Mesta möjliga hälsa för skattepengarna FORMGIVNING ROSE-MARIE STRANDBERG EXAKTA CREATIVE, MALMÖ TRYCK EXAKTA PRINT, MALMÖ TLV I KORTHET, APRIL 2018 Vi beslutar om pris och subvention av läkemedel Du får läkemedel till ett lägre pris
Du har tillgång till läkemedel i hela landet Vi bidrar till att det finns apotek nära dig Vi beslutar vilken tandvård som får stöd Du får delar av din tandvård betald
TLV i korthet TLV är en statlig myndighet som beslutar vilken tandvård, vilka läkemedel och förbrukningsartiklar som ska ingå i högkostnadsskydden så du inte ska behöva betala allt själv. Generaldirektör Sofia Wallström Vi beslutar även om vilka regler som gäller när du hämtar ditt recept belagda läkemedel på apotek. Det kallas det generiska utbytet och betyder att apoteken erbjuder dig ett likadant läkemedel av annat märke till lägre pris. Vi beslutar också hur mycket apoteken ska få i ersättning för att hantera de receptbelagda läkemedlen. Mesta möjliga hälsa Vårt uppdrag är att få ut mesta möj liga hälsa för de skattepengar som det offentliga satsar på läke medel, apotek och tandvård. Det gör vi bland annat genom reglering, ersättning och uppföljning av marknaderna. Vi utövar även tillsyn och granskar fortlöpande aktörerna på läkemedels-och apoteksmarknaden. Vårt arbete sker i samråd med bland annat myndigheter, landsting, branschoch patientorganisationer. Vi anlitar även vetenskapliga råd och andra experter i vårt arbete. Generaldirektör Sofia Wallström leder verksamheten och inom myn digheten finns två särskilda besluts organ: Nämnden för läke medelsförmåner och Nämnden för statligt tandvårdsstöd. Attraktiv arbetsplats Vi är drygt 140 anställda och vi är bland annat farmaceuter, hälsoekonomer, tandläkare och jurister. TLV vill vara en attraktiv arbetsplats med engagerad personal. Hos oss är det viktigt att uppmuntra delaktighet och kreativitet för att medarbetare och chefer ska trivas och ha möjlighet att växa. I takt med att myndigheten har vuxit och utvecklar verksamheten vidare, finns det ökande möjligheter att prova nya arbetsuppgifter och utvecklas. 4 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
Läkemedel i Sverige De allra flesta läkemedel som skrivs ut på recept ingår i högkostnadsskyddet och som patient betalar du som mest 2 250 kronor under en period på ett år. Det skrivs årligen ut läkemedel på recept för över 27 miljarder kronor. Av detta står patienten för närmare sex miljarder kronor. Resten finansie ras av landstingen som får ett stats bidrag för detta. Vi beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i högkostnadsskyddet och fattar varje år cirka 25 000 beslut om prisändringar på läkemedel. Läkemedelsföretag måste ansöka För att ett läkemedel ska få ingå i hög - kostnadsskyddet måste ett läke medelsföretag skicka in en ansökan till oss. Efter att vi bland annat gjort en hälsoekonomisk bedömning bestäm mer vi om läkemedlet ska få ingå i hög kostnadsskyddet. Enkelt uttryckt kan man säga att vi granskar om läkemedlet är prisvärt eller inte. De flesta läkemedel ingår, men en del bedöms inte ge tillräcklig nytta i relation till priset och det finns dess utom läkemedel som företag inte ansöker för. Läkemedel på sjukhus Läkemedel för slutenvården som bland annat används på sjukhus, upphandlas av landstingen och finansieras via landstingsskatten och genom statsbidrag. Vi hjälper landstingen med hälsoekonomiska bedömningar för ett urval av dessa läkemedel och i fjol tog vi fram tio utvärderingar. De flesta var läkemedel som används vid behandling av cancer. För läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet gäller fri prissättning. Majoriteten av kostnaden utgörs av smittskydds läkemedel, vilka landstingen betalar för. För de läkemedel som inte landstingen finansierar betalar patienten hela kostnaden själv. Det finns dock vissa smittskyddsläkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. För receptfria läkemedel som säljs på apotek och i detaljhandel är det fri prissättning och för dessa betalar patienten själv. Läkemedel för 44 miljarder kronor 2017 27,3 miljarder kronor Receptbelagda läkemedel med förmån 3,2 miljarder kronor Receptbelagda läkemedel utan förmån 4,9 miljarder kronor Receptfria läkemedel 8,4 miljarder kronor Läkemedel för slutenvård TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 5
Kortare handläggningstider 120 TLV beslutar om pris och subvention Vi arbetar aktivt för att korta handläggningstiderna så att patienter snabbt får tillgång till nya effektiva läkemedel. 90 60 30 0 2014 2015 2016 2017 Handläggningstid 2014 123 dagar Handläggningstid 2015 115 dagar Handläggningstid 2016 113 dagar Handläggningstid 2017 107 dagar Som mest har vi 180 dagar på oss att handlägga ett läkemedelsärende. Under flera år i rad har den genomsnittliga handläggningstiden för nya originalläkemedel sjunkit och i fjol var den 107 dagar. Ett par exempel på snabb utredning är bland annat nya läkemedel mot hepatit C och reumatoid artrit snabbast var 29 dagar. Fokus på trepartsöverläggningar Vi har fortsatt att utveckla den värdebaserade prissättningen som innebär att ett läkemedel prissätts utifrån det värde det ger patienter, hälso- och sjukvård och samhället i stort. Detta har bland annat skett i trepartsöverläggningar mellan landsting, läkemedelsbolag och TLV. Överläggningarna kan resul tera i sidoöverenskommelser om riskdelning mellan landstingen och berörda läkemedelsbolag. TLV kan sedan ta hänsyn till det i de beslut som myndigheten fattar. En miljard i återbäring Utvecklingen går mot att nya läkemedel introduceras i ett allt tidigare skede, vilket gör att osäkerheterna kring effekterna av dessa läkemedel ofta är stora. Här ger överenskommelserna möjlighet att hantera osäkerheter så patienter snabbare och mer jämlikt får tillgång till nya och effektiva läkemedel. De frigör också betydande resurser som kan användas till annan hälso- och sjukvård. 6 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
Överenskommelserna ledde förra året till att läkemedelsbolagen fick betala tillbaka cirka en miljard kronor, vilket är trettio procent mer än tidigare år. Bättre data TLV har startat flera utvecklingsprojekt kring så kallad real world data som handlar om att ta reda på vilken faktisk nytta ett läkemedel har. Arbetet kommer att fortsätta under 2018 och görs i sam arbete med bland annat andra myndig heter, registerhållare, företag och akademi. Detta är strategiskt viktiga frågor för TLV eftersom ett utvecklat arbete med uppföljningen ger oss bättre möjligheter att hantera de utmaningar vi har med att värdera läkemedel utifrån osäkra underlag. Alla patienter med hepatit C kan få vård Vår vision är mesta möjliga hälsa för skatte pengarna och under året har vi till - sammans med andra aktörer lyckats nå Om överenskommelser n Sedan 2014 har landsting och företag genom nationella överenskommelser för vissa läkemedel kommit överens om att företagen lämnar en viss del av läke medelskostnaden i återbäring till lands tingen. TLV koordinerar denna process och följer löpande upp utfallet av över enskommelserna. n De områden med flest överenskom mel ser är inom hepatit C, cancer samt TNF-hämmare. Det är också inom dessa områden där försäljningen är stor med höga behandlingskostnader och där det finns flera konkurrerande företag. n I läkemedelsavtalet mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, SKL, delar staten och landstingen på den åter bäring som överenskommelserna gene rerar. 70 procent av återbäringen tillfaller landstingen och 30 procent staten. Överenskommelser ledde till en återbäring med nästan en miljard kronor TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 7
flera viktiga resultat som för verkli gar visionen. Exempelvis ledde vårt arbete tillsammans med landstingen och berörda företag till att TLV i slutet av förra året fattade beslut som gjorde det möjligt för alla patienter med hepatit C att få behand ling. Här ledde trepartsöver läggningarna till att kostnaderna sjönk kraftigt. För ett par år sedan kunde kostnaden uppgå till 1,3 miljoner kronor per behandling och då kunde endast de svårast sjuka få vård. I dag kan kostnaden vara långt under 100 000 kronor. Tack vare de lägre läke medelskostnaderna kan därför även de med en lindrig form av sjukdomen få behandling, utan att samhällets kostnader ökar. Utbytessystem pressar priser TLV följer löpande läkemedels priser nas utveckling i Sverige och internationellt. En analys visar att Sverige har lägst priser i Europa på läkemedel som är konkurrensutsatta och som byts ut på apotek. I snitt betalar man i Europa 2,6 miljarder kronor mer för exakt samma läkemedel. När det gäller läkemedel utan konkurrens, till stor del patentskyddade mediciner, hamnar Sverige däremot bland de nio länderna med högst priser av tjugo jämförda länderna. Priset faller snabbt Analysen visar också att det svenska utbytessystemet resulterar i att priset faller kraftigt direkt efter att det uppstår konkurrens. Redan efter tre månader har priset i genomsnitt gått ner med 40 procent. Efter första kvartalet börjar prisutvecklingen plana ut, men fortsätter fortfarande nedåt. Efter två år har priset minskat med 65 procent och priserna fortsätter ner. De lägre priserna leder till att vården kan behandla fler patienter. Så fungerar högkostnadsskyddet Högkostnadsskyddet innebär att du betalar högst 2250 kronor under en period på ett år räknat från det första köpet. Kostnader upp till 1125 kronor betalar du själv, sedan reduceras kostnaden stegvis. 5522 3990 2147 1125 90% rabatt 90% rabatt 75% rabatt 50% rabatt 0% rabatt 2250 2097 1636 1125 Det svenska utbytessystemet pressar priserna på läkemedel Sammanlagd kostnad i kronor för läkemedlet Antal kronor du betalar som mest 8 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
Över 1 400 apotek i Sverige Sedan apoteksmarknadens omreglering 2009 har antalet apotek blivit drygt 450 fler och har i större utsträckning öppet under både kvällar och helger. Idag finns det över 1 400 öppenvårdsapotek i Sverige och branschen domineras av fem apotekskedjor. Förutom apotekskedjorna finns drygt 30 företag som äger ett eller ett fåtal apotek. E-handel ökar rejält Vår senaste granskning av apoteksmarknaden slår fast att det är god tillgänglighet till läkemedel och kvalificerad rådgivning. Apotekens e-handel växer kraftigt och samtliga apotekskedjor har etablerat e-handelsapotek och erbjuder sina kunder att beställa recept förskrivna läkemedel och andra varor på nätet för hemlevererans eller till ett utlämningsställe. E-handeln av receptbelagda läkemedel växte med 40 procent i antal förpackningar och 20 procent i försäljningsvärde förra året. E-handeln tar således marknadsandelar, vilket bidrar till ökad konkurrens och prispress på varor med fri prissättning. Antalet apoteksombud har däremot minskat successivt genom åren. Minskningen har i högre utsträckning skett i tätorter och i tätortsnära lands bygd än i glesbygd. Apotek får 10 miljoner i glesbygdsstöd Vi ansvarar för glesbygdsbidraget till apoteken. Bidraget är till för att alla ska ha tillgång till läkemedel och farmaceutisk rådgivning oavsett var man bor i landet. Förra året betalade vi ut drygt tio miljoner kronor till 34 apotek i elva län, från Norrbotten i norr till Skåne i söder. Tio apotek i Västerbottens län fick mer än 2,5 miljoner kronor i glesbygdsbidrag, vilket gör Västerbotten till det län som fick mest i bidrag. En uppföljning av glesbygdsbidraget visar att bidraget haft avsedd effekt och upprätthåller en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Nästan alla glesbygdsapotek finns kvar sedan staten införde bidraget. Dessutom har nästan alla apotek som innan hade ett negativt resultat kunnat vända detta till ett positivt tack vare bidraget. Om glesbygdsbidraget Ett apotek kan få bidrag om det ligger minst 20 kilometer från närmaste apotek. Intäkterna av receptbelagda läkemedel får heller inte överstiga tio miljoner kronor och inte understiga en miljon kronor. De måste dessutom ha ett visst öppethållande för att vara berättigade till bidrag. Bidraget betalas ut retroaktivt. TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 9
Vi reglerar apoteks marknaden Läkemedel byts ut på apotek för att ingen ska behöva betala mer än nödvändigt för läkemedel, varken samhället eller patienten. Vi är en av flera myndigheter som reglerar apoteksmarknaden och i vårt uppdrag ingår bland annat att bestämma hur utbytet av läkemedel på apotek ska ske. Vi informerar även apoteken om vilka läkemedel som har lägst pris och som de ska erbjuda apotekskunden, något som också kallas för det generiska utbytet. Utbyte sparar miljardbelopp Läkemedel byts ut för att ingen ska behöva betala mer än nödvändigt för läkemedel, varken samhället eller patienten. När ett läkemedelsföretag forskar fram ett nytt läkemedel, ett så kallat originalläkemedel, får de ensamrätt att tillverka och sälja det under en bestämd tid. Efter denna tidsperiod kan andra tillverka läkemedel som innehåller samma verksamma ämne, så kallade generiska läkemedel. Tack vare den konkurrens som uppstår sjunker priserna. Apoteken måste erbjuda kunderna de läkemedel som har lägst pris. Utbytet skapar priskonkurrens mellan läkemedels bolagen och sparar varje år miljardbelopp. Apotekens ersättning TLV är den myndighet som bestämmer hur hög ersättning som apoteken ska få för att expediera receptbelagda läkemedel. Nästan fem miljarder i ersättning Totalt får apoteken årligen cirka 4,8 miljarder kronor i ersättning för att expediera receptbelagda läkemedel. Resterande del av apotekens intjäning kommer från parallellhandlade läkemedel, handelsvaror, receptfria läkemedel och läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet. TLV utövar tillsyn TLV granskar fortlöpande aktörerna på läkemedel- och apoteksmarknaden. Om ett läkemedelsbolag exempelvis inte lyckas att leverera sitt läkemedel till apoteken som utlovat, kan vi kräva en sanktionsavgift. Förra året fattade TLV 159 beslut där sanktionsavgifter mellan 10 000 och 190 000 kronor utkrävdes av företagen. 10 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 11
Vi beslutar vilken tandvård som ingår i det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet omfattar alla vuxna och ska ge tandvård till en rimlig kostnad för de med stora behov. Vi är den myndighet som beslutar om vilka behandlingar som ska ingå i tandvårdsstödet. När vi beslutar om vilka tandvårdsbehandlingar som ska ingå utgår vi från lagen om statligt tandvårdsstöd. Tandvårdsstödet ska lämnas för förebyggande tandvård och för tandvårdsbehandling som bidrar till att: n åtgärda smärta eller sjukdomar n ge förmåga att äta, tugga eller tala utan större hinder n ge ett utseendemässigt godtagbart resultat All tandvård omfattas inte av tandvårdsstödet, exempelvis kosmetisk tandvård. Referenspriser Det finns referenspriser för allmäntandvård och för specialisttandvård. Referenspriserna ligger till grund för hur stor ersättning patienterna får men fungerar också som ett jämförelsepris. Referenspriserna är beräknade utifrån att ett standardmaterial används vid behandlingen. 12 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
Förbättringar i tandvårdsstödet Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra, förtydliga och förenkla regelverket. I år har ändringar skett i tandvårdsstödet så att något fler får möjlighet till tandreglering. Det nya regelverket innebär också att det finns flera nya åtgärder för tandstensborttagning som gör att även de som inte har någon sjukdom kan få stöd. Nättjänst jämför priser För att stärka patientens ställning och öka konkurrensen på tandvårdsmarknaden håller vi på att utarbeta ett förslag på hur en digital prisjämförelsetjänst för tandvård kan fungera. Prisjämförelse tjänsten ska ge patienter en bild av pris nivåerna hos både Folktandvården och privata tandläkare och i mitten av 2018 kommer tjänsten att presenteras för regeringen. Utvecklingen på tandvårdsmarknaden Den svenska tandvårdsmarknaden omsätter cirka 25 miljarder kronor per år. Av dessa finansierar staten cirka 5 miljarder kronor i form av allmänt tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd. Landstingen finansierar cirka fem miljarder kronor för barntandvård, sjukhustandvård och tandvård för äldre. Resterande del är patientavgifter. Var tredje patient Knappt var tredje patient tar del av tandvårdsstödet; cirka 25 procent får stöd med sina tandvårdskostnader med 50 procent och fyra procent når den högsta nivån på 85 procent. TLV pekar i en rapport på att det genomsnittliga vårdgivarpriset har stigit med elva procent efter att det nuvaran- Tandpriskollen ska hjälpa patienter att jämföra priser inom tandvården TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 13
Tandvården omsätter 25 miljarder de tandvårdsstödet infördes 2008. Alla patienter påverkades dock inte. Procentuellt sett steg vårdgivarpriserna mest för de patienter som före reformen gick till vårdgivare som hade lägst priser. Frisktandvårdsavtal ökar Antalet frisktandvårdsavtal har ökat kraftigt de senaste åren och idag har nästan 800 000 patienter tecknat ett avtal som ger tandvård till ett fast pris. I flera län har varannan patient inom Folktandvården ett avtal. Tandvård utförd inom dessa avtal ligger utanför det statliga tandvårdsstödet, men endast en mindre del av patienterna konsumerade tandvård för mer än 3 000 kronor. Förutsatt att dessa patienter skulle ha konsumerat samma tandvård även utan frisktandvårdsavtal skulle kostnaden för det statliga högkostnadsskyddet ha varit 200 miljoner kronor högre än idag. En jämförelse mellan patienter med respektive utan frisktandvårdsavtal visar att patienter med avtal konsumerar mer diagnostiska och förebyggande åtgärder. Detta kan vara ett uttryck för att de som väljer frisktandvårdsavtal har bättre tandhälsa. 15 miljarder kronor Patientavgifter 5 miljarder kronor Allmänt tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd 5 miljarder kronor Landstingsfinansierad tandvård Så fungerar tandvårdsstödet Tandvårdsstödet omfattar alla vuxna som är 23 år eller äldre. Det består av: n Ett allmänt tandvårdsbidrag, på 300 eller 600 kronor per år beroende på hur gammal man är. n Ett högkostnadsskydd, som gör att man bara behöver betala en del av kostnaden själv vid större behandlingar. När de sammanlagda kostnaderna överstiger 3 000 kronor enligt referensprislistan är ersättningen 50 procent. n När de sammanlagda kostnaderna överstiger 15 000 kronor är ersättningen 85 procent. Om tandläkaren har ett högre pris än referenspriset får man betala mellanskillnaden själv. n Ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor per halvår för personer som har sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära en risk för sämre tandhälsa 14 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
22 miljarder i medicintekniska produkter Medicintekniska produkter är en heterogen grupp med allt från sprutor och plåster, till operationsrobotar och IT-system i hälso- och sjukvården. Varje år lägger landsting/regioner och kommuner minst 22 miljarder kronor på medicintekniska produkter. Det finns cirka 900 000 unika medicintekniska produkter på den svenska marknaden och varje landsting bestämmer själv vilka produkter som ska köpas in och användas. Vissa medicintekniska produkter kan ingå i högkostnadsskyddet, dessa kallas förbrukningsartiklar. En förbruknings artikel är antingen en produkt som behövs vid stomi eller en produkt som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering. TLV fattar beslut om vilka förbrukningsartiklar som ska ingå i högkostnadsskyddet. Det finns cirka 4 100 förbrukningsartiklar i högkostnadsskyddet och de omsätter cirka 1,3 miljarder kronor. Samverkan med landstingen TLV har haft i uppdrag att genom en försöksverksamhet genomföra hälsoekonomiska utvärderingar av medicintekniska produkter. I vår slutrapport till regeringen har vi konstaterat att försöksverksamheten behöver bli permanent för att kunna utvecklas ytterligare. Detta skulle skapa en långsiktighet i fortsatt utvecklingsarbete som är nödvändigt för att svara upp mot de krav och behov som framförs av hälso- och sjukvårdshuvudmännen samt för att åstadkomma tillräckligt genomslag i landstingen. Produkt för diabetiker En av de hälsoekonomiska utvärderingar som vi publicerade under förra året handlade om FreeStyle Libre, som är ett sensorbaserat system för glukosmätning som används av diabetiker. Produkten introducerades på svenska marknaden för flera år sedan, men infördes i olika utsträckning i landstingen utan att man med tillräcklig säkerhet kände till värdet av användningen. Detta ledde till höga kostnader och ojämlik vård, därför ville landstingen att vi skulle göra en nationell hälsoekonomisk utvärdering. Vår utvärdering visar bland annat att produkten har störst nytta för de diabetiker som ofta mäter sina glukosnivåer. Vår utvärdering låg till grund för en dialog mellan landstingen och företaget, vilket ledde till en ny överenskommelse om användning och pris. Samlad bild av stomimarknaden Förra året gjorde vi en kartläggning av stomimarknaden, som visar att antalet personer med stomi ökar snabbare än befolkningstillväxten. Kartläggningen innehåller bland annat information om kostnaden för stomiprodukter inom högkostnadsskyddet, information om företag som marknadsför stomiprodukter samt en beskrivning av hur stomiprodukter hanteras i landstingen. Vi konstaterar att det finns god sortimentsbredd inom högkostnadsskyddet för personer med stomi, vilket ger bra förutsättningar för god och jämlik vård i hela landet. Vi gjorde en hälsoekonomisk utvärdering av en produkt för diabetiker TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 15
Fokus på internationellt samarbete Vårt internationella engagemang ökar alltmer. Detta gör vi för att patienter snabbare ska få tillgång till nya effektiva läkemedel. TLV ingår i flera internationella projekt Sedan ett år tillbaka deltar vi bland annat i ett EU-projekt mellan privata och offentliga aktörer. Denna satsning har fått namnet Bättre data för bättre resultat och från Sverige medverkar utöver vi även IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi. Projektet finansieras med pengar från EU-kommissionen som totalt betalar ut över tre miljarder euro för en mängd projekt fram till 2020. Läkemedelsföretagen bidrar med arbetstid till ett lika stort värde. Projektet ska bland annat handla om hur data ska kunna transporteras och lagras på ett säkert sätt, hur kommunikationshjälpmedel kan vara formgivna och strukturerade samt hur generella frågor kring patientens informerade samtycke ska lösas. Utvecklingsprojekt TLV ingår också i ett utvecklingsprojekt inom EU där vi leder det delprojekt som löpande utvärderar hela projektet. I en annan del samarbetar vi med myndigheter från övriga EU-länder på temat hälsoekonomiska bedömningar. Detta delprojekt handlar om att utveckla processer för att gemensamt bedöma den kliniska effekten av nya läkemedel och medicinteknik i jämförelse med behand- 16 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
ling som redan finns tillgänglig. Vi deltar också i ett delprojekt som ska utveckla kunskap via register och andra verktyg för att samla in data efter att ett läkemedel har blivit godkänt samt genomföra piloter inom detta område. Horisontspaning Vi bedriver fortlöpande en internationell omvärldsbevakning, exempelvis så kallad horisontspaning så vi bättre ska kunna förutse vilka nya läkemedel som är på väg in på marknaden. Syftet är bland annat att kunna hantera kommande kostnadsutmaningar. Ett utvecklingsarbete pågår på europeisk nivå kring horisontspaning. Gemensam databas Vi ingår också i ett projekt för att öka transparensen mellan länder om läkemedelspriser. Priserna i den gemensamma databasen uppdateras kontinuerligt och är ett bra stöd för vårt arbete med att utveckla den värdebaserade prissättningen. Vi har de senaste åren tagit en mer aktiv roll i samarbetet och sitter med i exekutiva kommittén där strategiska inriktningar för projektet fattas. EU-projekt som TLV ingår i n IMI innovative Medicines Initiative (projektet heter DO->IT och är en del under paraplyet BD4BO) n EUnetHTA 3 samarbete med myndigheter från övriga EU-länder på temat Health Technology Assesment n EURIPID projekt för att öka transparensen mellan länder om läkemedelspriser n PPRI, nätverk som möjliggör informationsutbyte mellan länder som arbetar med pris och subvention av läkemedel TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 17
Dialog med patienter TLV fattar beslut som i hög grad påverkar patienter. Därför har vi under flera år haft en kontinuerlig dialog med företrädare för flera patientorganisationer kring vissa produkter, bland annat när det gäller diabetes och stomi. Vi har fördjupat vår samverkan med patientföreträdare Det sker diskussioner i aktuella frågor som spänner över hela vårt uppdrag I fjol togs flera initiativ för att fördjupa vår samverkan, bland annat har rundabordssamtal med både patientföreträdare och företrädare från professionen genomförts kring diabetes. En försöksverksamhet har även startats tillsammans med Tarm- uro- och stomiförbundet, ILCO, för att nå en ökad förståelse för vad kvalitet är utifrån stomiopererades perspektiv. Vid utvärderingar av medicintekniska produkter är patientsamverkan alltid en viktig del, exempelvis skedde det i samband med att vi utvärderade produkten FreeStyle Libre för diabetiker. Kontakt med patientföreningar Vi för även en dialog med berörda patient föreningar. Under året har vi haft kontakt med patientorganisationer för bland annat prostatacancer, diabetes, mage/tarm, hjärta/kärl, psoriasis, reumatism, malignt melanom och hepatit C. I dessa kontakter sker en dialog om bland annat TLV:s uppdrag och roll, terapiområdet och patienternas syn på läkemedlet. Forum för dialog Vi bjuder regelbundet in patient, brukaroch konsumentorganisationer till ett dialogforum för att diskutera aktuella frågor som spänner över hela vårt uppdrag. Programmet planeras av en programkommitté som består av patientföreträdare och medarbetare på TLV. Under året har två dialogforum genomförts och ett tjugotal organisationer deltog. 18 TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET
Patientföreträdare ingår i flera forum I TLV:s insynsråd är Svenska Diabetesförbundet representerade. I Nämnden för läkemedelsförmåner ingår ledamöter som är patientföreträdare för Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Astma- och Allergiförbundet och i Nämnden för statligt tandvårdsstöd ingår en representant för Sveriges Konsumenter. Utöver patient-, brukar- och konsumentorganisationer bjuder TLV även in andra myndigheter och organisationer för att belysa vissa frågor ur ett bredare perspektiv. Förra året har representanter från Nya apoteksmarknadsutredningen och Läkemedelsutredningen deltagit. Ämnen som tagits upp är bland annat den första kartläggningen över stomimarknaden i Sverige, hur biosimilarer ska användas i vården samt säkrare användning och god tillgänglighet till läkemedel. Dessutom har det generiska utbytet diskuterats och hur prissättningen av läkemedel går till samt prisjämförelsetjänsten för tandvård. TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET 19
TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET Box 225 20, 10422 Stockholm Telefon: 08 56842050, Fax: 08568 420 99 registrator@tlv.se, www.tlv.se Följ oss på Twitter @TLV_nyheter och Linkedin