilket i sin tur kan resultera i att lärosäten går miste om värdefulla bidrag till verksamheten. KI anser mot bakgrund av ovanstående att delar av donationsförordningen bör förändras och att 6 inte ska tillämpas för lärosäten. Detta i syfte att underlätta för dessa att kunna ta emot och fritt förfoga över donationer. Bedriva verksamhet internationellt För att kunna delta i vissa internationella samarbeten på ett fullödigt sätt måste lärosäten kunna engagera sig och gå in som delägare i olika juridiska personer. Ett konkret exempel på Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 13

sådana internationella samarbeten är när de bedrivs i form av Knowledge and Innovation Communities (KIC). Även andra internationella samarbeten förutsätter att lärosätena kan medverka på liknande sätt. Idag krävs beslut av riksdag och regering i varje enskilt fall. Detta är alltför omständligt och tidskrävande och försvårar lärosätenas möjligheter att delta i samarbetena, eller försvagar lärosätenas ställning i dem. Vid forsknings- eller utbildningssamarbeten med utländska universitet behöver lärosätena ibland också kunna etablera verksamhet vid ett utländskt campus. Vissa samarbeten kan dessutom behöva bedrivas inom ramen för ett gemensamt bolag. KI anser mot bakgrund av ovanstående att gällande regelverk bör ses över, så att lärosätenas internationella samarbeten ges goda förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Anställningen som forskarassistent KI anser att den nuvarande tiden för meriteringsanställning som forskarassistent, fyra år, är för kort. För att medge en realistisk möjlighet till meritering och utvärdering efter fem år och en marginal för framtida vägval, anser KI att meriteringsanställning som forskarassistent ska förlängas till sex år. Detta förutsätter en ändring i HF, 4 kap. 12. Bostadssituationen i Stockholm Den stora bristen på bostäder i Stockholm riskerar att försvåra rekryteringen av såväl nationella som internationella studenter och forskare till Karolinska Institutet. Lärosätet har, mot bakgrund av den rådande situationen, tagit egna initiativ vad gäller bostäder till bland annat utbytesstudenter och gästforskare. Dessa insatser är emellertid inte tillräckliga för att fylla de stora behoven. Därför är det helt nödvändigt med fortsatta och intensifierade initiativ på regional och nationell nivå i syfte att förbättra den problematiska bostadssituationen. 14 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

4. Ekonomisk utveckling 2018 2020 4.1 Karolinska Institutets ekonomiska utveckling, tabell 1 Intäkter KI:s omsättning beräknas öka med i snitt 2,9 procent per år fram till och med år 2020 vilket motsvarar en ökning med cirka 819 miljoner kronor jämfört med 2016. Utdrag ur tabell 1 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter (tkr) Anslag 2 866 622 2 920 565 2 973 547 3 036 198 3 102 067 Avgifter 737 684 745 814 754 254 762 925 771 836 Bidrag 3 025 029 3 176 734 3 303 803 3 435 955 3 573 393 Finansiella intäkter 37 290 37 663 38 040 38 420 38 804 Summa intäkter 6 666 625 6 880 776 7 069 644 7 273 498 7 486 100 Vi bedömer att KI är konkurrenskraftigt och kommer att vara en stor mottagare av externa bidragsmedel även i framtiden. Externa bidragsmedel stod för cirka 45 procent av KI:s omsättning år 2016 och vi beräknar att andelen ökar till omkring 48 procent av omsättningen år 2020. Ökningen beror dels på tilldelning av nya externa medel, dels på att tidigare erhållna ej förbrukade medel tas i anspråk. Statsanslagen är beräknade enligt senaste budgetpropositionen och uppvisar en jämförelsevis svagare utvecklingskurva. Avgiftsfinansierad verksamhet beräknas öka marginellt fram till och med 2020. Diagrammet visar den relativa ökningen av respektive intäktskategori, där 2016 har index 1. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 15

Kostnader De ökande kostnaderna under budgetperioden speglar väl de satsningar som har beskrivits tidigare i budgetunderlaget. Utdrag ur tabell 1 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens kostnader (tkr) Personal 3 461 875 3 565 731 3 672 703 3 782 885 3 896 370 Lokaler 755 257 782 580 1 019 860 1 023 030 1 033 430 Drift/Övrigt 2 088 467 2 172 006 2 258 886 2 349 242 2 443 211 Avskrivningar 244 452 292 210 342 640 357 690 362 800 Finansiella kostnader 28 294 28 860 29 437 30 026 30 626 Summa kostnader 6 578 346 6 841 387 7 323 526 7 542 873 7 766 437 Personal- och driftskostnader beräknas under budgetperioden öka med 12,5 respektive 17,0 procent jämfört med 2016. Ökningen är linjär över åren och påverkas endast vid större strukturella förändringar inom organisationen, till exempel att verksamheter tillkommer eller avvecklas. I personalkostnaderna för 2017 2020 är lönerevision medräknad i underlaget. KI:s satsningar på infrastruktur gör att kostnaderna för lokaler och avskrivningar beräknas öka med totalt cirka 397 miljoner kronor, eller 39,7 procent, till och med 2020 jämfört med år 2016. Diagrammet visar den relativa ökningen av respektive kostnadskategori, där 2016 är index 1. 16 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

Finansiering KI:s verksamhet ska finansieras med samtliga tillgängliga medel och varje intäktsslag ska bidra med sin relativa del till respektive verksamhet. De externa bidragsmedlen, medel sökta i konkurrens, som beräknas utgöra närmare hälften av KI:s totala finansiering år 2020, borde då bidra med motsvarande relativa del till finansieringen. Detta är inte alltid möjligt, eftersom flera externa bidragsgivare ger finansiering till specifika forskningsprojekt och då endast till lön och drift för forskande personal. Det innebär att KI, för dessa projekt, måste finansiera lokaler, utrustning och indirekta kostnader med egna medel, så kallad samfinansiering. Det är i princip endast statsanslag och myndighetskapital som kan användas för denna samfinansiering. Utan tillskott av nya medel kommer statsanslagen att urholkas ytterligare, vilket innebär lägre tilldelning för finansiering av löner och löpande drift i kärnverksamheten. Myndighetskapital KI beräknas gå med stora underskott från och med år 2018 då effekten av de omfattande infrastruktursatsningarna slår igenom i ekonomin och det ackumulerade myndighetskapitalet måste tas i anspråk. Myndighetskapitalet beräknas uppgå till cirka tio procent av omsättningen vid utgången av 2020, vilket får anses vara en lägsta acceptabel nivå. Bedömningen av myndighetskapitalets nivå utgår ifrån att de oförbrukade bidragsmedlen finanserar en del av satsningarna. Om samfinansieringskraven från externa finansiärer ökar ytterligare, kan myndighetskapitalet minska i snabbare takt. Oförbrukade bidragsmedel Oförbrukade bidragsmedel är i förskott utbetalda medel från externa finansiärer till specifika forskningsprojekt. Dessa ska användas för beslutade projektändamål. Den stora ökningen av oförbrukade bidragsmedel mellan 2014 och 2015 härleds främst till en stor donation vars medelsförbrukning förväntas öka under 2017 och 2018 i takt med att forskningsverksamheten ökar. Diagrammet visar den förväntade utvecklingen av myndighetskapitalet och oförbrukade bidragsmedel. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 17

4.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, tabell 2 Målet är att utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid KI ska vara forskningsanknuten och genomgående hålla mycket hög kvalitet. KI genomför stora insatser för vidareutveckling och kvalitetshöjning av utbildningen. Behovet av statsanslagsfinansierade läraranställningar på professors- och lektorsnivå ökar och det ställs högre krav på starka och moderna utbildningsmiljöer. Utbildningen uppvisar ett negativt resultat från och med år 2018, beroende på ökade kostnader för tidigare nämnda satsningar. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har realt sett urholkats sedan ersättningssystemet infördes. Det är viktigt att ersättningsnivåerna åtminstone följer pris- och löneutvecklingen i samhället, så att lärosätet ges bra förutsättningar att behålla kvalificerad kompetens och att vidareutveckla en högkvalitativ utbildning. Utdrag ur tabell 2 2016 2017 2018 2019 2020 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter (tkr) Anslag 907 193 935 482 949 730 969 794 989 447 Avgifter 129 429 134 606 139 990 145 590 151 414 Bidrag 22 668 24 255 25 225 26 234 27 283 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 Summa intäkter 1 059 290 1 094 343 1 114 945 1 141 618 1 168 144 Verksamhetens kostnader (tkr) Personal 579 946 597 344 615 265 633 723 652 734 Lokaler 88 188 91 000 96 000 97 000 98 000 Drift/Övrigt 359 620 374 006 388 966 404 525 420 706 Avskrivningar 14 218 19 350 23 600 24 880 25 030 Finansiella kostnader 148 151 154 157 160 Summa kostnader 1 042 121 1 081 851 1 123 985 1 160 285 1 196 630 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 17 169 12 492-9 040-18 667-28 486 4.3 Forskning och utbildning på forskarnivå, tabell 3 Som beskrivits tidigare i budgetunderlaget så kommer de stora satsningarna inom forskningsverksamheten som pågår, framför allt inom infrastruktur, att resultera i att erhållna medel förbrukas i allt snabbare takt. Kommande års kostnader matchas inte av respektive års intäkter varför myndighetskapitalet måste tas i anspråk i en större omfattning. De årliga underskotten under perioden beräknas uppgå till cirka 250 miljoner kronor i forskningsverksamheten. 18 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

Ett höjt basanslag för forskning skulle ge KI bättre förutsättningar att lyckas föra forskningen framåt och nå genombrott som på avgörande sätt bidrar till att förbättra människors hälsa. Utdrag ur tabell 3 2016 2017 2018 2019 2020 Forskning och utbildning på forskarnivå Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter (tkr) Totala anslag 1 959 429 1 985 083 2 023 817 2 066 404 2 112 620 Avgifter 608 255 611 208 614 264 617 335 620 422 Bidrag 3 002 361 3 152 479 3 278 578 3 409 721 3 546 110 Finansiella intäkter 37 290 37 663 38 040 38 420 38 804 Summa intäkter 5 607 335 5 786 433 5 954 699 6 131 880 6 317 956 Verksamhetens kostnader (tkr) Personal 2 881 929 2 968 387 3 057 438 3 149 162 3 243 636 Lokaler 667 069 691 580 923 860 926 030 935 430 Drift/Övrigt 1 728 847 1 798 000 1 869 920 1 944 717 2 022 505 Avskrivningar 230 234 272 860 319 040 332 810 337 770 Finansiella kostnader 28 146 28 709 29 283 29 869 30 466 Summa kostnader 5 536 225 5 759 536 6 199 541 6 382 588 6 569 807 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 71 110 26 897-244 842-250 708-251 851 4.4 Investeringar i anläggningstillgångar, tabell 4 Som tidigare redovisats gör KI stora satsningar inom infrastrukturområdet under perioden för att forma starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Som exempel kan nämnas två nya laboratorier samt ett nytt djurhus som är under uppförande. Utöver inredning och basal utrustning tillkommer avskrivningskostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning. Dessa satsningar syns tydligt i ökande avskrivningskostnader (amortering) med början redan 2017 då investeringarna påbörjas. Planerade investeringar medför att låneramen behöver höjas till 1 450 miljoner kronor för 2018, då vi når kulmen för våra investeringar. Åren därefter minskar låneramen successivt i takt med ökande amorteringar. Räntekontokredit KI har inget kreditutrymme på räntekontot i Riksgälden och har heller inget behov av ett sådant. Behållningen på räntekontot i Riksgälden, vid utgången av år 2016, var cirka 3,6 miljarder kronor. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 19

Utdrag ur tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar 2016 2017 2018 2019 2020 2021 (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 612 603 1 184 1 397 1 369 1 380 Beräknad nyupplåning 134 758 443 226 276 226 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 1 3 3 3 3 3 Beräknad amortering 143 177 230 254 265 282 UB lån i Riksgäldkontoret 603 1 184 1 397 1 369 1 380 1 324 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 656 1 230 1 450 1 369 1 380 1 350 Föreslagen låneram 850 1 240 1 450 1 400 1 400 1 350 Beräknad ränteutgift -3-4 -5 2 14 27 Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,49% -0,50% -0,40% 0,15% 1,00% 2,00% Summa räntor och amorteringar 140 173 225 256 279 309 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0 0 0 0 0 0 Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0 0 4.5 Verksamhetsinvesteringar, tabell 5 I tabell fem redovisas nya investeringar i anläggningstillgångar indelade i olika kategorier och det anges vilka medel som finansierar dessa. Det kan konstateras att den större delen av investeringarna finansieras via lån i Riksgälden, vilket gör att beslut om utökad låneram blir nödvändigt. 4.6 Särskild information om investeringar, tabell 5A I tabell 5A specificeras verksamhetsinvesteringar i objekt som har ett värde som överstiger 20 miljoner kronor per objekt. Det är investeringar i dyrbar utrustning till KI:s nya moderna laboratorier och djurhus, vilka kommer att tas i bruk under 2018. Samtliga investeringar kommer att finansieras via statsanslag varför lån upptas i Riksgälden. För åren 2020 och 2021 finns inga beslut om specifika investeringsobjekt som övergår 20 miljoner kronor, därför redovisas inget värde i tabellen. 4.7 Lokalförsörjning, tabell 6 Enligt planerad lokalförsörjning ökar lokalkostnaderna under 2018, främst beroende på hyresökningar då nya lokaler tas i bruk i Solna och i Flemingsberg. Under 2017 inkommer KI med en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt 8 10 förordningen (1932:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Det gäller hyresavtal om 20 år avseende forskningsbyggnaden Neo i anslutning till Karolinska Universitetssjukhuset i Flemingsberg. 20 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

4.8 Avgiftsbelagd verksamhet, tabell 7 Den avgiftsbelagda verksamheten avser uppdrag inom utbildning och forskning. Uppdragsverksamheten har haft en relativt svag utveckling under ett antal år och denna trend förväntas fortsätta under budgetperioden. Resultatet för 2016 är positivt, cirka 17 miljoner kronor. KI planerar inte för någon avveckling inom uppdragsområdet. Offentligrättslig verksamhet innefattar patientavgifter vid tandläkarutbildningen, vilken hittills har inlevererats till staten via inkomsttitel. Från och med år 2017 får KI, i enlighet med regleringsbrevet, behålla dessa avgifter inom myndigheten. Utdrag ur tabell 7, tkr Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat 2016 364 462 347 205 17 257 varav tjänsteexport 118 061 118 061 0 2017 370 000 375 000-5 000 varav tjänsteexport 120 000 120 000 0 2018 375 000 380 000-5 000 varav tjänsteexport 120 000 120 000 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 2016 1 849 0 1 818 31 2017 0 2 000 2 000 0 2018 0 2 200 2 200 0 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 21

Tabellbilaga Budgetunderlag 2018-2020 Tabell 1 Total budget (Dnr 1-801/2016) Total budget 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter (tkr) Anslag 1 2 866 622 2 920 565 2 973 547 3 036 198 3 102 067 Avgifter 737 684 745 814 754 254 762 925 771 836 Bidrag 3 025 029 3 176 734 3 303 803 3 435 955 3 573 393 Finansiella intäkter 37 290 37 663 38 040 38 420 38 804 Summa intäkter 6 666 625 6 880 776 7 069 644 7 273 498 7 486 100 Verksamhetens kostnader (tkr) Personal 3 461 875 3 565 731 3 672 703 3 782 885 3 896 370 Lokaler 755 257 782 580 1 019 860 1 023 030 1 033 430 Drift/Övrigt 2 088 467 2 172 006 2 258 886 2 349 242 2 443 211 Avskrivningar 244 452 292 210 342 640 357 690 362 800 Finansiella kostnader 28 294 28 860 29 437 30 026 30 626 Summa kostnader 6 578 346 6 841 387 7 323 526 7 542 873 7 766 437 Verksamhetsutfall 88 279 39 389-253 882-269 375-280 337 Transfereringar 3 204 807 210 000 215 000 220 000 225 000 Årets kapitalförändring/ årets resultat 4 88 279 39 389-253 882-269 375-280 337 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 2, 4 1 478 773 1 518 162 1 264 280 994 905 714 568 Utgående oförbrukade bidrag 3 107 279 2 950 000 2 825 000 2 700 000 2 600 000 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. 3 Transfereringar redovisas som omsättningen av transfereringarna. 4 Årets kapitalförändring och utgående myndighetskapital är exklusive statskapital och resultatandel i hel- och delägda företag. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras. 22 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2016 2017 2018 2019 2020 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter (tkr) Takbelopp 1 673 580 696 179 710 472 725 850 741 571 Beräknad avräkning 2 (A) 673 580 696 179 710 472 725 850 741 571 Särskilda åtaganden (B) 106 855 107 361 110 770 112 660 113 639 Anslag klinisk utbildning - ALF ( C) 131 328 136 587 133 240 136 140 139 200 Transferering anslagsmedel (D) -4 569-4 645-4 752-4 856-4 963 Anslag (SummaA:D) 907 193 935 482 949 730 969 794 989 447 Avgifter 129 429 134 606 139 990 145 590 151 414 Bidrag 22 668 24 255 25 225 26 234 27 283 Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 Summa intäkter 3 1 059 290 1 094 343 1 114 945 1 141 618 1 168 144 Verksamhetens kostnader (tkr) Personal 579 946 597 344 615 265 633 723 652 734 Lokaler 88 188 91 000 96 000 97 000 98 000 Drift/Övrigt 359 620 374 006 388 966 404 525 420 706 Avskrivningar 14 218 19 350 23 600 24 880 25 030 Finansiella kostnader 148 151 154 157 160 Summa kostnader 1 042 121 1 081 851 1 123 985 1 160 285 1 196 630 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 17 169 12 492-9 040-18 667-28 486 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 23

Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå 2016 2017 2018 2019 2020 Forskning och utbildning på forskarnivå Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetens intäkter (tkr) Anslag 1 1 483 297 1 506 141 1 533 772 1 565 658 1 600 857 därav att transferera -13 405-13 964-14 215-14 514-14 833 Anslag klinisk forskning 489 537 492 906 504 260 515 260 526 596 Totala anslag (summa B6-B8) 1 959 429 1 985 083 2 023 817 2 066 404 2 112 620 Avgifter 608 255 611 208 614 264 617 335 620 422 Bidrag 3 002 361 3 152 479 3 278 578 3 409 721 3 546 110 Finansiella intäkter 37 290 37 663 38 040 38 420 38 804 Summa intäkter 5 607 335 5 786 433 5 954 699 6 131 880 6 317 956 Verksamhetens kostnader (tkr) Personal 2 881 929 2 968 387 3 057 438 3 149 162 3 243 636 Lokaler 667 069 691 580 923 860 926 030 935 430 Drift/Övrigt 1 728 847 1 798 000 1 869 920 1 944 717 2 022 505 Avskrivningar 230 234 272 860 319 040 332 810 337 770 Finansiella kostnader 28 146 28 709 29 283 29 869 30 466 Summa kostnader 5 536 225 5 759 536 6 199 541 6 382 588 6 569 807 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 71 110 26 897-244 842-250 708-251 851 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå. 24 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i 2016 2017 2018 2019 2020 2021 anläggningstillgångar 1 (mnkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 612 603 1 184 1 397 1 369 1 380 Beräknad nyupplåning 134 758 443 226 276 226 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 1 3 3 3 3 3 Beräknad amortering 143 177 230 254 265 282 UB lån i Riksgäldkontoret 603 1 184 1 397 1 369 1 380 1 324 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 656 1 230 1 450 1 369 1 380 1 350 Föreslagen låneram 850 1 240 1 450 1 400 1 400 1 350 Beräknad ränteutgift -3-4 -5 2 14 27 Ränteantaganden för nyupplåning (%) -0,49% -0,50% -0,40% 0,15% 1,00% 2,00% Summa räntor och amorteringar 140 173 225 256 279 309 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0 0 0 0 0 0 Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0 0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 25

Tabell 5 Verksamhetsinvesteringar 2016 2017 2018 2019 2020 2021 (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 113 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 270 148 699 202 475 840 277 000 307 000 291 000 Byggnader, mark och annan fast egendom 0 0 0 0 0 0 Övriga verksamhetsinvesteringar 24 648 144 148 52 386 34 000 54 000 20 000 Summa verksamhetsinvesteringar 295 909 846 350 531 226 314 000 364 000 314 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 133 761 758 000 443 000 226 000 276 000 226 000 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) 162 148 88 350 88 226 88 000 88 000 88 000 Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 0 0 0 0 0 0 Anslag (efter medgivande av regeringen) 0 0 0 0 0 0 Summa finansiering 295 909 846 350 531 226 314 000 364 000 314 000 26 Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020

Tabell 5A Särskild information om verksamhetsinvesteringar Totalt Ack. 2017 2018 2019 2020 2021- (tkr) utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Verksamhetsinvesteringar per objekt 1 Diskanläggning för nya djurhuset (inkl autoklaver) 98 500 63 900 34 600 Djurstallning för nya djurhuset 220 000 30 000 190 000 LED vägg i Neo 20 000 20 000 9.4T MR, Magnetkamera 40 000 4 000 36 000 3.0T MR, Magnetkamera 25 000 25 000 PET/CT, PET skanner/datortomografi 20 000 5 000 15 000 Summa utgifter för investeringar 423 500 63 900 69 600 254 000 36 000 0 0 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 423 500 63 900 69 600 254 000 36 000 0 0 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 423 500 63 900 69 600 254 000 36 000 0 0 Varav investeringar i: Datasystem, rättigheter m.m. Maskiner och inventarier 423 500 63 900 69 600 254 000 36 000 0 0 Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar 423 500 63 900 69 600 254 000 36 000 0 0 1 Avser objekt som överstiger 20 miljoner kronor. Karolinska Institutets budgetunderlag 2018 2020 27