INTEGRERAD DAGVATTENHANTERING I URBAN MILJÖ, INTERNATIONELLA ERFARENHETER AV RAINGARDENS OCH ÅTERANVÄNDNING:

Relevanta dokument
Vad är ett biofilter för dagvatten? Biofilter för dagvattenbehandling O 2

FÖRORENINGSANALYS TYRESÖ

Vatten Avlopp Kretslopp

Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter

UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

Provtagning i vatten. Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU

Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Dagvattenhantering i Stockholm

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Dagvattenhantering. Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet

Förteckning över ackrediterade metoder vid kemiska analyslaboratoriet English version further down in this document

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm Novamark AB

PM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar

PM dammdimensionering Alsike idrottspark

Jakobslund Stormtacberäkning

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

BEKRÄFTELSE SS

Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Vem är vi. Ca anlägningar installerat i Danmark, 475 i Sverige och 5000 runt om i världen

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

PM Dagvattenföroreningar

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Kunskapsöversikt Föroreningar dagvatten. Alexandra Andersson-Wikström, Heléne Österlund, Jiri Marsalek och Maria Viklander VA-teknik

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök -

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INGELSTAD

Avskiljningsförmåga hos dagvattendammar i relation till dammvolym, bräddflöde och inkommande föroreningshalt

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

1. Dagvattenutredning Havstornet kv.6 Ångsågen

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Dagvattenanläggningars långtidsfunktion. Godecke Blecken Forskarassistent Stadens Vatten/VA teknik Luleå Tekniska Universitet

Dagvattenutredning. 1 Bakgrund. Granskad : Johan A Engström och Per J Axelsson

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

1. Hur löses problematiken med mikroplaster i urban miljö? Är frågan relevant för din organisation och arbetar ni med frågan idag?

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

KV. BROCCOLIN. Komplettering till dagvattenutredning. Rapport

Dagvattenutredning. Farsta Hammarö

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Fredriksdalsgatan PM- Föroreningar i Dagvatten

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Dagvatten en komplex blandning

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

Content of presentation. Long-term effects, maintenance and costs for wastewater treatment wetlands in Sweden. Alhagen - Nynäshamn

Effekter av fjärrvärmevatten på aktivslam

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

H+ Helsingborg. Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren. Uthålliga kommuner i Skåne juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Dagvattenutredning. Filmen, Bandhagen

Ronnie Ljungh Göteborgs Stad

Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

OLIVIN SOM MILJÖMINERAL. Göteborg Steinar Slagnes FoU-sjef Sibelco Nordic. Torbjörn Lejdahl Miljöchef Sibelco Nordic

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

FÖRORENINGSBERÄKNINGAR TELEGRAFEN OCH VAKTBERGET

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Regnbäddar i framtidens vattenresurs förvaltning. Figur. Tengbomgruppen AB Kent Fridell, Tengbom Malmö Biofiltersystem

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Hållbar dagvattenhantering

Transkript:

INTEGRERAD DAGVATTENHANTERING I URBAN MILJÖ, INTERNATIONELLA ERFARENHETER AV RAINGARDENS OCH ÅTERANVÄNDNING: FÅR VI VAD VI BETALAT FÖR? Olof Jonasson aka Jay Jonasson aka Jerker Jonasson Doktorand, University of Technology Sydney (UTS) Fd kommunalanställd och partner, CRC Water Sensitive Cities, Monash University

VATTEN I VÄRLDEN SVERIGE AUSTRALIEN 2017-10-30 2

Skillnader finns Likheterna är fler! Rening fungerar på samma sätt Typ Raingardens mycket populärt! Återanvändning av dagvatten (var) populärt! Många erfarenheter. Tekniskt Icketekniskt 2017-10-30 3

RAINGARDENS Väldigt mångsidiga, enkla att modifiera och anpassa 1. Renar dagvatten 2. Bidrar till landskapsutformning (utsmyckning) 3. Bidrar till biologisk mångfald i urban miljö 4. Kan minska effekten av urban heat island effect 5. Andra positiva effekter (fritt val) 2017-10-30 4

RAINGARDENS (BIORETENTION) FÖR EN INGENJÖR Teknisk reningslösning 1. Smutsigt vatten in 2. Rent vatten ut. Kanske lite mindre 2017-10-30 5

RAINGARDENS (BIORETENTION) FÖR EN INGENJÖR

Raingardens bioretention system TYPISKT TVÄRSNITT Standard stormwater bioretention profile, no submerged zone.

Raingardens bioretention system SUBMERGED ZONE- BIORETENTION Standard stormwater bioretention profile, no submerged zone. Standard stormwater bioretention profile with submerged zone.

RAINGARDENS MER ALLMÄNT VILKEN FUNKTION VILL MAN HA? 2017-10-30 9

RAINGARDENS I AUSTRALIEN Melbourne > 10,000 raingardens Sydney, ingen har räknat. Enklare att möta krav (modellerat) % renat, inte mängd (eller halt) Riktlinjer <2003, filtermaterial 2006 2017-10-30 10

Blue-green cities - Water sensitive urban design Raingardens bioretention systems

Blue-green cities - Water sensitive urban design Raingardens bioretention systems Rening ofta lägre än förväntat. Eller värre.

REKOMMENDERAD JORD SANDIG LERJORD WATER IN WATER OUT

Blue-green cities - Water sensitive urban design Raingardens bioretention systems Skillnader mellan lab och fält?

Rapporterade resultat lab studier (koncentration)

Rapporterade resultat fält studier (konc. and mängd)

Vad är skillnaden? Vad menas med ett planterat system? Densitet inte alltid angiven Utredning av 20 bioretention systems i Sydney

Planterings densitet

Utredning av jord 8 system i Sydney, mellan 2-6 år gamla Väldigt få, eller inga, rötter under 20-200mm

Utredning av jord Sandig lerjord + ingen vegetation = läckage

Skillnader i föroreningskoncentration? Lättare att rena ett skitigt vatten Reningseffekten minskar, eller upphör, när koncentrationen närmar sig C*

COMENARRA OVAL 2017-10-30 22

COMENARRA OVAL 2008 2009 2017-10-30 23

COMENARRA OVAL 2011 2017 2017-10-30 24

COMENARRA OVAL - RENING 2013-01-29 17/07/2013 11/11/2013 17/02/2014 In Ut In Ut In Ut In Ut Suspended Solids (SS) mg/l 38 9 252 <5 90 6 137 7 Turbidity NTU 9,9 16,6 84,9 10,1 12,9 17 14,5 18,3 D Cadmium mg/l <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 D Chromium mg/l <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 D Copper mg/l 0,005 0,005 0,008 0,005 0,02 0,008 0,016 0,01 D Nickel mg/l <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 D Lead mg/l <0,001 <0,001 0,001 <0,001 0,003 <0,001 0,003 <0,001 D Zinc mg/l 0,029 <0,005 0,021 0,008 0,071 0,019 0,055 0,011 T Cadmium mg/l <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 0,0001 <0,0001 T Chromium mg/l 0,001 <0,001 0,004 <0,001 <0,001 <0,001 0,002 <0,001 T Copper mg/l 0,011 0,006 0,045 0,006 0,027 0,01 0,051 0,012 T Nickel mg/l 0,001 <0,001 0,004 <0,001 <0,001 <0,001 0,004 0,001 T Lead mg/l 0,003 <0,001 0,025 <0,001 0,006 <0,001 0,025 0,002 T Zinc mg/l 0,051 0,007 0,16 0,01 0,086 0,02 0,223 0,019 Ammonia as N mg/l <0,01 0,06 0,01 0,14 <0,05 0,04 <0,01 <0,01 Nitrate as N mg/l 0,16 1,35 0,16 1,97 <0,01 1,45 <0,01 2,02 Total Nitrogen as N mg/l 0,7 2,6 1,7 3 1,1 2 0,6 2,7 Total Phosphorus as P mg/l 0,07 0,09 0,24 0,05 0,1 0,07 0,08 0,05 Reactive Phosphorus as P mg/l 0,02 0,03 <0,01 0,02 0,03 0,03 <0,01 0,02

COMENARRA OVAL - RENING Medel in Medel ut Medel avskiljning Suspended Solids (SS) mg/l 129,25 7,333333 94% Turbidity NTU 30,55 15,5 49% D Cadmium mg/l 0 0 NA D Chromium mg/l 0 0 NA D Copper mg/l 0,01225 0,007 43% D Nickel mg/l 0 0 NA D Lead mg/l 0,002333 UDL HÖG! D Zinc mg/l 0,044 0,012667 71% T Cadmium mg/l 0,0001 UDL HÖG! T Chromium mg/l 0,002333 UDL HÖG! T Copper mg/l 0,0335 0,0085 75% T Nickel mg/l 0,003 0,001 67% T Lead mg/l 0,01475 0,002 86% T Zinc mg/l 0,13 0,014 89% Ammonia as N mg/l 0,01 0,08-700% Nitrate as N mg/l 0,16 1,6975-961% Total Nitrogen as N mg/l 1,025 2,575-151% Total Phosphorus as P mg/l 0,1225 0,065 47% Reactive Phosphorus as P mg/l 0,025 0,025 0%

COMENARRA OVAL - RENING Villaområde Parkering Medel in Stormtac Stormtac Suspended Solids (SS) mg/l 129,25 45 140 T Cadmium mg/l 0,0001 0,0005 0,00045 T Chromium mg/l 0,00233 0,004 0,015 T Copper mg/l 0,0335 0,02 0,04 T Nickel mg/l 0,003 0,006 0,004 T Lead mg/l 0,01475 0,01 0,03 T Zinc mg/l 0,13 0,08 0,14 Total Nitrogen as N mg/l 1,025 1,4 1,1 Total Phosphorus as P mg/l 0,1225 0,2 0,1

Blå-grön, men funkar det? Laboratorium etablerade innan växter utsätts för föroreningar. Fält pluggplantor eller frö, utsatta för föroreningar från dag 1 Mycket föroreningar blir det.

Utredning av 5 bioretention systems Föroreningsansamling på olika filterdjup Okulär inspektion av plantors hälsa Förekomst av rötter i jord

Utredning av 5 bioretention systems Belinda 3 Top 2 cm Zink 2-7cm 25-30cm 46-51cm Nickel Mercury Lead Copper Chromium Cadmium Arsenic 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 mg/kg

Utredning av 5 bioretention systems Lyne 2 Top 2 cm Zink 2-7cm 30-35cm 50-55cm Nickel Mercury Lead Copper Chromium Cadmium Arsenic 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 mg/kg

Utredning av 5 bioretention systems Duneba 2 Top 2 cm Zink Top 10 cm Middle 10cm Bottom 10cm Nickel Mercury Lead Copper Chromium Cadmium Arsenic 0 20 40 60 80 100 120 mg/kg

Utredning av 5 bioretention systems Belinda 2 Top 1 cm 1-6cm Total Nitrogen 25-30cm Total Phosphorus 48-53cm 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 mg/kg

Utredning av 5 bioretention systems Lyne 2 Top 2 cm 2-7cm Total Nitrogen 30-35cm Total Phosphorus 50-55cm 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 6000 mg/kg

Utredning av 5 bioretention systems Duneba 2 Top 2 cm Top 10 cm Total Nitrogen Middle 10cm Total Phosphorus Bottom 10cm 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 mg/kg

Utredning av 5 bioretention systems Belinda 2 Top 1 cm 1-6cm N as NO3 25-30cm PO4 (Olsen) 48-53cm 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 mg/kg

Summering Varierande funktion Design risk hantering Design för lokala förutsättningar och mål

Summering Sandbaserat filtermaterial är att föredra Robust renar under de flesta förutsättningar Fashion vs. function Inte en eller den andra!

SYNERGIEFFEKTER MULTIPLE OBJECTIVES VS. 2017-10-30 39

SYNERGIEFFEKTER MULTIPLE OBJECTIVES VS. 2017-10-30 40

SVU - STORMWATER VICTIMS UNIT 2017-10-30 41

SVU - STORMWATER VICTIMS UNIT RECIPIENTEN 2017-10-30 42

Raingardens

Raingardens

Raingardens

KOOLOONA CR RAINGARDEN 2008

KOOLOONA CR RAINGARDEN 2009 2010

KOOLOONA CR RAINGARDEN 2011 2012

ALLAN SMALL 2010

ALLAN SMALL 2010

ALLAN SMALL 2011 2014

ALLAN SMALL 2017

FICK KOMMUNERNA VAD DOM BETALAT FÖR? Metaller JA Fosfor NJA Kväve NEJ Sediment Efter många år. Kanske

VATTENÅTERANVÄNDNING Torka 1995-2012 Sydney 280 vatten-återanvändningssystem 151 dagvattenåteranvändningssystem 99 spillvatten 21 sewer mining 168 för urban konstbevattning

Case studies 3 dagvattenåteranvändning - dagvattenskörd 2 sewer mining Energianvändning jämfört med dricksvatten

Case study 1. Turramurra dagvattenskörd Figure 1. Process Flow Chart, Turramurra stormwater harvesting system 2,000kL per år Inget extra underhåll Ingen extra energianvändning

Case study 2. Greenway Park, Hornsby NSW Stormwater line GPT Pump Sump Main stormwater storage 4x110kL UV disinfection Irrigation header Irrigation of sportsfield Figure 2. Process 5,000kL Flow Chart, per Cherrybrook år stormwater harvesting system 0.33kWh/kL energianvändning $7,380 per år driftskostnad

Case study 3, Roseville Chase Oval, Roseville, NSW Water is pumped from the creek to the golf course dam Water is pumped from the dam to the storage tank Mains water top- Figure 3. Process 2,400kL Flow Chart, per år Roseville Chase Oval stormwater harvesting system 0.18kWh/kL energianvändning $2,600 per år driftskostnad Energy offset scheme solpaneler

Case study 4. Gordon golf course sewer mining, Gordon NSW 63,800kL per år, 55% av kapacitet 1.16kWh/kL energianvändning $100,000 per år driftskostnad

Case study 5. Office tower, Sydney CBD 12,250kL per år, 67% av kapacitet 6.17kWh/kL energianvändning $128,000 per år driftskostnad

Summering Per kl energianvändning Per kl kostnad Besparing eller kostnad (-) för ägare per år Case study 1 0.00kWh $0.00 $4,340 Case study 2 0.33kWh $1.48 $3,470 Case study 3 0.18kWh $1.08 $2,608 Case study 4 1.16kWh $1.56 $38,597 Case study 5 6.17kWh $10.45 -$101,344* Conventional water supply: 0.56kWh $2.17 Desalinated water supply: 3.64kWh $2.17 *) Exklusive eventuell inkomst från rening av spillvatten

Varför gör man detta? Bevattning security of supply, kostnaden inte största skälet Kontorsbyggnad Green Start rating Bättre hyresgäster högre hyra Högre miljöcert. extra våningsplan

FICK ÄGARNA VAD DOM BETALAT FÖR? Security of supply - JA Kostnadseffektivt - NJA Miljövinst Ibland. Kanske.

Tack! olof.jonasson@tyrens.se