1 Verksamhetsberättelse för Kustlaboratoriets arbete för Program Sälar och Fiske. Arbetet har utförts av gruppen Säl, skarv och redskapsutveckling vid Kustlaboratoriet. Fiskeriverket. Personal Sven Gunnar Lunneryd (gruppchef, Göteborg), Arne Fjälling (Stockholm), Malin Hemmingsson (Göteborg, slutade juni) och Sara Königson (Göteborg, tjänstledig 1% april tom oktober, därefter 5%), Karl Lundström (Göteborg tjänstledig 1% jan-feb). I arbetet har ytterligare 3 personer varit anställda med studier av bifångster större delen av året. Redskapsutveckling Torskburförsöken Redskapsmodifikationer Fortsatta studier utförda i Norge av Havsforskningsinstitutet i Bergen med torskburar under 7 visade att fångsterna är högre i en flytande konstruktion med en ingång i jämförelse med två ingångar. Resultaten låg till grund för att denna konstruktion valdes till de svenska försöken. Provfiske med flytande burar i Öresund under 7 gav mycket låga fångster. Det ställde frågan vilken betydelse strömmen har för utseende av buren och om ingången kan tryckas ihop. Försök i strömakvariet i Hirthals visade detta med tydlighet. Modifikationer med en extra hanfot och att montera på mer bojar för att öka flytkraften samt bly för att hålla ner underdelen gav en konstruktion som stod rätt i varierande strömhastighet. Fig Bild till vänster visar konstruktionen från 7 i 1.5 knop och bilden till högre efter modifikationer med samma strömhastighet- Filmförsök Ett försök genomföre med att filma torsken beteende vid en bur. Ön Hanö valdes ut eftersom det är en av få platser där det är möjligt att filma torsk nära strandkanten. Totalt filmades x dygn men endast två episoder med torsk hamnade på film Provfiske Under har 1 fiskare fiskat 1 fiskedagar med burar motsvarande 9 93 burdygn. I södra Östersjön har fiskare i fiskat från Åhus i väster till Öland i öster. En fiskare har provat flytande torskburar i mindre omfattning på västkusten men har dock inte fått något nämnvärt resultat. Detsamma gäller en fiskare i Västervik som används endast ett fåtal burar med mycket låga fångster. De engagerade fiskarena har angett deras fångster, bifångster, sälskador samt fisketid på speciellt utformade journaler. Personal från PSSR har följt med under flera fisketurer för att kontrollera kvalitén på insamlad data. 1
För de övriga fiskarena som alla fiskade i Hanöbukten var mängden kommersiell torsk över 3 cm 1 7 kg motsvarande 1 35 torskar. Antalet undermåliga torskar stycken. Inga flyktpaneler är monterade i redskapen. Dessa fiskare har fiskat under burdygn. Det är inga stora bifångster av övriga fiskarter. Bifångsterna var 1,5 kg flundra, 1 piggvar, 1 rötsimpor samt 7 mörtar. Medelfångsten av kommersiell torsk per bur och dragning var 1,1 kg ±,9 (95 % ci) jämfört med burfisket 7 då fångsten var,7 kg ±,15 (95 % ci). Medelfångst per dygn och bur var,3 kg ±,15 (95 % ci). Fångst kommersiell torsk per bur, fiskare 1 1 1 1 kg 1 1 15 9 3 3 5 57 71 7 5 9 99 1 113 1 17 13 11 1 155 1 19 17 13 19 197 11 Fig Medelfångst av kommersiell torsk per bur och dragning i Hanöbukten och Blekinge. Fångsterna var mycket ojämnt fördelade utifrån följande histogram där medelvärdet av 11 länkar är noterat. Tio % av fisketillfällena stod för närmare 5 % av totala fångsten. Tar man bort en fiskare som har fiskat i ett område för att primärt se årsvariation och ge bakgrund för när sälskador uppkommer istället för högsta möjliga fiskeeffektivitet blir inte den sneda fördelningen lika tydlig. Årstidsvariation En studie av fisket under året visar på en tendens på lägre fångster under sommaren än undre övriga året.. Medelfångst per bur och månad Aspö, Blekinge år,5 7 Fångst kg torsk per bur, 1,5 1,,5, 1 3 5 7 9 1 11 1 mån ± 95% Confidence interval Fig Medelfångst per bur och dragning i ett område några km söder om Aspö i Blekinge skärgård mellan maj 7 och dec. Visuellt stimuli En test gjordes av en fiskare som under 9 dragningar prövade en vit plastsnitsel monterad på agnpåsen för att ge ett ytterligare visuellt stimuli för att locka in fisken.
3 Det fanns en tendens till större fångster i burarna med snitsel,5 torsk per burdygn jämfört med, i kontrollen. Men skillnaden är inte signifikant (p=,1). Sälskador En fiskare har sedan hösten 7 fiskat kontinuerligt till km söder om Aspö i Blekinge skärgård. Först sent under hösten kom de första sälskadorna. Under de senaste 11 dragningarna har fisk varit sönderbiten vid tillfällen men ännu inga skador på redskapen. I genomsnitt har en tredjedel av den kommersiella fångsten i burarna varit sönderbiten eller stressad till döds under sälbesöken Sälskadad fångst från dragningar i december samt januari 9. Mindre pushup-fällor som ett sälsäkert alternativ i fiske efter gös Sedan 5 har fiskare i Östergötland använt en mindre variant av pushup-fälla i fisket efter gös. Redskapet har visat sig vara ett potentiellt alternativ till nätfiske i områden med sälproblem. INTRODUKTION Syftet med den mindre pushup-fällan (liten PU) är att ta fram ett sälsäkert redskap där fisket kan anpassas till olika fångstarter och fiskeplatser. Det traditionella gösfisket med nät längs ostkusten är under stor del av året omöjligt att bedriva på grund av att det är utsatt för kraftiga sälskador. Med det nya redskapet är det däremot möjligt att skydda och bevara fångsten. Den mindre pushup-fällan innebär även en arbetsbesparing jämfört med nätfiske eftersom man inte är lika bunden till att vittja redskapet med korta tidsintervaller för att bibehålla en hög fångstkvalitet. Fiske med nät kräver visserligen förhållandevis små ekonomiska investeringar men det fordrar ofta både mer tid och mer resurser, t.ex. i form av bränsleåtgång. Till skillnad från de mer ursprungliga pushup-fällorna (stor PU) är detta redskap mindre, både fällan och fiskhuset. Detta för att erhålla ett mer lätthanterligt och flexibelt redskap och för att kunna fiska på olika lokaler och djup. RESULTAT Den mindre pushup-fällan har använts i gösfisket sedan 5 i trakterna kring Bråviken, Östergötland. Fiskarena har journalfört sina fångster, bifångster och sälstörningar samt har även bedrivit parallellt fiske med nät och stor PU. Totalt fem fiskare har medverkat i provfiskena, varav två i mycket liten utsträckning. Såväl antal vittjningstillfällen som antal fiskedygn har varierat mellan åren, i synnerhet i fisket med stor PU (tab. 1). Tabell 1. Antal vittjningstillfällen och antal fiskedygn (ansträngning) i provfisket efter gös med pushup-fällor och nät i Östergötland 5-. Totalt antal vittjningstillfällen Total ansträngning (dygn) Liten PU Stor PU Gösnät Liten PU Stor PU Gösnät 5 3 31 7 15 13 7 33 7 17 37 7 5 35 11 11 35 7 1 71 1 57 71 3
Resultaten nedan baseras på journalföringen från de två fiskare (#1 och #) som fiskat med den mindre pushupfällan i störst omfattning. kg gös*(1m nät) -1 *(dygn) -1 CPUE gösnät (#1) 3 1 5 7 kg gös*dygn -1 1 CPUE liten & stor pushup-fälla (#1) Stor PU Liten PU 5 7 kg gös*(1m nät) -1 *(dygn) -1 CPUE gösnät (#) 3 1 5 7 kg gös*dygn-1 1 CPUE liten pushup-fälla (#) 5 7 Figur 1. Genomsnittlig fångsteffektivitet hos fiskare #1 och # för gösnät (kg gös per 1m nät och dygn), den mindre pushup-fällan och den stora pushup-fällan (kg gös per dygn) i gösfisket i Östergötland mellan 5 och. Felstaplarna visar standard error. Fångsteffektiviteten varierar mellan fiskare och år (fig. 1) vilket till stor del förmodligen beror på variationer i fiskförekomst mellan olika platser. Även om sälstörningar noterats i fisket med de mindre pushup-fällorna så är detta fiske inte alls drabbat i den utsträckning som nätfisket är (fig. ). Fisketillfällen med sälstörning 1% 75% 5% 5% Gösnät Liten PU % 5 7 Figur. Andel av fisketillfällena med rapporterade sälstörningar (sälskador på fångst eller redskap eller observation av säl i närheten av redskapet) i fiske med gösnät och mindre pushup-fälla i Östergötland mellan 5 och.
5 Förutom gös fångas stora mängder braxen i redskapet vilket kan vara ett problem vid vittjningen av redskapet. Andra arter som fångats i större utsträckning är gädda och abborre. I och med högre vattentemperaturer under sommaren ökar påväxten på redskapet vilket har en negativ inverkan på fångsteffektiviteten. Det är viktigt att redskapet har en tät kontakt med botten som hindrar uppkomsten av flyktvägar, framför allt vid ojämn botten. RESULTAT FRÅN FINLAND I Finland har mer omfattande försök pågått sedan i Skärgårdshavet och Bottenhavet. Förutom gös har man även provfiskat med abborre, sik och strömming som målarter. Resultaten från Finland visar också att den mindre pushup-fällan har potential. I gösfisket i Skärgårdshavet varierade fångsterna i de två effektivaste pushup-fällorna mellan,3 och 1, kg/dygn (medianvärden för de olika fångstsäsongerna). Om man istället slår ihop samtliga pushup-fällor som använts i Skärgårdshavet varierade de säsongsmässiga medianfångsterna mellan,3 och, kg/dygn för gös, och mellan,3 och, kg/dygn för abborre. Fångstsäsongens längd var i medeltal 15 dygn och arbetsinsatsen varierar mellan 5 och 1 timmar per år, ca - minuter per fångstdygn vilket är klart lägre än i nätfisket. FORTSÄTTNING De svenska försöken med den nya mindre pushup-fällan är i dagsläget begränsade till ett fåtal gösfiskare i Östergötland. Fångstförhållandena varierar såväl geografiskt som tidsmässigt och det vore lämpligt att få ut detta redskap även i andra områden samt i andra fisken, t.ex. abborre, för att fortsätta utvecklingen av redskapet. Det skulle även behövas en gemensam svensk-finsk uppföljning av de båda ländernas undersökningar av och utvecklingsarbeten med redskapet. Områdesskrämmor Under hösten genomfördes ett försök i Norafjärden där områdesskrämmor kombinerades med eliminering av problemsälar, sådana sälar som av stark motivation eller gammal vana går in i fjärden och vittjar fiskeredskap. Sälskrämmor är utsatta i fjärdens inlopp, fångsten skedde i de centrala delarna. Figur 1. Försök med sälskrämmor i Norafjärden, * betecknar positionen för sälskrämmorna (AHD) i fjärdens inlopp, sälfångsten skedde i området A-B. Försöket föll väl ut. Jämfört med föregående år (utan eliminering av problemsälar) halverades andelen sälstörda nätmeter (från 7% till 33%) och fördubblades den landade fångsten (från, till 5, kg/1m nät) i journalförda fisken. Antalet sälar som eliminerades var totalt 5, en togs i ett försök med sälnät, två togs i ett sälfångande pushup-fiskhus och två bifångades i nät av en yrkesfiskare. 5
1 1,9 1% 1 9,5 % F/a kg / 1m nät,3,1 % % F/a 7 (jämförelse) F/a (försök) % sälstörda nätmeter 7 % sälstörda nätmeter 1, 1,9,7,,1 39 1 3 5 % % Vecka Avlivade sälar () Figur 1. Fångst av siklöja i Norafjärden (kg per 1 m nät) och andel sälstörda nätmeter (%) för år 7 (utan sälreducering) och (med sälreducering). Resultatet tolkas som att det i områden med fördelaktiga geografiska förhållanden är möjligt att reducera sälstörningarna i yrkesfisket till en hanterbar nivå. Möjligheterna att uppnå en varaktig effekt bedöms som goda. Detta förutsätter att sälskrämmor placeras i ett trångt och helst grunt inlopp till en fjärd så att bara få sälar går in och att antalet sedan reduceras ytterligare genom jakt/fångst. En sådan verksamhet förutsätter god planering, tillgång till sälfångande redskap och en koncentrerad arbetsinsats. En upprepning av försöket planeras till hösten 9, då säkerställs resultaten, finslipas metoderna och överlämnas verksamheten till lokala yrkesfiskare och andra intressenter. Områdesskrämmorna vid Händelöp och Gudingen har varit igång under året. Driftstörningar och andra störningar har gjort att sälar inte helt hållits borta från respektive område. Skyddsverkan vid de aktuella redskapen (ålbottengarn, sikfälla) har dock enligt respektive fiskare varit god, sälskadorna har i stort uteblivit och fångsterna varit bra. Försök med mobil sälskrämma (AHD) Bakgrund De första försöken med mobila sälskrämmor utfördes år 1 under trålfiske efter strömming och senare också i skötfiske (nät). Den tillgängliga tekniken var då omogen och resultaten var mestadels svaga. Klart stod dock att skyddsverkan var begränsad i tid och rum. Försöken har därefter gått på sparlåga under några år. Tekniska förbättringar av skrämmorna har efter hand genomförts och försöken återupptagits. En särskild noggrannhet har också iakttagits vid engagemang och instruering av deltagande fiskare eftersom själva användandet är kritiskt. Målet med de återupptagna försöken har varit att slutligt kunna fastställa om, och i så fall hur, mobila sälskrämmor kan användas som effektiv sälskyddsmetod i fisket. Det viktigaste försöket under utfördes i Bottenviken nära Pålänge under siklöjefiske med skötar. Området är sedan gammalt känt för ett bra siklöjefiske. Fiske med fasta redskap (ryssjor) efter siklöja har skett i inre vatten åtminstone sedan 19-talet. Ett omfattande fiske med skötar från små och större båtar har funnits länge. För 5- år sedan började sporadiska sälstörningar uppträda i fisket. De har sedan ökat, för att intensifierats ytterligare under de senaste 3 åren. Som en effekt av detta har fiskets metoder också förändrats. Ryssjefisket har i stort upphört och de som fiskat med skötar har börjat sprida sina redskap över stora områden längre ut från fastlandet för att åtminstone några redskap ska ha chans att undgå sälbesök. Fångsterna har trots detta minskat starkt och fisket kan ses som direkt hotat. Trålfisket har hittills påverkats mindre av sälstörningar. Material och Metoder Den mobila sälskrämma som användes under försöket (LofiTech Fish Guard) är, jämfört med standardmodellen, något modifierad när det gäller pulsmönster (ökad slumpmässighet i signalerna). Skrämmorna har inför årets försök dessutom blivit försedda med ett yttre system för stabiliserad matningsspänning (13,V) och en
7 batterivakt (slår ifrån vid svagt batteri). Åtgärderna har vidtagits för att hindra att alltför svaga och potentiellt lockande signaler avges ( vällingklocka ). Drifttiden med batterivakten inkopplad uppmättes före försöket till 1 timmar. Den anlitade journalförande yrkesfiskaren fick noggranna instruktioner. Dessa innebar att skrämman endast skulle användas i inre vikar med fördelaktig topografi (begränsade vattenvolymer, branta stränder, hård botten) så att ljudnivån skulle hållas uppe (reflexioner). Skötarna skulle också koncentreras i rummet och endast sättas ut i direkt närhet av skrämman (största avstånd 1m). På eget initiativ placerade fiskaren skrämman (batteripack och elektronik) i en liten jolle som ankrades på platsen. Vanligen lämnas skrämman annars flytande i sin vattentäta box (Pelikan). För jämförelser av fångster och sälstörningar användes förutom data från också befintliga data från samma fiskare för året innan då ingen sälskrämma användes. Dessutom användes fiskedata för de bägge åren från en annan fiskare som varit aktiv i ungefär samma område. Denne använde inte sälskrämma något av åren. Resultat Fiske skedde under veckor ; inalles 3 fiskedagar med sälskrämma och 3 dagar utan. För 7 då ingen sälskrämma användes var antalet fiskedagar (Tabell 1). Som jämförelse har data från en fiskande utom försöket lagts in. Tabell 1. Fiskeansträngning och fångster i journalförde provfisken vid test av sälskrämma i siklöjefiske. Nätinsats Fångst kg/1 m nät Grupp meter % störda siklöja strömming gers Anm 7 försök utan AHD 19 15 39% 1,7,7,7 försök utan AHD 1 3 3% 9,1,, tre dagars fiske försök med AHD 13 15% 13,,,1 Summa 1 7 17% 15, 3,9,1 7 extern utan AHD 7 % 1,, - extern utan AHD 7 3 13% 1,5 1, - Fångsten per ansträngning var jämförbar för 7 och. Andelen sälstörda nät var högre under 7 då ingen sälskrämma användes än då en sådan var i drift största delen av tiden. Under 7 skedde fisket under en relativt lång period, 9 veckor, meden fisket under skedde under en kortare period, veckor. Sett över säsongen var fångsterna under 7 koncentrerade till början och slutet av fiskeperioden, medan fångsterna under var något jämnare fördelade över tid. % 7% % Kg/1 m nät 5% % 3% % F/a 7 F/a % skad nät 7 % skad nät % 1% 35 3 37 3 39 1 3 Vecka % 7
Diskussion Det är problematiskt att göra direkta jämförelser mellan år 7 (utan skrämma) och (med skrämma) med tanke på mellanårsvariationer (e.g. väder och årsklasstyrka) och att sälproblemen ökar snabbt för varje år. Den anlitade yrkesfiskaren har i intervjuer framhållit att minskandet av andelen sälstörda nät och bibehållandet av fångstnivån mellan de bägge åren i sig var en stor framgång och väl värd merarbetet. Fiskaren hävdar att andra fiskare i området haft extrema sälstörningar och fått ett minskande utbyte av sitt fiske medan han själv klarat sig bra. Slutresultatet av fisket (mängden insamlad rom) var också jämförbar mellan åren. Fångstdata för de bägge åren som ställts till förfogande av en annan fiskande (utan sälskrämma något av åren) indikerar en ökning av sälstörningarna och en viss minskning av fångsterna. Som jämförelse kan också nämnas att fångsten per ansträngning i trålfisket efter siklöja minskat med 3 %. De enstaka dagar (3) under då sälskrämma inte användes (tekniska problem) var fångsten högre än under dagar med sälskrämma. De aktuella dagarna inföll V 3, och. En anledning till den högre fångsten kan vara att två av de tre dagarna inföll i början respektive slutet av fiskeperioden, då fångsterna oftast är som störst. Flera orsaker anges till detta bland fiskare väl kända fenomen. Några anger det som en effekt av vanliga väderförhållanden medan andra hänför det till siklöjans lekbeteende. Sälskrämmornas avskräckande verkan har påverkats negativt av tekniska orsaker. Det batteri som driver skrämman är dimensionerat för fiske under en ljusare tid under året med en tid mellan läggning och upptagning av näten på maximalt 1 timmar. I det här försöket blev tiden mellan läggning och upptagning av näten betydligt längre, från 9,5 till 13,5 timmar. Batterikapaciteten blev dessutom nedsatt av den låga lufttemperaturen under försöket. Tillsammans gjorde detta att skrämman som regel hade slagit ifrån innan näten lyftes. Även om batterivakten förhindrade att svaga (potentiellt lockande) signaler gick ut så var näten sårbara under den tysta perioden. Fiskaren observerade flera gånger sälar dyka upp vid redskapen efter det att skrämman tystnat, särskilt vid tillfällen med stor fångst då en del av näten lämnades på platsen för att tas upp senare. Skrämmornas avskräckande verkan kan ha ökats något av att en båt lämnades på platsen för fisket; tidigare erfarenheter talar för att varje för sälen störande faktor förbättrar resultatet när det gäller skyddsverkan. Något slutgiltigt svar på grundfrågan om mobila sälskrämmor är eller kan bli ett effektivt verktyg som sälskydd för nätfiske erhölls inte under året, men de tekniska uppgraderingarna har fungerat som avsett, värdefulla data har samlats in och deltagande yrkesfiskare har gett positiva omdömen. Försöken bör fortsättas under 9. Övrigt Nummer två av projektets tre sälskrämmor hölls i beredskap för att användas vid problem i makrillfiske på västkusten. Detta fiske har dock inte problem varje år och skrämman kom inte att användas där. Under hösten lånades den i stället ut till en yrkesfiskare i Stockholms skärgård för användning i hans strömmingsfiske med skötar. Sälproblemen upphörde dock innan skrämman satts i drift och skrämman är kvar där i beredskap. Sälskrämma nummer tre användes under hösten som skrämanordning i ett försök med sälfångande nät i områdesförsöket med sälskrämmor i Norafjärden. Efter detta lånades skrämman ut till en lokal yrkesfiskare för tester i sikfisket. Detta skedde så pass sent på året att några användbara data inte hann genererats innan fisket avslutades för säsongen. Planen är att den skrämman ska sättas in i vårfisket med siknät och strömmingsskötar på platsen. Nästa fiskesäsong Den anlitade fiskaren i Bottenviken vill fortsätta försök med mobil sälskrämma under 9. Först då under våren i sikfisket och senare till hösten åter i siklöjefisket. Under vårens sikfiske blir drifttiderna relativt korta, men till höstens siklöjefiske behöver större batterikapacitet kopplas in. Då ska ett befintligt externt batteri (RunX GiV, djupurladdande 15Ah) placeras i jollen och kopplas så det laddar det interna mindre batteriet i skrämman. Detta kommer att ge en drifttid på upp till två dygn. De andra två skrämmorna ska preliminärt finnas kvar i beredskap för makrill respektive strömmingsfiske. En detaljplan för de mobila skrämmorna görs upp under våren. Ny generations sälskrämma En upphandling av en sälskrämma (två enheter) som använder modernare teknik än de hittills använda har genomförts. Tre anbud kom in, ett företag från Skottland som tillverkar sälskrämmor för kasseodlingar i havet fick uppdraget. Utvecklingsarbetet pågår och leverans är planerad till våren 9.
9 Journalföring En genomgång har gjorts av sälskador rapporterade i loggboken under 7. Underlaget har legat till grund för förändringar i fördelningen av sälskadeersättningar från Naturvårdsverket till länsstyrelser. Information Vetenskapliga artiklar, avhandlingar och rapporter Hemmingsson, M., Fjälling, A. & Lunneryd, S.-G.,. The pontoon trap: Description and function of a sealsafe trap-net. Fisheries Research. 93:357-359. Shapiro, A. D., J. Tougaard, P. B. Jørgensen, L. A. Kyhn, J. D. Balle, C. Bernardez, A. Fjälling, J. Karlsen and M. Wahlberg.. Transmission loss patterns from acoustic harassment and deterrent devices do not always follow geometrical spreading predictions. Mar. Mam. Sci. 5(1):53-7. Föredrag 1 st (Fiskarförbund, universitet, gymnasieklasser etc). Följande konferenser och ICES möten har personalen deltaget och spridit relevant information men kostnaderna har belastat andra verksamheter inom Fiskeriverket Konferenser The grey seal fishermen competition in the Baltic Sea The Role of Marine Mammals in the 1th Century. NAFO & ICES. 9 September 1 October. Dartmouth, NS, Canada. ICES.. Report of the Study Group for Bycatch of Protected Species (SGBYC), 9 31 January, ICES, Copenhagen, Denmark. ICES CM /ACOM:. pp. ICES.. Report of the Study Group on Fisheries Optical Technologies (SGFOT), 1-15 June, Bergen, Norway. ICES CM /FTC:5. 1 pp. ICES.. Report of the Study Group on the Development of Fish Pots for Commercial Fisheries and Survey Purposes (SGPOT), 19 April, Tórshavn, Faroe Islands. ICES CM /FTC:1. pp. 9