Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2009

Transkript

1

2 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 In ne håll Kungs back aån 2 29 års vat ten dragskon troll 3 Kon troll pro gram 3 Un der sök ta va ri ab ler 3 Ta bel ler över an a ly svär den 4 Bi la gor nas in ne håll 4 Kli mat 5 Vat ten tem pe ra tur 5 Vat ten fö ring 6 För sur nings si tu a tio nen- Kalk nings pro jekt Kungs back aån 8 El fis ke 8 ph 9 När salt si tu a tio nen 1 To talk vä ve 11 Kvä ve trans port 11 To tal fos for 12 Fos for trans port 12 Mät sta tio ner na 14 P3, Sands jö bäck en 14 P4, Is sjö bäck en 14 P5, V. Ings jöns ut lopp 14 P9, ned ströms Lin do me 14 P12, Lil lån 14 P13, He den 15 P13.1, ned ströms Ham mar gårds re nings verk 15 P15, Hal la bäck en vid Var la 15 P16, Sö de rå 15 P17, Sags jö bäck en 15 Kvä ve 16 Fos for 17 Öv ri ga va ri ab ler 18 Syr gas 18 To talt or ga niskt kol 2 Tur bi di tet 21 Kon duk ti vi tet 22 Långa tren der i Kungs back aåns ut lopp 23 Bi la gor 24 1

3 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Kungs back aån Kungs back aåns vat ten sys tem är be lä get inom Här ry da, Marks, Möln dals och Kungs backa kom - mu ner och in går i Vä stra Gö ta lands och Hal lands län. Avrinningsområdet omfattar en total yta av ca 33 km², var av sjöa re a len ut gör 6,6 pro cent. Ån bör jar med ut lop pet från Vä stra Ings jön och rin ner väs te rut. I den na sträck ning kal las ån ock - så Lin do me ån. Till ån av vatt nas, i det övre lop pet, sjöar som Finn sjön, Yx sjön, Nords jön och Öst er - sjön. Vid Lin do me by ter ån namn till Kungs - backaån. Lillån utgör det viktigaste tillflödet nedströms Lin do me. Ån myn nar slut li gen ut i den inre de len av Kungsbackafjorden som i augusti 25 blev västkustens första marina naturreservat. Landskapet karakteriseras i de övre delarna av barrskog med tunna jordar, svårvittrade bergarter och nä rings fat ti ga sjöar. En stor del av om rå det ut görs av moss- el ler myr mar ker, vil ket bi drar till att göra många av sjöar na hu mus ri ka. Ned ströms ökar an de len ängs- och jord bruks mark. Ån rin ner i sin ned re del ge nom bör di ga jord bruks mar ker, som ut görs av ler slät ter från gam la havs bott nar. Enareby Stora Bugärde Eskilsby och Snugga P5 P4 P3 Hällingsjö Lindome P17 P9 Hällesåker Anneberg P15 P13 P12 P16 Kungsbacka P13,1 Kungs back aåns av rin nings om rå de med prov punk ter för Kungs back aåns vattenvårdsförbund 2

4 29 års vat ten dragskon troll Föreliggande rapport från Kungsbackaåns vattenvårdsförbund redovisar resultaten av 29 års vattendragskontroll samt tidsutvecklingen av olika variabler. Rapporten innehåller också ett samman drag från kalk nings åt gär der na 29, ut drag ur Mi ljö rap port för Gö te borg-land vet ter Flyg - plats 29, ut drag ur el fis ke- och bot ten fau na - un der sök ning ar 29 för läns sty rel sen i Vä stra Götaland samt nätprov- och elfiske, bottenfauna- och sedimentundersökningar m.m. för Göteborg-Landvetter Flygplats. Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Kon troll pro gram Vattendragskontrollen bedrivs enligt ett, tillsammans med med lem mar och be rörda läns sty rel ser, upp rät tat kon troll pro gram. Det ta har un der årens lopp re vi de rats vid fle ra till fäl len och an - pas sats till fö re lig gan de, suc ces sivt för änd ra de be hov. Det nu gäl lan de pro gram met, som av ser kon trol len un der pe rio den 23 21, läg ger tyngdpunkten på kontroll av närsalter. Ytterligare 3 prov tag nings punk ter in för li va des i vat ten - dragskon trol len 26. Be näm ning på de nya punk ter na och mo tiv till prov tag ning på des sa föl jer ned an. P 15, Hallabäcken. Bäcken har varit reproduktionslo kal för hav sö ring och har fått mer in - du stri verk sam het i av rin nings om rå det. P16, Sö de rå. Ån har fått ny mar kan vänd ning inom av rin nings om rå det med bl.a. en golf ba - na och dagvattentillförsel från omkringliggan de be byg gel se. P 17, Sags jö bäck en. I av rin nings om rå det lig - ger berg täk ten vid Sags jön, bäck en tar ock så hand om dag vat ten från omk ring lig gan de be - byg gel se. P3 och P4 Prov tas en gång var an nan må nad Prov tag nings punk ter nas läge. P5, P9, P12, P13, P13.1, P15, P16 och P17 Prov tas en gång per må nad. Ny i den na grupp är P5 där totalkväve och totalfosfor mäts. Vat tenp rov tag ning och samman ställ ning av årsrapport har utförts av Melica Miljökonsulter, Gö te borg. Fy si ka lisk-ke mis ka ana ly ser har ut - förts av Eu ro fins, Lid kö ping. Un der sök ta va ri ab ler Utöver den fysikalisk-kemiska vattenkontrollen (se ta bell) har Vä stra Gö ta lands län ett an tal prov - tag nings punk ter i Kungs back aåns av rin nings - om rå de. Un der år 29 har inom ra men för kal k - effektkontrollen elfiske- och bottenfaunaunder - sökningar genomförts i sju respektive fyra vatten drag i av rin nings om rå det. Gö te borg-land vet - ter flyg plats har en ligt sitt kon troll pro gram genomfört undersökningar i vattendrag och sjöar genom elfiske, nätprovfiske, bottenfauna, vattenkemi, växt- och djurplankton, sedimentprovtag ning ar samt kiselalger. Prov tag nings punk ter och prov tag nings fre kvens en ligt kon troll pro gram för Kungs back aån 29 to talk vä ve to tal fos for tem pe ra tur tur bi di tet färg kon duk ti vi tet syre ph al ka li ni tet P3, P4 jan, mar, maj, jul, sep, nov P5 jan dec P9, P12, P13, P13.1 P15, P16, P17 jan dec jan dec apr sep mar maj okt dec to talt or ga niskt kol jan dec 3

5 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Ta bel ler över an a ly svär den Ta bel ler över an a ly svär den för 29 går att läsa och lad da ner från hem si dan i form av en text- el ler ex cel fil. Här finns även års - rap por ter na ned ladd nings ba ra, från och med år 23 och fram åt, plus and ra mat nyt ti ga och in - tressanta dokument rörande Kungsbackaåns avrin nings om rå de och Kungs back aåns Vat ten - vårdsförbund. Bi la gor till års rap port 29 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Kalk nings åt gär der hös ten 29 bi la ga 1 Re do vis ning från Gö te borgs re gio nens kom mu - nal för bund. Ut drag ur Miljö rap port 29 från Gö te borg-land - vet ter Flyg plats bi la ga 2 Här redovisas under året företagen kontroll av dagvatten. Undersökning av fiskebestånd och sediment i Lilla Issjön, Härryda kommun bilaga 3 Recipientkontroll för Landvetter Flyplats Vat ten ke mi, plank ton och bot ten fau na i Lil la Is sjön samt kiselalger i Issjöbäcken 29 bilaga 4 Recipientkontroll för Landvetter Flyplats Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån, Härryda och Mölndals kommuner bilaga 5 Re ci pi ent kon troll för Gö te borg-land vet ter Flyg - plats El fis ke i Vä stra Gö ta land 29 bilaga 6 Kalkeffektuppföljning i Västra Götalands län Bot ten fau na un der sök ning ar i Vä stra Gö ta lands Län 29 bilaga 7 Kalkeffektuppföljning i Västra Götalands län Bi la ga 3_7 åter ges som ut drag i rap por ten. Hela bi la gan finns för ned ladd ning på hem si dan 4

6 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Kli mat Lokala väderleksförhållanden påverkar tillståndet i sjöar och vat ten drag och är en bi dra gan de or - sak till variationer i uppmätta värden. Vat ten tem pe ra tur Vattentemperaturen var på årets första och sista månad väsentligt lägre än för genomsnittet Annars följer första halvårets temperatu - rer väl me del tem pe ra tu ren fö ru tom i mars där den är vä sent ligt hög re. And ra halv å ret har en var an nan över och var an nan un der me del vär det kur va, men au gus ti, ok to ber och de cem ber lig ger av se värt mer un der me del tem pe ra tu ren än vad juli, sep tem ber och no vem ber lig ger över. Au gus - titemperaturen är också den lägsta under perioden, 16,8 grader. I vart fall and ra halv an på 29 har varit kallare än genomsnittet för mätperioden Vattentemperatur, huvudfåran vid Lindome (P9) ºC Medeltemp och max-min för jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 5

7 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Vat ten fö ring Be räk nad vat ten fö ring för 29 fram går av ned - anstående diagram och tabeller på nästa sida. I dia grammet med veck o me del vär den ser man att flödena överlag varit låga. Medan januari, februari och mars för ra året (28) låg re jält över 1 m³/s och hade top par över 2 m³/s så låg årets för sta må na der re jält un der 1 m³/s i snitt. En flö des - topp kom i ja nu a ri med det gan ska be sked li ga vär - det av knappt 1 m³/s. Som mar pe rio den hade låga ni vå er fram till ung e fär vecka 3 där flö de na bör - jade att gradvis öka. Tre distinkta flödestoppar kan man ur ski lja en sep tem ber en i ok to ber och en i no vem ber. No vem ber top pen som var den hög sta på hela året låg ung e fär på 17 m³/s, jäm fört med för ra året som hade fem till fäl len med flö - des top par som låg lika med 17 m³/s el ler hög re. m³/s Vattenföringen i Kungsbackaån 29 veckomedelvärden 4 P5 V. Ingsjöns utlopp P13 Heden P12 Lillån, Anneberg P13.1 Kollahed Vecka jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelvattenföring m 3 /s P5 P12 P13 P

8 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Må nads me del vär den av vat ten fö ring 29 en ligt PULS-be räk ning ar. Månad P5 P12 P13 P13.1 jan 2,43 1,31 7,26 7,9 feb 1,89,713 4,73 5,15 mar 1,56 1,1 5,29 5,76 apr 1,1,488 2,75 2,99 maj,722,41 2,2 2,2 jun,583,44 1,78 1,94 jul,477,371 1,91 2,8 aug,839,79 3,59 3,91 sep 1,71 1,7 5,13 5,58 okt 2,48 1,54 7,51 8,18 nov 2,79 2,21 1,4 11,28 dec 3,52 1,3 9,4 9,83 Årets me del vat ten fö ring har va rit låg jäm fört med de när mast fö re gå en de åren, den lig ger på sam ma nivå som på 199-ta let. Om man är lagd åt det spe ku la ti va hål let kan man se ett cy kliskt ökan de för lopp. För sta cy keln star tar 1996 och av - slu tas 23 där näs ta cy kel star tar. Men det kan också vara att trenden av ökande medelvattenföring är bruten. Vattenföringens storlek påverkar främst transporten av näringsämnen plus att den påverkar stabilitet och skredrisker på känsliga områden längs vattendragen. Veck o me del vär den av vat ten fö ring en ligt PULS-be räk - ning ar 29 V. Ingsjöns Lillån utlopp Anneberg Hede Kollahed 1 2,6,929 5,7 6,21 2 2,26,764 5,28 5,75 3 2,41 1,92 9,4 9,85 4 2,52 1,43 8,53 9,29 5 2,46 1,36 7,15 7,79 6 2,18,868 5,29 5,77 7 1,99,738 4,89 5,33 8 1,73,437 3,74 4,8 9 1,56,84 4,85 5,28 1 1,58 1,26 5,68 6, ,62 1,28 5,93 6, ,59 1,12 5,36 5, ,48,794 4,43 4, ,4,727 3,96 4, ,21,526 3,13 3, ,8,55 2,87 3,13 17,961,38 2,12 2,31 18,814,259 1,66 1,81 19,755,511 2,49 2,72 2,778,561 2,52 2,74 21,78,345 1,78 1,94 22,625,259 1,48 1,61 23,535,224 1,31 1,42 24,544,384 1,75 1,91 25,636,64 2,35 2,56 26,622,432 1,83 1,99 27,518,258 1,34 1,46 28,466,235 1,35 1,47 29,449,242 1,45 1,58 3,458,433 2,21 2,41 31,545,791 3,57 3,89 32,648,844 3,77 4,1 33,777,879 3,86 4,21 34,963,785 3,57 3, ,1,655 3,19 3, ,27 1,28 5,52 6,2 37 1,84 1,53 6,62 7, ,9,897 4,69 5, ,75,675 3,9 4,25 4 1,79 1,13 5,51 6,1 41 2,45 2,18 9,47 1, ,72 1,59 7,88 8, ,61 1,17 6,46 7,4 44 2,47 1,21 6,47 7,5 45 2,25 1,6 5,99 6, ,1 1,21 6,46 7,4 47 2,62 3,1 13,1 14, ,2 3,6 16, 17, ,48 2,5 12,9 14,2 5 4, 1,66 9,66 1, ,29 1,1 7,13 7, ,75,681 6,91 7, ,97,397 8,92 9,72 min,45,22 1,31 1,42 medel 1,69,97 5,15 5,61 max 4,48 3,6 15,96 17,39 7

9 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Spridd kalk och upp mät ta ph-vär den i punk ter na P9, P12 och P13.1 i no vem ber. År Kalk, ton/år ph (november) P9-6,4 6,6 6,8 6,7 6,4 7,6 6,9 6,9 6,8 7,1 7,2 7,3 6,9 7,3 7,3 7,1 6,9 7,2 P12 P ,5 6,5 6,9 6,7 7, 7, 6,9 6,9 6,7 6,8 7,5 7,4 7, 6,9 7, 6,9 6,8 7, 7,4 7,4 7,4 7,6 7,5 7,6 7, 7, 7,4 7,6 7,5 7,6 7,3 7,2 7, 7, 7,4 7,2 För sur nings si tu a tio nen-kalk nings pro jekt Kungs back aån Avrinningsområdet är utsatt för en stark försur - ningspåverkan. För att motverka försurning av vattendraget sker kalkningsinsatser, vilka admi - ni stre ras av Gö te borgs re gio nens kom mu nal förbund. Vid a re re do gö rel se läm nas i bi la ga 1. Se dan 1991 har to talt ton kalk spri dits. I tabellen ovan redovisas de senaste årens kalknings in sat ser samt ph i punk ter na P9, P12 och P13.1 un der no vem ber må nad. Mäng der na kalk av - ser det to ta la an ta let ton spridd kalk inom avrinningsområdet. Un der sök ning ar i Is sjö bäck en och Lil la Isjön 29 Luftfartsverket har givit Norconsult AB i uppdrag att hös ten 29 ge nom föra nät prov fis ke och se di ment un der sök ning ar i Lil la Is sjön. Syf tet med un der sök ning ar na är att få ett bra under lag för be döm ning av Land vet ter flyg plats på ver kan på miljön i vattensystemet. Undersökningarna är ett komplement till övriga fisk- och sedimentunder sök ning ar och ger information om hur fisk - bestånden ser ut närmare utsläppskällan. Under - sökningarna skall också utgöra ett underlag vid fram ti da be döm ning ar av ef fek ter na från pla ne - ra de nya dag vat ten dam mar. Un der sök ning ar na ut för des den 7 8 september 29. Se bilaga 3 Luftfartsverket har givit Medins Biologi i uppdrag att un der söka vat ten ke mi, plank ton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäck en 29. Syf tet är att be döma sta tus, till stånd och på ver kans grad. Lil la Is sjön och Is sjö bäck en ut gör re ci pi en ter för dag vat ten från Land vet ter flygplats. Samtliga provtagningarna utfördes 22 september 29. Se bilaga 4 El fis ke El fis ke re ci pi ent kon troll I Issjöbäcken gjordes elfiske på provlokalen; Så - gen. Samman ta get fång a des 25 st öring ar var av 4 st bedömdes vara årsungar. Besättningstätheten av öring på provsträckan Sågen beräknades uppgå till ca 42 st/1 m². I Lin do me ån gjor des el fis ke på lokal Stenen. Elfisket på provsträckan omfattade tre avfiskningar och sammanlagt fångades 57 öring ar och 14 lax ar. Av öring ar na var 35 år sung ar (+). Besättningstätheten av öring på provsträck - an Ste nen be räk na des upp gå till ca 2 st/1 m². Sammantaget bedöms elfiskeresultaten inte tyda på att någon markant miljöstörning på Issjöbäcken el ler Lin do me ån fö re låg från Land vet ter flyg - plats mel lan hös ten 28 och hös ten 29. El fis ke kal kef fek tupp följ ning I Kungs back aån fis ka des 29 sju lo ka ler i Ge ta - bäck en, Has sung a reds bäck en, Krogs jö bäck en, Lillån, Mörtsjöbäcken, Nordån och Sandsjöbäcken. På alla lo ka ler utom Sands jö bäck en och Mört - sjö bäck en finns det vand ran de lax fisk bes tånd med bra tät he ter. År sung ar av öring fö re kom mer i höga tät he ter i sex av sju vat ten drag. En dast i Mört sjö bäck en fanns ing en re pro duk tion, Sandsjöbäcken hade den i sär klass bäs ta rep ro duk tionen se dan År sung ar av lax fö re kom i tre av de fem vat ten drag där lax har rep ro duk tionslokaler, laxpopulationer har ofta stora mellanårsvaria - tioner. Utdrag ur Elfiske i Västra Götalands län 29 re do vi sas i bi la ga 6. Bot ten fau na kal kef fek tupp följ ning I år undersöktes bottenfaunan i 4 lokaler inom Kungsbackaåns avrinningsområde, Kroksjöbäcken, Finnebäcken, Hassungaredsbäcken och Mörtsjöbäcken, alla fyra är kalkade. Kroksjöbäcken och Mörtsjöbäcken bedöms som Måttligt surt, de öv ri ga två som Nära neu tralt dvs de två hög - sta klasserna. I övrigt hade Finnebäcken mycket höga na tur vär den, bl.a. fann man små ex emplar av flodkräfta (Astacus astacus). I Hassungaredsbäck en åter fann man inte den röd lis ta de ar ten Smal damms näcka (Omp hi sco la glab ra), den fanns på lo ka len för ra året. Ut drag ur Bot ten fau - naundersökning i Västra Götalands län 27 re - dovisas i bilaga 7. 8

10 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 ph Provtagning sker månaderna mars maj och okto ber de cem ber. Upp mät ta ph-vär den lig ger inom ett nor malt inter vall. P16 och P17 har höga men ändå nor ma la vär den i maj, högt ph kan upp kom ma vid kraf tig alg till växt som en kon se - kvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Under de se nas te tio åren har ph to talt varierat från 6,8 till 7,8 på P9, P12, P13 och P13.1 vil ket ock så lig - ger inom ett nor malt inter vall. ph 29 ph 8 ph Vår ph Höst Provtagningsmånader är mars, april, maj och oktober, november, december. 7,8 7,6 7,4 7,2 7 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 8,6 P9 P12 P13 P13.1 8,4 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6, ph-vär dets va ri a tion med max-min-stap lar för åren Me del vär det är in lagt som ett gult streck. 9

11 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 När salt si tu a tio nen Me del kon cen tra tio nen och max- och min vär den av total - kväve i Kungs back aån 29. Totalkväve 29, årsmedelvärden, max min μg N/l 25 Me del kon cen tra tio nen och max- och min vär de nav to tal - fosfor i Kungs back aån 29. Totalfosfor 29, årsmedelvärden, max min μg P/l P3 P4 P5 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 P3 P4 P5 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Kvä ve kon cen tra tio nen har, som me del vär de un - der året, min skat på alla punk ter jäm fört med fö - re gå en de år, utom P16 som lig ger på sam ma nivå som 28, se sta tions di ag ram på si dan 16. De prov tag ningspunkter som lig ger högst upp i av - rin nings om rå det, P3, P4 och P5, hade lägst hal ter. En ligt Na tur vårds ver kets be döm nings grun der för miljökvalitet, se tabell med klassindelning på si dan 12, har P13.1, P15, och P16 höga hal ter av to - talk vä ve. De öv ri ga har mått ligt höga hal ter av to - talk vä ve. Om man tit tar på fi gu ren " Total kväve 29, års me del vär de, max min" ser man att maxoch min vär de na va ri e rar mer ju läng re ner i sys te - met man kom mer. Det är kan ske inte så under ligt eftersom både verksamheter och jordbruksmark som kan tän kas på ver ka hal ter na av kvä ve är fle ra här, dock har variationen minskat något jämfört med fö re gå en de år. En slut sats är ock så att osä kerhe ten i me del vär det för mod li gen är stör re i de ned re prov tag nings punk ter na. T.ex. P16 som för - ra året va ri e ra de med en fak tor 5 mel lan hög sta och läg sta mätvär de ( μg/l) va ri e rar i år med en fak tor 4 ( μg/l). Fosforkoncentrationerna har, som medelvärde un der året ge ne rellt ökat i för hål lan de till 28. Se stationsdiagram på sidan 17 De över sta punk ter na i sys te met P3 och P5 lig ger dock kvar inom klas sen låga hal ter och P4 i klas sen mått ligt höga hal ter. De öv ri ga sju prov punk ter na har höga hal ter till myck et höga hal ter, fö ru tom P16 som har ex tremt höga hal ter, se ta bell med Na tur vårds ver kets klass indelning på si dan 12. Pre cis som för kvä ve va - ri e rar max- och min hal ter na av fos for mer ju läng - re ner i sys te met man kom mer för mod li gen av sam ma or sa ker som för kvä ve. P16 va ri e ra de 28 med en fak tor 6 mel lan hög sta och läg sta mätvär - de, läg sta i feb ru a ri och hög sta i maj (5 3 μg/l), me del vär det var 137 μg/l. I år va ri e rar P16 med en fak tor 8 och det läg sta i feb ru a ri och hög sta i april (37 3 μg/l), me del vär det var 157 μg/l. På de fyra åren sta tio nen prov ta gits kan man se en trend av ökande totalfosforhalter. I området runt Söderå (P16) finns myck et verk sam he ter med ny byg gna - tion vid Tölö, bo stä der vid Fors, en golf ba na på 67 ha och jord bruks mark på 128 ha. Av rin nings om rå - det för P16 är to talt 544 ha. Vattendragskontrollen har, under innevarande kon trollp ro gram spe riod, som pri mär upp gift att följa närsaltutvecklingen i vattenområdet. Förekomst en av fos for har en di rekt på ver kan på det organiska livet i vattendraget medan kväveförekom sten be döms vara av större betydelse för havsmiljön. 1

12 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 To talk vä ve Totalkvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt längs lop pet från ni vån c:a 4 μg N/l i P5 till 75 μg N/l i P13.1. Av bi flö de na ut mär ker sig P16 Sö de rå med hög sta års me del vär det. Års me del vär - den per prov punkt för 29 re do vi sas i diagram på si dan 1. Kvä ve trans port Kvävetransporten redovisas som årsmedelvärden per prov punkt un der pe rio den 2 29 i di a - gram met ned an. To ta la mäng den kvä ve som trans por te rats i P13.1 är 122 ton för 29, vil ket är en halvering från föregående år! Förklaringen till det lig ger till stör sta de len i den min ska de vat ten - fö ring en 29, se me del vat ten fö ring på si dan 6. Även halterna, som årsmedelvärden var betydligt läg re 29. Vid Ings jöns ut lopp, P5, och i Lil lån, P12, har ock så trans por ten halv e rats, an led ning en är den sam ma som för P13.1. Ef ter de ex tremt höga trans por ter na runt mil - lennieskiftet har kvävetransporterna varit runt 2 ton per år, vil ket är dub belt så högt som någ ra år i slu tet på 198-ta let och bör jan på 199-ta let. För hopp nings vis bry ter årets re sul tat tren den att pend la omk ring 2 ton av ut trans port av kväve till havet. Transport av totalkväve 2 29 ton/år P5 P12 P Trans por ter av to talk vä ve i ton per år. Totalkväve, ton/år P P P

13 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 To tal fos for I de övre prov punk ter na lig ger kon cen tra tio nen på mel lan 23 och 5 μg/l för att se dan i huvud få ran öka och vid sis ta prov punk ten som lig ger cir ka en kilometer från utloppet i Kungsbackafjorden är kon cen tra tio nen 34 μg/l. Den hög sta ni vån finns i i Sö de rå (P16) med en års me del kon cen tra tion på 157 μg/l! Års me del vär den per prov punkt för 29 redovisas i diagram på si dan 1. Fos for trans port Totala mängden fosfor som transporterats i P13.1 är för 29 5,7 ton, vil ket be ty der att trans por ten har, lik som hos kvä ve, halv e rats jäm fört med fö - re gå en de år. Från Vä stra Ings jön, P5, och Lil lån P12 var det ock så grovt räk nat en halv e ring av fos - for trans por ten jäm fört med fö re gå en de år. För P5s del kan trans por ten vara mer än halv e rad, vid sju av tolv må nads mät ning ar har hal ter na av fos - for va rit un der be stäm nings grän sen, som är 5 μg/l, och då är transportberäkningarna baserade på den halten. P16 har se dan mät ning ar na bör ja de 26 haft ex tremt höga hal ter av fos for, någ ra transportbe räk ning ar är ej gjor da på P16 men det går att göra en upp skatt ning av fos fortransporten. Om man an tar att P16s av rin nings om rå de har en lik nan de mar kan vänd ning som P13.1s av rin - nings om rå de har, och att me del vat ten fö ring en är proportionell mot den P13.1 har, som vi kan räkna ut med hjälp av pulsdata. Detta ger siff ror na i ta - bel len ned an. Trans por ten av fos for 29 från P16 är allt så upp skatt nings vis 46 kg per år! P16 bi drar med 7 pro cent av den to ta la trans por ten av fos for i sys te - met trots att dess an del av Kungs back aåns av rin - nings om rå det en dast är cir ka 2 pro cent. Se ta bell på si dan 13 för jäm förel ser. Yta (ha) Medelvattenföring l/s Vattenvolym per år ( m³) Halt totalfosfor (g/ m³) Transport (ton) P P ,46 Till stånd ut i från to tal fos for kon cen tra tion och to talk vä ve kon cen tra tion i sötvat ten en ligt Be döm nings grun der för mi l jö kva - li tet Sjöar och vat ten drag, Na tur vårds ver ket Rap port Totalfosforkoncentration, μg/l Totalkvävekoncentration, mg/l Klass Benämning 12,5,3 1 Låga hal ter 12,5 25,3,625 2 Mått ligt höga hal ter 25 5,625 1,25 3 Höga hal ter 5 1 1,25 5, 4 Myck et höga hal ter > 1 > 5, 5 Ex tremt höga hal ter 12

14 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 28 Transport av totalfosfor 2 29 ton/år P5 P12 P Trans por ter av to talfosfor i ton per år. Totalfosfor, ton/år P5,95,72,29,48,33,52,41,67,44,25 P12 4,58 6,9 2,45 1,52 1,66 1,92 2,22 1,43 2,33 1,44 P ,28 18,89 8,44 7,1 9,15 8,38 13,88 8,88 12,96 5,67 13

15 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Mät sta tio ner na En ligt Na tur vårds ver kets Be döm nings grun der för mi ljö kva li tet (Rap port 4913) kan en klas sin - del ning gö ras med av se en de på fos for och kvä ve - hal ter i sjöar un der pe rio den maj till ok tober. Klasserna relaterar till olika inom limnologin använda produktionsnivåer för fosfor. För kväve re - la te rar den till halt ni vå er som är ty pis ka för svens ka sjöar och inte till bio lo gis ka ef fek ter (se ta bell si dan 12). Des sa grän ser har vi til lämpat på mätstationerna och på medelhalter uppmätta under hela året. P3, Sands jö bäck en ( mått ligt höga hal ter av kvä ve och låga hal ter av fos for) är en lämp lig re fe ren spunkt för de ned ströms lig - gan de punk ter na på grund av den ringa på ver kan som punkten är utsatt för. Årsmedelvärdena för to talk vä ve har, se dan 1986 hål lit sig runt ni vån 5 μg N/l. I år har vi det läg sta års me del vär det sen år 2, näm li gen 42 μg N/l. En ligt läns sty rel sens be räk ning ar är bak grund skon cen tra tio nen 2 μg N/l. Må let är att inom en 1-år spe riod lig ga un - der den dubbla bakgrundskoncentrationen. I år har fosforkoncentrationen som årsmedel - vär de ökat en aning till 7 μg P/l. För ra året låg den på 6 μg P/l. En for satt låg siff ra, spe ci ellt jäm fört med åren 26 och 27. P4, Is sjö bäck en (mått ligt höga hal ter av kvä - ve och fos for) påverkas av dagvatten från Landvetter flygplats. Ef ter den kraf ti ga minsk ning en av kvä ve till för - seln från flygplatsen 1991 har koncentrationen sjun kit till runt 5 μg/l. Från år 2 och fram åt lig ger hal ten av kvä ve och pend lar runt 5 μg/l, eventuellt med en viss för höj ning år 26 och 27. I år har kvävekoncentrationen minskat jämfört med fö re gå en de år, från 56 μg/l till 54 μg/l. Fosforkoncentrationen i år i Issjöbäcken har ökat jäm fört med fö re gå en de år, från 18 till 23 μg/l. P5, V. Ings jöns ut lopp (mått ligt höga hal ter av kvä ve, låg halt av fos for) sät ter sin prä gel på åns övre lopp. To talk vä ve kon - cen tra tio ner na lig ger på 386 μg N/l, allt så en mins kning sen fö re gå en de år då ni vån var 48 μg/l. Inlagd är också den totala kvävetransporten i punkten, vilken har minskat sedan föregående år. I år hade vi den näst läg sta trans por ten av kvä ve på 2-ta let näm li gen 21 ton, det är bara år 23 med sina 17 ton som slår det. Fosforkoncentrationen har ökat något sen föregå en de år, för ra året låg alla mätvär den un der be - stäm nings grän sen (< 5 μg/l). I år låg 7 av 12 vär den un der be stäm nings grän sen. Fos for trans por ten i punk ten är be räk nat på 5 μg/l vid de till fäl len då mätvär det låg un der be stäm nings grän sen. Trans - por ten har ökat något i punkten jämfört med 28. P9, ned ströms Lin do me (Mått ligt höga hal ter av kvä ve och höga hal ter av fos for) Efter en uppgång 21 minskade koncentrationen av kvä ve 22 för att läg ga sig mel lan 5 och 7 μg/l, årets vär de är 484 μg/li ter, en min skning med 12% sen i fjol och det läg sta vär det sen Koncentrationen av totalfosfor har totalt sett min skat se dan 1997, fö ru tom en re jäl topp un der 21 för att dä ref ter kraf tigt sjun ka. Ni vån på 29, 26 μg/li ter, är i nivå med hal ter na år 25 och 26. P12, Lil lån (Mått ligt höga halter av kvä ve och höga halter av fos for) Lillån påverkas av avlopp, jordbruk och industri - ell verk sam het. För valt ning en för Mil jö & Hälso - skydd i Kungs backa kom mun på bör ja de 1999 en in ven te ring av en skil da av lopp inom Lil låns av - rin nings om rå de. In ven te ring en är slut förd, och arbete pågår alltjämt med att förmå fastighetsäga re att för bätt ra sina av lopp. I någ ra fall har mil - jö- och häl sos kydds nämn den tving ats ta till fö re - lägganden. På sikt torde detta arbete ge resultat i form av minskad belastning på vattendraget. Arbetet är en del i den systematiska avloppsinven te ring, som ut förs i Kungs backa kom mun, och som syftar till att minska näringstransporterna till havet. Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd kom mer att gå vid a re med and ra verk sam he ter ut med ån som läckage från jordbruk m.m. Års me del vär det för to talk vä ve kon cen tra tion har en min skan de trend. Sen år 21 har kon cen - tra tio nen min skat från myck et höga hal ter till höga hal ter, to talt med 45 pro cent. I år ham nar to - talkvävekoncentrationen i klassningen måttligt hög halt för för sta gång en. Den to ta la trans por ten i punk ten har min skat och är den lägsta på 2-talet. 14

16 Lil lån hål ler en be tyd ligt hög re to tal fos for kon - centration än åsystemet i övrigt. Årets medelvärde har minskat något jämfört med föregående år, dock lig ger det fort fa ran de högt, 41 μg P/l. Trans - por ten vi sar en re jäl min skning med cir ka 4 procent jämfört med 28. Ett års me del vär de under sti gan de 2 25 μg P/l efter strä vas på sikt i Lil lån. Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 P13, He den (mått ligt höga hal ter av kvä ve och höga hal ter av fos for) Den na punkt kom med igen i prov tag nings pro - grammet 23, dessförinnan var sista provtagnings å ret Den lig ger strax upp ströms Kungsbacka i ett jordbrukslandskap. De sis ta prov tag nings å ren hade to - talk vä ve en sjun kan de trend. Även nu kan man se en min skan de trend. Sen år 23 har kon cen tra - tio nen min skat från höga hal ter till mått ligt höga hal ter, samman lagt med cir ka 5 pro cent un der ti den. To tal fos for kon cen tra tio nen har un der pe rio - den 23 till 27 min skat med 4 pro cent och gått från höga hal ter till mått ligt höga hal ter. De två sis ta åren har en ök ning av hal ter na skett med cirka 3 procent. P13.1, ned ströms Ham mar gårds re nings verk (höga hal ter av kvä ve och fos for) Den na punkt på ver kas av ut släp pet från av lopps - re nings ver ket. Totalkvävekoncentrationen har en minskande trend, un der pe rio den 2 till 29 har den min - skat vä sent ligt. I år min skar kvä ve hal ten med 2 procent jämfört med föregående år. Transporten har se dan 22 pend lat runt 2 ton per år med va ri a tio ner på drygt 1 pro cent. I år min skar trans por ten med cir ka 5 pro cent. Det är de min - ska de hal ter na i kom bi na tion med den min ska de vat ten fö ring en som ger låg uttransport av kväve i havet. Även fosforkoncentrationen har en minskande trend se dan år 2, från hal ter omk ring 6 μg P/l till da gens 34 μg P/l. Lik som för kvä ve så har även trans por ten av fos for kraf tigt gått ner och är den lägsta på hela 2-talet. Förklaringen också samma som för kvä ve, läg re hal ter än ti di ga re och min skad vattenföring över året. P15,Hal la bäck en vid Var la (höga hal ter av kvä ve och myck et höga hal ter av fos for) Ny prov punkt se dan ja nu a ri 26. Bäck en är even tu ellt fort fa ran de rep ro duk tionslo kal för hav sö ring, det är länge se dan någ ra un der sök - ning ar gjor des. Det har se dan i bör jan på 2-ta - let tillkommit mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Både kväve och fosforhalterna har minskat sen föregående år, kväve med cirka 1 pro cent och fos for med cir ka 15 pro cent. P16, Sö de rå (höga hal ter av kvä ve och ex - tremt höga hal ter av fos for) Ny prov punkt se dan ja nu a ri 26. Ån har fått ny mar kan vänd ning inom av rin nings om rå det med bl.a. en golf ba na och dag vat ten till för sel från omk ring lig gan de be byg gel se. Hal ten av kvä ve be - fin ner sig på sam ma nivå som för ra året, 11 μg N/l. Fos for hal ten har ökat sen fö re gå en de år, från en ex tremt hög halt till en ännu hög re halt, från 137 till 157 μg P/l. P17, Sags jö bäck en (mått ligt höga hal ter av kvä ve och höga hal ter av fos for) Ny prov punkt se dan mars 26. I av rin nings om - rådet ligger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringliggande bebyggelse. Både kväve och fosforhalterna har minskat sen föregående år. Kväve rejält med 3 pro cent, fos for mera beskedligt med 1 procent. 15

17 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Kvä ve Me del vär den av to talk vä ve kon cen tra tio ner vid de prov punk ter där ana lys gjorts de se nas te tio åren. mg/l 2, P3 1,5 Koncentrationer Transporter mg N/l ton N/år 1,,5, mg/l 2, P4 mg/l 2, P15 mg/l 2, P5 ton/år 3 1,5 1,5 1, , 1, 1, 15,5,5,5 1 5, , , mg/l 2, P9 mg/l 2, P16 mg/l 2, P12 ton/år 3 1,5 1,5 1, , 1, 1, 15,5,5,5 1 5, , , mg/l 2, P13 P17 P13.1 mg/l 2, mg/l 2, ton/år 3 1,5 1,5 1, , 1, 1, 15,5,5,5 1 5, , ,

18 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Fosfor Medelvärden av totalfosforkoncentrationer vid de prov punk ter där ana lys gjorts de se nas te tio åren. μg/l 1 P3 8 6 Koncentrationer Transporter μg P/l ton P/år μg/l 1 P4 μg/l 1 P15 μg/l 1 P5 ton/år μg/l 1 P9 μg/l 1 P16 μg/l 1 P12 ton/år μg/l 1 P13 μg/l 1 P17 μg/l 1 P13.1 ton/år

19 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Öv ri ga va ri ab ler Av övriga variabler ligger syrgas på samma nivå som 28, kan ske till och med lite bät tre. Det lägs ta upp mät ta vär det i år var i P16 i au gus ti med en sy re halt av 2,2 mg/l, vil ket är sy re fat tigt till - stånd enligt Naturvårdsverkets rapport Årsme del vär det för to talt or ga niskt kol har ökat för alla punk ter utom P13 som haft en svag min sk - ning. Årsmedelvärdet för turbiditet har minskat en aning för P16, P15 och P13.1, de öv ri ga har ökat en aning. De höga årsmedelvärdena för konduktivi te ten i P15, P16 och P17 kan för kla ras av att det finns lät tvit tra de le ror i av ri nnings om rå det men det kan också vara en indikation på utsläpp. Syr gas Syr gas kon cen tra tio nen i Kungsbackaån har under året varit tillfredställande med måttligt syrerikt till sy re rikt till stånd (NV rap port 4913) vid de fles ta prov tag ning ar na. Mått - ligt sy re rikt till stånd är 5 7 mg O2 per li ter, sy re - rikt till stånd är > 7 mg O2/l. Man kan no te ra att P16 som me del vär de bli - vit bät tre, men max-min vär de na in di ke rar be ty - dan de sväng ning ar i sy re - halt de fyra åren som provtagning pågått. mg O 2/l Syrgaskoncentration april - september 29 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Syrgasmättnad april - september 29 % P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 18

20 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port % Medelvärden för sommarhalvår syremättnad 2 29 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P Syre medelvärden, max min 2 29 mg O /l 2 14 P9 till P13.1 startar år 2, P15 till P17 startar år P9 P12 P1 P13.1 P15 P P16 19

21 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 To talt or ga niskt kol Totalt organiskt kol mäter halten av organiskt ma te ri al. Ett högt vär de av TOC in ne bär att syre kom mer att förb ru kas vid ned bryt ning en av det - ta. Kon cen tra tio nen har som års me del vär den ökat i förhållande till föregående år, men ligger fortfarande inom intervallet låga halter måttligt höga hal ter en ligt Na tur vårds ver kets be döm - nings grun der Sta tion P9 och P13 har låga hal ter, de res te ran de lig ger på mått ligt höga hal - ter. Tittar man på stationsvärdena under året ser man att de fles ta vär de na lig ger mel lan låg halt till mått ligt hög halt. Un der som ma ren och hös ten stick er på P15, P16 och P17 någ ra vär den iväg till höga hal ter. Låga hal ter är 4 8, mått ligt höga hal - ter är 8 12 och höga hal ter är mg/l. mg TOC/l Totalt organiskt kol, månadsvärden P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Årsmedelvärden totalt organiskt kol 2 29 mg TOC/l P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P

22 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Tur bi di tet Som års me del vär de lig ger tur bi di te ten på sam ma nivå som 28 d.v.s. ett starkt grum ligt vat ten en - ligt Na tur vårds ver kets be döm nings grun der Kungs back aån har ofta ett myck et grum ligt vat - ten. Stationsvärdena ligger som regel inom klassgrän sen för starkt grum ligt vat ten. Grum ling en be ror ofta på ler slam från jord bruks mar ken men även dag vat ten bi drar med grum lan de par tik lar. De sta tio ner som lig ger lägst är P9, P13.1 och P17 dessa tre ligger i intervallet betydligt grumligt vat ten (2,5 7,), res te ran de i starkt grum ligt vat - ten (>7,). FNU 4 Turbiditet, månadsvärden P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Årsmedelvärden turbiditet 2-29 FNU 25 P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P

23 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Kon duk ti vi tet De nytillkomna stationerna P15 (Hallabäcken), P16 (Sö de rå) och P17 (Sags jö bäck en) har höga vär - den vil ket för mod li gen be ror på lät tvit tra de jord - ar i des sa vat ten drags av rin nings om rå den men det kan ock så vara en in di ka tion på ut släpp. Nor - mal vär den för kon duk ti vi tet lig ger mel lan 2 2 ms/m. Både må nadsvär de na och års me del vär de - na för ovan stå en de sta tio ner är hög re. De höga månadsvärdena på P13.1 beror på inträngande saltvatten. ms/m 6 Konduktivitet månadsvärden 29 74, 22, 8, P9 P12 P13 P13.1 P15 P16 P17 Årsmedelvärden konduktivitet 2 29 P5 P9 P12 P13 P15 P16 P17 ms/m

24 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Långa tren der i Kungs back aåns utlopp Efter som vi i de and ra di a gram men valt att be - gränsa tidsserien till tio år för överskådlighetens skull har vi lagt in den na sida som vi sar på någ ra långa tren der. Här tar vi bara upp tren der na som vi sas i punk ten P13.1, när mast Kungs back aåns ut - lopp. Här presenteras fyra trender; vattenföringen som års me del flö de i ku bik me ter per se kund, den år li ga ut trans por ten av fos for och kvä ve i ton och hal ten TOC, to talt or ga niskt kol i mg per li - ter. Det ver kar som om ut trans por ten av både kvä ve och fos for öka de un der den för sta tioår spe rio den utan att medelflödet visade någon synbar trend. Om man där e mot jäm för de två hög flö de s pe rio - der na och så är ut trans por - ter na läg re un der den se na re pe rio den. Kvä veut - trans por ten låg kvar på sam ma nivå som un der mel lan pe rio den me dan fos - for trans por ten vi sa de på en min dre ök ning. Fos - for är mer käns ligt för ero sion vid häf ti ga regn. 3 1 m/s 8 Vattenföring l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l ton N/år 2 Kväve 1 2 ton P/år 15 Fosfor mg TOC/l Totalt organiskt kol, TOC

25 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 Bi la gor till Års rap port 29 Kungs back aåns vat ten vårds för bund Bi la ga 1 Kalk nings åt gär der inom Kungs - back aåns av rin nings om rå de 29 Bi la ga 2 Ut drag ur "Mi ljö rap port 29 Gö - te borg-land vet ter flyg plats" Bi la ga 3 Ut drag ur "Un der sök ning av fis - ke bes tånd och se di ment i Lil la Is sjön, Här ry - da kom mun" Bi la ga 4 Ut drag ur "Vat ten ke mi, plank ton och bot ten fau na i Lil la Is sjön samt ki se lal ger i Is sjö bäck en 29" Bi la ga 5 Ut drag ur "El fis ke un der sök ning ar i Is sjö bäck en och Lin do me ån, Här ry da och Möln dals kom mu ner" Bi la ga 6 Ut drag ur "El fis ke i Vä stra Gö ta - lands län 29" Bi la ga 7 Ut drag ur "Bot ten fau na un der sök - ning ar i Vä stra Gö ta lands län 29" Hela rap por ter na som är under lag till bi la - gorna 3 7 finns för ned ladd ning på Vat ten - vårds för bun dets hem si da, 24

26 Kalkning i Kungsbackaåns vattensystem 29 Kalkspridning för att motverka försurningens effekter påbörjades inom Kungsbackaåns avrinningsområde 198 i Stora och Lilla Hassungaredssjön. En samlad kalkningsplan för området togs fram 1983, där strategin var att främst kalka upp alla sjöar av betydelse. Kalkningsstrategin har sedan dess styrts över till mer våtmarkskalkning samt mindre doser och tätare intervaller för att uppnå en jämn vattenkvalitet. Den nuvarande kalkningsplanen för Kungsbackaån reviderades 25. Målsättningen för kalkning i Kungsbackaån är att återskapa och bibehålla livskraftiga bestånd av havsvandrande öring och lax, samt att bevara de naturliga populationerna av bottenfauna, bland annat flodkräfta. Både vattenkemiska resultat och biologiska undersökningar visar att Kungsbackaåns bottenfauna idag är så gott som opåverkad av surt vatten. Öring- och laxbestånden ligger stabilt på en hög nivå på de flesta lokaler. Minskade mängder försurande nedfall tillsammans med goda provresultat har gjort att kalkmängderna har kunnat minska med närmare hälften sedan mitten av 199-talet. Det kalkmedel som i huvudsak används är kalkstensmjöl. Den största mängden kalk sprids direkt i sjöar, ca 7 %, medan ungefär 3 % sprids på våtmarksytor. Våtmarkskalkning sker framförallt i källområden till vattendrag där ingen annan kalkningsmetod har ansetts lämplig. I sjöar sprids kalken med specialkonstruerade båtar eller med helikopter, beroende på kalkmängd och åtkomstmöjligheter vid sjön. Vid våtmarksspridning används helikopter. Under september och oktober 29 spreds ton kalk i Kungsbackaåns vattensystem enligt redovisning nedan. Kalkningen utfördes enligt plan och utan anmärkning. Objekt [ton] kalk Objekt [ton] kalk Objekt [ton] kalk Mörtsjöbäcken Finnebäcken Lindomeån St Flakatjärn 2 Finnsjön 6 Kroksjön 35 Ryggatjärn 5 Yxsjön 7 Skårsjön 2 V Kåsjön 8 Långetjärn 8 S Barnsjön 9 våtmarker 5 Örtjärn 6 Råsjö 3 Vadbäcken Ringtjärn 2 Lillån Buasjön 15 Småsjön 3 Agnsjön 17 Hällsjön 55 V Kniperedstjärn 2 St Djursjön 5 Grundasjön 2 våtmarker 2 Svintjärn 8 Sandsjöbäcken Issjöbäcken / Nordån Gövätterna 3 Öresjön 5 Östersjön 8 Blåvätterna 3 Sandsjön 5 St Issjön 1 Klavatjärn 1 Bredatjärn 8 Forsvatten 8 Bolåsetjärn 1 Buasjön 25 Skärsjön 5 Hästasjön 8 våtmarker 5 Slättåstjärn 2 Mörkevatten 2 Oxsjöbäcken våtmarker 5 Långevatten 2 Oxsjön 65 Hassungaredsbäcken St Ötjärn 7 Salsjön 6 St Hassungsredssjön 1 St och L Hålevatten 11 St Abborrtjärn 9 Abborrtjärn 3 Iglatjärn 2 Mörkatjärn 2 Axlavad 3 St och L Lomtjärn 4 Änkatjärn 1 Yxnavad 3 Tjuvsjön 8 Stockatjärn 1 våtmarker 26 våtmarker 175 våtmarker 28 Kärrsjöbäcken Kungsbackaån nedströms Lillån Kärrsjön 6 Långevatten 8 våtmarker 76

27 LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT D-LFV (49) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, OS Utdrag ur MILJÖRAPPORT 29 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT 9.3 Utsläpp till dagvatten Utformning av flygplatsens dagvattensystem Flygplatsen är byggd på en höjdplatå mellan Mölndalsåns och Kungsbackaåns vattensystem. Den naturliga ytvattendelaren gick diagonalt över flygplatsområdet i ungefär nordostlig-sydvästlig riktning men i samband med att flygplatsen byggdes ändrades denna så att allt ytvatten från hårdgjorda ytor leddes via dräneringsledningar söderut. Ett dike sprängdes för att leda dagvattnet från norra delen av flygplatsområdet mot Lilla Issjön samtidigt som det naturliga utloppet från Kroksjön österut mot Kärrsjöbäcken stängdes. Förändringarna innebar att i princip allt dagvatten från flygplatsområdet samlades ihop i ett gemensamt utlopp i sydost mot Issjöbäcken, Lilla Issjön och via Västra Ingsjön vidare till Lindomeån och Kungsbackaån. Flygplatsens dagvattensystem utformades på ett okonventionellt sätt. Dagvattensystemet för banans norra del och stationsområdet dimensionerades för avledning av en viss låg grundbelastning i ett konventionellt ledningsnät, medan de relativt kortvariga toppflödena, som överskrider ledningarnas kapacitet, infiltreras till sprängstensfyllnader. Infiltrationen sker genom speciella bräddningsanordningar på ledningsnätet, vilka leder vattnet till ett 5-tal infiltrationsbrunnar, som placerats i sprängstensfyllnaderna. Eftersom dessa magasin i vissa fall saknar naturliga utlopp, har de förbundits med en djupt liggande, relativt klen dränerande utloppsledning, vilken mynnar i samma utloppsdike, som det konventionella dagvattensystemet. miljörapport_29.doc

28 LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT D-LFV (49) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, OS Den djupt liggande förbindelseledningen har ett reservutlopp mot öster till Gärdestjärn och Kärrsjöbäcken vidare mot Kärrsjön. Det vatten som ev flödar i utloppet österut pumpas sedan hösten 28 mot sedimentationsdammen och huvudavrinningen i sydost om flygplatsen Mätstation för utgående dagvatten kontinuerlig kontroll Kontrollen av dagvatten har omfattat kontinuerlig mätning av flöde, syre, ph, konduktivitet och temperatur för den huvudsakliga avledningen av dagvatten från flygplatsområdet som leds till recipienten Västra Ingsjön via Issjöbäcken. I nedanstående tabell visas min-, medel- och maxvärden som uppmätts för respektive parameter och månad. Tabell Redovisning av kontinuerliga mätningar av utgående dagvatten, D-A14. Månad Flöde Syre Temp ph Konduktivitet Total Min Med Max Min Med Max Min Med Max Min Med Max Min Med Max Januari ,8 6,3 9,3 1,5 4,5 7,17 6,8 7,2 7,5 11, 4,3 236,3 Februari ,2 5,4 7,8 1,4 3,3 6,34 7,1 7,3 7,6 14,6 54,5 22,3 Mars ,9 5,2 8,1 2,5 4,4 12,7 6,8 7,2 7,5 15,2 28,8 123,8 April ,2 7,6 9,4 5,37 8,2 13,89 6,7 7,1 7,4 13,2 24,7 31,8 Maj , 8,5 12,6 8,12 11, 14,53 6,5 6,9 7,2 5,5 2,5 34,9 Juni , , 1,5 12,4 1,2 16, 26,2 6,3 6,8 7,1 2,9 17,3 26,2 Juli 41142, ,2 8,8 11,9 12,8 15,2 18,6 6, 6,7 8,6 3,1 16,4 3,7 Augusti ,4 9,8 11,9 13,29 15,3 23,29 5,5 6,4 6,8 5,6 12,8 17,5 September ,7 7,4 11,1 9,97 12,8 16,18 6,2 6,6 7, 3,8 12,5 18,7 Oktober ,7 7, 8,4 7,1 9,6 11,84 5,8 6,6 6,8 1,9 9,6 14,3 November ,6 6,3 7,7 6,22 8,4 9,7 6,1 6,6 6,9 4,1 8,6 26,2 December 24156, ,4 7,1 1,8 5,4 9,1 6,3 7, 7,4 5,8 22,8 14,3 Årsmedelvärdet för syre var 7,4 vilket visar på syrerikt tillstånd. Månadsmedelvärdena varierar mellan 5,4 till 1,5 vilket är måttlig till rik halt. ph-värdet var neutralt runt 7 under första halvan av året för att sedan bli något lägre, svagt surt under sensommmar och höst för att under december ligga på 7,. Inverkan från formiat och vägsalt syns som högre månadsmedelvärden för konduktiviteten under vinterhalvåret än under sommarhalvåret Provtagning av dagvatten Provtagning och analys har utförts varje månad under hela året i det samlade dagvattendiket som leds ut i Issjöbäcken (D-A14). Utökad utsläppskontroll har skett i dagvattnet från banans södra del och som leds ut i Issjöbäcken (D-B14), i dagvattendike som leder dagvatten från norra bandelen och driftområdet (D-F/1). Jämna månader togs ett stickprov och analyserades på organiskt material i form av TOC och DOC, totalkväve (TOT-N), totalfosfor (TOT-P), fosfatfosfor (PO4-P), kalium (K), natrium (Na), klorid (Cl), ph, syre och turbiditet. Ett antal tungmetaller mättes vid varje provtillfälle; bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr) och zink (Zn). Förorening av olja mättes vid varje provtillfälle. Vid provpunkt D-A14 sker provtagning även ojämna månader och vattnet analyserades med avseende på TOC, DOC, totalkväve (TOT-N), totalfosfor (TOT-P), kalium (K). Samtliga miljörapport_29.doc

29 LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT D-LFV (49) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, OS analyser utfördes av ackrediterat laboratorium. En sammanställning av analysresultaten återfinns i bilaga 1 samt som sammanfattning nedan. För bedömning av vattenkvalitet har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket rapport 4913) tillämpats. TOC (mg/l) D-A14 D-B14 D-F/1 Sandsjöbäcken månad Februari April Juni Augusti Oktober December Figur 1 Variation av halten organiskt material mätt som TOC under året i det samlade dagvattendiket som leds ut i Issjöbäcken (D-A14), dagvattnet från banans södra del (D-B14), i dagvattendike som leder dagvatten från norra bandelen och driftområdet (D-F/1) samt referenspunkten Sandsjöbäcken. TOC varierar under året från låg halt till hög halt i dagvattnet från flygplatsen. Referenspunkten i Sandsjöbäcken varierar inom samma intervall. 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2,12,1,8,6,4,2 D-A14 D-B15 D-F/1 Sandsjöbäcken Februari April Juni Augusti Oktober December Februari April Juni Augusti Oktober December Figur 2 Halten totalkväve och totalfosfor (mg/l) i det samlade dagvattendiket som leds ut i Issjöbäcken (D-A14), dagvattnet från banans södra del (D-B14), i dagvattendike som leder dagvatten från norra bandelen och driftområdet (D-F/1) samt referenspunkten Sandsjöbäcken. I punkterna D-A14, D-B14 och dagvattendiket är halten av totalkväve (TOT-N) är måttligt till höga under året med undantag av april då halten i D-A14 är mycket hög. Totalfosfor (TOT-P) halten i punkterna D-A14, D-B14 och dagvattendiket är höga under stora delar av året. Vid ett tillfälle i respektive D-A14 och D-B14 uppmättes mycket höga halter av totalfosfor samt i dagvattendiket uppmätts extremt höga halter miljörapport_29.doc

30 LFV Dokumenttyp Diarienummmer Sida Göteborg Landvetter Airport RAPPORT D-LFV (49) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens GGStab Thomas Helin, OS i juni. Sandsjöbäcken är halterna av TOT-N måttligt höga under året och TOT-P är låga till måttligt höga. Provpunkterna uppvisar syrerikt tillstånd under året med något undantag. Dagvattendiket uppvisar svagt syretillstånd vid mättillfällena i februari och juni. Kalium, klorid och natriumhalterna ligger generellt något högre under vinterhalvåret i punkterna D-A14, D-B14 och dagvattendiket. Kopparhalter i D-A14, D-B14 och dagvattendiket är måttligt till höga under året, zinkhalten är låg till måttligt hög och bly är låga till måttligt höga i D-A14 men låga i de övriga punkterna. Kadmium och kromhalterna är mycket låga eller låga. Metallhalterna i Sandsjöbäcken är generellt är låga eller mycket låga. Vindtjärn Dagvatten som rinner mot Mölndalsån i norr Under vintern vid februariprovtagningen uppmättes mycket höga halter organiskt material Vindtjärn. Detta kan orsakas av att glykolförorenat dagvatten når Vindtjärn TOC (mg/l) Vindtjärn Sandsjöbäcken 5 Februari April Juni Augusti Oktober December Figur 3 Variation av halten organiskt material mätt som TOC under året i Vindtjärn och i referenspunkten Sandsjöbäcken. TOT-N (mg/l),9,8,7,6,5,4,3,2,1 TOT-P (mg/l),6,5,4,3,2,1 Vindtjärn Sandsjöbäcken Februari April Juni Augusti Oktober December Februari April Juni Augusti Oktober December Figur 4 Halten totalkväve och totalfosfor (mg/l) i Vindtjärn och i referenspunkten Sandsjöbäcken. miljörapport_29.doc