Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Relevanta dokument
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Rehabiliteringsgarantin

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningsmiljarden

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Vägledning för sjukskrivning

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Svar på regeringsuppdrag

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Ändra till startrubrik

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

AT-läkare Om socialförsäkringen

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Projekt Tidig Samverkan

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Försäkringskassan Sverige

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

8. Utredning av rätten till sjukpenning

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Seminarium 5b torsdag

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Förslag till sjukskrivningspolicy

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Allmänläkaren och sjukskrivningen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Information om FK Sida 1

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Vi är Försäkringskassan

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Försäkringskassans vision

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Transkript:

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer

Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivning Minska sjukskrivningar och lokala skillnader Integreras successivt i Hälso- och Sjukvårdens journal- och intygssystem elektroniskt

Två delar Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Endast elektroniskt

Bedömning och beslut Hälso- och sjukvården dokumenterar diagnos, bedömer funktionstillstånd, mot uppgivna arbetskrav och bedömer arbetsförmåga i ett medicinskt underlag/läkarintyget Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning En process som har patientens bästa som mål

Övergripande principer Individuell bedömning Tidig engagemang Patientens delaktighet Sjukskrivning är en aktiv åtgärd Kontakt med arbetsplatsen (deltidssjukskrivning, social kontakt med arbetsplatsen) Varje bedömning viktig

Patientens delaktighet Rekommendationerna skall användas så att patienten blir delaktigt i processen. Bra dialog mellan patient och läkare Patientens uppfattning om sina besvär och vad de har för konsekvenser för arbetsförmåga centrala. Sjukskrivningsgrad, anpassning av arbetsuppgifter diskuteras. Ta upp specifika rekommendationer för aktuell åkomma om det finns!

Sjukskrivning - aktiv åtgärd Tydligt syfte med en sjukskrivning Läkaren och FK- ansvar att följa upp att individen är aktivt engagerad i sin rehabilitering Individen bör på olika sätt vara delaktig i rehabiliteringsprocessen

Bedömning av arbetsförmåga Bedömning av funktionstillstånd och arbetsförmåga kan vinna på att ingripa team med ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog Det är en sjukdoms konsekvens för funktionstillstånd och arbetsförmåga som kan motiverar sjukskrivning - INTE sjukdomen i sig

Specifika rekommendationer Rekommendationer om bedömning av arbetsförmågan - diagnosen - svårighetsgrad - samsjuklighet Vägledande Varje enskilt fall bedöms individuellt

Specifika rekommendationer Stöd för läkare och för FK Vägledning om i normalfallet rimliga sjukskrivningstider för olika situationer diagnoser Bedömningar tydliga, begripliga för den enskilde Båda parter ser på och använder instrumentet på ett samstämmigt sätt

Samsjuklighet Om läkare bedömer att samsjuklighet förvärrar nedsättningen motiveras avsteg från beslutsstödets rekommendation.

Sinuit Eva 28 år, lärare Förkyld 3 veckor, hade feber de första dagarna. Har nu tappat luktsinnet, har huvudvärk, värk över höger kind, känner sig hängig.

Lumbago - ischias Lasse 53 år, lastbilschaufför Återkommande ryggbesvär sedan mer än 10 år Lyfte tungt i jobbet för 10 dagar sedan. Sjukskrivit sig själv en vecka men är inte bra. Värk, stelhet i rygg, nedsatt rörelseförmåga, utstrålning i hö ben som är domnat på baksidan, svårt att sitta, svårt att sova

Akut lumbago Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

Lumbago - ischias, diskbråck Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

Depression Jan 44 år, civilingenjör Gift två-barns far m återkommande nedstämdhetsperioder vinterhalvåret. Har svårt att slutföra projekt på arbetet, får inget gjort, drar sig undan såväl på arbetet som privat, bristande energi, håglös, sömnstörning, glädjelöshet, likgiltighet, ångestattacker

Beslutsstödet Täcker mer än 75% av alla diagnoser Mer än 90% av läkare har använt det och upplever det ofta som positivt

Beslutsstödet Höja kvalitén Enhetliga Bidra till återgång i arbete