Utbildningssammanfattning Sölvesborgs Kommun, PIK-Projektet 29/9-2017
I västvärlden och i Sverige är religion vanligtvis en individuell och privat fråga som saknar juridisk relevans. Utanför Europa, vanligtvis i Mellanöstern men även i länder som exempelvis Somalia och Eritrea har religioner ett vidare anspråk. Generellt sett saknar individer möjligheten att själv välja religion. Grupptillhörigheter som familj och klan styr det valet. Dessutom är religioner ofta inkluderade i samhällsbyggnaden. Exempelvis ifråga om legal status gällande familjerätt eller som utbildningsinstitution. Då tolkningar av religiösa skrifter som bibeln och koranen har varierar mycket, är det för religionsbeteendevetare mer intressant vad utövare menar står i sådana texter, än vad det faktiskt står. Enligt islamisk tradition mottog profeten Muhammed uppenbarelser från gud (via ängeln Gabriel) under en längre period från 610 (vt). Uppenbarelserna kom senare att sammanställas och bilda Koranen. År 622 tvingas Muhammed att fly (flykten; hijra) från Mekka till Medina. Efter Muhammeds död 632 uppstår en maktkamp mellan de som menar att det islamiska ledarskapet ska föras vidare baserat på merit (sunni), och de som menar att ledarskapet ska gå i arv (shia). Medan det finns många skiljaktigheter mellan shia och sunni ifråga om hur islam praktiseras, är frågan om ledarskapet den viktigaste skiljelinjen. De fem pelarna Trosbekännelsen (shahada) Bönen (salat) Allmosan (zakat) Fastan (sawm) Pilgrimsfärden (hajj) Islams fem pelare kan i praktisk mening bäst förstås som ett normerande system för muslimer, snarare än som faktiska måsten. Dock menar vanligtvis islamiska företrädare att pelarna är plikter som varje muslim måste eftersträva. Detta belyser vikten av att vara medveten om eventuella distinktioner mellan auktoriteter och utövarevad religiösa företrädare säger och vad lekmän faktiskt gör. Islams mångfald Introduktion till religion & islam Islam kan i grova drag delas upp i två huvudgrupperingar: sunni och shia. Sunni utgör 85-90 % av världens muslimer, shia huvuddelen av återstoden. Både sunni och shia kan i sin tur delas upp i ett stort antal undergrupperingar. Mångfalden inom islam kan även studeras utifrån aspekter som våldsbejakande kontra fredlig islam, och liberal kontra konservativ islam. Inom de spannen rymmer allt från extremistiska våldsbejakande salafistiska rörelser som den Islamiska Staten, till radikalfeministiska tolkningar (som exempelvis Amina Wadud).
Syrien Regimen Syrien blir självständigt 1946, men det är en politiskt tumultartad period som följer. 1970 etablerar sig baath-anhängaren och alawiten Hafez al-assad som ledare. Under hans välde växer en sträng diktatur fram, men även en viss mån av stabilitet. Islamistiska grupper, i synnerhet det syriska Muslimska brödraskapet opponerar sig mot regimen. 1982 slår regimen ner upproret i samband med massakern i Hama. År 2000 går Hafez bort och efterträds av sin son Bashar. Initialt följer en reformperiod som kallas Damaskusvåren. När lättandet på yttrandefrihet medför skarp kritik mot regimen väljer man att återigen tysta opposition. Alawism Alawism är en religiös tradition som kan spåra sina rötter tillbaks till tolvsekten inom shiaislam. Inslag från andra religioner, exempelvis reinkarnationslära, samt tillskrivandet av gudomliga egenskaper till Ali, medför att både sunni- och shiamuslimer generellt betraktar alawiter som avfällingar. Under Hafez al-assads regim får alawiterna en framskjuten position i samhället. Det här är en skarp kontrast till den historiska socialt marginaliserade roll de innehaft. För den sunnitiska majoritetsbefolkningen är alawiternas ledarposition kontroversiell. Konflikten Regimen: målsättningen under konflikten är att återetablera sig i landet. Inte utan fog räds alawiterna vad som väntar dem vid ett regimskifte. Därför är det osannolikt att Assad-regimen frivilligt väljer att stiga åt sidan. Oppositionen: består av ett stort antal mindre grupperingar och koalitioner. Generellt sett har konservativa islamistiska grupperingar en framskjuten position. Även de mindre extrema av dessa tenderar att exempelvis motsätta sig demokrati. Islamiska Staten: målsättningen är att upprätthålla och expandera sitt så kallade islamiska kalifat. Krigslyckan har dock vänt och man har förlorat stora områden under senaste året. Framtidsutsikterna som kalifat är svaga, men som ideologi är IS fortsatt relevant. Kurderna: har etablerat en autonom stat som under namnet Rojava. Deras stridande enhet YPG har framgångsrikt försvarat kurderna och expanderat deras landområden. Den enda tydliga fiendegruppen i nuläget är IS och andra extremistiska islamistiska grupperingar. Stamväldet: i östra Syrien spelar stammar en viktig roll i händelseförloppet. Olika stammar allierar sig med olika grupperingar. Geopolitik: många externa aktörer influerar konflikten. Viktiga exempel är USA, Ryssland, Turkiet, Saudiarabien och Iran.
Syrien Rättsväsendet Domstolsväsendet är civilt, men har tydliga sharia-influenser (och i synnerhet rättsskolan hanafi). Det förekommer specifika familjerättsdomstolar för vissa religiösa minoriteter. Den syriska konstitutionen fastslår mäns och kvinnors lika rättigheter, men rättssystemet synliggör att så inte är fallet. Ex. kvinnor har svårare att begära skilsmässa, en make/far kan begära reseförbud för sin hustru och/eller döttrar, våldtäkt är undantaget om det sker inom äktenskapet, straff för mord förmildras om det kan påvisas vara hedersmotiverat, vanligtvis får mannen vårdnaden om barnen i samband med skilsmässor (undantag är om mannen inte är muslim, medan kvinnan är det). Dödsstraff är tillåtet och appliceras. Även offentliga avrättningar förekommer. Rättsväsendet är korrupt och är partiskt gentemot regimen. Exempelvis är tortyr förbjudet, men förekommer i fängelser utan att rättsväsendet aggerar. Familjen: Viktigaste samhällsenheten? Vardagslivet kretsar i hög grad runt familjen. Då det saknas offentlig åldringsvård är man som pensionär helt eller delvis beroende av den egna familjen/släktens stöd. I traditionell mening är det också inom den egna släkten som föräldrar finner en lämplig äktenskapspartner till sin dotter/son. I vilken utsträckning detta sker varierar dock beroende på socioekonomiska faktorer, utbildningsnivå, stad kontra landsbygd o.s.v. Samtidigt är det viktigt med religionstillhörighet, och det är ovanligt att man gifter sig över traditionsgränserna. I den syriska lagstiftningen diskrimineras kvinnor, såväl i den religiösa som i den civila. Det sociala livet: Det är vanligt att män och kvinnor umgås med varandra, i synnerhet i urbana områden, och bland den yngre generationen dock är det vanligast på gruppnivå. Partnerskap innan äktenskapet förekommer, men är det ovanligt att ett par flyttar ihop och skaffar barn utan att vara gifta vilket skulle uppfattas som ett brytande mot en social norm, och är stigmatisering som konsekvens. Viktigt att poängtera att det kan skilja sig mycket åt, beroende på bland annat religionstillhörighet, utbildningsnivå, stad/landsbygd, ålder, kön m.m. Trots att Syrien är sekulärt, så spelar religionstillhörighet roll i det vardagliga livet. Det kan få konsekvenser vem man umgås med, och i synnerhet vem man gifter sig med. Det kan få konsekvenser på arbetsmarknaden (vem man anställer), och på bostadsmarknaden (vem man tilldelar boende). Under den nuvarande regimen blev det allt vanligare att kvinnor slutade bära huvudduk (hijab) som ett led i kvinnors befrielsekamp. Under de senaste 10-20 åren har det dock blivit populärt bland yngre kvinnor/tjejer att bära hijab igen. Inte sällan till deras mödrars förfäran. Ofta är det religiösa motiv som ligger bakom valet, men det har även uppstått en modekultur kring hijab.
Syrien Ekonomi och arbetsmarknad Viktiga inkomst källor är olja, turism och jordbruksprodukter. Exportindustrin begränsades redan innan kriget till följd av internationella handelsembargon som var riktade mot landet. Under kriget har situationen förvärrats av ytterligare embargon samt av att kriget förstört mycket infrastruktur. Under 2000-talet försökte regimen att reformera den statsdominerade ekonomin. Vissa framsteg gjordes, men det gick trögt. Stora problem med arbetslöshet förekom. Kriget har medfört att arbetslösheten har eskalerat. 2013 uppskattade världsbanken att 73 % av män över 15 år hade sysselsättning. Motsvarande siffra för kvinnor var endast 15 %. Den låga siffran för kvinnor beror på normativa föreställningar om att kvinnor ska vara sysselsatta med hushållsarbete. Detta hade dock börjat skifta redan innan kriget, då det i storstäder blev allt svårare för män att ensamma klara av att försörja familjer. Under kriget har situationen blivit ännu svårare, varför andelen kvinnor i yrkeslivet långsamt är på uppgående. Grundskola: 9-årig och är från och med 2002 obligatorisk. Undervisningen är på arabiska men även franska och engelska läses som andraspråk. I Årskurs 9 görs ett nationellt prov där resultatet från detta prov ligger till grund för individens fortsätta studier på gymnasienivå= allmän- respektive yrkesutbildning. Gymnasiet: 3-årig, både teoretiska (allmänutbildning) och praktiska (yrkesutbildning). De som läser allmänutbildning måste under andra året välja inriktning på sina studier, antingen en humanistisk- eller en naturvetenskaplig inriktning som sen ligger till grund för vidare studier vid eventuell högskola/universitet. Examensprovet i årskurs tre ligger till grund för studentexamen, och poängen på detta prov avgör också vilket universitet/högskola individen har möjlighet att studera vidare på. För dom som läser yrkesutbildning finns det få möjligheter att läsa vidare vid universitet/högskola. Läs- och skrivkunnigheten är relativ hög (i ett jämförande perspektiv i närområdet). Ca 85% av den totala population (något högre för män än kvinnor), och ca 95% för unga under 30 år. Samtidigt bör man vara medveten om att statistik från syriska myndigheter oftast är friserad. Sex och HBTQ Homosexualitet och andra normavvikande sexuella läggningar är i praktiken olagligt då det är förbjudet med onaturlig sexuell samvaro. Dock upprätthålls inte lagen, vilket medför att det i storstäder som Damaskus finns en relativt utbredd gay-scen. Det sociala stigmat kring homosexualitet (i synnerhet manlig sådan) är dock utbrett. Vissa har tvingats fly landet på grund av sin sexuella läggning. Föreställningen att homosex och en homosexuell identitet är nära sammanvävda är inte lika självklart i Syrien och Mellanöstern som det ofta är i västvärlden. Det innebär att det finns en högre tolerans för (manlig) homosex än vad man först tror (då syrier ofta har en väldigt negativ syn på en homosexuell identitet). Del av förklaringen till detta är att penetration i samband med samlag uppfattas som manligt, och i till en viss grad gäller det även när en man penetrerar en annan man han gör bara vad män förväntas göra. Att bli penetrerad anses feminint. Därför är det värre att vara den som blir penetrerad.
Syrien Syrier i Sverige Syrier är den största migrantgruppen till Sverige i nuläget (följt av afghaner). Förut gavs alla syrier permanenta uppehållstillstånd. Det har ändrats nu, men de har fortfarande goda förutsättningar till att få uppehållstillstånd. Syrier är även den migrantgrupp med högst andel personer med eftergymnasial utbildning. Det behöver inte innebära högre akademiska utbildningar, utan kan även vara yrkesutbildningar. Med det sagt är det dock många som har högre akademiska utbildningar. Föreställningar om Sverige Många har en positiv bild av svensk kultur. Exempelvis lyfter man sådant som jämställdhet och jämlikhet, men även sådant som ordnade kösystem (där även rika förväntas köa som alla andra). En negativ faktor är att man upplever svenskar som avståndstagande och/eller svåra att komma nära. Positiva föreställningar om Sverige innan man kom hit var en viktig orsak till varför man valde Sverige. Exempelvis positiva föreställningar om demokrati, mänskliga rättigheter samt att Sverige lägger stor betydelse vid barns välmående. Andra orsaker till att man valde Sverige var att man redan hade släkt här och/eller att Sverige erbjöd permanent uppehållstillstånd Flykten Att fly från Syrien till Sverige är både dyrt och farligt. Det finns säkra flyktvägar med flyg, men det kostar väldigt mycket. De allra flesta tvingas fly landvägen eller med båt (från Turkiet, Egypten eller Libyen). I samband med flyktingkrisen har det uppstått en flyktingmarknad där smugglare tävlar med priser och tjänster. Flyktingarna är medvetna om detta och försöker på olika vis undersöka trovärdigheten hos smugglarna. Bortsett från att tjänsterna smugglare lovar ibland inte motsvarar vad man lovar, kan det ibland även handla om rena bedrägeri. I vissa fall har smugglare t.o.m. kidnappat flyktingar och krävt deras familjer på pengar för att släppa dem fria igen.
Syrien Tiden före och efter uppehållstillståndet Många upplever den första tiden i Sverige som svår. På boenden bor många människor och personalen upplevs som känslokall. Många bär med sig trauman som de inte får någon chans att bearbeta. Ovetskapen kring huruvida man faktiskt skulle få uppehållstillstånd var också psykiskt krävande. Vissa var övertygade om att de skulle ha avrättats om de hade skickats tillbaks till Syrien. Tiden efter att uppehållstillståndet beviljats har också varit svår av flera orsaker. Boendesituationen är besvärlig, i synnerhet för sådana som vill bo i större stöder. Där tvingas man flytta mellan andrahands- tredjehandskontrakt. För familjer med barn är detta särskilt problematiskt. Många upplever det svårt eller omöjligt att få jobb. Alla är medvetna om hur viktigt det är att lära sig svenska. En del är motiverade och jobbar hårt med detta, medan andra känner sig nedslagna av uppgiften. Många känner sig besvikna över att Sverige inte tar tillvara på deras tidigare erfarenheter och utbildningar. I synnerhet är det fallet för högutbildade. De hade förväntat sig att övergången in i det svenska arbetslivet skulle gå betydligt snabbare. Spänningar mellan grupper Ibland förekommer konflikter mellan olika syriska grupper. En konfliktzon är den mellan de som stödjer den syriska regimen och de som är i opposition till den. Man beskyller varandra för skulden till kriget, och menar att man borde stanna i Syrien betala konsekvenserna för vad man har orsakat. En annan konflikt är den mellan olika religiösa/etniska grupper. I synnerhet mellan kristna och muslimer.
Migrationens villkor -Afghanistan Etniska/religiösa grupper Pashtuner Dominerande, sunnimuslimer, utgör ca 40% av befolkningen. Organiserade utifrån klantillhörighet. Ett viktigt levnadsmönster hos pashtunerna kallas för Pashtunwali och är en typ av hedersbaserat kulturmönster. Tadjiker Sunnimuslimer, organiserar sig utifrån landområde snarare än stam. Har haft en dominerande ställning i städerna. Hazarer Shiamuslimer, lägst ner i folkgruppshierarkin, utsatta för diskriminering och förföljelse. Många som flyr till Sverige är hazarer. Afghaner i Iran Idag finns det ungefär en miljoner registrerade afghanska flyktingar i Iran, och omkring två miljoner oregistrerade. Merparten av de afghanska flyktingarna är hazarer, vilka, som merparten av Irans befolkning, bekänner sig till shiaislam. Trots det uppfattas hazerer i Iran som andra klassens invånare. Regelverk bidrar till att cementera den positionen genom att exempelvis vägra afghaner tillgång till många yrken, samt helt eller delvis möjlighet att besöka 28 av 31 provinser.
Afghanistan Samtidssituationen Efter USAs störtande av talibanregimen hålls presidentval 2004 där Hamid Karzai väljs till president. Det görs försök till demokratisering och uppbyggande av stats-funktioner. Problem: Staten har så länge varit antingen svag eller icke-existerande, vägen från klan-samhälle till stat-samhälle är lång. Exempel: Vi ser hur etniska grupper i de allra flesta fall stödjer kandidater av den egna gruppen; Karzai får stöd bland Pashtuner exempelvis. USAs krig i Afghanistan avslutas i december 2014, men ett tusental Nato-trupper stannar för att bistå den afghanska regeringens armé. Direkt ser vi hur talibankrigare kan utnyttja läget till att flytta fram sina positioner. Attacker som tidigare varit vanliga där de utländska trupperna haft sina fronter och linjer har nu blivit mer oförutsägbara, och även flyttats fram till de större städerna. Särskilt utsatta grupper är människor som arbetar, eller har arbetat, för eller haft samröre med utländska aktörer i landet. Behöver inte vara amerikansk eller annan militär, räcker med att man arbetat för en biståndsorganisation från väst. Anledning: man har arbetat för en främmande makt, men också för att man har hög lön med afghanska mått mätt, lovligare byte att råna, etc. Till följd av (bland annat) undermåligt sjukvårdssystem präglas Afghanistan av hög spädbarnsdödlighet, och låg medellivslängd. Kvinnor har fått det bättre efter talibanregimen. Tillgång till utbildning ökade markant för kvinnor efter talibanernas fall, miljontals flickor fick möjlighet att börja skolan. Lika rättigheter mellan kvinnor och män infördes i konstitutionen. Kvinnor har dock en fortsatt svår situation. Särskilt på landsbygden men också i städerna finns utbredda hedersnormer som missgynnar kvinnor.
Afghanistan Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner: sunniislamsk majoritetsgrupp som talar pastho och dari. Är organiserade efter klan. Hazarer: shiitisk minoritet som under lång tid varit utsatt och diskriminerad. Vilket är ett av skälen till varför många hazarer flyr till Sverige. Talar dari. Tadjiker: sunniislamsk folkgrupp som talar dari. Deras identitet är i huvudsak kopplat till platsen de kommer från snarare än stam eller släkt. Afghaner i Iran: En stor del av ensamkommande afghaner kommer från Iran. Afghaner har sedan länge flytt till Iran. I Iran finns en shiamuslimsk majoritetsbefolkning, och många som flytt till Iran har varit hazarer som är just shiamuslimer. Trots den likheten har dock afghaner tenderat att hamna på det sociala bottenskicket även i Iran (med juridiska restriktioner rörande både professioner och mobilitet). Särskilt svårt för afghaner i Iran blev det efter 2001 då Iran menade att det inte längre fanns legitima skäl för afghaner att fly till Iran. Därför är alla som kommit efter det betraktade som illegala flyktingar. Iran har på senare tid rekryterat afghaner till shiamilisgrupper i den syriska konflikten (där Iran deltar på regimens sida). Generella skillnader mellan liberala samhällen och klansamhällen: Liberala samhällen tenderar att vara individualistiska, medan klansamhällen är kollektivistiska. Makt (inklusive våld) är centraliserat i liberala samhällen, men avcentraliserat i klansamhällen. I individuella samhällen relaterar status till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag. Men i klansamhällen relaterar status till grupptillhörighet och förmågan att upprätthålla och försvara gruppens heder. Klan, familj och heder i Afghanistan Hederskultur bland pashtuner i Afghanistan relaterar till det sociala regelverket pashtunwali. Där läggs mycket vikt vid heder och männens ansvar att upprätthålla den (inte minst genom att beskydda kvinnliga släktingar). Även hazarerna har traditionellt varit organiserade enligt klanstrukturer, men hazarernas klansamhälle håller idag på att luckras upp. Hederskultur har relevans bland hazarer, dock har kvinnor inom denna folkgrupp generellt sätt större möjligheter att röra sig i offentligheten utan manligt beskydd.
Afghanistan Samtidssituationen och säkerhetsläget USAs krig i Afghanistan avslutas i december 2014, men ett tusental Nato-trupper stannar för att bistå den afghanska regeringens armé. Direkt ser vi hur talibankrigare kan utnyttja läget till att flytta fram sina positioner. Attacker som tidigare varit vanliga där de utländska trupperna haft sina fronter och linjer har nu blivit mer oförutsägbara, och även flyttats fram till de större städerna. Under våren 2016 har regeringen fortsatt att förlorat kontrollen av flera av landets distrikt till talibanerna. 50 av landets 400 distrikt står under allvarliga säkerhetshot och 9 ligger helt bortom regeringens kontroll. Regeringen har i de flesta fall kontroll över landets provinshuvudstäder. Bland särskilt utsatta grupper finns människor som arbetar, eller har arbetat, för eller haft samröre med utländska aktörer i landet. Behöver inte vara amerikansk eller annan militär, räcker med att man arbetat för en biståndsorganisation från väst. Andra särskilt utsatta grupper är kvinnor, barn, hbt personer och hazarer. I den lilla forskning som finns om återvändande till Afghanistan efter utvisning, blir det tydligt att två faktorer är centrala för att ha någorlunda förutsättningar när man kommer tillbaka: (1) tillgång till ett socialt nätverk och (2) en familj med ekonomiska förutsättningar. De studier som gjorts visar också att de allra flesta som blir utvisade försöker fly igen (se referenslista). Kvinnors situation i Afghanistan Ofta skillnad på stadsmiljö och landsbygd, där den senare tenderar att ha strängare hedersnormer. Det politiska läget får stora konsekvenser för kvinnor. Under talibanväldet förbjöds exempelvis kvinnor att utbilda sig, och var tvungna att bära burqa. Idag kan kvinnor utbilda sig igen och det finns inget juridiskt tvång beträffande religiös konservativ klädsel (däremot finns det ofta socialt tvång, som är starkast i landsbygdsmiljöer).
Afghanistan Shia och sunni Uppdelningen mellan shia och sunni kan härledas tillbaks till en kamp kring vem som skulle ersätta Muhammed som ledare för muslimerna. Sunniterna förespråkade Muhammeds tidiga följeslagare Abu Bakr, medan shiiterna ansåg att Muhammeds kusin Ali var det korrekta valet. Globalt brukar man uppskatta att 85-90 % av världens muslimer är sunniter, medan shiiter utgör huvuddelen av återstoden. Shia och sunni har mycket gemensamt, bland annat: de fem pelarna, föreställningen att Muhammed är den sista profeten, koranen, monoteismen, etc. Exempel på skillnader mellan shia och sunni: shia har ett tillägg till trosbekännelsen som lägger extra tonvikt vid Alis teologiska betydelse. Shiamuslimer tolkar ofta koranen utifrån de shiitiska imamernas exempel. Inom shia lägger man större tonvikt vid pilgrimsmål vid sidan av Mecka (ex. Kerbala). Ikonografi, ofta inklusive avbildningar av Muhammed, är vanligt förekommande inom shia. I praktisk mening utför shiamuslimer ofta bönen vid tre tillfällen istället för att som sunnimuslimer utföra den fem gånger. Att förklara hederskulturer som enbart ett resultat av religion är missvisande. Det finns många samhällen där religionen har stor betydelse utan att hederskultur har relevans. Samtidigt är det svårt att särskilja religion från hederskultur i samhällen där båda förekommer. Precis som fallet är i Afghanistan, tenderar man i sådana situationer att legitimera hederskulturer utifrån religionen. I praktiken innebär det att många människor upplever att religion och heder hör samman. Exempel på viktiga högtider Eid e-qurban/eid al-adha firas för att hedra Abrahams vilja att offra sin enda son till gud. Högtiden frias bland båda sunni- och shiamuslimer. Eid al-fitr är en fest som avslutar fastan under månaden ramadan. Då säger man ofta eid mubarak till varandra. Båda sunni och shia firar eid al-fitr. Eid e-ghadir/eid al-ghadeer är en exklusiv högtid för shiiter då man firar Muhammeds utnämnande av Ali som sin efterträdare i staden Ghadir. Sunniter erkänner inte den här högtiden då man oftast är av uppfattningen att Muhammed aldrig officiellt utsåg en efterträdare. Dagen Ashura, den 10e dagen i månaden muharram, firas/högtidlighålls av både sunniter och shiiter men av olika skäl. För sunniter är det en högtid som firar Moses flykt från faraon tillsammans med israeliterna. För shiiter är den en högtid som hedrar/sörjer imam Huseyns martyrdöd vid slaget vid Kerbala (680 e.v.t.).
Afghaner i Sverige: hälsa och kultur Forskning visar att invandrare generellt sett har sämre fysisk och psykisk hälsa än vad svenskfödda har. Socialstyrelsen har undersökt vanliga problem som förekommer bland ensamkommande barn och ungdomar. Många lider av psykisk ohälsa som är kopplad till en traumatisk flykt. Det kommer bland annat till uttryck via aggressivt beteende, isolation och koncentrationssvårigheter. Beträffande fysiska problem lider många av felläkta benoch armbrott, cirkulatoriska sjukdomar, ryggont och dåliga knän. Orsak till detta är vanligtvis att man börjat arbeta i tidig ålder. Transkulturellt Centrum är ett projekt i Stockholms län som ämnar förbättra invandrares fysiska och psykiska hälsa med hjälp av så kallade hälsokommunikatörer. Dessa har träffat 186 stycken afghaner och sammanställt sina erfarenheter i en rapport. I rapporten trycker de på vikten av att ha samtal kring sådana frågor som deltagarna själva anser är viktigt. Exempel på det är rättigheter och skyldigheter, stress och hur man kan förhålla sig till det, sociala relationer, sexuella relationer, och frukostkultur. Rättigheter och skyldigheter är en fråga som ofta dyker upp på boenden för ensamkommande barn/ungdomar. Personal upplever ofta att det ställs orimliga krav på dem från ungdomarna/barnen. Det kan involvera allt från vilket mat de ska äta till att få nya Iphones. Orsaker till orimliga krav kan bland annat bero på: oerfarenhet av individuella rättigheter, att smugglare under flykten lurar ungdomarna att de i smugglingskostnaden även betalar för vissa saker i Sverige, till språkförbristningar. Det är viktigt att ha samtal kring vilka rättigheter och skyldigheter man har i Sverige. Auktoritet: Afghanistan är i högre utsträckning än Sverige hierarkiskt och auktoritärt (där kön och ålder spelar en viktig roll). Exempelvis duar man inte en lärare, och en lärare förväntas vara sträng. Många tycker att det kan vara svårt att förstå hur Sverige fungerar utifrån ett hierarkiskt perspektiv. Vissa tar inte svenska skolor på allvar på grund av detta. Även om de allra flesta lär sig hur det fungerar i Sverige, kan det vara behjälpligt att vara extra tydlig under de nyanländas första period i Sverige.
Afghaner i Sverige Sex och sociala relationer: bland afghaner är kunskaper om sex och sociala relationer (i Sverige) i allmänhet låg. Sex är ett tabubelagt ämne i Afghanistan, och man har ingen sexualundervisning. För många är den första bekantskapen med en sexuell relation bröllopsnatten. Homosexualitet som identitet är socialt stigmatiserat och i praktiken olagligt i Afghanistan. Samtidigt finns det en viss tolerans för homosexuella handlingar (mellan män). I likhet med många andra länder ser man penetration som något manligt, även om det innebär penetrering av män. Däremot anses det värre att bli penetrerad som man, då det uppfattas vara feminint. Eftersom man föreställer sig att sex måste innefatta penetration, uppfattas kvinnor inte kunna vara homosexuella. Det är naturligtvis inte korrekt, men det innebär att kvinnlig homosexualitet är en icke-fråga ute i samhället. Många har funderingar kring dejtande. Hur går det till och vad kan man förvänta sig? I sammanhanget är det bra att vara medveten om att dejting generellt sett inte förekommer i Afghanistan (där en partner arrangeras av familjen, inte av individen). Bacha bazi danspojkar är en kulturell förekomst som inbegriper att mäktiga och förmögna män anlitar pojkar, vilka får sjunga och uppträdda i flickkläder inför andra män. Ofta involverar detta sexuella övergrepp. Bacha posh är när familjer låter en dotter ta rollen som son. Ett vanligt skäl till varför man gör det är att det finns ett socialt stigma kring att inte ha någon son. I tonåren förväntas dottern återgå till att bli dotter. Detta kan innebära problem med könsidentitet samt bekymmer med att hantera en offentlig social tillvaro som vanligtvis är begränsad i jämförelse med män.
Referenslista Introduktion till Religion och Islam Hjärpe, Jan. Sharia Gudomlig lag i en värld i förändring. Nordstedts Förlag, Stockholm, 2005. Olsson, Susanne & Sorgenfrei, Simon (red.). 2015. Islam en Religionsvetenskaplig Introduktion. Sahara Printing, Egypten Hjärpe, Jan (red.) 2013. 99 Frågor om Islam. Leopard förlag. Migrationens villkor Syrien Ouis, Pernilla & Roald, Anne Sofie. 2003. Muslim i Sverige. Scandbook AB, Smedjebacken Alchahin, Maria -Arbil & Karim, Shahla. Ett nytt land En kvalitativ studie om syriska emigranter i Sverige. Examensarbete, Institutionen för Individ och Samhälle/Högskolan i Väst, 2014. Bonnet, Alistair. The Idea of the West Culture, Politics and History. Palgrave Macmilla, New York, 2004. Burns, Ross. Damascus: A History. 1 edition. London; New York: Routledge, 2007. Buruma, Ian & Margalit. Avishai. Occidentalism Fiendens syn på västerlandet. Natur och Kultur, Stockholm, 2004 Farhad, Kazemi. Perspectives on Islam and Civil Society. Princeton University Press, i Hashmi, H, Sohail. (Red). Islamic Political Ethics Civil Society, Pluralism and Conflict. Princeton University Press, New Jersey, 2002. Fazlhashemi, Mohammad. Occidentalism Ideér om väst och modernitet bland muslimska tänkare. Studentlitteratur, Lund, 2005. Jørum Lundgren, Emma. Vägen Och Valet En Intervjustudie Med Syriska Asylsökande I Sverige. Demli, 2015. Rabo, Annika. Family Law in Multicultural and Multireligious Syria, i Colleste, Göran. (Red). Possibilities of Religious Pluralism. Linköpings Univeristy, Electronic Press, Linköping, 2005 Rapoport, Yossef. Marriage, Money and Divorce in Medieval Islamic Society. Cambridge University Press, 2005 Zoepf, Katherine. Excellent Daughters The Secret Lives of Young Women Who Are Transforming the Arab World. Penguin Press, New York, 2016. Alchahin, Maria -Arbil & Karim, Shahla. Ett nytt land En kvalitativ studie om syriska emigranter i Sverige. Examensarbete, Institutionen för Individ och Samhälle/Högskolan i Väst, 2014. Balanche, Fabrice. Rojava's Sustainability and the PKK's Regional Strategy. The Washington Institute, 2016. Dukhan, Haian. Tribes and Tribalism in the Syrian Uprising. Syria Studies 6, no. 2, 2014. Erlich, Reese., Chomsky, Noam. Inside Syria: The Backstory of Their Civil War and What the World Can Expect. Amherst, New York: Prometheus Books, 2014. Friedman, Yaron. The Nuşayrī- Alawīs An Introduction to the Religion, History and Identity of the Leading Minority in Syria (Islamic History and Civilization). Brill, 2009. Ghadi, Sary. Kurdish Self-Governance in Syria: Survival and Ambition. Chatham House, 2016. Rapporter Mänskliga rättigheter i Syrien 2007 (Rapport från Utrikesdepartementet 2007) http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080317/0dd644a6639ba68dc9cfb20e92f5c820/syrien.pdf
Referenslista Syrien repetition och fördjupning Balanche, Fabrice. Rojava's Sustainability and the PKK's Regional Strategy. The Washington Institute, 2016. Berman, Ilan. Iran s Deadly Ambition : The Islamic Republic s Quest for Global Power. Encounter Books, 2015 Burns, Ross. Damascus: A History. 1 edition. London; New York: Routledge, 2007. Ghadi, Sary. Kurdish Self-Governance in Syria: Survival and Ambition. Chatham House, 2016. Erlich, Reese., Chomsky, Noam. Inside Syria: The Backstory of Their Civil War and What the World Can Expect. Amherst, New York: Prometheus Books, 2014. Friedman, Yaron. The Nuşayrī- Alawīs An Introduction to the Religion, History and Identity of the Leading Minority in Syria (Islamic History and Civilization). Brill, 2009. Keynoush, Banafsheh. Saudi Arabia and Iran: Friends or Foes? Palgrave Macmillan, 2016. Lund, Aron. What s Behind the Kurdish-Arab Clashes in East Syria? Carnegie Middle East Center, 2015 http://carnegie-mec.org/diwan/58814. Ersoy, Meltem, and Esra (ed.) Özyürek. Contemporary Turkey at a Glance II: Turkey Transformed? Power, History, Culture. VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2017. Syrier i Sverige Alchahin, Maria -Arbil & Karim, Shahla. Ett nytt land En kvalitativ studie om syriska emigranter i Sverige. Examensarbete, Institutionen för Individ och Samhälle/Högskolan i Väst, 2014. Jørum Lundgren, Emma. Vägen Och Valet En Intervjustudie Med Syriska Asylsökande I Sverige. Demli, 2015. http://www.delmi.se/publikationer-seminarier#!/valet-och-vagen-rapport-och-policy-brief-20158.
Referenslista Migrationens villkor - Afghanistan Entezar, Ehsan. 2008. Afghanistan Understanding Afghan Culture. Xlibris Corporation, US Barfield, T. Afghanistan: A Cultural and Political History. Princeton University Press, 2012. Billaud, J. Kabul Carnival: Gender Politics in Postwar Afghanistan. The Feminist Press at CUNY, 2015. Hozyainova, A. Sharia and Women s Rights in Afghanistan. United States Institute of Peace, 2014. Nordberg, J. De Förklädda Flickorna i Kabul. Albert Bonniers Förlag, 2015. Sarabi, H. Politics and Modern History of Hazara: Sectarian Politics in Afghanistan. Fletcher School of Law and Diplomacy TUFTS University, 2006. Sida Country Gender Profile Afghanistan. Sida, 2009. Wardak, A. Jirga - A Traditional Mechanism of Conflict Resolution in Afghanistan. University of Glamorgan, UK, 2003. Säkerhetsläget Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. Temarapport: Afghanistan - Säkerhetsläget, potentiellt utsatta personkategorier, situationen för kvinnor, barn, hazarer samt internflykt. Migrationsverket, 2016. Online: http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentattachmentid=44034 Artiklar om utvisning till Afghanistan Schuster, L., Majidi, N. What happens post-deportation? The experience of deported Afghans. Migration studies, 1(2), s. 221-240. 2013. Online: http://openaccess.city.ac.uk/4717/1/2013%20schuster%20majidi%20.pdf Schuster, L., Majidi, N. Deportation Stigma and Re-migration. Journal of Ethnic and Migration Studies, 41(4), s. 635-652. 2015. Online: http://openaccess.city.ac.uk/12992/1/2014jems.pdf Ehsan, M E. Afghanistan 101: Understanding Afghan Culture. Xlibris Corporation, 2008. Sohrabi, Soraya. Hälsokommunikation till Afghanska Flyktingar. Transkulturellt Centrum, 2015 Bacha Bazi Dansande Pojkar i Afghanistan. Lifo. Migrationsverket, 2015. Nordberg, Jenny. De Förklädda Flickorna i Kabul. Albert Bonniers Förlag, 2015 Ensamkommande barns och ungas behov - en kartläggning. Socialstyrelsen, 2013
Kontakt 0702-78 48 94 info@religionsvetarna.se www.religionsvetarna.se