KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT

Transkript

1 KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 23 års vattendragskontroll

2

3 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Års rap port 23 In ne håll Kungsbackaån 2 23 års vattendragskontroll 3 Kontrollprogram 3 P3, P4 och P5 3 P9, P12, P13 och P Undersökta variabler 3 Redovisning 4 Kli mat 4 Vattentemperatur 4 Vattenföring 5 Försurningssituationen Kalkningsprojekt Kungsbackaån 6 Elfiske 6 ph 6 Närsaltsituationen 7 To talk vä ve 7 Kvä ve trans port 7 To tal fos for 8 Fos for trans port 8 Mätstationerna 9 P3, Sands jö bäck en 9 P4, Is sjö bäck en 9 P5, V. Ings jöns ut lopp 9 P9, ned ströms Lin do me 9 P12, Lil lån 9 P13, He den 9 P13.1, ned ströms Ham mar gårds re nings verk 9 Kvä ve 1 Fosfor 11 Övriga variabler 12 Syr gas 12 Totalt organiskt kol 13 Turbiditet 13 Kon duk ti vi tet 14 Bilaga 1 Tabell över analysvärden från 23 års prov tag ning i Kungs back aån 16 Bilaga 2 Kalkningsåtgärder hösten Bilaga 3 Utdrag ur miljörapport från Göteborg-Landvetter Flygplats 23 2 Bilaga 4 Fiskeriverkets rapport avseende elfiske 23

4 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Kungsbackaån Kungsbackaåns vattensystem är beläget inom Här - ry da, Marks, Möln dals och Kungs backa kom mu ner och in går i Vä stra Gö ta lands och Hal lands län. Av rin nings om rå det om fat tar en to tal yta av ca 33 km², var av sjöa re a len ut gör 6,6 pro cent. Ån bör jar med ut lop pet från Vä stra Ings jön och rin ner väs te rut. I den na sträck ning kal las ån ock så Lin do me ån. Till ån av vatt nas, i det övre lop pet, sjöar som Finn sjön, Yx sjön, Nords jön och Öst er - sjön. Vid Lin do me by ter ån namn till Kungs back aån. Lillån utgör det viktigaste tillflödet nedströms Lin do me. Ån myn nar slut li gen ut i inre de len av Kungs back a fjor den. Landskapet karakteriseras i de övre delarna av barrs kog med tun na jord ar, svår vit t ra de ber gar ter och nä rings fat ti ga sjöar. En stor del av om rå det ut - görs av moss- el ler myr mar ker, vil ket bi drar till att göra många av sjöar na hu mus ri ka. Ned ströms ökar an de len ängs- och jord bruks mark. Ån rin ner i sin ned re del ge nom bör di ga jord bruks mar ker, som ut - görs av ler slät ter från gam la havs bott nar. Kungsbackaåns avrinningsområde med provpunkter för Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2

5 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port års vattendragskontroll Fö re lig gan de rap port från Kungs back aåns vat ten - vårds för bund re do vi sar re sul ta ten av 23 års vat - ten dragskon troll samt ut veck ling en se dan 1984 av olika parametrar. Rapporten innehåller också samman drag från kalk nings åt gär der na 23. Kon troll pro gram Vat ten dragskon trol len be drivs en ligt ett, till sam - mans med med lem mar och be rörda läns sty rel ser, upp rät tat kon troll pro gram. Det ta har un der årens lopp re vi de rats vid fle ra till fäl len och an pas sats till fö re lig gan de, suc ces sivt för änd ra de be hov. Det nu gäl lan de pro gram met, som av ser kon trol len un der pe rio den 23 25, läg ger tyngd punk ten på kon - troll av när sal ter. P3, P4 och P5 Prov tas en gång var an nan må nad P9, P12, P13 och P13.1 Prov tas en gång per må nad Un der sök ta variabler Vat tenp rov tag ning och samman ställ ning av års rap - port har ut förts av Me li ca Mi ljö kon sul ter, Gö te - borg. Fy si ka lisk-ke mis ka ana ly ser har ut förts av Ana lycen, Gö te borg. Provtagningspunkternas läge. Ut över den fy si ka lisk-ke mis ka vat ten kon trol len fö rut sät ter kon trollp ro gram met att det med ca tre års inter vall fö re tas bio lo gisk kon troll i form av bot - ten fau na un der sök ning. Så dan har se nast fö re ta gits under 21 av länsstyrelsen i Västra Götalands län så le des sker näs ta bot ten fau na un der sök ning år 24. Provtagningspunkter och provtagningsfrekvens enligt kontrollprogram för Kungsbackaån 23 totalkväve totalfosfor temperatur P3, P4, P5 jan, mar, maj, jul, sep, nov turbiditet färg kon duk ti vi tet syre ph al ka li ni tet P9, P12, P13, P13.1 jan dec jan dec apr sep mar maj okt dec to talt or ga niskt kol jan dec 3

6 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Re do vis ning Årets under sök nings re sul tat re do vi sas med till - höran de bi la gor. An a lys sam man ställ ning bi la ga 1 Här re do vi sas årets an a lys re sul tat i ta bell form Kalk nings åt gär der hös ten 23 bi la ga 2 Re do vis ning från Gö te borgs re gio nens kom mu nal - för bund. Ut drag ur mi ljö rap port från Göteborg-Land vet ter Flyg plats 23 bi la ga 3 Här re do vi sas un der året fö re ta gen kon troll av dag - vatten. Fiskeriverkets rapport avseende el fis ke bi la ga 4 Is sjö bäck en och Lin do me ån Kli mat Lo ka la vä der leks för hål lan den på ver kar till stån det i sjöar och vat ten drag och är en bi dra gan de or sak till variationer i uppmätta parametervärden. Vat ten tem pe ra tur Skill na der na mot fö re gå en de år har va rit små, dock har tem pe ra tu ren i bör jan av året va rit läg re. Vattentemperatur, huvudfåran vid Lindome (P9) C jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 4

7 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Vat ten fö ring Be räk nad vat ten fö ring 23 i m³/s fram går av ned - an stå en de di ag ram. Som sy nes kom vat ten fö ring ens års mi ni mum re la tivt sent på hös ten och låga flö den höll i sig till vecka års vat ten fö ring var låg, den näst läg sta se dan 1984, och hälf ten så stor som un der hög flö de så ren Vat ten fö ring ens stor lek på ver kar främst trans por ten av nä rings äm - nen. Månadsmedelvärden av vattenföring enligt PULS-beräk - ning ar Månad P5 P12 P13 P13.1 jan 1,42 1,13 5,38 5,86 feb 2,2,73 5,26 5,73 Vattenföringen i Kungsbackaån 23, veckomedelvär - den. mar 1,33,85 4,5 4,41 m³/s Vattenföring PULS Kungsbackaån, utlopp V. Ingsjön Lillån, Anneberg Kungsbackaån, Heden Kungsbackaån, Kollahed apr 1,6,68 3,35 3,65 maj 1,61 1,54 6,64 7,23 jun 1,19,51 2,8 3,5 jul 1,2,74 3,39 3,69 aug,67,25 1,5 1,63 sep,41,17 1,1 1,1 okt,36,19 1,2 1,11 nov,57,91 3,66 3,98 dec 1,79 2,4 8,64 9, Medelvattenföring m 3 /s P5 P12 P13 P

8 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 För sur nings si tu a tio nen Kalk nings pro jekt Kungs back aån Spridd kalk och upp mät ta ph-vär den i punk ter na P9, P12 och P13.1 i no vem ber 23. År Kalk, ton/år ph (no vem ber) P9-6,4 6,6 6,8 6,7 6,4 7,6 6,9 6,9 6,8 7,1 7,2 7,3 P12-6,5 6,9 7, 6,9 6,7 7,5 7, 7, 6,8 7,4 7,4 7,5 P13.1-6,5 6,7 7, 6,9 6,8 7,4 6,9 6,9 7, 7,4 7,6 7,6 Av rin nings om rå det är ut satt för en stark för sur - nings på ver kan. För att motver ka för sur ning av vat - tendraget sker kalkningsinsatser, som administreras av Gö te borgs re gio nens kom mu nal för bund. Vid a re re do gö rel se läm nas i bi la ga 2. Se dan 1991 har to tal ton kalk spri dits. I ta bel len ovan re do vi sas de se nas te årens kalk - nings in sat ser samt ph i punk ter na P9, P12 och P13.1 un der no vem ber må nad. Mäng der na kalk av - ser to talt sprid da inom avrinningsområdet. Elfiske Fis ke ri ver kets ut red nings kon tor i Gö te borg har ut - fört el fis ke un der sök ning ar i Is sjö bäck en och Lin do - me ån un der 23, på upp drag av Gö te borg-land - vetters flygplats. Re sul ta ten av el fis ke na i Is sjö bäck en 23 vi sar att viss rek ry te ring en av öring åter sker i Is sjö bäck - en. Sak nas gör där e mot äldre öringar. Fång stre sul ta tet i Lin do me ån vi sar på en nå got säm re rek ry te ring än fö re gå en de år. Rek ry te ring en är dock på en ac cep ta bel nivå. An ta let år sung ar var läg re än 22 me dan två som ri ga och äld re var fle ra än 22. Årsk las ser na 22 och 23 be döms nu kun na stär ka be stån det av öring i ån. Fiskeriverkets rapport redovisas i bilaga 4. ph Upp mät ta ph-vär den vi sar på en sta bilt hög nivå i de upp mät ta punk ter na med 7, som läg sta no te - ring. De låga flö de na 23 har bi dra git till det ta för - hål lan de. 7,8 7,6 7,4 7,2 7, 6,8 ph ph /1 18/2 19/3 14/4 19/5 16/6 21/7 19/8 18/9 15/1 19/11 16/12 ph 9 8,5 Årsmedelvärden ph, max- min P9 P12 P13 P ,5 7 6,

9 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 När salt si tu a tio nen Kvä vekon cen tra tio nen har, som me del vär de un der året, sjun kit i samt li ga mät punk ter jäm fört med fö - re gå en de år. Fos forkon cen tra tio ner na har åter min - skat i samtliga mätpunkter. Samtliga övriga parametrar har min s kat i alla mät punk ter, utom kon duk ti - vi te ten i P 13.1, som på ver kas av havs vat ten från Kungs back a fjor den vid höga vat ten stånd. Vat ten dragskon trol len har, un der in ne va ran de kon trollp ro gram spe riod, som pri mär upp gift att föl ja när sal tutveck ling en i vat te nom rå det. Före - komst en av fos for har en di rekt på ver kan av det or - ganiska livet i vattendraget medan kväveförekom - sten be döms vara av stör re be ty del se för havs mi l - jön. To talk vä ve Totalkvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt längs lop pet från ni vån,5 mg N/l i P5 till 1,5 mg N/l i P13.1. Kvä ve kon cen tra tio ner re do vi sas som års me del vär den un der pe rio den i ett dia gram per mät punkt på si dan 1. To ta la mäng den kvä ve som trans por te rats i P13.1 är 178 ton för 23, vil ket är min skning från år 21 med 43 pro - cent. Medelkoncentrationen och max- och minvärden av total - kväve i Kungs back aån 23. mg N/l 5, 4, 3, 2, 1,, Totalkväve 23 medelvärde, max min Kvävetransport Den to ta la trans por ten av kvä ve har min skat i hela ån. Minsk ning en be ror främst på den låga vat ten fö - ring en 23. Transport av totalkväve ton/år 4 P5 P9 P12 P13 P Trans por ter av to talk vä ve i ton per år. Totalkväve ton/år P5 29,6 22,1 39,4 41,5 45,2 5,7 31,7 17, P12 33, 25,9 35,9 38,7 45,1 58, ,4 P ,7 7

10 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 To tal fos for To ta la mäng den fos for som trans por te rats i P13.1 är för 23 7, ton, vil ket är en ord ent lig min skning mot de tre fö re gå en de åren. Års me del vär den för pe rio den re do vi sas på si dan 11. Fos for trans port Trans por ten av fos for har min skat i hela ån fö ru tom i P5 där en be tyd lig ök ning skett. Medelkoncentrationen och max- och minvärdenav total - fosfor i Kungs back aån 23. µg P/l Totalfosfor 23 medelvärde, max min Transport av totalfosfor ton/år P5 P9 P12 P13 P Trans por ter av to talfosfor i ton per år. To tal fos for ton/år P5,4 1,7,4,69,95,72,29,48 P12 1,5 1,8 1,7 2,57 4,58 6,9 2,45 1,52 P13.1 4,4 7,2 9,8 9,49 19,28 18,89 8,44 7,1 8

11 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Mät sta tio ner na P3, Sands jö bäck en ut gör på grund av den ringa på ver kan en lämp lig re - fe ren spunkt för de ned ströms lig gan de punk ter na. Års me del vär de na för to talk vä ve har, se dan 1986 hål lit sig runt ni vån,5 mg N/l. En ligt läns sty rel sens be räk ning ar är bak grundskon cen tra tio nen,2 mg N/l. Må let är att inom en 1-år spe riod lig ga un der den dubbla bak grundskon cen tra tio nen. Frå gan är om det går att kom ma läg re än nu va ran de nivå. Fos - forkon cen tra tio nens min skan de trend i punkten forsätter även 23. P4, Is sjö bäck en på ver kas av dag vat ten från Land vet ter flyg plats. Ef - ter den kraf ti ga minsk ning en av kvä ve till för seln från flyg plat sen 1991 har kon cen tra tio nen sjun kit till runt,5 mg/l. Ef ter en min skan de trend åren 1996 till 22 har kon cen tra tio nen ökat nå got un der 23, men ver kar ha sta bi li se rats runt ni vån,5 mg N/l. Fos forkon cen tra tio nen i Is sjö bäck en var näst lägst un der hela mät pe rio den se dan En dast 22 hade läg re nivå. P5, V. Ings jöns ut lopp sät ter sin prä gel på åns övre lopp. To talk vä vekon - cen tra tio ner na lig ger på en nivå strax över,5 mg N/l, med en ned åt gå en de trend se dan In lagt är ock så den to ta la kvä ve trans por ten i punk ten, vil - ken vi sar en ned åt gå en de trend från 21. Fos forkon cen tra tio nen har ökat nå got sen fö re gå - en de år, även den to ta la fos for trans por ten i punk ten har ökat. P9, ned ströms Lin do me Ef ter en upp gång 2 21 min ska de kon cen tra - tio nen 22 för att åter öka nå got i år. Koncentrationen av to tal fos for har to talt sett min skat se dan 1986, fö ru tom en re jäl topp un der 21. Ni vån 23 var sam ma som 22. P12, Lil lån Lil lån på ver kas av av lopp, jord bruk och lax od ling. Mil jö- och häl sos kydds kon to ret i Kungs backa kom - mun på bör ja de un der 1999 en in ven te ring av en skil - da av lopp inom Lil låns av rin nings om rå de. In ven te - ring en är slut förd och ar be te på går med att för må fastighetsägare att förbättra sina avlopp, I några fall har Mil jö- och häl sos kydds nämn den tving ats ta till fö re läg gan den. På sikt tor de det ta ge re sul tat i form av min skad be last ning på vat ten dra get. Ar be tet är en del i den kar te ring av samt li ga vat - ten drags nä rings uts läpp till ha vet som skall genom - fö ras un der de när mas te åren. Mil jö- och hälso - skyddskontoret kom mer att gå vid a re med and ra verk sam he ter ut med ån, som lax od ling, läckage från jordbruk m.m. Års me del vär det för to talk vä ve ökar igen mot 21 års vär de, där e mot har den to ta la trans por ten i punk ten en sjun kan de och nå got ut pla nan de trend sen 21. Lil lån hål ler en be tyd ligt hög re to tal fos forkon cen - tration än åsystemet i övrigt. Årets medelvärde har min skat nå got jäm fört med fö re gå en de år. Trans - por ten vi sar en sta dig min skning de senaste tre åren. Ett års me del vär de under sti gan de 2 25 µg P/l efter strä vas på sikt i Lil lån. Det ar be te som mil jöoch häl sos kydds kon to ret nu läg ger ner på sa ne ring av ut släpp bör ge en för bät tring på några års sikt. P13, He den Den na punkt kom med igen i prov tag nings pro gram - met 23, dess för in nan var sis ta prov tag nings år Den lig ger strax upp ströms Kungs backa i ett jordbrukslandskap. De sis ta prov tag nings å ren hade to - talk vä ve en sjun kan de trend. Årets kon cen tra tion lig ger be tyd ligt över 1995 års kon cen tra tion. To tal fos forkon cen tra tio nen i år lig ger i nivå med kon cen tra tio ner na P13.1, ned ströms Ham mar gårds re nings verk Den na punkt på ver kas av ut släp pet från av lopps re - nings ver ket. To talk vä vekon cen tra tio nen är den hög sta se dan topp vär det 1996, där e mot har trans por ten min skat betydligt de senaste två åren. Fos forkon cen tra tio nen har ökat sen fö re gå en de år, me dan trans por ten har min skat be tyd ligt i punkten. 9

12 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Kvä ve Medelvärden av totalkvävekoncentrationer vid de prov - punk ter där ana lys gjorts se dan mg/l 2, P3 1,5 1, Koncentrationer mg N/l,5 Transporter ton N/år, mg/l 2,3 2,56 P4 mg/l P5 ton/år 2, 2, 3 1,5 1, , 1, 15 1,5,5 5, , mg/l P9 mg/l P12 ton/år 2, 2, ,5 1,5 2 1, 1, 15 1,5,5 5, , , mg/l P13 mg/l 2, P ton/år 3 1,5 1, , 1, 15 1,5,5 5, ,

13 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Fosfor Medelvärden av totalfosforkoncentrationer vid de prov - punk ter där ana lys gjorts se dan µg/l P Koncentrationer Transporter µg P/l ton P/år µg/l 1 P4 µg/l 1 P5 ton/år µg/l P9 P µg/l ton/år µg/l P µg/l P ton/år

14 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Öv ri ga variabler Syr gas Syr gas kon cen tra tio nen i Kungs back aån har un der året va rit till freds stäl lan de. Vid inget till fäl le under - stegs grän sen för klass 1, Hög syr gas kon cen tra tion en ligt Na tur vårds ver kets be döm nings grun der. Syre 23 Syremättnad 23 mg O 2 /l % /1 18/2 19/3 14/4 19/5 16/6 21/7 19/8 18/9 15/1 19/11 16/ /1 18/2 19/3 14/4 19/5 16/6 21/7 19/8 18/9 15/1 19/11 16/12 Årsmedelvärden syre, max - min mg O 2 /l 14 P9 P12 P13 P Årsmedelvärden syremättnad % P9 P12 P13 P

15 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Totalt organiskt kol Kon cen tra tio nen av to talt or ga niskt kol pend lar runt grän sen mel lan klass 2, låg kon cen tra tion, och klass 3, mått ligt hög kon cen tra tion. Årets upp gång i kon cen tra tion be ror till stor del på den låga vat ten - fö ring en un de r året. mg TOC/l Totalt organiskt kol /1 18/2 19/3 14/4 19/5 16/6 21/7 19/8 18/9 15/1 19/11 16/12 mgtoc/l Årsmedelvärden totalt organiskt kol P9 P12 P13 P13.1 1, 9, 8, 7, 6, 5, Tur bi di tet Kungs back aån har ofta ett myck et grum ligt vat ten, vid fle ra till fäl len över stigs grän sen till klass 5, Starkt grum ligt vat ten, en ligt Na tur vårds ver kets be döm nings grun der. Grum ling en be ror ofta på ler - slam från jord bruks mar ken men även dag vat ten bi - drar med grum lan de par tik lar. FNU Turbiditet /1 18/2 19/3 14/4 19/5 16/6 21/7 19/8 18/9 15/1 19/11 16/12 Årsmedelvärden turbiditet FNU P5 P9 P12 P13 P

16 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Kon duk ti vi tet De ex tremt höga vär de na i punkt 13.1 be ror på in - träng an de salt vat ten. ms/m Konduktivitet /1 18/2 19/3 14/4 19/5 16/6 21/7 19/8 18/9 15/1 19/11 16/12 Veckomedelvärden av vattenföring enligt PULS-beräk - ning ar Vecka Kungsbackaån, utlopp V. Ingsjön Lillån, Anneberg Kungsbackaån, Heden Kungsbackaån, Kollahed 1 1,31,54 3,16 3, ,19,33 2,37 2, ,22,994 4,67 5,88 4 1,55 1,82 8,5 8, ,1 1,96 8,78 9, ,28 1,17 7,69 8, ,18,681 5,42 5,96 8 1,86,4 3,75 4,86 9 1,54,249 2,65 2, ,28,259 2,78 3, ,34 1,56 6,27 6, ,41 1,15 4,66 5, ,29,672 3,18 3, ,17,644 3,2 3, ,9,63 3,19 3, ,5,62 3,1 3,28 17,937,434 2,45 2, ,22 1,96 7,96 8, ,57 1,75 7,35 8,9 2 1,64 1,33 6,5 6, ,7 1,42 6,27 6, ,69 1,17 5,3 5, ,43,689 3,56 3, ,27,568 3,8 3, ,8,384 2,29 2,495 26,967,375 2,16 2,354 27,976,814 3,68 4,1 28 1,8,933 4,5 4, ,6,739 3,39 3, ,,587 2,82 3,73 31,918,434 2,26 2,462 32,79,29 1,7 1,852 33,672,226 1,45 1,58 34,6,219 1,35 1,471 35,54,29 1,25 1,362 36,484,196 1,16 1,264 37,43,176 1,4 1,133 38,389,163,955 1,41 39,369,16,918 1, 4,352,156,886,965 41,374,194 1,6 1,155 42,376,26 1,9 1,188 43,357,186,997 1,86 44,36,221 1,15 1,253 45,398,46 1,94 2,114 46,399,338 1,52 1,656 47,537 1,18 4,7 5,121 48,98 1,83 7,11 7, ,22 1,17 5,9 5, ,29,916 4,43 4, ,41 1,5 5,14 5, ,22 3,52 13,9 15,145 Årsmedelvärden konduktivitet ms/m 5, P5 P9 P12 P13 P , 3, 2, 1,,

17 Bilagor till Årsrapport 23 Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

18 Bi la ga 1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 23 Ta bell över an a ly svär den från 23 års prov tag ning i Kungs back aån. Datum Provpunkt Alkalinitet mmol HCO 3 /l Totalfosfor mg P/l Färgtal mg Pt/l Konduktivitet ms/m Totalkväve mg N/l ph Syrgas mg O 2 /l Syrgasmättnad % Temperatur C TOC mg/l Turbiditet FNU ,7,79, ,5,56 1, ,7,63 12, ,11,53 19, ,13,47 13, ,5,59 6, ,16,58 1, ,5,59 3, ,13,5 12, ,13,62 2, ,16,54 15, ,15,92 5, ,5,51 1, ,5,5 3, ,17,56 13, ,5,47 23, ,5,45 17, ,5,44 5, , ,6 1,1 8,7 6, ,8 6 9,63 -,5 8,8 2, ,22,7 6 11,67 7,1 3,6 6,8 3, ,25,5 5 11,73 7,4 13,5 14 4,3 7,4 1, ,3,19 5 1,6 7,5 1, ,2 7,1 3, ,15 7 1,51 9, ,9 6,8 1, ,28 8 9,55 7, , 8,4 6, , ,47 8, ,8 6,4 4, , ,5 8, ,9 6,2, ,3,1 6 12,5 7, 6,9 7,6 1, ,22, ,5 7,3 7,7 8,7 8, ,26,1 6 11,58 7,4 2,1 7,1 1, , ,8 1,2 1, 24, , ,98 -,5 8,3 3, ,25, ,1 7,2 1,9 8,7 9, ,39, ,1 7,6 12,9 11 5,1 8,8 6, ,36, ,84 7,6 1, ,1 7,8 19, , ,83 9, ,5 9,6 11, , ,68 7,7 86 2,4 12, 11, , ,66 7, ,5 8,4 7, , ,77 8, ,9 6,7 4, ,4, ,66 7,1 3,8 1, 3, ,37, ,3 7,5 6,3 14, 38, ,36, ,92 7,3,2 8,4 6, , ,8 1,1 9,4 13, ,2 6 12,76 -,5 9,4 4, ,28, ,84 7,2 2,5 6,6 4, ,37,1 6 15,86 7,6 12,7 11 5,7 7,8 5, ,35, ,67 7,6 1, ,9 7,6 1, , ,62 9, ,9 7,8 2, ,36 1 1,65 7,7 87 2,9 11, 7, , ,63 8, ,1 6,7 3, , ,74 1, ,4 6,3 1, ,43, ,66 7,1 3,4 8,3 2, ,36, ,3 7,4 6,4 13, 35, ,32, ,85 7,3 2,4 7,2 4, , , 1,3 9,1 22, , , -,5 9, 3, ,34, , 7,4 3, 7,1 4, ,49, ,1 7,7 12,5 12 6,5 8,2 5, ,4, ,92 7,6 9,9 85 8,5 8,8 11, , ,88 9, ,8 7,9 6, , ,76 7,2 79 2,1 12, 8, , , 7, 77 19,8 7,2 5, , ,4 8, ,9 7,1 2, ,57, , 7,1 6,8 8, 6, ,5, ,7 7,6 6,4 14, 45, ,42, ,2 7,3 2,1 7,7 5,1 16

19 Bilaga 2 Kalkningsåtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde 23 Inom kalkningsprojekt Kungsbackaån har under 23 spridits 2 94 ton kalk enligt kalkningsplan för åren Då kalkningarna idag fungerar bra framskrivs planen tills vidare. Följande delavrinningsområden och sjöar har åtgärdats under hösten 23: Objekt Spridningssätt Mängd (ton) Oxsjöbäckens avrinningsområde Oxsjön båt 12 Salsjön helikopter 6 Stora Abborrtjärn 12 Mörkatjärn 3 Änkatjärn 14 Stockatjärn 2 våtmarker Mörtsjöbäckens avrinningsområde Västra Kåsjön helikopter 9 Stora och Lilla Flakatjärn 3 Ryggatjärn 3 våtmarker Vadbäckens avrinningsområde Tulltjärn båt 11 Buasjön 25 Hällsjön 46 Grundasjön Öresjöbäckens avrinningsområde Öresjön båt Sandsjöbäckens avrinningsområde Sandsjön båt 46 Bredatjärn helikopter 8 Buasjön 26 Lilla Skarntjärn 2 våtmarker Kärrsjöbäckens avrinningsområde Kärrsjön båt 67 Stora Skarntjärn helikopter 5 våtmarker Kroksjöbäckens avrinningsområde Kroksjön Båt 26 Stora Hålevatten Helikopter 2 46

20 Objekt Spridningssätt Mängd (ton) Issjöarnas avrinningsområde Stora Issjön båt Östra Ingsjöns avrinningsområde Östra Ingsjön båt 5 5 Nordåns avrinningsområde Forsvatten båt 1 Skärsjön 7 Grantjärn helikopter 1 Stora och Lilla Fuletjärn 5 våtmarker 6 92 Finnsjöbäckens avrinningsområde Finnsjön båt 9 Långetjärn 8 Örtjärn helikopter 5 Ringtjärn 9 Småsjön 6 Västra Kniperedstjärn 8 våtmarker Hassungaredsbäckens avrinningsområde Stora Hassungsredssjön helikopter 9 Lilla Hassungsredssjön 4 Abborrtjärn 6 Axlavad 2 Yxnavad 7 våtmarker Barnsjöarnas avrinningsområde Södra Barnsjön båt Skårsjöbäckens avrinningsområde Skårsjön båt Hallabäckens avrinningsområde Långevatten båt Lillåns avrinningsområde Agnsjön båt 17 Stora Djursjön 54 Svintjärn 8 Gövätterna helikopter 3 Blåvätterna 3 Klavatjärn 2 Bolåsesjön 2 Hästasjön 8 Mörkevatten 2 Långevatten 3 Lilla Hålevatten 4 Iglatjärn 5 Stora och Lilla Lomtjärn 5 Tjursjön 5 våtmarker Råsjö avrinningsområde Råsjö helikopter 1 1

21 Kalkningen 23 utfördes under månaderna september till november. Vid årets kalkspridning undantogs kalkning på våtmark inom delar av Kärrsjöbäckens och Sandsjöbäckens delavrinningsområden då ett jaktlag förbjöd kalkning under tiden augusti-februari. Vidare inställdes kalkning av Berttjärn och Huvatjärn då det vid spridning inte kunde garanteras att älgjakttorn och bryggor blev utsatta för kalkdamm från vindavdrift. Då all kalkning numera sker med båt- eller helikopterspridning har de sista kvarvarande kalkdoserarna nedmonterats under 23. Den övergripande kalkningsstrategin bygger på att vid tre nyckelpunkter skall kalkningarna innebära att alkaliniteten inte får sjunka under,15 mekv/l under någon del av året. Dessa tre punkter är: Västra Ingsjöns utlopp, Gravsjöns utlopp och sammanflödet Getabäcken - Lillån. Den biologiska målsättningen med kalkningen är att avgifta vattnen så att den naturliga floran och faunan kan bestå eller återkolonisera det kalkade vattnet. Den kemiska målsättningen med insatsen är att höja eller kvarhålla ph-värden över 6, och alkaliniteten (buffertförmågan) över,5 mekv/l. Vid kalkning sker en utfällning av metaller varvid deras giftverkan minskar. Allmänt kan sägas att vi lyckats uppfylla målsättningarna i våra vatten. Den hotfulla situation som förelåg i slutet av 197-talet, med lågt ph och tidvis nästan avsaknad av alkalinitet är nu förändrad i de vatten vi kalkar. Kalkningsverksamheten har resulterat i att arter naturligt återkommit till tidigare försurade vatten. Men det är konstgjord andning som vi får fortsätta med för lång tid framöver, för våra vatten återförsuras snabbt om kalktillförseln stoppas. Glädjande är ändå att man i referenssjöarna (sjöar som aldrig kalkats) som ingår i länens miljöövervakningsprogram nu ser en svag ökning av ph-värden. Det är framför allt minskningen av svaveldioxidutsläpp som ägt rum i Sverige och övriga Europa sedan slutet av 198-talet som givit resultat. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 573, Göteborg Tel Fax e-post gr@gbgreg.kommunalforbund.se

22

23 Luftfartsverket Dokumenttyp Diarienummer Sida Göteborg-Landvetter flygplats RAPPORT GG (24) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGKSM Thomas Helin, GL Dokumentbeteckning Miljörapport Specificering av utsläpp till luft 7.21 Utsläpp från förbränning av bränsle (energi och processer) Anm: Bränsletyp, mängd och svavelhalt måste alltid ifyllas. Utsläppta mängder Typ av bränsle Ton el m 3 Svavelhalt S kg/år NOx kg/år CO2 ton/år WRD 1184 m3,1 % Flis 4395 ton,2 % 9 32 Summa Utsläpp av stoft Mätning har inte utförts 7.23 Övriga luftutsläpp (mätt eller beräknat utifrån kemikalieförbrukningen, tidigare beräkn. etc) Uppgifterna grundar sig på beräkning mätning uppskattning Ämne Enhet (kg/år, ton/år) Utsläppt mängd Metod 7.24 Sammanställning av utsläpp av VOC (flyktiga organiska ämnen) Totalt från verksamheten 31 ton/år Uppgifterna grundar sig på beräkning varav klorerade VOC ton/år varav aromatiska VOC ton/år 7.25 Installerad och förbrukad mängd köldmedium Installerad mängd (kg) Förbrukad mängd (kg) Ammoniak 42 HCFC 13 HFC 176,48 4,5 Halon Bilaga: Redovisningen enl köldmediekungörelsen (SNFS 1992:16 senast införd ändring NFS 23:11) redovisas som bilaga 4. 4 Förs in på sammanställning under punkt 7 miljörapport 23

24 Luftfartsverket Dokumenttyp Diarienummer Sida Göteborg-Landvetter flygplats RAPPORT GG (24) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGKSM Thomas Helin, GL Dokumentbeteckning Miljörapport Specificering av utsläpp till vatten Analysresultat av utgående dagvatten till recipient Issjöbäcken Provtagningsplats: DA-14 Tidsstyrd provtagning Provt.period (månad) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Flöde (per månad) Ämne: Totalkväve halt mg/l mängd Ämne: DOC halt mg/l mängd Ämne: Totalfosfor halt mg/l mängd Ämne: Kalium halt mg/l mängd Ämne: TOC halt mg/l mängd 2185, , , , , , , , , , , , , , , , , , 11 7, ,9 73 6, , , , , , , , Medelvärde 5, Totalt/år Grundvattenkontroll Analysresultat av vatten från ett antal djupborrade brunnar samt en utfylld sjö under bansystemet. Provtagning har utförts under hösten 23. Provtagningsplats NO3-N (mg/l) NO2-N (mg/l) NH4-N (mg/l) K (mg/l) Knös 1:78,53 <,2 <,2 2,1 Kopparbo 1:34 7,7 <,2 <,2,92 Snåkered 3:24,5 <,2 <,2 2,8 Buarås 1:39 <,2 <,2 <,2 3,5 Rågdal <,2 <,2 <,2 3,2 Mätbrunn 4,45,6, Beräkning som medelvärde av resp provtagningsperiods halt resp mängd. 6 Beräkning av total mängd under året t ex kg/d för driftdygn. Antal driftdygn x årsmedelvärde. miljörapport 23

25

26 Elfiskeundersökning i Issjöbäcken och Lindomeån 23 Inledning Verksamheten vid Göteborg-Landvetter flygplats kan via avrinnande dagvatten påverka vattenmiljön i nedströms liggande sjöar och vattendrag. Vattenkvaliteten och miljön i sjösystemet Lilla Issjön och Västra Ingsjön samt i Lindomeån-Kungsbackaån kontrolleras därför genom olika undersökningar. Som en del i dessa undersökningar, vilka nu pågått sedan 1977, ingår provfisken. Under år 23 har, på motsvarande sätt som tidigare år, Fiskeriverket genomfört elfiskeundersökning på provlokaler i Issjöbäcken respektive i Lindomeån. Syftet var att få ett mått på rekrytering och beståndstäthet av öring i vattendragen på sträckor som kan tänkas bli påverkade av avrinningen från landningsbanorna vid Landvetter flygplats. Öringen anses i sammanhanget som känslig för föroreningspåverkan och kan därigenom fungera som indikator på störningar i vattenkvaliteten. Material och metodik Elfiskeundersökningen år 23 omfattade en lokal i Issjöbäcken samt en lokal i Lindomeån. Elfisket genomfördes den 2:e september. De båda provlokalernas läge inom vattensystemet framgår av bifogad översiktskarta, bilaga 1. Både lokalen i Issjöbäcken och lokalen i Lindomeån har elfiskats tidigare år. Fiskena 23 utfördes på ett jämförbart sätt i förhållande till tidigare kontroller, både vad gäller tid på året och praktiskt utförande. Elfiskena i vattendragen har i första hand inriktats på öring och provsträckorna är förlagda till sådana områden i vattendragen som bedömts utgöra lämpliga biotoper för uppväxande öring och öringungar. Även andra förekommande strömlevande fiskarter uppehåller sig ofta på dessa sträckor och resultaten kan därigenom även ge en viss bild av den övriga fiskfaunan i respektive vattendrag. Vid elfiskena 23, såsom tidigare år, har fångsten noterats i speciella sk elfiskeprotokoll. Även uppgifter kring provytan, såsom areal, bottenförhållanden mm, finns angivna här. (Se bifogade protokoll, bilaga 2.) All fångad fisk har noterats med avseende på art och antal. Fisken har dessutom längdmätts. (Längdmätning har först skett till närmsta mm, varefter indelning skett i,5 cm:s klasser.) Bedömning av åldersgrupp hos öringarna har gjorts med utgångspunkt från noterad längdfördelning. Angivna åldersgrupper är : + = årsungar, 1+/Ä = tvåsomriga eller äldre öringar.

27 2 För att belysa förekomsten av öring på respektive lokal anges nedan även populationstäthet; antal öringar/1m 2. Tätheten av öring har framräknats genom att dividera beräknad totalpopulation inom provytan med provytans areal. (Se vidare tidigare års rapporter.) Elfiskena 23 genomfördes i fält av Arne Johlander tillsammans med Erik Sparrevik, Fiskeriverkets utredningskontor, samt Niklas Egriell, Länsstyrelsen. Vid elfisket i Issjöbäcken deltog även bl a Thomas Helin, Luftfartsverket. Resultat med kommentarer Både i Issjöbäcken och Lindomeån fångades öring vid elfisket hösten 23. Förutom öring förekom ål samt abborre. Förhållanden och fångstresultat i respektive vattendrag beskrivs nedan. ISSJÖBÄCKEN I Issjöbäcken gjordes elfiske år 23 på den ordinarie provlokalen; Sågen. Dels gjordes här elfiske på den ordinarie provsträckan ovan bron, dels även en kort kompletterande kontroll på strömsträckan strax nedan bron. Sammanfattning av utförda elfisken och fångst i Issjöbäcken 23 framgår av nedanstående tabell. Elfiskeprotokoll med fältdata bifogas i bilaga 2. Issjöbäcken Lokal Datum Provsträcka k Antal fångade öringar Övriga arter (Längd /areal) + 1+/Ä Tot Sågen, ovan bron m/1m Ål Sågen, nedan bron m/75m Anm. k anger antalet fiskeomgångar vid elfisket. Vattenföringen var vid elfisket något låg för årstiden, uppskattningsvis ca 2 l/s. Vattentemperaturen uppgick till ca 12 o C. Elfisket gick praktiskt bra att genomföra på ett jämförbart sätt. Sammantaget fångades 13 st öringar på elfiskesträckorna vid sågen. Samtliga bedömdes vara årsungar (6,5-9, cm), medan äldre öring saknades i fångsten. Tätheten av öring på provsträckan Sågen, ovan bron, år 23, kan beräknas till ca 12 st öringar/1m 2. Förekomsten av årsungar visar att viss naturlig rekrytering av öring nu åter sker i bäcken. Äldre öringungar saknas dock nu helt i fångsten. Genom ökad förekomst av årsungar kan öringbeståndet eventuellt åter öka på lokalen. Fångstutvecklingen på elfiskelokalen senaste 1-årsperioden framgår av bifogad tabell (bilaga 3).

28 3 LINDOMEÅN I Lindomeån gjordes elfiske på lokal Stenen, dvs den provlokal som ingått i kontrollprogrammet under många år. Sammanfattning av fångstdata mm från elfisket på denna lokal i Lindomeån 23, framgår av följande tabell. Lindomeån Lokal Datum Provsträcka k Antal fångade öringar Övriga arter (Längd / areal) + 1+/Ä Tot Stenen m/45m Ål, gädda Vattenföringen i Lindomeån var under sommaren 23 i omgångar något hög till följd av riklig nederbörd. Vid elfisket i slutet av augusti hade flödet sjunkit till ca,4 m 3 /s vilket innebar att förhållandena för att genomföra elfiske var goda. Vattentemperaturen uppgick till ca 15 o C. Elfisket 23 på provsträckan omfattade tre avfiskningar och sammanlagt fångades 96 st öringar. Av dessa var 54 st årsungar (+). Den största öringen som fångades på provsträckan uppmättes till 42 cm. Besättningstätheten av öring på sträckan 23 beräknades uppgå till ca 23 st/1m 2. Av övriga fiskarter noterades ål och gädda. Elfiskeprotokoll med fältdata bifogas i bilaga 2. Fångstresultatet på lokalen 23 visar, liksom föregående år, på en förbättrad rekrytering av öring. Antalet årsungar här var högt vid elfisket 22 och även nu 23 fanns tämligen många årsungar. Likaså fanns här 23 ett ökat antal tvåsomriga ungar. Dessa båda årsklasser bedöms nu kunna stärka beståndet av öring i ån. Elfiskefångsten av öring och andra arter på lokalen senaste 1-årsperioden redovisas i bifogad tabell (bilaga 3). Nedan redovisas i diagramform beräknad besättningstäthet av öring på lokalen, sedan undersökningarna startade Täthet av öring på provlokal i Lindomeån st/1m2 12 Öring + Öring 1+/Ä År : Figur. Beräknad täthet av öring på provlokal Stenen i Lindomeån,

29 4 Nedströms elfiskelokalen i Lindomeån finns en damm vid Ålgårdsbacka. Denna damm har normalt inte kunnat passeras av uppvandrande laxfisk. Genom anläggandet av en fiskväg här under 22 finns det dock nu åter möjligheter för både lax och öring att vandra upp till de övre områdena i ån. Beståndssammansättningen på provlokalen Stenen kan därigenom komma att förändras. Som framgår av elfiskeresultatet fångades inte några laxungar på provsträckan Stenen vid elfisket 23. Någon laxuppvandring och laxlek i området kring Stenen redan under hösten 22 kunde därigenom inte påvisas. Det har diskuterats om möjligen en del av de fångade öringårsungarna kan härstamma från uppvandrad havsöring. Detta är dock inte klarlagt. Kommande elfisken kommer att kunna belysa eventuell laxfiskuppvandring och lek hösten 23. Arne Johlander Fiskeriverket, Utredningskontoret Göteborg Box 423, Göteborg Tel vx

30 Bilaga 1

31

32

33 Bilaga 3 Recipientundersökning Göteborg-Landvetter flygplats Elfiske i Issjöbäcken och Lindomeån Fångstsammanställning från två provlokaler, perioden Issjöbäcken Lokal Datum Provsträcka k Antal fångade öringar Övr arter längd areal + 1+/Ä Totalt (m) (m 2 ) Sågen, ovan bron Ål Sågen, ovan bron Ål Sågen, ovan bron Ål Sågen, ovan bron Sågen, ovan bron Ål Sågen, ovan bron Sågen, ovan bron Sågen, ovan bron Sågen, ovan bron Sågen, ovan bron Ål Lindomeån Lokal Datum Provsträcka k Antal fångade öringar Övr arter längd areal + 1+/Ä Totalt (m) (m 2 ) Stenen Ål, gädda Stenen Ål, abborre Stenen Ål, nejonöga Stenen Ål Stenen Ål, gädda Stenen Ål Stenen Ål Stenen Ål Stenen Ål Stenen Ål k anger antalet fiskeomgångar Öringutsättning har enl uppgift skett i vattensystemet. Bl a sattes yngel av öring ut i issjöbäcken 1994 och Åren har dock inga yngelutsättningar skett i Issjöbäcken.

34 maj 24