Svenska folkets syn på återvinning

Svenska folkets syn på återvinning

Innehåll Inledning Inledning 3 Översikt 4 Insikt 1 6 Insikt 2 8 Insikt 3 12 Tips och inspiration 16 Insikt 4 20 Insikt 5 24 Insikt 6 26 Insikt 7 28 Insikt 8 32 Den goda grannen 34 Den svenska modellen för återvinning utvecklas ständigt. Vi på Förpacknings- och runtom i landet, och är stolta över att Sverige är ett av världens främsta länder när det gäller återvinning. Men det innebär inte att vi kan slå oss till ro, utan vi vill ständigt hitta Kunskap om hushållens inställning till återvinning är av största vikt för att utveckla förväntningar och göra insatser där de behövs som mest. I ljuset av detta har vi därför gjort en djupdykning i hur svenska hushåll ser på återvinning. Vi har frågat svenska folket både i fokusgrupper, workshops och i kvantitativa undersökningar vad de tycker om återvinning, vad som fungerar bra idag och vad som kan göras ännu bättre. Med fördjupad kunskap som grund kan vi diskutera rätt utmaningar och hur dessa ska lösas. Investeringen i insamlingsskedet ska stå i relation till ökad miljönytta. INSIKTSMATERIALET HAR TAGITS FRAM I FLERA OLIKA STEG, DÄR BÅDE KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA UNDERSÖKNINGSMETODER HAR ANVÄNTS: Återvinningsbarometern: Årligen återkommande allmänhetsundersökning (1 000 respondenter). Senast genomförd i april 2018 av Sifo på uppdrag av FTI. Svenskarnas syn på återvinning, genomförd i februari-mars 2018 av United Minds på uppdrag av FTI: För att bygga vidare på dagens goda insamlings- och återvinningsresultat krävs att systemet kontinuerligt förbättras med hjälp av långsiktiga lösningar. Och för att prioritera rätt är det viktigt att ta sin utgångspunkt i insikter om hushållens syn på återvinning vi på FTI behöver vara lyhörda inför vad svenska folket tycker och tänker när vi utformar framtidens återvinningssystem. Kent Carlsson VD, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen Kvantitativ allmänhetsundersökning (1015 respondenter). Totalt 5 st workshops och fokusgrupper, både med bred allmänhet (konsumenter i åldrarna 18-65 år) samt med spetsmålgrupp (engagerade återvinnare som återvinner i princip allt sitt förpackningsmaterial). Vid hänvisning till samma källa upprepade gånger används förkortningen ibid.

ÖVERSIKT ÖVERBLICK INSIKT 1 INSIKT 5 INSIKT 7 met för återvinning och tillgängligheten till deras återvinningslösning fungerar idag, och en klar majoritet vill inte byta ut sin nuvarande lösning. INSIKT 2 artade skäl till att inte återvinna mer än vad de gör idag, och att dessa primärt är av praktisk karaktär snarare än att man inte tror på återvinning i sig. Den viktigaste praktiska barriären som förhindrar ökad återvinning är upplevd platsbrist i hemmet. Överfulla kärl och brist på enkla, standardiserade lösningar gör att vardagsrutinen blir svår att få till, och att återvinningsprocessen upplevs mer besvärlig. INSIKT 4 Återvinning är för många ett sätt att i vardagen dämpa sin oro för miljön, och det är tydligt att återvinning för majoriteten av svenskarna är kopplat till att göra en positiv miljöinsats. Samtidigt tycks inte oro för miljön vara det som tydligast driver återvinningsbeteendet även personer som inte är oroliga återvinner i nästan lika hög grad. vinningsgrad mellan de som har nära till närmaste återvinningsstation, eller till och med på längre avstånd från en inlämningsplats. INSIKT 6 Återvinning associeras till absolut största del med positiva känslor såsom delaktighet, engagemang och stolthet. De som återvinner är stolta över sitt ansvarstagande och att bidra till något som är bra för alla. - allmän uppfattning om att det är bättre att återvinna än att inte göra det, så skulle en ökad terligare kunna förstärka återvinningsbeteendet. INSIKT 8 Initiativ riktade mot barn i förskola och skola och inspirera övriga familjen till att återvinna mer, och dels att tidigt göra återvinning till en vardagsrutin. 4 5

INSIKT 1 1 ÅTERVINNINGSSTATIONEN MEST LÄTTILLGÄNGLIGA ÅTERVINNINGSLÖSNINGEN Andel som anser att respektive återvinningslösning är lättillgänglig 78 6/10 anser att återvinningen fungerar bättre i Sverige, totalt sett, jämfört med andra EU-länder Källa: Pressretur konsumentundersökning 2018 uppskatta hur stor andel av sina tidningar samt förpackningsmaterial i glas, plast, papper och metall som de lämnar till återvinningen hamnar den genomsnittliga återvinningsgraden på 78 procent. 1 I en undersökning utförd av Markör för av 2017 uppger 95 procent av respondenterna att de sorterar något eller alla avfallsslag, vilket är en ökning från tidigare års undersökningar då 91 procent (2015) respektive 92 procent (2013) och därmed svåra att bestämma med full precision, men även ur ett större perspektiv är det tydligt att svenskarna återvinner allt mer. Sedan 1975 har andelen materialåtervinning ökat från 6 till 35 procent, och det faktum att hushållen i allt större utsträckning sorterar sina sopor har varit en viktig anledning till att återvinningen har ökat så pass mycket. 2 återvinningslösningar. Därför är det glädjande att en majoritet av svenskarna är nöjda med sin nuvarande återvinningslösning, och hela 50 procent anger det högsta betyget mycket nöjd när de tillfrågas hur nöjda eller inte nöjda de är. vinningslösning de använder sig av i dagsläget 3 av 4 svenskar (75 procent) vill inte byta ut sin nuvarande lösning. 3 En viktig aspekt av nöjdheten är hur enkelt och det gäller tillgängligheten för olika typer av återvinningslösningar (det vill säga hur tillgänglig och enkel återvinningsformen är i vardagen), så hamnar återvinningsstationen i topp hos lättillgänglig återvinningslösning. 4 förtroende för att det inlämnade materialet eller mycket stort förtroende, och 84 procent av de tillfrågade respondenterna har avgett ett betyg mellan 3 och 5, på en femgradig skala, vilket indikerar att de har förtroende för att inlämnat material faktiskt återvinns. 5 I de fokusgruppsdiskussioner med svensk allmänhet som FTI genomfört som en del i insiktsarbetet framkom det tydligt att även om den enskilde konsumenten inte alltid vet exakt vad som händer med materialet så anses alternativet att inte återvinna som i det närmaste otänkbart för många, och man litar generellt på att alla aktörer i kedjan tar sitt ansvar. 61 46 Man måste göra det som känns rätt för egen del. Jag kan inte påverka hur nästa steg i ledet gör, men jag kan påverka starkare opinion, och då kommer det kanske att bli ett ännu starkare incitament för aktörerna att göra rätt. Deltagare i fokusgrupp 42 ÅVS ÅVC MILJÖRUM EGET KÄRL Källa: Återvinningsbarometern 2018 1. Återvinningsbarometern 2018. 2. Sopor.nu 3. Återvinningsbarometern 2018. 4. Ibid. 5. Ibid. 6 7

INSIKT 2 2 Som en del i undersökningen Svenskarnas syn på återvinning där fyra olika återvinnartyper - men att barriärerna som hindrar återvinning är likartade. För samtliga grupper hamnar praktiska barriärer som platsbrist i hemmet eller bekvämlighet i topp när de tillfrågas varför de inte återvinner mer än vad de gör idag. Den plikttrogna återvinnaren är en i det när- återvinna inte kommer inifrån utan snarare baseras på att det är något som de upplever förväntas av dem både från nära och kära men också från samhället i stort. Deras känslor kring återvinning är något motstridiga de förknippar återvinning med besvärlighet i högre utsträck- positiva känslor kopplade till återvinning. som en strategi för att göra en positiv miljöinsats i vardagen. Samtidigt är återvinning tydligt positivt laddat för den här gruppen, och de betraktar återvinning som en källa till glädje och inspiration. Den stolta återvinnaren ser sig själva som vanor utgör också en del av den här gruppens positiva självbild. De vill gärna inspirera andra att göra rätt, och ser återvinning som en del av narna är återvinning till allra största del kopplat till positiva känslor. Den praktiska återvinnaren är betydligt mindre oroliga för miljön än genomsnittet, och det avspeglas också i vad som driver dem att åter- ordning och reda i vardagen, eller ibland till och med ekonomiska incitament som att det blir dyrare att slänga förpackningsmaterial direkt i hushållssoporna än att sortera materialet. Dessutom präglas det känslomässiga förhållandet till återvinning i den här gruppen av pragmatism återvinning förknippas primärt med känslan av enkelhet. Den oroliga återvinnaren drivs av en oro för miljön och klimatet, och använder återvinning 8 9

DEN PLIKTTROGNA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att det är något som förväntas av mig. Främst av min närmaste omgivning; partner, barn, vänner. Jag vill att de ska acceptera och vara stolta över mig och valen jag gör. DEN STOLTA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att det stämmer överens med bilden av den jag vill vara. Återvinning är en självklar del av mitt hem och min livsstil, jag är stolt över att återvinna och försöker vara ett gott omdöme för min omgivning. Återvinner i snitt 70% av tidningar och förpackningar Återvinner i snitt 89% av tidningar och förpackningar 20% uppger att de återvinner ALLT 12% uppger att de återvinner ALLT 32% Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Det är bekvämare att slänga allt i soporna (29%) Identifierar sig som en plikttrogen återvinnare Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma ( ) Identifierar sig som en stolt återvinnare DEN OROLIGA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att jag känner en oro inför hur människan påverkar jorden. Jag inser att ingen kan göra allt men att alla kan göra något för att påverka situationen för kommande generationer. DEN PRAKTISKA ÅTERVINNAREN Jag återvinner för att skapa ordning och reda hemma. Min boendesituation återvinna. Den här rutinen ger mig även ett tillfälle till välbehövlig egentid. Återvinner i snitt 84% av tidningar och förpackningar Återvinner i snitt 77% av tidningar och förpackningar 46% uppger att de återvinner ALLT 39% 28% uppger att de återvinner ALLT 17% Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (17%) Identifierar sig som en orolig återvinnare Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (21%) Identifierar sig som en praktisk återvinnare Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 10 11

- barriärer som gör det svårare att få in återvinningen som en vardagsrutin. Oavsett återvin- som tidigare konstaterats primärt praktiska barriärer som gör att man inte återvinner i högre grad. Framför allt är det bättre och smidigare lösningar i hemmet, t.ex. i köket eller som är lätt att tömma när man utför vardags- brist och dålig lukt är tydliga trösklar, liksom osäkerhet kring hur olika typer av förpackningar ska sorteras. men FTI:s undersökningar visar att unga inte nödvändigtvis är latare, utan att det snarare handlar om hur trångt man bor. 20 procent av respondenter under 25 år säger att det främsta skälet till att de inte återvinner mer är att de inte har plats för en återvinningslösning i hemmet. 6 Och när svenskarna tillfrågas om vad de tror skulle få dem att återvinna mer än vad de gör idag så hamnar bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma i topp före både aspekter som minskat avstånd till återvinningsstation och 7 nyckelfråga. I fokusgrupperna blev det tydligt att många fått igång sin återvinningsrutin då bra och rymlig återvinningslösning under diskbänken likaväl som att rutinen lätt fallit bort hemmalösningar i köket svenskarna är stolta över sin återvinning och vill gärna visa upp sin miljöinsats för andra. 12 6. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018. 7. Ibid.

23% Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 uppger att de har en ganska eller mycket dålig förvaringslösning för återvinning hemma. DEN PLIKTTROGNA ÅTERVINNAREN 4% Storlek på segmentet: 12% Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 70% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%) Minskat avstånd till återvinningsstation (25%) uppger att de inte har någon förvaringslösning alls. DEN OROLIGA ÅTERVINNAREN Storlek på segmentet: Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 84% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma ( ) Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (27%) DEN STOLTA ÅTERVINNAREN så enkelt och inspirerande att sortera när man inte har överfulla vardag att återvinna som att dammsuga. Storlek på segmentet: Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 89% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (25%) Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%) DEN PRAKTISKA ÅTERVINNAREN Storlek på segmentet: 17% Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 77% Skulle få dem att återvinna mer än idag: Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%) Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (17%) Deltagare i fokusgrupp Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 14 15

UTMANINGEN: Enklare för hela familjen Brita Hahne, ordningsexpert Foto: Orlando G. Boström Nästan 1 av 4 svenskar uppger att de har en dålig återvinningslösning i hemmet. Samtidigt visar FTI:s undersökningar att enkelhet och bra rutiner i vardagen är en av de viktigaste förutsättningarna för att många förpackningar som ska få plats i väntan på att lämnas in till återvinning och att lösa hemmaförvaringen på ett bra sätt är en utmaning för många. Mycket går att göra genom att vika och packa rätt, men det krävs också bra och genom- sig an två olika återvinningsutmaningar och tog fram enkla, smarta lösningar att inspireras av. Idag förvaras all källsortering bredvid Trixis hundmat i påsar, korgar och lådor på golvet vid altan- ringen kommer upp en bit från golvet, gärna med lock. Det måste vara enkelt för hela familjen att sortera, samt nära diskbänken. LÖSNINGEN: Återvinning som naturlig mittpunkt UTMANING 1: Bostad: Vi som bor här: Christian och Mia med barnen Freya 5 år, Willmer 7 år och hunden Trixi. Sortering som tar mest plats: Intressen: - att vara delaktiga. SMARTA 16 HEMMALÖSNINGAR 16 SMARTA HEMMALÖSNINGAR 17

UTMANING 2: TRE ENKLA ÅTERVINNINGSTIPS SOM SPARAR PLATS: Bostad: Radhus på 90 kvm. Vi som bor här: Willma, Olivia och Kattis. Sortering som tar mest plats: Intressen: Trädgården, simning, agility och bokashikompostering (en japansk metod där matavfallet syras). 1 2 Tryck ihop och platta till plastburkar Stapla äggkartonger (eller andra liknande kartonger) i varandra Vik ihop dryckeskartonger (ta bort plastkorken innan och sortera den som plastförpackning) UTMANINGEN: Lättåtkomligt utan att det syns Idag är familjens återvinning utspridd. handtag i köket, glas- och metallför- pappersförpackningarna samlar de i en samlat på en liten yta, helst osynligt. LÖSNINGEN: Dold förvaring som smälter in i helheten nytt skåp i samma serie. Den inredde vi med källsorteringskärl, för allt utom tidningar, som det är praktiskt att samla tidningar i en papperskasse får hon fortsätta med det, men nu utrymme för disk- och tvättmedel. 18 19

INSIKT 4 Många svenskar är oroliga för miljön. FTI:s undersökningar visar att oron för vår gemen- av svenskarna är ganska eller mycket oroliga. 8 Och återvinning ses i den kontexten som en av de absolut viktigaste åtgärderna för miljön och klimatet. I fokusgruppdiskussionerna pekade många på vikten av att känna att man gör något konkret, i vardagen, för att minska sin egen miljö- och klimatpåverkan. Klimatförändringarna upplevs som ett påtagligt men veta hur man själv kan göra positiv skillnad. Återvinning är en av de vardagsaktiviteter där man anser sig kunna påverka mest, vilket ökar motivationen och engagemanget. Samtidigt tycks graden av miljöoro ha liten påverkan på hur mycket man faktiskt återvinner även de som inte är särskilt oroliga återvinner i stor utsträckning. Det indikerar att ökad kunskap kring miljöpåverkan, eller att skrämmas med drastiska miljöargument, inte nödvändigtvis ökar återvinningsgraden. Snarare är det praktiska barriärer som i högre utsträckning tycks påverka det faktiska återvinningsbeteendet. KÄLLSORTERING OCH ÅTERVINNING ÄR DEN POPULÄRASTE ÅTGÄRDEN FÖR EN BÄTTRE MILJÖ 81% Källsorterar och återvinner mina sopor 74 % Stänger av apparater och släcker lampor 69% Återanvänder påsar och förpackningar 39% Minskar antalet bilresor 36% Väljer miljö- och klimatvänliga varor 33% Håller nere temperaturen hemma 5% Annat Källa: Pressretur allmänhetsundersökning, 2015. Fråga: Vad av följande gör du som privatperson för att minska din miljö- och klimatpåverkan? 8. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018. 20 21

HUR OROLIG ÄR DU FÖR VÅR GEMENSAMMA MILJÖPÅVERKAN? HUR OROLIG ÄR DU FÖR VÅR GEMENSAMMA MILJÖPÅVERKAN? 15% 1% 85% 82% 80% 61% MYCKET ELLER GANSKA OROLIG VARKEN OROLIG ELLER INTE INTE SÄRSKILT ELLER INTE ALLS OROLIG VET EJ Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 Deltagare i fokusgrupp Man vet ju att det är väldigt viktigt för miljön att återvinna, men jag kan erkänna att jag slarvar ibland när behållarna där hemma är överfulla. 22

INSIKT 5 ÅTERVINNINGSGRAD OCH AVSTÅND TILL ÅTERVINNINGSSTATION Källa: Återvinningsbarometern 2018. Det finns ingen markant skillnad i återvinningsgrad mellan de som har nära till sin återvinningsstation och de vars närmaste återvinningsstation ligger längre från hemmet. Istället har aspekter som rör situationen på återvinningsstationerna framför allt när det gäller upplevd trygghet större påverkan på återvinningsgraden. Det tycks alltså vara viktigare att återvinningsplatsen är trygg och ren än att den ligger nära. Fler och närmare återvinningsstationer behöver därmed inte öka benägenheten att återvinna, men kan däremot minska belastningen på befintliga stationer så att de upplevs mindre stökiga, smutsiga och/eller överfulla. ningsplats, och dess påverkan på återvinningsgraden, är det viktigt att vända och vrida på den ur flera perspektiv. I den allmänhetsundersökning som FTI genomfört framgår att 17 procent av svenskarna tror att ett minskat avstånd till en återvinningsstation skulle få dem att återvinna mer, och att 11 procent uppger att anledningen till att de inte återvinner mer än vad de gör idag är att det är för långt till närmaste återvinningsstation. 9 Samtidigt tycks detta alltså inte ge utslag i faktiskt beteende återvinningsgraden hos de som har insamling i anslutning till bostaden (så kallad allra högst, men skillnaden mellan dessa och personer som har till exempel 1000-5000 meter till närmaste återvinningsstation är mycket liten. Det indikerar att frågan är komplex och måste förstås inte bara utifrån vad konsumenter säger, utan också (och kanske framför allt) hur de faktiskt beter sig. HUR LÅNGT HAR DU TILL DIN NÄRMASTE ÅTERVINNINGSSTATION? HUR STOR ANDEL AV DINA TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR ÅTERVINNER DU IDAG? 88% JAG HAR FASTIGHETSNÄRA INSAMLING I MIN BOSTAD 86% MINDRE ÄN 100 M 80% 84% 80% 78% av svenskarna anser att deras återvinningsstation är lättillgänglig 84% 79% MER ÄN 5 000 M 9. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018. Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 24 25

INSIKT 6 KÄNSLOR MEST FREKVENT ASSOCIERADE MED ÅTERVINNING 47% DELAKTIGHET 44% ENGAGEMANG 25% STOLTHET 21% ENKELHET göra det krångligt att återvinna, så präglas upplevelsen som helhet av optimism. Återvinning associeras till absolut största del med positiva känslor såsom delaktighet, engagemang och stolthet. De som återvinner är stolta över sitt ansvarstagande och att bidra till något som är bra för alla. Tillsammans med andra drar de sitt strå till stacken och gör en miljö- och sam- associationerna positiva 67 procent av svenskarna uppger att de har en positiv bild, medan 25 procent anser sig vara neutrala och 8 procent har negativa associationer. 10 Det är primärt i inlämningssteget som negativa känslor kan uppstå då rör det sig framför allt om en frustration kring att andra inte sköter sig, till exempel sorterar fel eller skräpar ner, eller att stationerna är smutsiga och/eller överfulla. Den negativa känslan besvärlighet är i FTI:s undersökning överrepresenterad bland de som återvinner 75 procent av sitt material eller lägre, vilket indikerar att just de praktiska barriärerna i inlämningssteget kan ha en inverkan på den faktiska återvinningsgraden. 11 tiv aktivitet där det är viktigt att alla hjälps åt, ställs höga krav på alla aktörer i kedjan att ta sitt ansvar och göra rätt. Från hushållens perspektiv blir man lika upprörd över grannar som inte sorterar rätt eller ställer skräp intill återvinningsstationen, som över tidningsrubriker om att plast som skulle gått till återvinning istället bränns upp. Att återvinna får mig att känna att jag är en viktig pusselbit. Att jag är med och bidrar och gör min del. Deltagare i fokusgrupp 10. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018. 11. Ibid. 26 27

INSIKT 7 medvetenhet om återvinningens fördelar är tydligt. I fokusgruppdiskussionerna fanns en stor enighet om att det är bättre att återvinna än att inte göra det, och förtroendet för att det insamlade materialet faktiskt återvinns och blir till nytt material är, som tidigare konstaterats, stort. Samtidigt har få klart för sig hur stor miljöinsatsen faktiskt är. En ökad tydlighet kring individens bidrag och hur stor påverkan det faktiskt har skulle kunna öka motivationen att återvinna och göra processen både roligare och mer meningsfull. na fylla en viktig kommunikativ funktion med FTI:s drygt 5 000 stationer utplacerade över hela till att på olika sätt visa hur viktig återvinningen är och vilken skillnad den gör. Det skulle också på att man gjort något bra, vilket inom beteendevetenskaplig forskning (inte minst så kallad att uppnå positiva beteendeförändringar. OM DU ÅTERVINNER DEN HÄR GLASFLASKAN SPARAR DU ENERGI FÖR 30 MINUTER SURF. Du hittar din närmaste återvinningsstation vid huvudingången. Följande budskap testades på skyltning under Järvaveckan 2018. VARJE ÅR ÅTERVINNER VI PAPPERSFÖRPACKNINGAR MOTSVARANDE EN MILJON TRÄD. Du hittar din närmaste återvinningsstation vid huvudingången. OM DU ÅTERVINNER ETT KILO PLAST SPARAR DU KOLDIOXIDUTSLÄPP FÖR ATT BJUDA 30 VÄNNER PÅ GLASS. Du hittar din närmaste återvinningsstation vid huvudingången. 28 29

. Psychologists tell us that in order to learn from experience, two ingredients are necessary: frequent practice and immediate feedback! Richard Thaler, Nobelpristagare i ekonomi Jag gillar verkligen tanken på att kunna mäta insatsen på något sätt. Man skulle vilja se hur många träd man har sparat eller något liknande. Deltagare i fokusgrupp

INSIKT 8 olika skäl, till exempel i samband med en närstående. I fokusgrupperna framkom det att en vanlig anledning till att komma igång med att återvinna är att barn i ens närhet på ett eller annat sätt påverkat en att börja. Redan idag jobbar många kommuner och förskolor aktivt med att engagera barn i tial för att etablera beteendet i ung ålder. är det dessutom tydligt att återvinning till stor del är ett internaliserat beteende som har blivit en självklar vardagsrutin, snarare över som en viktig miljöinsats (även om man också är medveten om miljövinsterna). Och just fasta rutiner har visat sig vara ökad återvinning. KORT SIKT Spillover-effekter på resten av familjen INITIATIV INRIKTADE MOT SKOLOR OCH FÖRSKOLOR LÅNG SIKT Internaliserat beteende Jag har alltid återvunnit hemma, det är inte ens bra för miljön men för mig är det mest en egentidsgrej att åka till återvinningsstationen. Deltagare i fokusgrupp

Modellen bygger vidare på dagens producentansvar där de som tillverkar, importerar och säljer förpackningar och tidningar, även ansvarar för att de samlas in och återvinns. Fördelen som Kent Carlsson, VD för FTI, ser är att ansvaret blir sammanhållet så att det är samma aktörer som har ansvar från design av förpackningen till återvinningen av materialet. EFFEKTIVITET. VI VILL VARA DEN GODA GRANNEN Under de kommande åren ökar återvinningsmålen och för att nå dem krävs ett insamlingssystem som kan ta emot växande volymer och möta förväntningarna från både vanliga återvinnare och kommuner. FTI har därför arbetat aktivt med att ta fram ett förslag för ett framtida insamlingssystem som erbjuder en högre servicegrad samtidigt som vinsterna för miljön blir så stora som möjligt. helhetsansvar gör en stor skillnad. Därför är näringslivets roll och den svenska modellen viktig. För att göra det underlätta materialåtervinningen tar FTI i samarbete med producenter fram vägledning om hur man designar förpackningar och tidningar så att de enkelt kan återvinnas. För att förenkla för hushållen vill FTI bygga ut dagens system med återvinningstationer till ett bostadsnära system där antalet återvinningsstationer ökar med drygt 40 %. Det innebär att majoriteten av alla invånare i tätorter kommer få en återvinningsstation på promenadavstånd. Samtidigt rustas existerande stationer upp. - Vi vill helt enkelt bli den goda grannen genom att höja servicen ännu mer och göra det ännu lättare att återvinna och alla återvinningsstationer ska uppfattas som snygga, trygga och välskötta, säger Kent Carlsson. grundsystem som ska vara lika för alla, obero- det vill säga möjligheten att kunna lämna förpackningar till återvinning i direkt anslutning till positivt om bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare vill ansluta sig, men vi ser inte att motivera den stora samhällskostnaden i att vinningsstationerna, säger Kent Carlsson. gängliggöra återvinningsstationerna och göra dem mer tilltalande, dels genom utbyggnaden men också genom andra pågående initiativ, berättar Kent Carlsson. - Till exempel jobbar vi just nu med ett pilotprojekt med en interaktiv återvinningsstation för att ge återkoppla till besökarna att deras återvinning gör nytta. Samtidigt får besökarna möjlighet att återkoppla till oss om en station behöver städas eller tömmas. Det ska dessutom bli lättare att snabbt kunna hitta närmaste återvinningsstation oavsett var de med att se till att alla stationer enkelt kan FTI:s förslag på ett utökat producentansvar ger också utrymme för ett närmare samarbete med kommuner. I ett nationellt samverkansråd under melser mellan kommuner och FTI på nationell nivå, och genom lokala samarbetsavtal om kommuner att komplettera grundsystemet med ges förutsättningar för ökad långsiktighet vilket ger både kommuner och näringsliv bättre förutsättningar att kunna planera för investeringar i till exempel infrastruktur. Kent Carlsson betonar vikten av det långsiktiga perspektivet när han beskriver FTI:s vision: - Vi vill bygga vidare på dagens välfungerande system som har brett stöd bland medborgarna. Genom ett bostadsnära insamlingssystem skapar vi en insamling som är tillgänglig, långsiktigt hållbar, och där investeringar motiveras av ökad miljönytta. Alla ska vinna på att återvinna.

10 000 KUNDER Ca 10 000 företag är idag anslutna till FTI, vilket innebär att FTI har 10 000 producenter som kunder. 31% Drygt 30 procent av Sveriges befolkning har tillgång till fastighetsnära insamling. 5 000 INSAMLINGS- PLATSER Sveriges sydligaste återvinningsstation finns i Smygehamn och den nordligaste i Karesuando. Smygehamn 649 000 ton Så mycket förpackningar och tidningar lämnades till återvinning under 2017. Karesuando Idag har FTI drygt 5 000 insamlingsplatser, utplacerade över hela Sverige. 95 95 samverkansavtal. Så många samverkansavtal med kommuner har FTI idag. Målet är att teckna avtal med Sveriges alla 290 kommuner. Vad innebär producentansvaret? DESIGN & TILLVERKNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Producenter som säljer förpackade varor samt tidningar på den svenska marknaden ska säkerställa att förpackningarna och tidningarna är återvinningsbara. FTI stödjer sina medlemmar genom att ta fram riktlinjer för hur man designar för återvinning. INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Hushåll och företag har en skyldighet att sortera ut använda förpackningar och tidningar. Producenterna tillhandahåller genom FTI ett kostnadsfritt insamlingssystem som är tillgängligt i hela Sverige. Kommuner och privata aktörer tillhandahåller kompletterande insamlingssystem som subventioneras av producenterna och får ersättning för den insamlade volymen. MATERIALÅTERVINNING Producenterna ser till att materialet återvinns för att bli nya produkter och utvecklar marknaden för återvunnet material. ANVÄNDNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Producenterna betalar förpackningsavgifter för alla produkter som används på den svenska marknaden för att finansiera en insamling av förpackningarna. KVALITETSSÄKRING AV MATERIALKVALITET Producenterna säkerställer kvaliteten på det insamlade materialet genom finsortering och utrensning av oönskat material.

PS. VID ÅTERVINING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING