1 HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2018 Region Gotland Mars 2018
2 Innehåll Kortare väntetider i cancervården... 3 1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1 november 2017.. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu...fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2 Antal patienter som genomgått respektive SVF... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.3 Överföring av information... 7 2. Plan för införande av tre nya vårdförlopp under 2018... 8 2.1 Tidplan för införande... 9 2.2 Utmaningar och konsekvenser... 9 3. Fortsatt arbete med redan införda SVF... 10 3.1 Risk för undanträngning och omprioriteringar... 10 3.2 Min vårdplan... 11 3.3 Definition av välgrundad misstanke... 12 4. Information och förankring... 13 4.1. Patienter och närstående... 13 4.2 Vårdens medarbetare... 13 5. Uppföljning... 15 5.1. Ledtider... 15 5.2 PREM-enkäten... 16 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018... 16 6.1. Fortsatt arbete...fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Mål för 2020...Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga: Fastställda standardiserade vårdförlopp... 20
3 Inledning Regeringen har beslutat att avsätta 500 miljoner kronor per år 2015-2018 för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård. Årligen träffas överenskommelser inom satsningen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). En överenskommelse för 2018 träffades i december om kortare väntetider i cancervården. Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna med avsikten att uppnå en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF). Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade RCC. Genom satsningen ska också RCC och landstingens linjeorganisation knytas närmare samman för ännu bättre resultat i cancervården. Krav i överenskommelsen 2018 För att få ta del av vårens medel (195 mkr) ska landstingen senast den 15 mars 2018: tillsammans med RCC ta fram en handlingsplan enligt denna mall. Respektive landsting ansvarar för att den egna handlingsplanen tas fram. involvera patientföreträdare vid framtagandet av handlingsplanen genom RCC lämna in handlingsplanen till Socialdepartementet. För att få ta del av höstens medel (196 mkr) ska landstingen också senast den 1 november 2018 lämna in en redovisning enligt kommande mall baserad på överenskommelsen 2018. senast den 1 november 2018 har skapat förutsättningar för att utreda patienter i tre nya SVF. De nya SVF utgörs av: vulvacancer, buksarkom inkl. GIST och gynekologiska sarkom samt neuroendokrina buktumörer inkl. binjurecancer. redovisat hur de har arbetat med SVF som går över landstingsgränser
4 redovisar sin preliminära planering för hur arbetet med SVF ska fortsätta efter 2018. Redovisa hur landstinget arbetar för att nå målet 2020. Redovisning av det kvalitetssäkringsarbete som landstinget gjort avseende uppföljning av väntetider. Respektive RCC samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till socialdepartementet. Handlingsplanen är sammanställd av projektledare för Region Gotland Thomas Kunze. Underlag till handlingsplanen har tagits fram av patientföreträdare, processledare i Region Gotland samt andra för arbetet viktiga nyckelpersoner. 1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1 november 2017 1.1 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu a) Vad är landstingets erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktionen och obokade tider? Huvuddelen av de erfarenheter som har gjorts i samband med införande av SVF gjordes under år 2 av den nationella satsningen dvs 2016 när sammanlagt 13 SVF infördes. Införandet av dessa 13 SVF innebar ett omfattande arbete för den lilla sjukvårdsorganisation som Region Gotland har. Här gjordes många viktiga erfarenheter som direkt kunde tillämpas i det fortsatta arbetet under 2017 och nu under 2018. Systematisk och upprepad kommunikation, information och utbildning på alla nivåer i hälsooch sjukvården samt att linjeorganisationen inkluderas i detta ses som den viktigaste framgångsfaktorn när det gäller kunskap om alarmsymtom, symtom förenliga med misstanke samt VGM. Denna strategi kommer även i framtiden att vara viktig för att upprätthålla och säkra SVF. Införandet av kombinerad koordinator/kontaktsköterskerfunktion på mottagningar med färre SVF har trots detta har tidvis medfört svårigheter med oklara roller, bister i kontinuitet samt ökad arbetsbelastning för specialistsjuksköterskor. En översyn planeras för att se i vilken omfattning koordinatorfunktionen kan läggas på andra personalkategorier istället för kontaktssjuksköterskor. Se även under punkt 6.2 Mål för år 2020.
5 b) Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2015 2017 lett till förändringar i upplägget inför 2018? I så fall på vilket sätt? Region Gotland har under åren 2015-2017 hittills infört sammanlagt 28 SVF i cancervården. Detta har medfört många erfarenheter och lärdomar när det gäller framgångsfaktorer i såväl förvaltningen som berörda verksamhetsområden. Dessa arbetssätt har implementerats under tidigare år. Några större förändringar av upplägget för implementering av 2018 års 3 SVF har inte skett. 1.2 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat de standardiserade vårdförlopp som implementerades 2015 2017? Mätpunkten är den 31 december 2017 och ett uttag från den nationella väntetidsdatabasen är möjligt tidigast den 1 februari 2018. Antalet patienter redovisas i nedanstående tabell: Vårdförlopp Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Akut lymfatisk leukemi 0 0 0 0 0 0 Akut myeloisk leukemi (blodcancer) 2 8 7 4 0 0 Analcancer 1 2 1 1 0 0 Bröstcancer 7 278 0 3 0 0 Bukspottkörtelcancer 9 12 1 2 0 0 Cancer i galla och gallvägar 5 3 1 1 0 0
6 Cancermisstanke vid allvarliga, ospecifika symtom CUP Cancer utan känd primärtumör 3 4 0 0 0 0 14 14 1 0 0 0 Hjärntumörer 0 4 6 1 0 0 Hudmelanom 41 34 0 0 0 0 Huvud- och halscancer 97 103 20 10 0 0 Kronisk lymfatisk leukemi 2 3 0 0 0 0 Levercancer 4 2 0 0 0 0 Livmoderhalscancer (cervix) Livmoderkroppscancer (endometrie) 0 4 0 4 0 0 0 3 0 8 0 0 Lungcancer 32 29 1 0 0 0 Lymfom 27 20 0 0 0 0 Matstrupe- och magsäckscancer 21 18 6 3 0 0 Myelom 6 6 0 0 0 0 Njurcancer 4 3 1 1 0 0 Peniscancer 2 0 1 0 0 0 Prostatacancer 184 0 29 0 0 0 Skelett- och mjukdelssarkom 0 4 0 0 0 0 Sköldkörtelcancer 0 0 0 1 0 0 Testikelcancer 1 0 1 0 0 0
7 Tjock-och ändtarmscancer Urinblåse- och urinvägscancer 147 140 8 4 0 0 197 120 5 2 0 0 Äggstockscancer 0 12 0 8 0 0 1.3 Överföring av information a) Hur fungerar systemet för uppföljning av standardiserade vårdförlopp med hjälp av KVÅ-koder i landstinget? Region Gotland har hittills fortsatt att registrera patienter på samma sätt som tidigare vilket innebär att KVÅ-koderna registreras fortlöpande i journalanteckning. KVÅ-koderna hämtas direkt ur journalsystemets (TakeCare) databas för överföring till SKL. Via en Qlikview-app kan alla patienter som fått någon av KVÅ-koderna registrerat i sin journal följas. b) Hur säkerställer landstinget i nuläget en effektiv kvalitetssäkring av data till den nationella väntetidsdatabasen? Kvalitetssäkringen består av två delar: Dels av en gemensam tolkning av VGM, vårdförloppen och därmed kodregistring. För att säkerställa detta så ligger ett ansvar på samtliga processansvariga att arbeta tillsamman med koordinatorerna för att säkerställa att kodsättningen tolkas likadant. Inom Region Gotland har under 2017 en organisation med en samordnande koordinator byggts upp där samtliga koordinatorer träffas regelbundet för gemensam information och lärande. Dels en mer teknisk del där det varje månadsskifte genomförs en kontroll av ofullständiga eller felaktiga flöden genom QV-appen. Listor över eventuella fel rapporteras till berörd vårdgivare för korrigering innan överföring till den nationella väntetidsdatabasen sker. From 2018-04-01 kommer Region Gotland att ansluta till SVF-INCA för registring av patienter i SVF vilket medför förbättrade möjligheter till teknisk kvalitetssäkring, se under punkt c.
8 c) Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt standardiserat vårdförlopp? Region Gotland tillämpar den fastställda nationella rutinen. Denna har även kompletterats med en regional rutin som reglerar hur användarna ska registrera när en patient överflyttas till eller tas emot från annat landsting. Rapportering av både patienter som skickas och de som tas emot har säkrats via registrering i journalsystemet och överföringen till SKL. Information om denna rutin ges i samband med SVF-utbildning samt har gjorts tillgänglig för berörd personal dels direkt i journalsystemet, dels i lokala dokumenthanteringssystemet. I samband med uppföljning/kvalitetssäkring kan avvikelser från den nationella rutinen identifieras och korrigeras. Koordinatorer i Region Gotland är anslutna till ett koordinatorsnätverk i region Stockholm- Gotland som ger en bra plattform för regional utveckling och erfarenhetsutbyte. Det regionala projektet med samordnande kontaktsjuksköterskor där aven Region Gotland deltar har utökats och förlängts. Verksamhetsområde kirurgi har under 2017 börjat utveckla preoperativa bedömningar och inskrivning på distans via videolänk med specialinskrivningsmottagningen (SPIMO) på enheten för övre buk Karolinska Sjukhuset Huddinge. Detta medför bl.a. en ökad patientsäkerhet och underlättar överlämning för såväl vårdgivare som patienten samtidigt som det genererar besparingar både tidsmässigt och ekonomiskt. SVF-INCA Datum för SVF-start och SVF-stopp med tillhörande KVÅ-koder ska rapporteras till nationella väntetidsdatabasen (Signe) för publik nationell presentation i aggregerad form. From 2018-04-01 kommer Region Gotland att ansluta sig till SVF-INCA för att på ett bättre sätt kunna kvalitetssäkra registrering, monitorering samt uppföljning av patienter i SVF.SVF-INCA bidrar även till säkrare registrering och uppföljning av patienter som överlämnas över landstingsgränser. 2. Plan för införande av tre nya vårdförlopp under 2018 Tre SVF har fastställts för införande under 2018: buksarkom neuroendokrina buktumörer och vulvacancer.
9 2.1 Tidplan för införande Hur ser tidplanen för år 2018 ut, för respektive SVF? Ange när koordinatorfunktion och obokade tider ska finnas på plats samt när landstinget ska börja inkludera patienter i respektive SVF? Beskriv även hur landstinget avser att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården samt i den specialiserade vården. De tre SVF som har fastställts för införande under 2018 (buksarkom neuroendokrina buktumörer och vulvacancer) har samtliga införts i Region Gotland 2018-02-01. Patienter i dessa SVF kommer att inkluderas from detta datum. Processansvariga för samtliga förlopp har utsetts. Patientantalet i dessa SVF beräknas bli lågt vilket medför att resursbehovet framförallt tillgång till obokade tider samt koordinatorfunktionen inom verksamhetsområdena kirurgi, och onkologi bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar. Inom verksamhetsområde gynekologi har genom en arbetsväxling från läkare till barnmorska till följd av ett nytt regionalt vårdprogram för prevention av livmoderhalscancer en undersköterska kunnat anställas som koordinator för att avlasta kontaktsjuksköterskor/barnmorskor. Beskriv även hur landstinget avser att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården samt i den specialiserade vården. Se svar under 4.2 Vårdens medarbetare. 2.2. Utmaningar och konsekvenser Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa? Utmaning Planerad åtgärd Neuroendokrina tumörer inkl binjurecancer kan ha svårbedömda symtom som leder till misstanke Utbildning och information framförallt i primärvård men även inom internmedicin. Säkring av mottagning med neuroendokrin kompetens filterfunktion - kommunikationsansvar. Samarbete över vårdgivargränser. Mer ovanliga diagnoser kan lätt förbises. Utbildning och information
10 Mängdträning saknas. Patienter i SVF ska känna sig trygga, väl omhändertagna, delaktiga och informerade i sin utredning Svarstider inom patologi Utbildning och information till de vårdgivare som ställer välgrundad misstanke om den patientinformation som finns. Utvärdering av PREM enkäter har genomförts. Riktade insatser utifrån identifierade förbättrings-områden ska tas fram och genomföras. Även om svarstider generellt har reducerats så krävs fortsatt fokus på ledtider och samverkan 3. Fortsatt arbete med redan införda SVF 3.1 Risk för undanträngning och omprioriteringar Bedömer landstinget att det finns risk för att undanträngningseffekter/omprioriteringar kan komma att uppstå under 2018 som en följd av införandet av standardiserade vårdförlopp? Beskriv i så fall vilka och hur dessa kommer att följas och åtgärdas. Risk för undanträngning/omprioriteringar Relativt stort antal patienter remitteras in till framförallt sk filterfunktion. Alla har inte cancer vilket medför att en del erhåller förtur eftersom de råkar har symtom där cancer kan misstänkas. Risk för undanträngningseffekter framförallt för patienter med icke maligna diagnoser. Varierar mellan olika SVF men tjock- och ändtarmscancer samt ÖNH cancer har förts fram. Planerad åtgärd Fortlöpande information och återkommande utbildning om kriterier för misstanke/vgm samt vad remiss skall innehålla. Möjlighet till telefonkontakt med mottagande specialistmottagning/koordinator för inremitterande. Större noggrannhet vid remissbedömning. Risken för nytillkomna undanträngningseffekter 2018 utöver läget med tidigare införda SVF bedöms generellt som ringa då det rör sig om tre nya SVF med relativt få patienter. SVF neuroendokrina tumörer och binjurecancer kommer för verksamhetsområde kirurgi som idag handlägger filterfunktion att medföra viss avlastning då denna överförs till
11 endokrinmottagning. Risk för undanträngning inom patologi Följa ledtider för patologi kontinuerligt Undanträngningseffekter inom urologin med avseende på återbesök vid fortsatt vård efter avslutat SVF och för patienter med icke maligna diagnoser observerades redan några månader efter att SVF för Prostatacancer och Urinblåse/urinvägscancer infördes under 2015 bland annat beroende på brist på urologer samt bristande tillgång till kontaktsjuksköterskor. Risker för undanträngningseffekter inom allmänkirurgin på Visby lasarett identifierades redan i samband införandet av 2016 års SVF beroende på det förhållandevis stora antalet SVF som här hade sin ingång (9 av 18).Av de 10 SVF som infördes under 2017 hamnade ytterligare 5 i allmänkirurgin vilket innebar 14 av totalt 28 införda SVF dvs 50%.Detta innebar en stor utmaning för en liten allmänkirurgisk organisation. Även om antalet patienter i flera av dessa SVF bedömdes bli lågt antogs en risk för undanträngningseffekter föreligga. De risker som identifierades omfattade återbesök men även generellt för patienter med icke maligna kirurgiska diagnoser. I dagsläget (februari 2018) kan inga uppenbara undanträngningseffekter identifieras inom det kirurgiska verksamhetsområdet inklusive urologi. Framgångsrik rekrytering av urolog till Gotland och anpassade flexibla arbetssätt beroende på antalet patienter i respektive SVF bedöms ha bidragit. Inga identifierade undanträngningseffekter rapporteras inom verksamhetsområdena hematologi och gynekologi som svarar för flera SVF. De tre SVF som nu har införts under 2018 kommer att ligga i verksamhetsområdena allmänkirurgi och gynekologi men bedöms ha ett fåtal patienter med ringa påverkan på eventuella undanträngningseffekter. Eventuella uppkomna undanträngningseffekter kommer dock även framgent alltid att behöva följas systematiskt och vid behov åtgärdas.. 3.2 Min vårdplan Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en individuell vårdplan upprättas för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Hänsyn ska tas till patientens önskemål och individuella situation. Ett generiskt underlag till en vårdplan har tagits fram genom stöd i tidigare överenskommelser. I samarbete med Inera och 1177.se har under 2016 och 2017 en elektronisk nationell vårdplan utvecklats, vilken ligger på databasen Stöd och behandling. Under 2017 har pilottest av den elektroniska nationella vårdplanen genomförts och
12 utvärderats. Under 2018 ska den elektroniska nationella vårdplanen färdigställas och ett implementeringsarbete ska inledas i landstingen. Hur tänker landstingen arbeta med Min Vårdplan som stöd för SVF-processen? Kontaktsjuksköterskor för respektive process arbetar strukturerat med implementering av Min vårdplan. Under året påbörjas arbetet med att införa den digitala lösningen av Min Vårdplan på Gotland. Införandet sker i samarbete med och stöd från Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland. Arbetet med detta leds av en samordnande kontaktsjuksköterska inom ramen för ett regionalt projekt som drivs av RCC Stockholm- Gotland. Ett regionalt informationsmaterial kopplat till Min vårdplan håller på att utvecklas med individualiserad information om diagnos, utredning, behandling, egenvård mm. KVÅ-koder för upprättande av min vårdplan håller på att börja användas för att säkra uppföljning. 3.3 Definition av välgrundad misstanke Har landstinget erfarenheter som landstinget vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke? I så fall specificera för vilket standardiserat vårdförlopp det gäller och beskriv erfarenheterna. Välgrundad misstanke (VGM) för såväl tjock- och ändtarmscancer samt cancer i urinblåsa och urinvägar har varit föremål för nationella synpunkter där det har framförts att kriterierna för VGM har varit för breda vilket medfört att för stor andel patienter inkluderas i SVF utan att utredning har kunnat påvisa cancer. Kriterierna för VGM vid cancer i urinblåsa och urinvägar har nyligen reviderats där man får avvakta resultatet. Inom SVF tjock- och ändtarmscancer pågår ett arbete med att följa upp registreringen av gruppen patienter med VGM som sedan utmynnar i att inte diagnosen tjock- och ändtarmscancer ställs. Gruppen är hittills underrapporterad och kriterier för VGM bör inte ändras förrän andelen med tjock- och ändtarmscancer är känd. Det är dock viktigt med återkommande information och dialog kring kriterier för misstanke/vgm med remitterande verksamhetsområden för att undvika onödiga utredningar. Möjlighet till kontakt för diskussion med mottagande specialistenhet innan remiss utfärdas kan bidra. Det bedöms som viktigt att definition för VGM i samtliga förlopp tolkas identiskt i riket för att kunna redovisa jämförbara resultat.
13 4. Information och förankring 4.1 Patienter och närstående Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av SVF även skapa ökad nöjdhet hos patienterna genom bl.a. bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. a) Hur har landstinget involverat patient- och närståenderepresentanter i arbetet med handlingsplanen? Arbetet med årets handlingsplan har i princip bedrivits på samma sätt som tidigare år. Patientföreträdare som representerar alla patientföreningar i Region Gotland är medlem i och har deltagit regelbundet i regionens lokala projektgruppssammankomster för införande av SVF. Två gånger per år hålls ett informations- och dialogmöte riktat till alla medlemmar i de patientföreningar som finns representerade i Region Gotland. I samband med dessa informeras förutom pågående arbeten kring den regionala cancerplanen även hur införandet av SVF har gått i regionen. b) Hur avser landstinget att fortsätta involvera patient- och närståenderepresentanter i arbetet med SVF? Patient- och närståenderepresentanter skulle i större omfattning behöva rekryteras till respektive SVF. Pga Region Gotlands litenhet med få patienter i många SVF bedöms detta vara svårgenomförbart. För de SVF med större antal patienter bröstcancer, prostatacancer samt samlad hematologi kan dock möjligheterna till detta vara större. På RCC Stockholm-Gotland arbetar även en regional processledare för jämlik vård och patientsamverkan som är patientrepresentant. När det gäller Region Gotlands lokala projektgrupp för införande av SVF så har antalet sammankomster reducerats i och med att det under 2018 endast införs tre SVF varav samtliga med relativt lågt antal patienter samt att ökat fokus framgent mer kommer att behöva läggas på kvalitetssäkring och uppföljning. För övrigt se under punkt 4.1.a andra stycket. 4.2 Vårdens medarbetare
14 Hur säkerställer landstinget att vårdens medarbetare har kännedom om standardiserade vårdförlopp? Ett nätverk för cancer i primärvården i SLL har skapats genom initiativ och stöd från RCC Stockholm-Gotland., CaPrim, bestående av åtta vårdutvecklingsledare vid åtta akademiska vårdcentraler i SLL. CaPrim genomför nu informationskampanjer på de ca 200 vårdcentralerna i SLL samtidigt som utbildningar anpassade till genomförd problem- och behovsinventering kommer att erbjudas. I Region Gotland finns sammanlagt 6 vårdcentraler varav 2 i privat regi. I April 2017 infördes med stöd från RCC Stockholm-Gotland ett motsvarande stöd till primärvården anpassat till gotländska förhållanden. En canceransvarig sjuksköterska och en canceransvarig primärvårdsläkare har för primärvården rekryterats på sammanlagt 20% tillsammans med uppgift att informera och utbilda primärvården i såväl egen som i privat regi primärt i SVF men även i andra områden som berör cancer. Det råder i dagsläget en stor brist på fast anställda allmänläkare i den gotländska primärvården även om stora satsningar för att anställa och utbilda ST-läkare har genomförts. Den stora omsättningen av tillfälliga läkare från bemanningsföretag skapar svårigheter dels med avseende på kontinuitet, dels svårigheter för hälso- och sjukvården med att nå denna målgrupp med avseende på information och utbildning. SVF projektledare har inom ramen för ett sk onkologiskt råd månadsvis informationsutbyte och avstämning med berörda av SVF i cancervården. Samtliga ST-läkare i allmänmedicin utbildas 1-2 gånger per år i SVF i samråd med studierektor. Samtliga AT-läkare erhåller information och utbildning i SVF i samband men introduktionsveckor. Information och utbildning inom specialistvården för både specialistläkare och STläkare sker i första hand i samband med internutbildningar. Information av mer allmän och övergripande karaktär meddelas via intranät eller via sk veckobrev som går ut till samtlig personal.
15 5. Uppföljning 5.1. Ledtider a) Hur säkerställer landstinget följsamheten till SVF så att registreringen sker på ett enhetligt sätt? T.ex. att koder för välgrundad misstanke och behandlingskoder sätts vid de tidpunkter som specificeras i vårdförloppsbeskrivningarna. I och med att Region Gotland from 2018-04-01 ansluter till SVF-INCA registret kommer registrering att kunna ske på ett mer enhetligt sätt då samtlig registrering inklusive VGM satt i primärvården kommer att ske via specialistmottagningarnas koordinatorer. Koordinatorer i Region Gotland är anslutna till ett koordinatorsnätverk i region Stockholm-Gotland som ger goda möjligheter till regional dialog för samsyn. b) Hur säkerställer landstinget att alla SVF får fullständig registrering av nationella mätpunkter oavsett vem som utför vården? Inom ramen för SVF-INCA kommer samtliga vårdgivare att få möjlighet att följa och ha kontroll över hela SVF: et inklusive patienter som överlämnas till andra landsting ( i första hand Stockholms Läns landsting). c) Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda standardiserade vårdförloppen? Region Gotland har börjat följa upp resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna beroende på SVF. Ambitionen är att verka för ytterligare kvalitetssäkring av data samt att utöka uppföljning av resultaten. I samband med anslutning till SVF-INCA registret 2018 kommer samtliga vårdgivare ha möjlighet att följa och ha kontroll över hela SVF inklusive patienter som överlämnas till andra landsting vilket kommer att ge betydligt bättre uppföljningsmöjligheter för att kunna nå de för 2020 föreslagna målen. För jämförelser mellan Region Gotland och andra landsting används de nationella rapporterna på cancercentrum.se.
16 5.2 PREM-enkäten Hur avser landstinget att analysera och tillgodogöra sig resultaten av den PREM-enkät som ska användas för de 28 standardiserade vårdförlopp som infördes 2015 2017? Planerar landstinget att använda sig av PREM-enkäten till de SVF som införs 2018? Resultaten från leverantörens databas analyseras på aggregerad nivå och där så är möjligt per SVF. Jämförelser med riket och med egna tidigare resultat över tid genomförs regelbundet. Återföring och dialog om resultaten genomförs 2-3 gånger per år i ett s.k. Onkologiskt råd som består av representanter för alla berörda vårdgivare i cancervården som sedan i sin tur svarar för att analysera och utvärdera sina egna resultat på mikronivå. För områden där ett förbättringsbehov identifieras ska vid behov handlingsplaner tas fram som stöd för förbättringsarbeten. Denna process behöver dock utvecklas mer. Flera av frågorna i 2016 års enkät har förändrats eller tagits bort och nya frågor har tillkommit. Det går därmed inte att jämföra alla resultat 2016 med 2017 eller att slå samman resultaten för de båda åren. På grund av problem med tidigare enkätleverantör finns i nuläget endast resultat för 2016 och kvartal 1 2017. Resultat från kvartal 3 förväntas komma i början av mars och kvartal 4 i början av april, när resultat för kvartal 2 kan erhållas är inte känt. Andelen enkätsvar är därmed fortfarande relativt lågt även om en viss ökning kan skönjas. Utifrån Region Gotlands perspektiv med ett lågt invånarantal upplevs det som ett problem att resultat för en del SVF med färre än 10 svar inte redovisas pga den spärr som finns i analysverktyget. När resultat för kvartal 3 och 4 finns tillgängliga kommer analyser på aggregerad nivå att genomföras på nytt samt återföring och dialog ske. Region Gotland avser att använda sig av PREM-enkäten även för de SVF som införs 2018. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 6.1 Fortsatt arbete Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter.
17 Hur arbetar landstinget med att säkerställa att användningen av standardiserade vårdförlopp fortsätter efter 2018? Ambitionen är att aktivt fortsätta att säkra samtliga SVF så att målen för 2020 kan uppnås. Detta kommer att genomföras på flera sätt enligt en upprättad plan 2017: Fortsatt stöd, utbildning och information till i första hand primärvård men även specialistvård och läkare under utbildning. Fortsatt säkring och utveckling av koordinatorfunktion. Fortsatt säkring och utveckling an kontaktsjuksköterskefunktion. Rätt registrering och aktiv monitorering av SVF patienter i SVF-INCA. Ett arbete med att försöka få data från Take Care direktöverfört till SVF-INCA pågår i SLL. Systematisk uppföljning av ledtider på enhets- och övergripande nivå. Identifiering av s.k. flaskhalsar vid förlängda ledtider samt riktade åtgärder för att lösa dessa. Utveckla och förbättra arbetet med PREM. Delta i nationella och regionala konferenser som berör uppföljning och erfarenheter av SVF Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) har genom RCC erhållit ett regionövergripande uppdrag att följa och utvärdera implementeringsarbetet med SVF. Syftet med uppdraget är att identifiera faktorer som främjar och/eller försvårar implementering av SVF inom cancervården samt utvärdera utfallet ur såväl patientens och vårdgivarens perspektiv. 6.2 Mål för 2020 År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF (se beräkningsunderlag) och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Hur bedömer landstinget sitt nuläge och vilka förändringar ser landstingen att de kommer att behöva göra avseende t.ex. infrastruktursatsningar och kompetensförstärkning för att kunna nå upp till målet 2020. Överlag bedömer Region Gotland sitt nuläge eller framförallt utgångsläge för framtiden som förhållandevis bra. Följande utvecklings/förbättringsområden har dock identifierats: Fortsatta satsningar för att dels säkra tillgången på kontaktsjuksköterskor dels utveckla mer renodlade koordinatorfunktioner. Lösningar med kombinerad kontaktsjuksköterske/koordinatorfunktion har visat sig vara förknippande med en del problem som tex otydliga uppdrag, brister i kontinuitet samt hög
18 arbetsbelastning. En del av dessa funktioner kommer att behöva ses över utifrån RAK-principen (rätt använd kompetens) dvs att koordinering av SVF patienter i framtiden i större omfattning handläggs av andra personalkategorier än specialistsjuksköterskor. Fortsatta satsningar för att klara kompetensförsörjningsbehovet för specialiserad personal för framtiden. Operationskapaciteten på delar av Karolinska sjukhuset Solna och Huddinge behöver säkras bättre ur SVF perspektivet. Under 2017 observerades förlängda ledtider inom flera områden bland annat gynekologisk cancer samt cancer i övre delen av buken (framförallt under sommaren 2017) beroende på fördröjning efter att patienter överförts från Region Gotland för första behandling, i regel operation men även strålbehandling. Samtliga av dess patienter hade utretts inom stipulerade ledtider i Region Gotland. Fortsatt satsning och utveckling av region Stockholm-Gotlands gemensamma ITstödstruktur för effektiviserande av informationsutbyte, till exempel MDK och personalutbildning. Bemanningsläget i primärvården med avseende på fast anställda primärvårdsläkare behöver förbättras för att bättre kunna uppnå kontinuitet och kompetens. Primärvårdens förmåga att kunna fånga upp och utreda eventuella alarmsymtom för att i förekommande fall identifiera alarmsymtom och fastställande av misstanke om cancer eller VGM ses som en essentiell framgångsfaktor. Region Gotland har de senaste åren gjort stora satsningar på att rekrytera och utbilda ST-läkare i allmänmedicin. Det kommer dock att dröja några år innan samtliga kommer att vara färdigutbildade. b) För vilka diagnoser bedömer landstinget att det kommer att krävas störst insatser för att uppnå 2020-målet? Bemanningssituationen inom urologin har förbättrats under 2017.Behovet av ytterligare förstärkning kvarstår dock för att helt säkra SVF i framtiden samt för att minimera eventuella risker för undanträngningseffekter. Ett eventuellt införande av screening för prostatacancer hade medfört behov av ytterligare resursförstärkning utöver detta. Hudmelanom Övre GI c) Vilka insatser planerar landstinget för dessa diagnoser?
19 Prostatacancer: fortsatt rekrytering/ internutbildning av urologer. Diskussion kring anknytning till framtida regionala prostatacancercentra i SLL. Hudmelanom: breddinförande av teledermatoskopi i primärvården (planeras under 2018) Övre GI: Operationskapaciteten i SLL inom ramen för SVF ledtider behöver säkras 52/52 veckor / år Maria Dalemar Hälso-och sjukvårdsdirektör Thomas Kunze Chefläkare
20 Bilaga: Fastställda standardiserade vårdförlopp Standardiserade vårdförlopp som infördes 2015-2017 Akut lymfatisk leukemi Akut myeloisk leukemi (blodcancer) Analcancer Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Cancer i galla och gallvägar Cancermisstanke vid allvarliga, ospecifika symtom CUP Cancer utan känd primärtumör Hjärntumörer Huvud- och halscancer Kronisk lymfatisk leukemi Levercancer Livmoderhalscancer (cervix) Livmoderkroppscancer (endometrie) Lungcancer Lymfom Malignt melanom Matstrupe- och magsäckscancer Myelom Njurcancer Peniscancer Prostatacancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer
21 Tjock-och ändtarmscancer Urinblåse- och urinvägscancer Äggstockscancer Standardiserade vårdförlopp som ska införas 2018 Buksarkom inkl. GIST och gynekologiska sarkom Neuroendokrina buktumörer, inkl. binjurecancer Vulvacancer De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på https://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/vardforlopp/