KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT

KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 28 års vattendragskontroll

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Innehåll Kungsbackaån 2 28 års vattendragskontroll 3 Kontrollprogram 3 Undersökta variabler 3 Tabeller över analysvärden 4 Bilagornas innehåll 4 Klimat 4 Vattentemperatur 4 Vattenföring 5 Försurningssituationen- Kalkningsprojekt Kungsbackaån 8 Elfiske 8 ph 1 Närsaltsituationen 11 Totalkväve 12 Kvävetransport 12 Totalfosfor 13 Fosfortransport 13 Kväve 14 Fosfor 15 Mätstationerna 16 P3, Sandsjöbäcken 16 P4, Issjöbäcken 16 P5, V. Ingsjöns utlopp 18 P9, nedströms Lindome 19 P12, Lillån ( 19 P13, Heden 21 P13.1, nedströms Hammargårds reningsverk 21 P15,Hallabäcken vid Varla ( 21 P16, Söderå 21 P17, Sagsjöbäcken) 21 Övriga variabler 22 Syrgas 22 Totalt organiskt kol 23 Turbiditet 24 Konduktivitet 25 IKEU i Kroksjöbäcken 27 Bilagor 28 1

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Kungsbackaån Kungsbackaåns vattensystem är beläget inom Härryda, Marks, Mölndals och Kungsbacka kommuner och ingår i Västra Götalands och Hallands län. Avrinningsområdet omfattar en total yta av ca 33 km², varav sjöarealen utgör 6,6 procent. Ån börjar med utloppet från Västra Ingsjön och rinner västerut. I denna sträckning kallas ån också Lindomeån. Till ån avvattnas, i det övre loppet, sjöar som Finnsjön, Yxsjön, Nordsjön och Östersjön. Vid Lindome byter ån namn till Kungsbackaån. Lillån utgör det viktigaste tillflödet nedströms Lindome. Ån mynnar slutligen ut i den inre delen av Kungsbackafjorden som i augusti 25 blev västkustens första marina naturreservat. Landskapet karakteriseras i de övre delarna av barrskog med tunna jordar, svårvittrade bergarter och näringsfattiga sjöar. En stor del av området utgörs av moss- eller myrmarker, vilket bidrar till att göra många av sjöarna humusrika. Nedströms ökar andelen ängs- och jordbruksmark. Ån rinner i sin nedre del genom bördiga jordbruksmarker, som utgörs av lerslätter från gamla havsbottnar. Enareby Stora Bugärde Eskilsby och Snugga P5 P4 P3 Hällingsjö Lindome P17 P9 Hällesåker Anneberg P13 P15 P12 P16 Kungsbacka P13,1 Kungsbackaåns avrinningsområde med provpunkter för Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2

28 års vattendragskontroll Föreliggande rapport från Kungsbackaåns vattenvårdsförbund redovisar resultaten av 28 års vattendragskontroll samt utvecklingen av olika variabler. Rapporten innehåller också ett sammandrag från kalkningsåtgärderna 28,utdrag ur Miljörapport för Göteborg-Landvetter Flygplats 28, samt elfiskeundersökningar 28, dels för Göteborg-Landvetter flygplats och dels för länsstyrelsen i Västra Götaland. Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Kontrollprogram Vattendragskontrollen bedrivs enligt ett, tillsammans med medlemmar och berörda länsstyrelser, upprättat kontrollprogram. Detta har under årens lopp reviderats vid flera tillfällen och anpassats till föreliggande, successivt förändrade behov. Det nu gällande programmet, som avser kontrollen under perioden 23 29, lägger tyngdpunkten på kontroll av närsalter. Ytterligare 3 provtagningspunkter införlivades i vattendragskontrollen 26. Benämning på de nya punkterna och motiv till provtagning på dessa följer nedan. P 15, Hallabäcken. Bäcken har varit reproduktionslokal för havsöring och har fått mer industriverksamhet i avrinningsområdet. P16, Söderå. Ån har fått ny markanvändning inom avrinningsområdet med bl.a. en golfbana och dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. P 17, Sagsjöbäcken. I avrinningsområdet ligger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringliggande bebyggelse. P3 och P4 Prov tas en gång varannan månad Provtagningspunkternas läge. Vattenprovtagning och sammanställning av årsrapport har utförts av Melica Miljökonsulter, Göteborg. Fysikalisk-kemiska analyser har utförts av Analycen, Göteborg. Undersökta variabler Utöver den fysikalisk-kemiska vattenkontrollen (se tabell) har Västra Götalands län ett antal provtagningspunkter i Kungsbackaåns avrinningsområde. Under år 28 har inom ramen för kalkeffektkontrollen elfiskeundersökningar genomförts i 5 vattendrag i avrinningsområdet. Göteborg-Landvetter flygplats har enligt sitt kontrollprogram genomfört ett elfiske i Issjöbäcken och ett i Lindomeån. P5, P9, P12, P13, P13.1, P15, P16 och P17 Prov tas en gång per månad. Ny i denna grupp är P5 där totalkväve och totalfosfor mäts. Provtagningspunkter och provtagningsfrekvens enligt kontrollprogram för Kungsbackaån 28 totalkväve totalfosfor temperatur P3, P4 jan, mar, maj, jul, sep, nov P5 P9, P12, P13, P13.1 P15, P16, P17 jan dec turbiditet färg konduktivitet syre ph alkalinitet jan dec jan dec apr sep mar maj okt dec totalt organiskt kol jan dec 3

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Tabeller över analysvärden På hemsidan http://www.kbavvf.se/ finns tabeller över analysvärden för 28 och tidigare år för nedladdning i form av en text- eller excelfil. Här finns även årsrapporterna nedladdningsbara, från och med år 23 och framåt, plus andra matnyttiga och intressanta dokument rörande Kungsbackaåns avrinningsområde och Kungsbackaåns Vattenårdsförbund. Bilagor till årsrapport 28 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Utdrag ur miljörapport från Göteborg- Landvetter Flygplats 28 bilaga 2 Här redovisas under året företagen kontroll av dagvatten. Elfiskundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 28 bilaga 3 Recipientkontroll för Landvetter Flyplats Utdrag ur Elfiske i Västra Götaland 28 bilaga 4 Kalkeffektuppföljning i Västra Götaland Kalkningsåtgärder hösten 28 bilaga 1 Redovisning från Göteborgsregionens kommunalförbund. Klimat Lokala väderleksförhållanden påverkar tillståndet i sjöar och vattendrag och är en bidragande orsak till variationer i uppmätta värden. Vattentemperatur Vattentemperaturen har som helhet varit något högre januari till maj 28 jämfört med samma månader för perioden 2 27. Från och med juni till september, alltså hela sommarperioden var temperaturen något lägre än genomsnittet. För augusti fick vi ett nytt minimivärde, 16,9 grader Celsius. Från september och till årets slut låg vattentemperaturen något över genomsnittet för mätperioden. Vattentemperaturkurvan för 28 är alltså varmare vår och höst men kallare under sommaren än genomsnittet för mätperioden. Vattentemperatur, huvudfåran vid Lindome (P9) 2 ºC Temp 28 Medeltemp och max - min för 2 27 15 1 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 4

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Vattenföring Beräknad vattenföring 28 framgår av nedanstående diagram och tabeller på nästa sida. Det var höga flöden i slutet januari och i början på mars som följdes av ett gradvis avtagande till mycket låga flöden i slutet av juli. Lågvattenperioden avlöstes på sensommaren av en stegrande förlopp med för årstiden höga flöden. En högflöde kom i början på september för att sedan tillfälligt gå ner, för att igen skjuta fart med höga flöden fram till och med november. I december mattades flödena av för att i slutet av månaden hamna under 1 m³/s i huvudfåran. För 28 kan man se en mera normal flödeskaraktäristik, jämfört med 27, för sydsverige med höga flöden på vinterhalvåret m³/s Vattenföringen i Kungsbackaån 28 veckomedelvärden 4 P5 V. Ingsjöns utlopp P13 Heden P12 Lillån, Anneberg P13.1 Kollahed 3 2 1 1 2 3 4 5 Vecka jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelvattenföring 1984-28 m 3 /s P5 P12 P13 P13.1 1 8 6 4 2 84 87 9 93 96 99 2 5 8 5

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Månadsmedelvärden av vattenföring 28 enligt PULS-beräkningar. Månad P5 P12 P13 P13.1 Jan 4,75 3,23 16,1 17,6 Feb 5,1 2,21 12,5 13,6 Mar 4,92 2,81 14,7 16 Apr 2,79 1,18 6,86 7,47 Maj 1,13,27 2,1 2,28 Jun,45,15,97 1,6 Jul,31,18,97 1,6 Aug,81 1,23 4,94 5,38 Sep 1,94 1,49 6,67 7,26 Okt 3,22 2,94 12,6 13,8 Nov 4,6 2,52 13,1 14,2 Dec 3,33 1,53 8,56 9,31 och lågflöden under sommaren, men med en ganska abrupt avslutning i slutet på juli. De tre sista åren har haft de högsta medelvattenföringarna sen 1984. Årets medelvattenföring kommer som god tvåa efter 26. Medelvattenföringen var cirka 9 m³/s. Eventuellt kan man se en antydan till en trend av ökande medelvattenföringar under mätperioden. Vattenföringens storlek påverkar främst transporten av näringsämnen plus att den påverkar stabilitet och skredrisker på känsliga områden längs vattendragen. Veckomedelvärden av vattenföring enligt PULS-beräkningar 28 V. Ingsjöns Lillån utlopp Anneberg Hede Kollahed Vecka P5 P12 P13 P13.1 1 4,9 2,61 12,6 13,7 2 4,6 2,95 14,5 15,8 3 4,87 4,1 19, 2,7 4 5,24 3,23 17,2 18,8 5 6,9 4, 19,8 21,6 6 6,41 2,86 16, 17,4 7 5,5 1,58 1,4 11,4 8 3,89 1,26 8,25 8,98 9 3,81 2,5 12,4 13,5 1 4,44 3,1 14,8 16,1 11 5,95 4,63 21,5 23,5 12 5,47 2,14 13, 14,1 13 4,25 1,36 9,95 1,84 14 3,52 1,79 9,8 1,68 15 3,2 1,61 8,74 9,53 16 2,76 1,9 6,47 7,5 17 2,23,64 4,4 4,8 18 1,77,457 3,39 3,69 19 1,41,347 2,6 2,83 2 1,1,23 1,91 2,8 21,91,26 1,64 1,78 22,735,184 1,39 1,51 23,571,162 1,15 1,26 24,453,149,982 1,7 25,396,142,897,98 26,36,136,84,92 27,324,135,796,87 28,317,158,89,97 29,39,173,968 1,6 3,314,218 1,16 1,26 31,285,215 1,6 1,16 32,441,998 4,9 4,46 33,752 1,61 6,13 6,67 34 1,2 1,35 5,54 6,3 35 1,25 1,38 5,68 6,19 36 1,57 1,78 7,35 8,1 37 2,9 2,15 8,83 9,63 38 2,19 1,38 6,45 7,3 39 1,94,822 4,49 4,89 4 2,2 2,7 8,67 9,44 41 2,83 3,15 12,4 13,5 42 3,7 2,1 9,98 1,87 43 3,43 3,1 13,5 14,7 44 4,85 3,66 16,5 18 45 4,37 1,74 1,3 11,2 46 4,36 3,4 16, 17,5 47 5,4 3,12 15,2 16,6 48 4,52 1,86 1,8 11,8 49 4,4 1,99 1,9 11,9 5 3,55 1,43 8,48 9,24 51 3,3 1,35 7,71 8,4 52 2,96 1,55 8,1 8,82 min,28,14,8,87 medel 2,77 1,66 8,38 9,13 max 6,41 4,63 21,53 23,5 6

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Försurningssituationen-Kalkningsprojekt Kungsbackaån Spridd kalk och uppmätta ph-värden i punkterna P9, P12 och P13.1 i november. År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Kalk, ton/år 4 1 473 3 45 2 22 2292 1767 2 5 1831 25 1863 2 1 1867 294 181 161 157 1195 1275 ph (november) P9-6,4 6,6 6,8 6,7 6,4 7,6 6,9 6,9 6,8 7,1 7,2 7,3 6,9 7,3 7,3 7,1 6,9 P12 P13.1 - - 6,5 6,5 6,9 6,7 7, 7, 6,9 6,9 6,7 6,8 7,5 7,4 7, 6,9 7, 6,9 6,8 7, 7,4 7,4 7,4 7,6 7,5 7,6 7, 7, 7,4 7,6 7,5 7,6 7,3 7,2 7, 7, Avrinningsområdet är utsatt för en stark försurningspåverkan. För att motverka försurning av vattendraget sker kalkningsinsatser, vilka administreras av Göteborgsregionens kommunalförbund. Vidare redogörelse lämnas i bilaga 1. Sedan 1991 har totalt 32 899 ton kalk spridits. I tabellen ovan redovisas de senaste årens kalkningsinsatser samt ph i punkterna P9, P12 och P13.1 under november månad. Mängderna kalk avser det totala antalet ton spridd kalk inom avrinningsområdet. Elfiske Elfiske recipientkontroll Norconsult har utfört elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån under 28. Undersökningarna görs på uppdrag av Göteborg-Landvetters flygplats. Resultaten av elfiskena i Issjöbäcken visar att rekrytering av öring varit god i år, 3 årsungar och 29 äldre fångades. Omräknat till fiskart/1 kvadratmeter, i det här fallet öring, som är standardredovisningen av fisktätheter i vattendrag blev det 55 årsungar och 55 äldre. En mycket bra fångst. I Lindomeån fångades omräknat till fiskar per 1 kvadratmeter, 82 årsungar och en äldre öring, inga årsungar men 3 äldre laxar fångades också. Konsultrapport redovisas i bilaga 3. Elfiske kalkeffektuppföljning I Kungsbackaån fiskades 28 fem lokaler i Finnebäcken, Lillån, Lindomeån, Nordån och Sandsjöbäcken. På alla lokaler utom Sandsjöbäcken förekommer det lax. Lax har en nedåtgående trend i Finnebäcken och Nordån och uppåtgående trend i Lindomeån och Lillån. Laxpopulationer har ofta stora mellanårsvariationer. Årsungar av lax förekommer i höga tätheter på två av fem lokaler och årsungar av öring förekommer i höga tätheter på tre av fem lokaler. Utdrag ur Elfiske i Västra Götalands län 28 som redovisas i bilaga 4. 7

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 ph Provtagning sker månaderna mars, april, maj och oktober, november, december. Uppmätta ph-värden är lägst vid höstprovtagningen i november men ändå med bra värden. Lägst över året var P9 i november och december med ett ph på 6,9. ph 7,8 ph 28 ph vår ph höst 7,6 7,4 7,2 7 6,8 P 9 P 12 P 13 P 13.1 P 15 P 16 P 17 ph-värdets variation med max-min-staplar för åren 1995 28. Medelvärdet är inlagt som ett gult streck. 8,6 P9 P12 P13 P13.1 8,4 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 96 98 2 4 6 8 96 98 2 4 6 8 96 98 2 4 6 8 96 98 2 4 6 8 8

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Närsaltsituationen Medelkoncentrationen och max- och minvärden av totalkväve i Kungsbackaån 27. Medelkoncentrationen och max- och minvärdenav totalfosfor i Kungsbackaån 27. µg N/l 25 Totalkväve 28, årsmedelvärde, max - min 3 3 µg P/l 2 Totalfosfor 28, årsmedelvärde, max - min 3 2 15 15 1 1 5 5 P3 P4 P5 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 P3 P4 P5 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Kvävekoncentrationen har, som medelvärde under året, minskat en aning på P3, P4 och P5 jämfört med föregående år. Det är också de provtagningspunkter som ligger högst upp i avrinningsområdet. På resterande sju provtagningspunkter har kvävekoncentrationerna ökat jämfört med föregående år. De nya mätpunkterna P15, P16 och P17 har sedan mätningarna började 26 kvävekoncentrationer som gick ner till 27 men som har ökat igen till 28 (se stationsdiagram på sidan 14). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) har samtliga 1 stationer måttligt höga till höga halter av totalkväve. Om man tittar på figuren Totalkväve 28, årsmedelvärde, max - min ser man att max- och minvärdena varierar mer ju längre ner i systemet man kommer, kanske inte så underligt eftersom både verksamheter och jordbruksmark som kan tänkas påverka halterna av kväve är flera här. En slutsats är också att osäkerheten i medelvärdet förmodligen är större i de nedre provtagningspunkterna. T.ex. P16 som i år varierade med en faktor 5 mellan högsta och lägsta mätvärde (66 3 3 mikrogram/l). Fosforkoncentrationerna har, som medelvärde under året generellt ökat förutom i P3 och P5 som har låga halter, P5 ligger till och med lägre än bestämningsgränsen (< 5 mikrogram/l). De övriga åtta provpunkterna har måttligt höga halter till höga halter, förutom P16 som har extremt höga halter (Rapport 4913). Se stationsdiagram på sidan 15. Precis som för kväve varierar max- och minhalterna av fosfor ju längre ner i systemet man kommer förmodligen av samma orsaker som för kväve. P5 har inga max- och minvärden eftersom halterna låg under bestämningsgränsen. P16 däremot varierade en faktor 6 mellan högsta och lägsta mätvärde, lägsta i februari och högsta i maj (5 3 µg/l), medelvärdet var 137 µg/l. I området runt Söderå (P16) finns mycket verksamheter med nybyggnation vid Tölö, bostäder vid Fors, en golfbana på 67 ha och jordbruksmark på 128 ha. Avrinningsområdet för P16 är totalt 544 ha. Vattendragskontrollen har, under innevarande kontrollprogramsperiod, som primär uppgift att följa närsaltutvecklingen i vattenområdet. Förekomsten av fosfor har en direkt påverkan på det organiska livet i vattendraget medan kväveförekomsten bedöms vara av större betydelse för havsmiljön. 9

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Totalkväve Totalkvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt längs loppet från nivån c:a 5 µg N/l i P5 till 9 µg N/l i P13.1. Av biflödena utmärker sig P16 Söderå med högsta årsmedelvärdet. Årsmedelvärden per provpunkt för 27 redovisas i diagram på sidan 9. Efter de extremt höga transporterna runt millennieskiftet har kvävetransporterna varit runt 2 ton per år, vilket är dubbelt så högt som några år i slutet på 198-talet och början på 199-talet. I och med årets mätningar kan man se en trend mot ökande transporter av kväve under åren 23 28. Den kan möjligen förklaras av vattenföringen ökat under samma period. Kvävetransport Kvävetransporten redovisas som årsmedelvärden per provpunkt under perioden 1988-28 i diagrammet nedan. Totala mängden kväve som transporterats i P13.1 är 225 ton för 28, vilket är ökning från föregående år med 14 procent. Vid Ingsjöns utlopp, P5, minskade transporten kraftigt jämfört med 27 vilket berodde på en onormalt hög totalkvävehalt i januari månad år 27, en månad med högt flöde. Nu har kvävetransporten i P5 återgått till en mer måttlig ökning. Transport av totalkväve 1984-28 ton/år P5 P12 P13 P13.1 4 3 2 1 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 Transporter av totalkväve 1997 28 i ton per år. Totalkväve, ton/år 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 P5 22 39 42 45 51 32 17 35 35 36 63 41 P12 26 36 39 45 58 37 31 35 25 36 3 35 P13.1 186 259 258 273 31 196 178 217 178 225 198 225 1

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Totalfosfor I de övre provpunkterna ligger koncentrationen på mellan 18 och 5 µg/l för att sedan i huvudfåran öka och vid sista provpunkten som ligger cirka en kilometer från utloppet i Kungsbackafjorden är koncentrationen 47 µg/l. Den högsta nivån finns i i Söderå (P16) med en årsmedelkoncentration på 137 µg/l! Årsmedelvärden per provpunkt för 28 redovisas i diagram på sidan 15. Lillån (P12) har ökat med 63 procent jämfört med föregående år, och dess bidrag till totaltransporten vid p13.1 är 18 procent, bidraget har legat mellan 16 och 23 procent de senaste åren. Vattenföringen i Lillån ökade med 5 procent i förhållande till föregående år, så flödet är inte förklaringen utan de högre halterna av fosfor i vattnet. Från och med 29 mäts kväve och fosfor varje månad i P5. Fosfortransport Totala mängden fosfor som transporterats i P13.1 är för 28 13 ton, vilket betyder att transporten har återgått till att vara över 1 ton. Jämfört med 27 är ökningen hela 44 procent. Från Västra Ingsjön, P5, kom det dock mindre fosfor 28 än 27. Minskningen var 35 procent, en siffra som dock är lite osäker då halten satts till 5 µg/l, bestämningsgränsen, vid mätningarna varannan månad. Halten kan ha varit lägre vid dessa tillfällen, så bidraget till den ökande fosfortransporten kommer längre nedströms ifrån. Bidraget från Transport av totalfosfor 1984-28 ton/år P5 P12 P13 P13.1 25 2 15 1 5 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 Transporter av totalfosfor 1997 28 i ton per år. Totalfosfor, ton/år 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 P5 1,66,45,69,95,72,29,48,33,52,41,67,44 P12 1,8 1,73 2,57 4,58 6,9 2,45 1,52 1,66 1,92 2,22 1,43 2,33 P13.1 7,23 9,85 9,49 19,28 18,89 8,44 7,1 9,15 8,38 13,88 8,88 12,96 11

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Mätstationerna Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning göras med avseende på fosfor och kvävehalter i sjöar under perioden maj till oktober. Klasserna relaterar till olika inom limnologin använda produktionsnivåer för fosfor. För kväve relaterar den till haltnivåer som är typiska för svenska sjöar och inte till biologiska effekter (se tabell nedan). Dessa gränser har vi tillämpat på mätstationerna och på medelhalter uppmätta under hela året. P3, Sandsjöbäcken ( måttligt höga halter av kväve och låga halter av fosfor) är en lämplig referenspunkt för de nedströms liggande punkterna på grund av den ringa påverkan som punkten är utsatt för. Årsmedelvärdena för totalkväve har, sedan 1986 hållit sig runt nivån 5 µg N/l. Enligt länsstyrelsens beräkningar är bakgrundskoncentrationen 2 µg N/l. Målet är att inom en 1-årsperiod ligga under den dubbla bakgrundskoncentrationen. Fosforkoncentrationen var mindre 5 µg/liter 24 vilket också är bestämningsgränsen, 26 var det 26 µg/l, 27 var det 23 µg/l och i år var det en rejäl minskning till 6 µg/l. P4, Issjöbäcken (måttligt höga halter av kväve och fosfor) påverkas av dagvatten från Landvetter flygplats. Efter den kraftiga minskningen av kvävetillförseln från flygplatsen 1991 har koncentrationen sjunkit till runt 5 µg/l. Efter en minskande trend åren 1996 till 22 har koncentrationen ökat något under 23 till 27, men 28 sänktes nivån till 56 µg N/l. Fosforkoncentrationen i år i Issjöbäcken har ökat med 28% jämfört med föregående år, från 14 till 18 µg/l. P5, V. Ingsjöns utlopp (måttligt höga halter av kväve, låg halt av fosfor) sätter sin prägel på åns övre lopp. Totalkvävekoncentrationerna ligger på 48 µg N/l, alltså en minskning sen föregående år då nivån var 63 µg/l. Inlagd är också den totala kvävetransporten i punkten, vilken har minskat sedan föregående år. År 27 hade den högsta transporten av kväve sedan beräkningarna började. Fosforkoncentrationen har minskat sen föregående år, alla mätvärden låg under bestämningsgränsen (< 5µg/l) Fosfortransporten i punkten är beräknat på 5µg/l. Transporten har minskat något, trots den högre vattenföringen i år, jämfört med 27. P9, nedströms Lindome (måttligt höga halter av kväve och fosfor) Efter en uppgång 21 minskade koncentrationen av kväve 22 för att lägga sig mellan 5 och 7 µg/l, årets värde är 62 µg/liter en ökning med 1% sen i fjol. Koncentrationen av totalfosfor har totalt sett minskat sedan 1997, förutom en rejäl topp under 21 för att därefter kraftigt sjunka. Nivån på 28, 2 µg/liter, är lägre än både år 25 och 26 men lite högre än 27. Tillstånd utifrån totalfosforkoncentration och totalkvävekoncentration i sötvatten enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket Rapport 4913. Totalfosforkoncentration, µg/l Totalkvävekoncentration, mg/l Klass Benämning 12,5,3 1 Låga halter 12,5 25,3,625 2 Måttligt höga halter 25 5,625 1,25 3 Höga halter 5 1 1,25 5, 4 Mycket höga halter > 1 > 5, 5 Extremt höga halter 12

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 P12, Lillån (höga halter av kväve och fosfor) Lillån påverkas av avlopp, jordbruk och industriell verksamhet. Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd i Kungsbacka kommun påbörjade 1999 en inventering av enskilda avlopp inom Lillåns avrinningsområde. Inventeringen är slutförd, och arbete pågår alltjämt med att förmå fastighetsägare att förbättra sina avlopp. I några fall har nämnden för Miljö & Hälsoskydd tvingats ta till förelägganden. På sikt torde detta arbete ge resultat i form av minskad belastning på vattendraget. Arbetet är en del i den systematiska avloppsinventering, som utförs i Kungsbacka kommun, och som syftar till att minska näringstransporterna till havet. Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd kommer att gå vidare med andra verksamheter utmed ån som läckage från jordbruk m m. Årsmedelvärdet för totalkvävekoncentration har en minskande trend. År 28 bryter eventuellt detta mönster men det kan också vara ett enstaka år som går upp. Sen år 21 har koncentrationen minskat från mycket höga halter till höga halter, totalt med 45 procent. Den totala transporten i punkten har ökat med 17 procent jämfört med 27. Lillån håller en betydligt högre totalfosforkoncentration än åsystemet i övrigt. Årets medelvärde har ökat betydligt jämfört med föregående år hela 46 procent. Detta bryter eventuellt den minskande trend som funnits sen år 21. Transporten visar en ökning 63 procent jämfört med 27 Ett årsmedelvärde understigande 2 25 µg P/l eftersträvas på sikt i Lillån. P13, Heden (måttligt höga halter av kväve och höga halter av fosfor) Denna punkt kom med igen i provtagningsprogrammet 23, dessförinnan var sista provtagningsåret 1995. Den ligger strax uppströms Kungsbacka i ett jordbrukslandskap. De sista provtagningsåren 1992 1995 hade totalkväve en sjunkande trend. Även nu kan man se en minskande trend, dock med en ökning av kvävehalterna 28 med 11 procent. Sen år 21 har koncentrationen minskat från höga halter till måttligt höga halter, sammanlagt med 4 procent. Totalfosforkoncentrationen har också under perioden 21 till 27 minskat med 4 procent och gått från höga halter till måttligt höga halter. Även här bryter år 28 den minskande trenden. Fosforhalten ökar med 32 procent jämfört med föregående år. P13.1, nedströms Hammargårds reningsverk (måttligt höga halter av kväve och höga halter av fosfor) Denna punkt påverkas av utsläppet från avloppsreningsverket. Totalkvävekoncentrationen har en minskande trend, under perioden 21 till 27 har den minskat med 5 procent. I år ökar kvävehalten med 24 procent jämfört med föregående år. Transporten har sedan 22 pendlat runt 2 ton per år med variationer på drygt 1 procent. I år ökar transporten med 14 procent och man kan ana en ökande trend. Även fosforkoncentrationen har minskat betydligt sen 21, sammanlagt med 6 procent. Transporten har sedan 22 haft ett medelvärde på 9,3 ton per år och år 28 avviker kraftigt med 39 procent över detta. P15,Hallabäcken vid Varla (höga halter av kväve och mycket höga halter av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 26. Bäcken har varit reproduktionslokal för havsöring och har fått mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Både kväve och fosforhalterna har ökat sen föregående år, kväve till samma nivå som 26 och fosfor mer dramatiskt med 87 procent sen föregående år. P16, Söderå (höga halter av kväve och extremt höga halter av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 26. Ån har fått ny markanvändning inom avrinningsområdet med bl.a. en golfbana och dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. Både kväve och fosforhalterna har ökat sen föregående år, kväve med 23 procent jämfört med föregående år och fosfor har ökat från en hög nivå till en ännu högre nivå med 43 procent sen föregående år. P17, Sagsjöbäcken (höga halter av kväve och fosfor) Ny provpunkt sedan mars 26. I avrinningsområdet ligger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringliggande bebyggelse. Både kväve och fosforhalterna har ökat sen föregående år. 13

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Kväve Medelvärden av totalkvävekoncentrationer vid de provpunkter där analys gjorts sedan 1986. mg/l 2, P3 1,5 Koncentrationer Transporter mg N/l ton N/år 1,,5, 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 mg/l 2, 2,3 2,56 P4 mg/l 2, P15 mg/l 2, P5 ton/år 3 1,5 1,5 1,5 25 2 1, 1, 1, 15,5,5,5 1 5, 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8, 6 8, 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 mg/l 2, P9 mg/l 2, P16 mg/l 2, P12 ton/år 3 1,5 1,5 1,5 25 2 1, 1, 1, 15,5,5,5 1 5, 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8, 6 8, 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 mg/l 2, P13 mg/l 2, P17 mg/l 2, P13.1 ton/år 3 1,5 1,5 1,5 25 2 1, 1, 1, 15,5,5,5 1 5, 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8, 6 8, 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 14

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Fosfor Medelvärden av totalfosforkoncentrationer vid de provpunkter där analys gjorts sedan 1986. µg/l 1 P3 8 6 Koncentrationer Transporter µg P/l ton P/år 4 2 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 µg/l 1 P4 µg/l 1 P15 µg/l 1 P5 ton/år 2 8 8 8 15 6 4 6 4 6 4 1 2 2 2 5 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 6 8 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 µg/l 1 P9 µg/l 1 P16 µg/l 1 P12 18 18 ton/år 2 8 8 8 15 6 4 6 4 6 4 1 2 2 2 5 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 6 8 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 µg/l 1 P13 µg/l 1 P17 µg/l 1 P13.1 ton/år 2 8 8 8 15 6 4 6 4 6 4 1 2 2 2 5 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 6 8 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 15

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Övriga variabler Av övriga variabler ligger syrgas på samma nivå som 27, lägsta uppmätta värdet i år var i P13 den 17 juni med en syrehalt av 5,1 mg/l. Vilket är måttligt syrerikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets rapport 4913. Årsmedelvärdet för totalt organiskt kol har minskat för P9, P13 och P 13.1 till låga halter, de resterande ligger på måttligt höga halter. Årsmedelvärdet för turbiditet har minskat i de flesta stationer, i P12 har den dock ökat. De höga årsmedelvärdena för konduktiviteten i P15, P16 och P17 kan förklaras av att det finns lättvittrade leror i avriningsområdet men det kan också vara en indikation på utsläpp. Syrgas Syrgaskoncentrationen i Kungsbackaån har under året varit tillfredställande med måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd (NV rapport 4913). Måttligt syrerikt tillstånd är 5-7 mg O2 per liter, syrerikt tillstånd är > 7 mg O2/l. mg O /l 2 15 12 9 Syrgaskoncentration april - september 28 6 3 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 % 12 Syrgasmättnad april - september 28 1 8 6 4 2 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 16

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Medelvärden för sommarhalvår syremättnad 1995-28 % P9 P12 P13 P13.1 15 P15 P16 P17 1 95 9 85 8 75 7 1995 1997 1999 21 23 27 25 65 6 55 5 Syre medelvärden, max - min 1997-28 mg O /l 2 14 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 12 1 8 6 4 1997 1999 21 23 25 27 17

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Totalt organiskt kol Koncentrationen av totalt organiskt kol har som årsmedelvärden minskat i förhållande till föregående år. Station P9, P13 och P 13.1 har låga halter, de resterande ligger på måttligt höga halter, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 4913. Tittar man på stationsvärdena under året ser man att de flesta värdena ligger mellan låg halt till måttligt hög halt. Under sommaren sticker några värden iväg till höga halter. Låga halter är 4-8, måttligt höga halter är 8-12 och höga halter är 12-16 mg/l. mg TOC/l 16 Totalt organiskt kol, månadsvärden 28 12 8 4 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Årsmedelvärden totalt organiskt kol 1991-28 mg TOC/l 1 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 9 8 7 6 5 95 97 99 1 3 5 7 18

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Turbiditet Som årsmedelvärde ligger turbiditeten på samma nivå som 27 d.v.s. ett starkt grumligt vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Kungsbackaån har ofta ett mycket grumligt vatten. Stationsvärdena ligger som regel inom klassgränsen för starkt grumligt vatten. Grumlingen beror ofta på lerslam från jordbruksmarken men även dagvatten bidrar med grumlande partiklar. FNU 4 Turbiditet månadsvärden 28 6 12 3 2 1 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Årsmedelvärden turbiditet 1984-28 FNU 25 P5 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 2 15 1 5 84 87 9 93 96 99 2 5 8 19

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Konduktivitet De nytillkomna stationerna P15 (Hallabäcken), P16 (Söderå) och P17 (Sagsjöbäcken) har höga värden vilket förmodligen beror på lättvittrat material i dessa vattendrags avrinningsområden men det kan också vara en indikation på utsläpp. ms/m 6 Konduktivitet månadsvärden 28 15 32 4 2 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Årsmedelvärden konduktivitet 1984-28 ms/m P5 P9 P12 P13 P15 P16 P17 2 15 1 5 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 2 8

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 IKEU i Kroksjöbäcken Sedan sommaren 25 ingår Kroksjöbäcken i referenssystemet för den Integrerade KalkEffekt- Uppföljningen IKEU. Bäcken provtas varje månad och vattnet analyseras av Institutionen för Miljöanalys vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala och Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet. Resultaten används sedan som jämförvärden vid utvärdering av kalkeffektuppföljningen som Länsstyrelsen står för. Dessa kemiska variabler analyseras Temperatur ph Konduktivitet 25 Kalcium Magnesium Natrium Kalium Alkalinitet Sulfat IC Klorid Fluorid Ammoniumkväve Nitrit+nitratkväve Tot-N TNb Fosfatfosfor Totalfosfor Absorbans ofiltrerat Absorbans filtrerat Kisel TOC 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 ph i Kroksjöbäcken Kroksjöbäcken 25 26 27 28 Alla värden kan laddas hem från Lantbruksuniversitetets hemsida. Länk finns på förstasidan på vattenvårdsförbundets hemsida. 21

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 28 Bilagor till Årsrapport 28 Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Bilaga 1 Kalkningsåtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde 28 Bilaga 2 Utdrag ur "Miljörapport Göteborg-Landvetter flygplats 28" Bilaga 3 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån 28 Bilaga 4 Utdrag ur "Elfiske i Västra Götalands län 28" 28

Kalkning i Kungsbackaåns vattensystem 28 Utsläpp av svavel- och kväveföreningar, främst genom förbränning av fossila bränslen, har lett till försurning av mark och vatten i stora delar av Sverige. Västsverige har varit särskilt utsatt för försurningsproblematiken på grund av hög nederbörd och magra marker som inte förmår kompensera det sura nedfallet, samt spridning av föroreningar från övriga Europa. Idag minskar nedfallet av försurande ämnen i hela Sverige, men markerna i Västsverige är urlakade på neutraliserande ämnen, och många sjöar och vattendrag är fortfarande så försurade att de regelbundet måste kalkas för att känsliga arter ska kunna överleva där. Spridning av kalk i Kungsbackaån sker efter en kalkningsplan senast reviderad 25, med kontinuerlig provtagning av vattnets ph-värden och alkalinitet, samt biologisk uppföljning av fisk och bottenfauna. Målsättningen för kalkning i Kungsbackaån är att återskapa och bibehålla livskraftiga bestånd av havsvandrande öring och lax, samt att bevara de naturliga populationerna av bottenfauna, bland annat flodkräfta. Både vattenkemiska resultat och biologiska undersökningar visar att Kungsbackaåns bottenfauna idag är så gott som opåverkad av surt vatten. Öring- och laxbestånden ligger stabilt på en hög nivå på de flesta lokaler. De minskade mängderna försurande nedfall tillsammans med goda provresultat har gjort att kalkmängderna har kunnat minska med närmare hälften sedan mitten av 199-talet. Under oktober 28 spreds 1 275 ton kalk i Kungsbackaåns vattensystem enligt redovisning nedan. Kalken sprids direkt i sjöar samt på våtmarker med avrinning till Kungsbackaån. I större sjöar sprids kalken med båt, och i mindre sjöar samt vid våtmarksspridning används helikopter. Objekt [ton] kalk Objekt [ton] kalk Objekt [ton] kalk Mörtsjöbäcken Finnebäcken Lindomeån St Flakatjärn 2 Finnsjön 6 Kroksjön 35 Ryggatjärn 5 Yxsjön 7 S Barnsjön 9 V Kåsjön 8 Långetjärn 8 Råsjö 3 våtmarker 5 Örtjärn 6 Lillån Vadbäcken Ringtjärn 2 Agnsjön 17 Buasjön 15 Småsjön 3 St Djursjön 5 Hällsjön 55 V Kniperedstjärn 2 Svintjärn 8 Grundasjön 2 våtmarker 2 Gövätterna 3 Tulltjärn 1 Issjöbäcken / Nordån Blåvätterna 3 Sandsjöbäcken Östersjön 8 Klavatjärn 1 Sandsjön 5 St Issjön 1 Bolåsetjärn 1 Bredatjärn 8 Forsvatten 8 Hästasjön 8 Buasjön 25 Skärsjön 5 Mörkevatten 2 våtmarker 5 Slättåstjärn 2 Långevatten 2 Oxsjöbäcken våtmarker 5 St Ötjärn 7 Oxsjön 65 Hassungaredsbäcken St och L Hålevatten 11 Salsjön 6 St Hassungsredssjön 1 Iglatjärn 2 St Abborrtjärn 9 Abborrtjärn 3 St och L Lomtjärn 4 Mörkatjärn 2 Axlavad 3 Tjuvsjön 8 Änkatjärn 1 Yxnavad 3 våtmarker 175 Stockatjärn 1 våtmarker 26 Kungsbackaån nedströms Lillån våtmarker 28 Kärrsjöbäcken Långevatten 8 Kärrsjön 6 våtmarker 76

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 36(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. 9.2 Utsläpp till dagvatten 9.2.1 Utformning av flygplatsens dagvattensystem Flygplatsen är byggd på en höjdplatå mellan Mölndalsåns och Kungsbackaåns vattensystem. Den naturliga ytvattendelaren gick diagonalt över flygplatsområdet i ungefär nordostlig-sydvästlig riktning men i samband med att flygplatsen byggdes ändrades denna så att allt ytvatten från hårdgjorda ytor leddes via dräneringsledningar söderut. Samtidigt sprängdes ett dike för att leda dagvattnet från norra delen av flygplatsområdet mot Lilla Issjön samtidigt som det naturliga utloppet från Kroksjön österut mot Kärrsjöbäcken stängdes. Förändringarna innebar att i princip allt dagvatten från flygplatsområdet samlades ihop i ett gemensamt utlopp i sydost mot Issjöbäcken, Lilla Issjön och via Västra Ingsjön vidare till Lindomeån och Kungsbackaån. Flygplatsens dagvattensystem utformades på ett okonventionellt sätt. Dagvattensystemet för banans norra del och stationsområdet dimensionerades för avledning av en viss låg grundbelastning i ett konventionellt ledningsnät, medan de relativt kortvariga toppflödena, som överskrider ledningarnas kapacitet, infiltreras till sprängstensfyllnader. Infiltrationen sker genom speciella bräddningsanordningar på ledningsnätet, vilka leder vattnet till ett 5-tal infiltrationsbrunnar, som placerats i sprängstensfyllnaderna. Eftersom dessa magasin i vissa fall saknar naturliga utlopp, har de förbundits med en djupt liggande, relativt klen dränerande utloppsledning, vilken mynnar i samma utloppsdike, som det konventionella dagvattensystemet. Den djupt liggande förbindelseledningen har ett reservutlopp mot öster till Gärdestjärn och Kärrsjöbäcken vidare mot Kärrsjön. 9.2.2 Mätstation för utgående dagvatten kontinuerlig kontroll Kontrollen av dagvatten har omfattat kontinuerlig mätning av flöde, syre, ph, konduktivitet och temperatur för den huvudsakliga dräneringen av flygplatsområdet som leds till recipienten Västra Ingsjön via Issjöbäcken. Dessutom har ett stickprov tagits varje månad och analyseras på totalkväve (TOT-N), totalfosfor (TOT-P), fosfatfosfor (PO4-P), kalium (K), natrium (Na), klorid (Cl), ph, syre och turbiditet. Konduktiviteten mättes vid ett tillfälle under året. Ett antal tungmetaller mättes vid varje provtillfälle; bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr) och zink (Zn). Förorening av olja mättes vid varje provtillfälle. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 37(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. 9.2.3 Mätstation för utgående dagvatten kontinuerlig kontroll I nedanstående tabell visas min-, medel- och maxvärden som uppmätts för respektive parameter och månad. Tabell Månad Redovisning av kontinuerliga mätningar av utgående dagvatten, D-A14. Syre ph Konduktivitet (ms/m) Temperatur ( C) Flöde (l/s) Min Med Max Min Med Max Min Med Max Min Med Max Med Januari 2,1 7,5 9,5 6,5 6,9 9 1,6 1,8 85,2 4 6,1 8,3 176,3 Februari 5,1 7,7 8,7 6,4 7 7,3 2,1 1,6 69,9 3,9 6,2 8 95,6 Mars,9 6,3 8,4 6,4 6,8 7,1 2,7 17,8 94,4 3,3 5,7 7,7 29,6 April,9 6,1 8,9 6,8 7 7,2 6,7 14,6 69,1 4,2 8 16,1 45,4 Maj 4,4 7,8 1,2 6,8 7,1 7,3 5,1 2,1 31,4 9,2 12,5 25,9 23,8 Juni 1,7 7,4 1,1 6,5 6,9 7,4 2,5 24,4 35,2 12,1 16,6 26 32,9 Juli 6,1 7,6 8,7 6,4 6,7 7 3,1 15 22,9 12,8 15,4 19 12,5 Augusti 6,7 7,9 8,8 6,2 6,5 6,9,9 9,9 21,5 13,5 14,8 17,6 268,7 September 6,7 7,8 8,9 6,1 6,5 6,7 1,5 9,9 13,2 1,1 12,9 17,2 125,3 Oktober 7, 8,4 9,9 5,8 6,4 6,6 1,2 7,7 36,7 8,5 11, 13,4 586,6 November * December * * Ingen mätning gjordes under november och december pga av sanering av sedimentationsdamm Medelvärde av syre varierade mellan måttlig och rik halt (enligt NV tillståndsklassning av sjöar och vattendrag). ph-värdet var neutralt runt 7 under första halvan av året för att sedan bli något lägre, måttligt till svagt surt under sensommmar och höst. Inverkan från formiat och vägsalt syns som tillfälliga maxtoppar för konduktiviteten. 9.2.4 Provtagning av dagvatten Provtagning och analys har utförts varje månad under hela året i det samlade dagvattendiket som leds ut i Issjöbäcken (D-A14). Utökad utsläppskontroll har skett i dagvattnet från banans södra del och som leds ut i Issjöbäcken (D-B14), i dagvattendike som leder dagvatten från norra bandelen och driftområdet (D-F/1) samt i Vindtjärn, dagvatten som rinner mot Mölndalsån i norr. Samtliga analyser har utförts av ackrediterat laboratorium. En sammanställning av analysresultaten återfinns i tabellerna nedan. För bedömning av vattenkvalitet har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket rapport 4913) tillämpats. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 38(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. D-A14, Det samlade dagvattendiket som leds ut i Issjöbäcken från sedimentationsdamm i sydost Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Januari 8,9 8,4,84,14 16 Februari 7,1 6,7,63,14,6 1 17 9,2 6,6 11 1,3 Mars 15 9,2,48,42 37 April 1 9,47,44,14 2 4 22 7,3 9,4 3,2 Maj 9,9 8,7,36,22 22 Juli 18 7,4 1,1,42,26 24 24 18 6,9 6,8 3,1 Juli 9 8,7 1,49 16 Augusti 8,9 9,81,25,1 12 8,6 7,1 6,7 7,5 2,5 September 19 11,83,4 14 Oktober 11 9,5 1,2,8 8,2 11 6,4 7,1 9 3 December 9,7 9,3,59,2,12 2 34 22 7,3 11 5,5 28 medel 12 9,7,3,1 18 22 14 7 9 3 28 min 7,1 6,7,36,14,6 8,2 8,6 6,4 6,6 6,8 1,3 28 max 19 11 1,1,49,26 37 4 22 7,3 11 5,5 Jämfört med föregående år var det inga tydliga förändringar av medelvärdet med avseende på halterna TOC, DOC, totalkväve och kalium. TOC-halten var måttligt till mycket hög under året, 7,1-19 mg/l, under mars, juli och september förekom de högsta halterna. Kvävehalterna varierade mellan måttligt höga och höga halter. De högsta kvävehalterna,,81-1,1mg/l sågs under juli till augusti samt i januari,84 mg/l. Total fosforhalten var måttlig hög till hög, halten låg mellan,14 mg/l till,49 mg/l under året och fosfatfosforhalten varierade mellan,6 och,26 mg/l. De högsta halterna förekommer i mars/april och juli. Kaliumhalten varierade mellan 8,2 och 37 mg/l, det högsta värdet uppmättes i mars. Den största källan till kalium är kaliumformiat som används som halkbekämpning på banan. Det höga värdet i mars kan förklaras med kall väderlek och användning av halkbekämpningsmedel. Natrium och kloridhalterna är högst under april och december, vilket också var två kalla månader vilket medför ökad användning av vägsalt. ph låg runt 7 hela året från 6,6 till 7,3, svagt surt till nära neutralt. Turbiditeten varierade mellan 1,3 och 5,5. En förklaring till den höga turbiditeten kan vara att pumpning av vatten sker sedan hösten 28 för att förhindra flöde från flygplatsen österut mot Gärdestjärn och Kärrsjöbäcken. Detta vatten leds det ner till D-A14 för utlopp i sedimentationsdammen i sydost för utflöde i Issjöbäcken. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 39(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Tabell D-A14, Halter tungmetaller och olja i utgående dagvatten. Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari,72 <.1,9 <.1,2 <.4 April,9 <.1,98 <.1,12 <.1 Juli,55 <.1,15 <.1,3 <.1 Augusti,77 <.1,22 <.1,28 <.1 Oktober,9 <.1,15 <.1,26 <.1 December,56 <.1,14 <.1,22 <.1 28 min,55 <.1,9 <.1,12 <.1 28 max,9 <.1,22 <.1,3 <.1 Metallhalterna är jämna under hela året. Kadmium och kromhalterna låg under detektionsgränsen. Blyhalterna är låga, kopparhalterna är höga och zinkhalterna varierade från låg halt till måttligt hög halt. D-B14, Dagvattnet som kommer från banans södra del som leds ut i Issjöbäcken via sedimentationsdamm i sydost Tabell Halter av analyserade parametrar vid D-B14 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 5,4 5,2,59,16,13 16 14 7,3 7 11 1,2 April 5,8 5,1,47,12,9 24 29 17 7,3 1,37 Juli 22 1 2,41,21 33 19 13 7,1 9,2 2,6 Augusti 6,3 5,7,82,24,13 11 6,3 4,9 6,6 7,1 1,5 Oktober 8,2 7,3,8,16,11 11 7,2 5,1 7,2 8,7 2 December 7,8 8,31,17,13 26 18 12 7,3 7,8,86 28 min 5,4 5,1,31,12,9 11 6,3 4,9 6,6 7,1,37 28 max 22 1 2,41,21 33 29 17 7,3 11 2,6 TOC-halten är låg under året runt 5,4-8,2mg/l, förutom i juli då den högsta halten förekom (22 mg/l). Den högsta kvävehalten, 2mg/l mättes under juli, annars under året låg den på måttlig till hög halt. Totalfosforhalten var måttlig till hög och varierade mellan,12 mg/l till,41 mg/l under året och fosfatfosforhalten varierade mellan,9 och,21 mg/l. De högsta halterna förekom i juli. Kaliumhalten varierade mellan 11 och 33 mg/l, det högsta värdet uppmättes i juli. Natrium och kloridhalterna var högst under december. ph låg runt 7 hela året från 6,6 till 7,3. Vattnet var syrerikt och låg mellan 7,1 och 11 mg/l. Turbiditeten varierade mellan,37 och 2,6 FNU, vilket innebär obetydligt grumligt till måttligt grumligt vatten under stora delar av året men i juli var det tydligt grumligt. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 4(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Tabell Halter tungmetaller och olja vid D-B14 Provtagnings månad Pb Cd Cu Zn Cr Oljeindex Februari <.5 <.1,13 <.1,62 <.1 April <.5 <.1,12 <.1,11 <.1 Juli <.5 <.1,29 <.1,26 <.1 Augusti <.5 <.1,17 <.1,92 <.1 Oktober <.5 <.1,16 <.1,98 <.1 December <.5 <.1,14 <.1,95 <.1 28 min <.5 <.1,12 <.1,62 <.1 28 max <.5 <.1,29 <.1,26 <.1 Metallhalterna var jämna under hela året. Bly, kadmium och kromhalterna låg under detektionsgränsen. Det högsta uppmätta värdet på koppar är,29 mg/l vilket innebär höga halter och zinkhalten var låg till måttligt hög,,62 till,26 mg/l. D-F/1, Dagvattendike som leder dagvatten från norra bandelen och driftområdet vidare mot sedimentationsdamm i sydost. Tabell Halter av analyserade parametrar, provpunkt D-F/1 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 7,4 7,66,12,5 2 21 12 6,8 11 1,9 April 7,6 7,2 13,29,9 22 5 28 6,9 2,3 3,8 Juli 17 6,8,94,28,7 26 43 28 6,7 4,8 3,7 Augusti 9,7 9,83,19,9 2 15 1 6,3 4,2 3,1 Oktober 11 9,5 1,17,8 14 8,3 6,5 7 6,9 2,7 December 11 1,42,11,11 19 17 12 6,9 6,1 1,8 28 min 7,4 6,8,42,11,5 14 8,3 6,5 6,3 2,3 1,8 28 max 17 1 13,29,11 26 5 28 7 11 3,8 TOC-halten låg relativt stabilt under året runt 7,4-9,7 mg/l vilket innebär låg till måttligt hög halt, förutom i juli då mycket hög halt förekom på 17 mg/l. Kvävehalten låg mellan,42 och 1 mg/l (måttlig hög halt) under året förutom i april då 13 mg/l (extremt hög halt) uppmättes. Totalfosforhalten var låg under stora delar av året men i april och juli var den hög. Den låg mellan,11 mg/l till,29 mg/l under året och fosfatfosforhalten låg stabilt mellan,5 och,11 mg/l. Kaliumhalten varierade mellan 14 och 26 mg/l, det högsta värdet uppmättes i juli. Natrium och kloridhalterna var högst under april och juli. ph låg runt 7 hela året förutom i augusti då ph mätte 6,3 (måttligt surt). Syrehalten varierade från syrefattigt tillstånd i april (2,3 mg/l ) till svagt syretillstånd under sommaren (4,2-4,8 mg/l) för att bli måttligt syrerikt till syrerikt under hösten och vintern (6,1-11 mg/l). Turbiditeten varierade mellan 1,8 och 3,8 FNU (måttligt till betydligt grumligt). Konduktiviteten mättes i februari till 17mS/m. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 41(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Tabell Halter tungmetaller och olja i dagvattendike Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari <.5 <.1,14 <.1,85 <.1 April <.5 <.1,77 <.1,91 <.1 Juli <.5 <.1,15 <.1,37 <.1 Augusti <.5 <.1,2 <.1,18 <.1 Oktober <.5 <.1,21 <.1,13 <.1 December <.5 <.1,16 <.1,11 <.1 28 min <.5 <.1,77 <.1,85 <.1 28 max <.5 <.1,21 <.1,37 <.1 Metallhalterna var jämna under hela året. Bly, kadmium och kromhalterna låg under detektionsgränsen. Det högsta uppmätta värdet på koppar var,21 mg/l vilket var hög halt och för zink var det,37 mg/l. Zinkhalten varierade mellan låg och måttligt hög halt. Ingen förorening av olja. Vindtjärn, Dagvatten som rinner mot Mölndalsån i norr Tabell Halter av analyserade parametrar vid Vindtjärn Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 12 11,84,6,18 7,1 24 13 6,4 5,2 16 April 1 9,46,25 <.5 14 4 23 6,9,6 4,6 Juli 1 8,4 1,1,44 <.5 16 53 29 6,7 2,9 29 Augusti 13 12,83,65,1 13 35 22 6,5 1,6 19 Oktober 12 11,89,25,8 7,7 23 15 6,9 2,9 6 December 11 1,68,25 <.5 9,3 3 18 6,6 2,8 15 28 min 1 8,4,46,25 <.5 7,1 23 13 6,4,6 4,6 28 max 13 12 1,1,65,18 16 53 29 6,9 5,2 29 TOC-halten var stabil under året den varierade från måttligt hög till hög. Kvävehalten var måttligt hög till hög,,46-1,1 mg/l. Totalfosforhalten var hög till mycket hög. Kaliumhalten låg mellan 7,1 mg/l och 16 mg/l. Högsta halterna av natrium och klorid mättes upp juli, 29 resp. 53 mg/l. ph varierade från svagt surt till neutralt, 6,4 till 6,9, under året. Syrehalten var från nästan syrefritt i april till syrefattigt tillstånd under stora delar av året. I februari var vattnet måttligt syrerikt. Vattnet var betydligt grumligt till starkt grumligt under året. Konduktiviteten mättes i februari till 14, ms/m. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 42(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Tabell Halter tungmetaller och olja vid Vindtjärn Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari,19 <.1,1 <.1,2 <.1 April <.5 <.1,87 <.1,13,22 Juli,67 <.1,11 <.1,14 <.1 Augusti,13 <.1,14 <.1,12 <.1 Oktober,76 <.1,12 <.1,18 <.1 December,77 <.1,15 <.1,18 <.1 28 min <.5 <.1,87 <.1,12 <.1 28 max,19 <.1,15 <.1,2,22 Kadmium- och kromhalten låg under detektionsgränsen. Halterna av bly var mycket låg till måttligt hög. Kopparhalten var måttligt hög till hög och zinkhalten var låg under året. En mindre oljeförorening uppmättes vid ett provtagningstillfälle. Allmänt kan sägas att organiskt material samt kväve och fosfor belastar dagvattnet. Metallbelastningen i dagvattnet består främst av koppar och zink. Grundvatten Provtagning av grundvattnet har skett vid en provpunkt NB-1, Grundvatten (infiltrerat dagvatten) i NB-1 bräddades tidigare mot öster, via Gärdestjärn och Kärrsjöbäcken till Kärrsjön öster om flygplatsen men sedan hösten 28 pumpas detta vatten och leds det ner till D-A14 för utlopp i sedimentationsdammen i sydost för utflöde i Issjöbäcken. NB-1 Tabell Halter av analyserade parametrar vid NB-1 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Turbiditet (FNU) Februari 5,2 5,77,15,7 9,7 1 6 7,2 2,7 April 7,2 6 2,3 <.5 8,4 12 74 6,9 5,5 Juli 4 3,8,66,17,6 8,6 17 91 6,7 3,5 Augusti 5,7 4,8,83,15 <.5 9,6 54 36 7,3 3 Oktober 7,5 6,4 1,2,14,8 6,4 53 37 7 3,8 December 6,9 6,5 1,1,62,6 5,4 13 8 6,5 44 28 min 4 3,8,66,14 <.5 5,4 53 36 6,5 2,7 28 max 7,5 6,5 2,62,8 9,7 17 91 7,3 44 TOC-halten var låg hela året. Kvävehalten var hög,,66-1,2 mg/l, under stora delar av året, i april mätte kvävehalten 2 mg/l. Totalfosforhalten var måttligt hög under stora delar av året men med ett högt värde i december på,6mg/l. Kaliumhalten låg mellan 5,4 mg/l och 9,7 mg/l. Höga halter av natrium och klorid förekom i februari till juli samt i december. ph var nära neutralt hela året. Vattnet miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 43(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. var betydligt grumligt från februari till oktober, 2,7 och 5,5 FNU. Undantaget var december då det var starkt grumligt. Konduktiviteten mättes i februari till 45, ms/m. Tabell Halter tungmetaller och olja vid NB-1 Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari <.5 <.1,15 <.1,38,11 April,82 <.1,31,21,3,6 Juli,61 <.1,15 <.1,66 <.1 Augusti,51 <.1,2,11,26 <.1 Oktober,6 <.1,25 <.1,26 <.1 December,56 <.1,28 <.1,4 <.1 28 min <.5 <.1,15 <.1,26 <.1 28 max,82 <.1,31 <.1,66,6 Kadmium- och kromhalten låg under detektionsgränsen. Halterna av bly var mycket låg till låg. Kopparhalten var hög och zinkhalten var måttligt hög till hög under året. En mindre oljeförorening uppmättes vid ett provtagningstillfälle. 9.2.5 Vattenföring och transportberäkningar Med hjälp av analysresultat och uppmätta vattenflöden vid mätstationen har följande transportberäkningar gjorts. Beräkningarna är gjorda månadsvis med antagandet att halterna varit konstanta kring tiden för varje provtagningstillfälle. Tabell Summerade månadsflöden och transporterade mängder organiskt material och tungmetaller för utgående spillvatten. Månad Flöde m 3 TOC (kg) DOC TOT-N TOT-P K Januari 4265 836 7584 758 13 14446 Februari 2313 498 3867 364 8 5772 Mars 793 129 79 4 317 April 1177 858 772 4 4 1716 Maj 637 35 268 11 1 678 Juni 853 379 1266 188 7 416 Juli 3227 377 3584 412 2 6591 Augusti 7199 451 4551 41 13 668 September 3248 451 266 197 9 3317 Oktober 1571 15288 1323 139 28 11397 November * * * * * * * December ** 3847 3731 3577 227 8 7693 Summa *** 43269 48233 41358 41 111 6211 *Sedimentationsdammen sanerades under november och stora delar av december. Ingen provtagning gjordes i november. ** Provtagning gjordes i slutet av december då dammen var sanerad men ingen flödesmätning gjordes under december. Flödet som används för transportberäkningarna är ett medelvärde på de senaste 1 årens decembermätningar. *** summan är baserad på 11 månader. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 44(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. De transporterade mängderna har ökat betydligt jämfört med föregående år. Halterna är jämförbara med tidigare år men flödena är högre, bland annat på grund av att flödet mot Gärdestjärn/Kärrsjöbäcken från hösten leds till recipient via sedimentationsdammen. 9.2.6 Recipientkontroll ytvatten Recipientkontrollen av ytvatten har utökats under året och sker vid följande provpunkter varannan månad. Issjöbäcken Y1 P4 Nedströms Lilla Issjön Strax före utlopp till V. Ingsjön Dike från Vindtjärn R4 vid riksväg 4, rinner norrut mot Mölndalsån Diken i väster Y2 Vid norra delen av banan, det tidigare naturliga utloppet från Vindtjärn, rinner via Björrödsbäcken norrut mot Mölndalsån Y8 Vid södra delen av banan, rinner via Forsvatten söderut mot Lindomeån Referenspunkt i Sandsjöbäcken P3 Strax före utlopp i V. Ingsjön, Dike öster mot Tranemossen P7 vid parkering P7, rinner norrut mot Mölndalsån Vattenprover analyserades av ackrediterat laboratorium med avseende på TOC, DOC, totalkväve (TOT-N), totalfosfor (TOT-P), fosfatfosfor (PO4-P), kalium (K), natrium (Na), klorid (Cl), ph, syre och turbiditet. Konduktiviteten mättes vid ett tillfälle på respektive provpunkt under året. Tungmetaller mättes vid varje provtillfälle; bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr) och zink (Zn) samt förorening av olja. Resultat av vattenprovtagningarna för varje provpunkt redovisas nedan. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 45(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Issjöbäcken Y1 Nedströms Lilla Issjön Tabell Halter av analyserade parametrar i Y1 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 9 9,8,51,1,8 8,3 13 8 7,4 1 1,3 Juli 7,7 7,5,59,22,5 13 23 13 7 6,9 1,4 Augusti 13 13,51,19 <.5 7,5 11 6,8 6,8 6,7 1,1 Oktober 16 16,78,16 <.5 4,4 11 9,8 6,3 7,7,85 December 14 14,44,9 <.5 8,1 22 13 7 1 1,9 28 min 7,7 7,5,44,9 <.5 4,4 11 6,8 6,3 6,7,85 28 max 16 16,78,22,8 13 23 13 7,4 1 1,9 TOC-halten varierade under året från låg halt till hög halt, 7,7-16 mg/l. Kvävehalten var måttligt hög till hög och låg mellan,44 och,78 mg/l. Totalfosforhalten var låg till måttligt hög, mellan,9 mg/l till,22 mg/l, under året. Kaliumhalten låg mellan 4,4 mg/l och 13 mg/l. Det högsta värdet mättes upp i juli. De högsta halterna av natrium och klorid förekom i juli och december. ph var nära neutralt hela året undantaget i oktober då det indikerade på surt vatten. Vattnet var syrerikt under höst och vinter under sommaren var måttligt syrerikt. Turbiditeten varierade mellan svagt grumligt till måttligt grumligt mellan,85 och 1,9 FNU. Konduktiviteten mättes i februari till 1, ms/m. Tabell Halter tungmetaller och olja vid Y1 Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari,1 <.1,55 <.1,15,25 Juli,92,14,7 <.1,59 <.1 Augusti,73 <.1,88 <.1,21 <.1 Oktober,94 <.1,9 <.1,23 <.1 December,81 <.1,69 <.1,14 <.1 28 min,73 <.1,55 <.1,14 <.1 28 max,1,14,9 <.1,59,25 Kromhalten låg under detektionsgränsen. Halten av bly var låg, kopparhalten är måttligt hög och zinkhalten är låg till måttligt hög under året. Kadmiumhalten var mycket låg under stora delar av året med ett undantag i juli. Vattnet var oljeförorenat vid ett mättillfälle under året i februari. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 46(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. P4 Strax före utlopp till V. Ingsjön Tabell Halter av analyserade parametrar i P4 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 9 8,8,47,9,9 6,6 15 7,3 7,4 12,76 Juli 17 11,58,35,6 15 27 18 7,3 1,7 2,2 Augusti 17 15,46,26,51 6,1 11 7 7,1 9,4 2,2 Oktober 14 13,63,13 <.5 2,9 1 13 6,4 11 1,3 December 11 12,58,9 <.5 6,3 2 12 7,2 13,5 1,2 28 min 9 8,8,46,9 <.5 2,9 1 7 6,4 9,4,76 28 max 17 15,63,35,9 15 27 18 7,4 13,5 2,2 TOC-halten varierade mellan måttlig till hög halt under året, 9-17 mg/l. Kvävehalten var måttligt hög mellan,46 och,63 mg/l. Totalfosforhalten och fosfatfosforhalten var låg under hösten och vinter men under sommaren var den hög. Kaliumhalten varierade från 2,9 mg/l i oktober till 15 mg/l i juli. Natrium och kloridhalterna var högst under juli månad. ph låg nära neutralt förutom i oktober då ph var 6,4. Syrehalten var rik, den låg mellan 9,4 och 13,5 mg/l. Turbiditeten varierade mellan,76 och 2,2 (svagt till måttligt grumligt). Konduktiviteten mättes i februari till 9,2 ms/m. Tabell Provtagnings månad Halter tungmetaller och olja vid P4 Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari,73 <.1,32 <.1,1 <.1 Juli,87 <.1,39 <.1,19 <.1 Augusti,74 <.1,69 <.1,21 <.1 Oktober,59 <.1,6,35,22 <.1 December,71 <.1,46 <.1,15 <.1 28 min <.5 <.1,32 <.1,1 <.1 28 max,87 <.1,69,35,22 <.1 Metallhalterna var jämna under hela året. Bly- och kromhalten var låg hela året. Koppar- och zinkhalten var låg till måttlig under året. Kadmium låg under detektionsgränsen. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 47(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Dike från Vindtjärn i norr R4 vid riksväg 4 Tabell Halter av analyserade parametrar vid R4 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 11 11,49,6 <.5 2,5 2 11 5,5 1,66 April 13 13,1,1 <.5 3,1 27 15 6,1 11,3,83 Juli 14 13,42,14 <.5 3,4 42 22 6 7,1 1,7 Augusti 29 27,6,13 <.5 3,4 28 16 6,1 4,7 1,9 Oktober 19 18,53,9 <.5 4,2 19 22 5,6 8,1 1,6 December 15 15,55 <.5 <.5 2,2 22 13 5,3 9,3,73 28 min 11 11,1 <.5 <.5 2,2 19 11 5,3 4,7,66 28 max 29 27,6,14 <.5 4,2 42 22 6,1 11,3 1,9 TOC-halten varierade under året från måttligt hög halt till mycket hög halt, 11-29 mg/l. Kvävehalten var låg till måttligt hög och låg mellan,1 och,6 mg/l. Totalfosforhalten låg mellan <.5 mg/l till,14 mg/l under året och fosfatfosforhalten var låg hela året. Kaliumhalten var stabil och låg mellan 2,2 mg/l och 4,2 mg/l. Kloridhalten varierade mellan 19-42 mg/l, där det högsta värdet uppträder i juli. Inga stora variationer med avseende på natrium (11-22mg/l). ph låg mellan 5,3 till 6,1 vilket innebär surt till mycket surt vatten. Vattnet var syrerikt under stora delar av året förutom i augusti då det var måttligt syrerikt med en halt på 4,7mg/l. Turbiditeten varierade mellan svagt grumligt till måttligt grumligt mellan,66 och 1,9 FNU. Konduktiviteten mättes i februari till 9,4 ms/m. Tabell Halter tungmetaller och olja vid R4 Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari,79 <.1,15 <.1,1 <.1 April,14 <.1,27 <.1,11 <.1 Juli,12 <.1,26 <.1,13 <.33 Augusti,13 <.1,28 <.1,33 <.1 Oktober,95 <.1,34 <.1,15 <.1 December,85 <.1,31 <.1,14 <.1 28 min,79 <.1,15 <.1,1 <.1 28 max,14 <.1,34 <.1,33 <.33 Kadmium- och kromhalt låg under detektionsgränsen. Halterna av bly, koppar och zink var låga till måttligt höga under året. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 48(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Diken i väster Y2 Vid norra delen av banan Tabell Halter av analyserade parametrar vid Y2 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 9,4 9,46,9 <.5 17 8,9 5 7 1,96 April 13 11,48,15 <.5 24 6,4 5 7,5 8,3,78 Juli 14 12,48,33 <.5 29 7,6 6,2 7,3 8,2 2,3 Augusti 17 17,55,13 <.5 24 6,2 5,1 7,2 7,2,94 Oktober 14 13,82,14,6 14 6,6 4,1 7,3 8,5 1,6 December 12 12,59,44,6 17 7,5 5,7 6,9 9,7 8,2 28 min 9,4 9,46,9 <.5 14 6,2 4,1 6,9 7,2,78 28 max 17 17,82,44,6 29 8,9 6,2 7,5 1 8,2 TOC-halten varierade under stora delar av året från måttligt hög halt till hög halt, 9,4-14 mg/l, vid provtillfället i augusti uppmättes mycket hög halt. Kvävehalten var måttligt hög till hög och låg mellan,46 och,82 mg/l. Totalfosforhalten var låg till hög, mellan,9 mg/l till,44 mg/l, under året. Kaliumhalten låg mellan 14 mg/l och 29 mg/l. Det högsta värdet mättes upp i juli. Halterna av natrium och klorid låg stabilt över året. ph var nära neutralt hela året. Vattnet var syrerikt hela året. Turbiditeten varierade mellan svagt grumligt till måttligt grumligt mellan,78 och 1,6 FNU. Undantaget var december då det var starkt grumligt. Konduktiviteten mättes i februari till 11, ms/m. Tabell Halter tungmetaller och olja vid Y2 Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari <.5 <.1,73 <.1,66 <.1 April,94 <.1,75 <.1,5 <.1 Juli,18 <.1,92 <.1,15 <.1 Augusti,52 <.1,65 <.1 <.5 <.1 Oktober,52 <.1,93 <.1,56 <.1 December,78 <.1,74 <.1,84 <.1 28 min <.5 <.1,65 <.1,5 <.1 28 max,18 <.1,93 <.1,15 <.1 Kadmium- och kromhalten låg under detektionsgränsen. Halterna av bly mycket låg till låg med undantag i juli då halten var måttligt hög. Kopparhalten var måttligt hög till hög och zinkhalten var mycket låg till låg. Inga oljeföroreningar uppmättes vid provtagningarna. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 49(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Y8 Vid södra delen av banan, Tabell Halter av analyserade parametrar vid Y8 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 7,6 7,69,14,7 14 8,7 4,7 7 11 1,8 April 8,8 8,4,72,11,6 11 1 6,3 7 11,3 2 Juli 34 18 2,4,39,17 39 15 11 7,3 1,6 4,4 Augusti 12 11 1,2,25,11 16 8,2 6,2 7 1 3,3 Oktober 9,5 8,2,91,15,9 1 6,1 4,3 7,2 9,8 2,9 December 9,4 9,3 2,1,16,7 13 11 7,4 7 12,8 7,9 28 min 7,6 7,69,11,6 1 6,1 4,3 7 9,8 1,8 28 max 34 18 2,4,39,17 39 15 11 7,3 12,8 7,9 TOC-halten varierade under stora delar av året från låg halt till hög halt, 7,6-12 mg/l, vid provtillfället i juli uppmättes mycket hög halt, 34mg/l. Kvävehalten var hög till mycket hög under året, mellan,69 och 2,4 mg/l. Totalfosforhalten varierade mellan låg till hög,,11 mg/l till,39 mg/l, under året. Kaliumhalten låg mellan 1 mg/l och 39 mg/l. Det högsta värdet mättes upp i juli. Halterna av natrium och klorid var högst i juli med halter på 15 resp. 11 mg/l. ph var neutralt hela året. Vattnet var syrerikt hela året. Turbiditeten varierade mellan måttligt grumligt till betydligt grumligt mellan 1,8 och 7,9 FNU. Undantaget var december då det var starkt grumligt. Konduktiviteten mättes i februari till 12 ms/m. Tabell Halter tungmetaller och olja vid Y8 Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari <.5 <.1,94 <.1,13 <.1 April <.5 <.1,48 <.1,17 <.1 Juli <.5 <.1,16 <.1,12 <.1 Augusti <.5 <.1,12 <.1,12 <.1 Oktober <.5 <.1,1 <.1,19 <.1 December <.5 <.1,63 <.1,51 <.1 28 min <.5 <.1,1 <.1,12 <.1 28 max <.5 <.1,16 <.1,51 <.1 Bly-, kadmium- och kromhalten låg under detektionsgränsen. Kopparhalten var låg under sommar och höst för att gå upp till måttligt hög och hög under vintern. Zinkhalten var låg under stora delar av året, i december var den måttligt hög. Inga oljeföroreningar uppmättes vid provtagningarna. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 5(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Referenspunkt i Sandsjöbäcken P3 Strax före utlopp i V. Ingsjön, Tabell Halter av analyserade parametrar vid P3 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Syre Turbiditet (FNU) Februari 1 9,8,46,6 <.5 <1 1 4,9 7,5 12,6 Juli 17 11,38,8 <.5 <1 13 8,4 7,2 1,5 1,2 Augusti 13 11,42,94 <.5 <1 1 5,6 7,2 9,3,69 Oktober 13 12,57,1 <.5 <1 11 8,7 7,1 1 1,4 December 11 11,48,8 <.5 <1 11 5,9 7,1 13,8 1,2 28 min 1 9,8,38,6 <.5 <1 1 4,9 7,1 9,3,6 28 max 17 12,57,1 <.5 <1 13 8,7 7,5 13,8 1,4 TOC-halten var måttlig till hög under året (1-13 mg/l) förutom i juli då halten var mycket hög (17 mg/l). Kvävehalten var måttligt hög, mellan,38 och,57 mg/l. Total osforhalten var låg och låg mellan,6 mg/l till,1 mg/l under året och fosfatfosforhalten låg under detektionsgräns. Kaliumhalten var under detektionsgränsen hela året. Natrium och kloridhalterna var stabila under året, 4,9-8,7 mg/l resp. 1-13 mg/l. ph låg neutralt runt 7 hela året från 7,1 till 7,5. Vattnet var syrerikt, halten låg mellan 9,3 och 13,8 mg/l. Turbiditeten varierade mellan,6 och 1,4 (svagt till måttligt grumligt). Konduktiviteten mättes i december till 6,7 ms/m. Tabell Halter tungmetaller och olja vid P3 Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Februari,54 <.1 <.1 <.1,89 <.1 Juli <.5 <.1 <.1 <.1,57 <.1 Augusti <.5 <.1,21 <.1,78 <.1 Oktober <.5 <.1,22,29,79 <.1 December,55 <.1,13 <.1,81 <.1 28 min,54 <.1 <.1 <.1,57 <.1 28 max,55 <.1,22,29,89 <.1 Kadmiumhalt och oljeindex låg under detektionsgränsen. Blyhalten var mycket låg, koppar-, krom- och zinkhalten var mycket låg till låg hela året. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 51(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Dike öster mot Tranemossen P7 Vid parkering P7 Tabell Halter av analyserade parametrar vid P7 Provtagnings månad TOC DOC TOT-N TOT-P PO4-P K Cl Na ph Turbiditet (FNU) Januari 15 15 2,3,14,86 12 15 1 1,7 16 Mars 5,3 3,5 4,2,35,6 3,2 1 54 6,2 19 Augusti 4,2 3,8 3,5,16 <.5 <1 3,3 1,9 6,1 2,2 November < 2 <2,3,35,4 <1 5,7 5,1 6,3 1,2 28 min <2 <2,3,16 <.5 <1 3,3 1,9 6,1 1,2 28 max 15 15 4,2,14,86 12 1 54 1,7 19 TOC-halten var låg den största delen av året, men i januari var halten hög (15 mg/l). Kvävehalterna varierade mellan måttligt höga och mycket höga halter. Totalfosforhalten var måttligt hög till hög under mars till november, medan i januari var halten extremt hög. Den högsta fosfatfosforhalten uppmätte,86 mg/l. Natrium och kloridhalterna var mycket höga i mars och även höga i januari, vilket var två kalla månader vilket medför ökad användning av vägsalt. Kaliumhalten var låg under året förutom ett extremvärde i januari på 12 mg/l. ph var svagt surt mars till november men i januari var det vara mycket högt. Turbiditeten var hög i januari och mars med 16 resp. 19 FNU. Tabell Halter tungmetaller och olja vid P7 Provtagnings månad Pb Cd Cu Cr Zn Oljeindex Januari,1 <.1,12,63,69 1,5 Mars,24,19,12,16,1,23 Augusti <.5 <.1,64 <.1,41 <.1 November <.5 <.1,35 <.1,32 <.1 28 min <.5 <.1,35 <.1,32 <.1 28 max,24,19,12,63,69 1,5 Blyhalten var låg eller mycket låg augusti till januari men medan den går upp till måttlig hög halt i mars. Kadmiumhalten låg under detektionsvärde vid alla mättillfällen förutom i mars då,2 mg/l uppmättes. Kopparhalten var hög under januari och mars medan i augusti och november var den måttligt hög. De högsta kromhalterna förekom mars då de var måttligt höga, övriga året var de låga eller mycket låga. Året börjar med mycket höga zinkhalter medan de var måttligt höga under sommar och höst. Metallbelastningen var som störst under vintermånaderna. Oljeföroreningar förekommer vid två tillfällen i januari och i mars. miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 52(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. Sammanfattning recipentkontroll ytvatten Avrinningen från flygplatsen sydost ut mot Issjön och Västra Ingsjön innehåll av TOC är relativt stabilt från dagvattendiket (D-Y1) till nedströms Issjön (Y1) och strax före utloppet till V. Ingsjön (P4). En viss minskning av DOC kan ses. Totalfosforhalten minskar hela sträckan medan totalkväve halten minskar efter punkten utgående dagvatten (D-A14). Metallhalterna är stabila tidigt i recipienten men nedanför Y1 minskar metallinnehållet i vattnet. Syrehalten ökar ju längre ner i systemet vattnet kommer. ph visar inte på någon trend. Kalium, natrium och klorhalterna minskar efter punkten D-A14. Vattenkvalitén i dike från Vindtjärn till dike vid riksväg R4 skiljer sig åt på flera punkter. Innehåll av organiskt material är högre vid R4 medan innehåll av kväve och fosfor är högre vid Vindtjärn. Halten kalium är högre vid Vindtjärn vilket förklaras av användning av kaliumformiat. Det avvikande är att några av de högsta halterna kalium mäts upp i under sommaren. Halterna klor och natrium är något högre vid Vindjärn vilket inte förväntas eftersom punkten R4 kan tänkas påverkas av saltning av riksväg 4. ph-värdet är högre vid Vindjärn medan vattnet är mer syrerikt vid R4. Diken i väster om banan (Y2 och Y8) har en viss påverkan av flygplatsen i form av organiskt material och näringsämnena kväve och fosfor. Syrehalten i vattnet var dock rik. Metallbelastningen var förhållandevis låg med undantag från koppar framför allt vintertid och zink vid något enstaka tillfälle. Ingen förorening av olja förekom i dessa vattendrag. Referenspunkten i Sandsjöbäcken bedöms som ett vatten utan påverkan från flygplatsen. P7 är en bilparkering och kan ses som en normalt exponerad stadsyta. Natrium och kloridhalterna var höga till mycket höga under den kalla årstiden vilket förklaras med ökad användning av vägsalt. Kaliumhalten var extremt hög i januari, 12 mg/l. Vattnet bedöms inte vara påverkat av verksamheten på flygplatsen, vilket gör det svårt att förklara den höga halten. Recipientkontroll biologiska undersökningar Sedan flygplatsens öppnande 1977 har en årlig elfiskekontroll utförts i Lindomeån och Issjöbäcken. Årets kontroll genomfördes 28-9-18. Kontrollen har skett på motsvarande sätt som tidigare år vilket ger möjlighet till jämförelser. Konsultens rapport sammanfattas nedan. I Issjöbäcken gjordes på provlokalen; Sågen. Sammantaget fångades 59 st öringar varav 3 st bedömdes vara årsungar. Besättningstätheten av öring på provsträckan Stenen beräknades uppgå till ca 11 st/1m 2 I Lindomeån gjordes elfiske på lokal Stenen. Elfisket på provsträckan omfattade tre avfiskningar och sammanlagt fångades 231 öringar och 8 laxar. Av öringarna var 228 årsungar (+). Den största öringen som fångades på provsträckan miljörapport 28.doc

LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT LFV 29-1137 53(61) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, 31 94 1 38 OS 29-3-31 1. uppmättes till drygt 24 cm. Besättningstätheten av öring på provsträckan Stenen beräknades uppgå till ca 83 st/1m 2 Det höga antalet årsungar visar att förhållandena i år har varit gynnsamma och är en indikation på att vattnet inte är påverkat av miljöfarliga ämnen. Kemisk-fysikaliska analyser Dessa utförs av Kungsbackaåns vattenvårdsförbund, där flygplatsen är medlem. Årsrapporten för 28 är ännu inte sammanställd av förbundet. miljörapport 28.doc

Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg-Landvetter flygplats 28-1-15

2 En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg-Landvetter flygplats 28-1-15 Beställare: Projektledare Konsult: Uppdragsledare Handläggare LUFTFARTSVERKET Göteborg-Landvetter flygplats Att. Thomas Helin 438 8 Landvetter Thomas Helin Norconsult AB Box 8774 42 76 Göteborg Niklas Egriell Niklas Egriell Uppdragsnr: 11 11 64 Filnamn och sökväg: \\norconsult.no\dfs\swe\n-data\11\11\111164\- mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport m bilagor\elfiskerapport28landvetterfpl8115slutver.doc Kvalitetsgranskad av: Ola Sjöstedt Foto framsida: Tryck: UllaCarin Lundgren Norconsult AB 28-1-15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg-Landvetter flygplats \\norconsult.no\dfs\swe\n-data\11\11\111164\- mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport m bilagor\elfiskerapport28landvetterfpl8115slutver.doc

3 (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Arbetets utförande... 4 2. Resultat... 5 2.1 Issjöbäcken... 5 2.2 Lindomeån... 5 3. Slutsatser... 5 3.1 Issjöbäcken... 5 3.2 Lindomeån... 7 4. Rekommendationer... 8 Bilagor... 9

4 1. Inledning 1.1 Uppdraget Verksamheten vid Göteborg-Landvetter flygplats kan via avrinnande dagvatten påverka vattenmiljön i nedströms liggande sjöar och vattendrag. Därför sker regelbundna miljöundersökningar i sjösystemet Lilla Issjön och Västra Ingsjön samt i Lindomeån-Kungsbackaån (SMHI nr 17). På uppdrag av Luftfartsverket har Norconsult genomfört elfiskeundersökningar år 28 i Issjöbäcken och Lindomeån. Elfisket utgör en del i flygplatsens kontrollprogram. Elfiskeundersökningar har genomförts sedan år 1977. Syftet med undersökningarna är att få ett bra underlag för bedömning av Landvetter flygplats påverkan på vattenkvaliteten i dessa vattendrag. Öringen och laxen är relativt känsliga för miljöstörningar, varför en god lax- och öringproduktion indikerar en relativt god vattenkvalitet. 1.2 Arbetets utförande Utredningen har utförts av miljöutredare och biolog, Niklas Egriell. Naturgeograf Daniel Mattson har bistått som medhjälpare vid elfiskena. Båda är anställda av Norconsult AB. Arne Johlander, Fiskeriverkets utredningskontor, har lämnat synpunkter på undersökningens genomförande och resultat. Elfisken enligt Fiskeriverkets rekommenderade metodik, har utförts på två lokaler. En i Issjöbäcken på lokalen Sågen och en i Lindomeån på lokalen Stenen (se bilaga 1, karta med markeringar). Undersökningarna har skett på liknande sätt som tidigare år med undantaget att sträckan i Lindomeån (Stenen) fick kortas en aning (- 137,2 m 2 ). Precis som vid Fiskeriverkets elfisken tidigare år har endast en utfiskning skett på lokalen Sågen i Issjöbäcken. Därför har inte Zippin-modellen använts för beräkning av fisktätheten där. Istället har vi utifrån erfarenheter från liknande elfiskelokaler skattat fångstbarheten vid en utfiskning till 55 %. Tre utfiskningar har dock utförts på lokalen Stenen. Beräkning av fisktätheten på denna lokal har skett med hjälp av den vedertagna s k Zippin-modellen. Som utrustning har vi använt ett motoraggregat av märket Honda EU 1i och en likriktare av märket LUGAB. För mer detaljerad information om elfiskelokalerna, se bilaga 2 med elfiskeprotokoll. Kopior på protokollen har inskickats till Fiskeriverkets elfiskeregister för registrering. 28-1-15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg-Landvetter flygplats \\norconsult.no\dfs\swe\n-data\11\11\111164\- mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport m bilagor\elfiskerapport28landvetterfpl8115slutver.doc

5 (1) 2. Resultat 2.1 Issjöbäcken Vid elfisket i Issjöbäcken (Sågen) fångades endast öring. Nedan redovisas en tabell med de skattade tätheterna av öring: Tabell 1. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/1 m 2, beräkning av täthet med stöd av schabloniserad fångsteffektivitet på,55 för + och,6 för 1+). av fisk på elfiskelokalen Sågen i Issjöbäcken Öring + Öring 1+ Öring tot Antal fångade 3 29 59 Antal/1 m2 54,5 55 19,5 På lokalen Sågen fångades som synes ungefär lika många öring + som 1+. 2.2 Lindomeån Vid elfisket i Lindomeån (Stenen) fångades arterna öring (Salmo trutta), lax (Salmo salar) och ål (Anguilla anguilla). På lokalen fångades en ål som var ca 33 cm. Inga årsungar av lax fångades utan endast 1+. En stor andel av öringungarna var årsungar, men även 1+ och äldre (största på 33 cm) fångades. Tabell 2. Fångst (antal) och beräknad täthet (st/1 m 2, beräkning av täthet med stöd av Zippin-formeln) av fisk på elfiskelokalen Stenen i Lindomeån. Öring + Öring 1+ Öring tot Lax tot Ål Antal fångade 228 3 231 8 1 Antal/1 m2 81,7 1 82,7 2,9 3. Slutsatser För att få en uppfattning om huruvida fisktätheterna är normala eller om någon form av miljöstörning kan tänkas föreligga bör man bl a jämföra med liknande vattendrag i Västsverige och med tidsserien med tidigare års elfiskeresultat. 3.1 Issjöbäcken En naturlig öringreproduktion har skett under 27 och många öringungar har överlevt den första sommarsäsongen (28). 28-1-15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg- Landvetter flygplats

6 Enligt Länsstyrelsens rapport Västkustens havsöring, rapport nr 2:23 var medeltätheten för vattendrag av liknande storlek (<1 km 2 ) i Västra Götaland 137 öringar/1m 2. Detta kan jämföras med 28 års täthet på lokal Sågen på 19 öringar/1 m 2. Det är också lämpligt att jämföra med fisktätheten på berörda elfiskelokaler tidigare år. Nedan följer en tidsserie för Issjöbäcken-Sågen.Tätheterna är till största delen beräknade utifrån en schabloniserad fångseffektivitet på,55 vid en utfiskning och,8 vid två utfiskningar. Denna schablon bygger på erfarenheter från likannde lokaler. Detta då uträkningar enligt Zippin-modellen endast finns för enstaka år gällande den aktuella elfiskelokalen. Issjöbäcken-Sågen 12 1 Antal/1 m2 8 6 4 Öring 2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Årtal Figur 1. Tidsserie med öringtätheter på lokal Sågen sedan 1994 (utsättningar av öringyngel skedde år 1994 och 1995). I Issjöbäcken var tätheten av öring + relativt god, även om proportionen 1+/+ var något hög. Av erfarenhet vet man dock att en god årsklass som blivit 1+ ofta innebär att nästa årsklass + blir något svagare p g a inomartskonkurrens. 28-1-15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg-Landvetter flygplats \\norconsult.no\dfs\swe\n-data\11\11\111164\- mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport m bilagor\elfiskerapport28landvetterfpl8115slutver.doc

7 (1) Sammantaget bedöms elfiskeresultaten inte tyda på att någon markant miljöstörning på Issjöbäcken från Landvetter flygplats förelåg mellan hösten 27 och hösten 28. 3.2 Lindomeån En naturlig öringreproduktion har skett under 27 och många öringungar har överlevt den första sommarsäsongen (28). Enligt Länsstyrelsens rapport Västkustens havsöring, rapport nr 2:23 var medeltätheten för vattendrag av liknande storlek (1-1 km 2 ) i Västra Götaland 86,4 öringar/1m 2. Detta kan jämföras med 28 års täthet på lokal Stenen på 82,7 öringar/1 m 2 och 85,6 laxfiskar/1 m 2. Det är också lämpligt att jämföra med fisktätheten på berörda elfiskelokaler tidigare år. Nedan följer en tidsserie för Lindomeån-Stenen.Tätheterna är till största delen beräknade utifrån en schabloniserad fångseffektivitet på,55 vid en utfiskning,,8 vid två utfiskningar och,9 vid tre utfiskningar. Denna schablon bygger på erfarenheter från liknande lokaler. Detta då uträkningar enligt Zippinmodellen endast finns för enstaka år. Lindomeån-Stenen 14 12 1 Antal tot/1 m2 8 6 4 Öring Lax 2 1977 1984 1986 1988 1991 1994 1996 1998 2 22 24 26 Årtal Figur 2. Tidsserie med öring- och laxtätheter på lokal Stenen sedan 1977 (år utan elfiskeundersökningar exkluderade) 28-1-15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg- Landvetter flygplats

8 Tätheten av öring var förhållandevis hög. Fångstresultaten tyder inte på någon markant miljöstörning från flygplatsens verksamhet. Anmärkningsvärt för 28 är att det saknas årsungar av lax. En fiskväg i form av återställande av en gammal åfåra installerades år 22 vid Ålgårdsbacka ca en kilometer nedströms elfiskelokalen Stenen. Installationen utfördes av Mölndals kommun, med stöd av Länsstyrelsen i Västra Götaland, med syftet att lax och havsvandrande öring åter skulle kunna nå de värdefulla lek- och uppväxtområdena uppströms. Att inga laxungar + fanns vid elfisket i år var föga förvånande då Niklas Egriell, hösten 27, meddelat Länsstyrelsen att den anlagda fiskvägen strax nedströms, vid Ålgårdsbacka, förändrats så att möjligheterna för framförallt lax att vandra förbi Ålgårdsbacka såg kraftigt försämrats. Öringen, som inte kräver lika mycket vatten för sin vandring, bedömdes då eventuellt kunna ta sig förbi. Resultaten antyder att havsöring lyckats ta sig förbi men inte lax. Sammantaget bedöms elfiskeresultaten inte tyda på att någon allvarlig miljöstörning på Lindomeån från Landvetter flygplats förelåg mellan hösten 27 och hösten 28. 4. Rekommendationer Följande rekommenderas i det fortsatta arbetet: Elfiskeundersökningarna bör fortgå i enlighet med upprättat kontrollprogram. En översyn av fiskvägen vid Ålgårdsbacka genomförs (dock ej Luftfartsverkets ansvar utan Mölndals kommuns). Norconsult AB Natur och Markmiljö Niklas Egriell niklas.egriell@norconsult.com 28-1-15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg-Landvetter flygplats \\norconsult.no\dfs\swe\n-data\11\11\111164\- mapp\beskrivningar\utredningar - pm\rapport m bilagor\elfiskerapport28landvetterfpl8115slutver.doc

9 (1) Bilagor 1. Karta med markerade elfiskelokaler 2. Elfiskeprotokoll 28-1-15 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner En del i uppföljningen av miljöpåverkan från Göteborg- Landvetter flygplats

Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: VATTENDRAGSNAMN: Lindomeån LÄNSNUMMER: 14 Kommun: Mölndal Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: Flygplatskontroll Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 17 LOKALKOORDINATER: X: 6292326 Y: 1285849 Biflödesnr: 17 LOKALNAMN: Stenen Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Niklas Egriell ADRESS/TELE/E-POST: Norconsult,Theres Svenssons g.11, 42 76 Gbg niklas.egriell@norconsult.com DATUM: 28-9-18 ORGANISATION/AVD: Kons METOD: Kvantitativt X Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): ja Avstängt fiske (Ja/Nej): nej AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI VOLTSTYRKA (V): 55 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD ( 8,7 36 AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) 8,7 AVFISKAD YTA (m 2 ): 313 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,8,3 17, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): 8,7 Klart x Klart LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 16, VATTENFÄRG (sätt X): x VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG x MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn x,6 m/s,8 m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN1 (2- STEN2 BLOCK1 BLOCK2 (<,2mm) (,2-2mm) (,2-2cm) D3 1 cm) (1-2 cm) D1 (2-3cm)) (3-4cm) D2 FINSED SAND GRUS 2 STEN1 STEN2 3 2 VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D1 PÅV.ALG FÖREKOMST (-3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA 1 PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): D1 SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (-3): BLOCK3 (4-2cm) BLOCK1 BLOCK2 BLOCK3 LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE HÄLL (>2cm) HÄLL ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL D2 ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 2 VED I VATTNET (antal): 4 Ved i vatten (Antal/1m 2 ): 1,3 ANTAL PER FISKEOMGÅNG 1 R ART ART Öring 126 69 36 Lax 3 4 1 Ål 1 2 ANTAL PER FISKEOMGÅNG 3 1 2 3 OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Elfiskelokalens avstånd till uppströms liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr. anges detta med ett kryss (X): 2,3 Elfiskelokalens avstånd till nedströms liggande sjö (km): Avrinningsområdets storlek (km 2 ): (sätt x) <1 <1 x <1 >1 Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x) <1% <5% <1% >1% x VANDRINGSHINDER: (Sätt x) Inga Nedströms Uppströms x STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x) Strömlevande Vandrande Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (, 1, 2): 2 x KALKPÅVERKAN: (Sätt x) Typ av kalkning:(sätt x) JA NEJ Bäckzonskalkning Doserarkalkning Senaste kalkdatum: Våtmarkskalkning Sjökalkning PÅVERKAN Klimat/ torka (1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt) Skogsbruk/ hygge Skogsbruk/ flottledsrens. Industri utsläpp Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger): Organisk förorening Vattenkraft/ reglering Arb. i v-drag/ grävning Fiskevård/ flottledsrest. Klimat/ bottenfrys. Skogsbruk/ dikn.markber. Torvtäkt Industri/ gruva Avloppsrecipient Vattenkraft/ torrfåra Arb. i v-drag/ grumling Fiskevård/ rotenon Klimat/ stormflod Skogsbruk/ röjning/gallring Jordbruk allmänt Industri/ giftutsläpp Sedimentation Vägar/ bebyggelse 1 Arb. i v-drag/ veg.rensad Fiskevård/ red. Bäckröding Skogsbruk allmänt Skogsbruk/ avverkning Skogsbruk/träd- &veg.rester Skogsbruk/ skogsgödning Jordbruk/ vattenuttag Jordbruk/ igenväxning Oljeutsläpp Fiskdöd Metallutfällning Försurning Arb. i v-drag/ kanalisering Arb. i v-drag/ rensning Fiskevård/ utplantering Fiskevård/ biotopvård Fauna/ bäver Fauna/ mink VATTENKEMI: Provdatum ph Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot-Al (µg/l) Grumlighet (FNU/FTU) Anmärkning: Fiskad sträcka nedkortat med 14 meter jämfört med tidigare fisken, fiskestop nu 4m nedströms vitt plaströr på höger sida ut från trädgård. SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m: Efter avslutat fiske mottages tacksamt kopia på elfiskeprotokollet till: Fiskeriverket, Elfiskeregistret, Pappersbruksallén 22, 72 15 ÖREBRO tele: 19/ 32355, fax 19/ 32351 e-post berit.sers@fiskeriverket.se

Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: VATTENDRAGSNAMN: Issjöbäcken LÄNSNUMMER: 14 Kommun: Härryda Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: Flygplatskontroll Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: 17 LOKALKOORDINATER: X: 639318 Y: 1289572 Biflödesnr: LOKALNAMN: Sågen ovan bron Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Niklas Egriell ADRESS/TELE/E-POST: Norconsult, Theres Svenssonsg.11, 427 GBG niklas.egriell@norconsult.com DATUM: 8826 <= Fel antal tecken ORGANISATION/AVD: Kons METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: 1 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): ja Avstängt fiske (Ja/Nej): nej AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI VOLTSTYRKA (V): 55 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD ( 2,5 4 AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) 2,5 AVFISKAD YTA (m 2 ): 1 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,5,15 17, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): 2,5 Klart x Klart LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 16, VATTENFÄRG (sätt X): x VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG x MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär x Ojämn,4 m/s,35 m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även -3 (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN1 (2- STEN2 BLOCK1 BLOCK2 (<,2mm) (,2-2mm) (,2-2cm) 1 cm) D3 (1-2 cm) D1 (2-3cm)) (3-4cm) D2 FINSED SAND GRUS STEN1 2 STEN2 3 2 VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D1 PÅV.ALG FÖREKOMST (-3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA 1 PÅV.ALG SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (-3): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): D1 BLOCK3 (4-2cm) LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. HÄLL (>2cm) BLOCK1 BLOCK2 BLOCK3 HÄLL ARTIFICIELL D2 ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: Gran BESKUGGNING: 8 VED I VATTNET (antal): 4 Ved i vatten (Antal/1m 2 ): ANTAL PER FISKEOMGÅNG R ART ART Öring 1 59 2 ANTAL PER FISKEOMGÅNG 1 3 2 3 OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Elfiskelokalens avstånd till uppströms liggande sjö (km). Saknas sjö uppstr. anges detta med ett kryss (X): Elfiskelokalens avstånd till nedströms liggande sjö (km): Avrinningsområdets storlek (km 2 ): (sätt x) <1 x <1 <1 >1 Andel sjö i avrinn.omr. (%): (sätt x) <1% <5% <1% >1% x VANDRINGSHINDER: (Sätt x) Inga Nedströms Uppströms STRÖMLEVANDE/VANDRANDE LAXFISK? (Sätt x) Strömlevande Vandrande Lokalens värde som uppväxtbiotop för laxfiskungar (, 1, 2): 2 X KALKPÅVERKAN: (Sätt x) Typ av kalkning:(sätt x) JA Våtmarkskalkning Sjökalkning x NEJ Senaste kalkdatum: Bäckzonskalkning Doserarkalkning PÅVERKAN Klimat/ torka (1 = måttligt, 2 = kraftigt, 3 = mycket kraftigt) Skogsbruk/ hygge Skogsbruk/ flottledsrens. Industri utsläpp Ingen eller obetydlig påverkan (sätt ett kryss (X) i till höger): Organisk förorening Vattenkraft/ reglering Arb. i v-drag/ grävning Fiskevård/ flottledsrest. Klimat/ bottenfrys. Skogsbruk/ dikn.markber. Torvtäkt Industri/ gruva Avloppsrecipient Vattenkraft/ torrfåra Arb. i v-drag/ grumling Fiskevård/ rotenon Klimat/ stormflod Skogsbruk/ röjning/gallring Jordbruk allmänt Industri/ giftutsläpp Sedimentation Vägar/ bebyggelse 1 Arb. i v-drag/ veg.rensad Fiskevård/ red. Bäckröding Skogsbruk allmänt Skogsbruk/ avverkning Skogsbruk/träd- &veg.rester Skogsbruk/ skogsgödning Jordbruk/ vattenuttag Jordbruk/ igenväxning Fiskdöd Oljeutsläpp Metallutfällning Försurning Arb. i v-drag/ kanalisering Arb. i v-drag/ rensning Fiskevård/ utplantering Fiskevård/ biotopvård Fauna/ bäver Fauna/ mink VATTENKEMI: Provdatum ph Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m) Färgtal (mg Pt/l) Tot-Al (µg/l) Grumlighet (FNU/FTU) Anmärkning: Fiske på samma provyta som tidigare år 23, 24 osv. SKISS ÖVER ELFISKELOKALEN (Ange lokalmärkning, norrpil, flödesriktning), samt ev. foto-id, m m: Efter avslutat fiske mottages tacksamt kopia på elfiskeprotokollet till: Fiskeriverket, Elfiskeregistret, Pappersbruksallén 22, 72 15 ÖREBRO tele: 19/ 32355, fax 19/ 32351 e-post berit.sers@fiskeriverket.se

Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 42 76 Göteborg 31 5 7, fax 31-5 7 1 www.norconsult.se

Elfiskeundersökningar i Västra Götalands Län 28 Claes Dellefors Ulo Faremo 5 5