FÖRORD Översikt 2015 beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i översikterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna. På lokal nivå är det viktigt att informera såväl säkerhetsaktörer som invånare och förtroendevalda om översikterna. För att lyfta fram olycksöversikterna i den lokala debatten: Rapporternas innehåll och effekter på regionens säkerhetsarbete behandlas i lokala arbetsgrupper inom säkerhetsplaneringen. Ett tema för den säkerhetsutbildning som ordnas i regionen väljs olycksfallen. Informationen på det lokala planet kan innehålla till exempel: Koppling av översikten till lokala aktörers webbsidor Meddelande i lokaltidningarna med en beskrivning av olyckssituationen i den egna kommunen eller den egna regionen Meddelande i organisationernas interna informationsforum och tidning och på organisationens webbsidor Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: markus.gronfors@thl.fi I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.thl.fi/tapaturmat. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2
INNEHÅLL FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 3 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA... 6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET... 8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING... 10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 23 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR... 31 3
1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4
2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2013 dog 2 548 finländare i olyckor: 1660 män och 888 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1988 2013, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbtjänsten som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.thl.fi/tapaturmat. 5
3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 1. Dödsfall Olycksfall som tas upp i översikten Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6
Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2015 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 2. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2015) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2013), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 23% 3% 6% 6% 36% 12% 12% 3% 440 711 Esbo 23% 3% 7% 7% 37% 11% 10% 3% 258 788 Hangö 17% 2% 4% 4% 30% 16% 21% 5% 9 188 Ingå 22% 2% 3% 3% 35% 15% 15% 5% 5 550 Högfors 20% 2% 4% 5% 32% 16% 15% 6% 9 096 Grankulla 23% 4% 6% 3% 32% 12% 15% 5% 9 006 Kyrkslätt 27% 2% 4% 4% 37% 13% 10% 2% 37 733 Lojo 22% 2% 5% 4% 33% 14% 15% 4% 47 610 Raseborg 19% 2% 5% 5% 31% 14% 17% 6% 28 762 Sjundeå 26% 2% 3% 3% 38% 14% 11% 3% 6 176 Vichtis 25% 3% 4% 5% 36% 14% 11% 3% 28 802 2 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 7
4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 3 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2004 2013 enligt ålder och kön 4 5 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 <5 9 <5 9 13 Trafik, motofordon 16 8 16 11 57 17 20 9 Fall <5 <5 <5 <5 66 68 175 338 Drunkning 6 <5 <5 <5 20 22 17 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 11 13 21 9 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 13 18 11 5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 13 8 <5 11 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 5 107 71 37 <5 Övriga förgiftningar 6 <5 <5 12 16 81 22 21 <5 Annan olycka 11 <5 <5 <5 40 30 33 18 Totalt 40 20 40 420 270 350 410 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 31 12 40 - Trafik, motofordon 122 32 150-27% Fall 369 284 650 - Drunkning 49 20 70-28% Kvävning 32 24 60 - Eldsvåda 40 12 50 - Förfrysning 25 11 40 - Alkoholförgiftning 160 64 220-36% Övriga förgiftningar 9 112 46 160-31% Annan olycka 107 33 140 - Totalt 1 050 540 1 590-19% 3 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 4 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 5 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 6 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 8
Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 7 2013, %. Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2004 2013, N. 7 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9
5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2004 2013, i tusen dagar. 10
Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 371 20 87 54 445 176 151 30 1 330 Trafik, motorfordon 612 176 316 245 945 251 177 52 2 770 Fall 2 297 318 803 836 6 084 3 021 3 484 2 131 18 970 Drunkning 5 <5 <5 <5 9 <5 6 <5 30 Kvävning 92 <5 <5 6 21 8 5 <5 140 Eldsvåda 16 11 23 <5 59 28 16 <5 160 Förfrysning <5 <5 6 <5 22 6 5 <5 40 Förgiftning (orsakad av annat 102 5 12 12 51 23 18 10 230 än alkohol) Alkoholförgiftning 136 <5 <5 <5 9 <5 <5 <5 160 Annan olycka 1 565 426 941 791 4 797 2 074 1 729 2 254 14 580 Totalt 5 200 960 2 200 1 950 12 440 5 590 5 600 4 490 38 420 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 163 16 26 24 283 172 171 62 920 Trafik, motorfordon 261 94 100 94 421 137 112 33 1 250 Fall 1 440 151 317 313 3 552 2 696 5 025 6 874 20 370 Drunkning 12 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Kvävning 41 <5 <5 <5 18 7 5 9 80 Eldsvåda 9 <5 <5 <5 25 11 14 6 70 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Förgiftning (orsakad av annat 128 <5 13 5 48 22 31 29 280 än alkohol) Alkoholförgiftning 146 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 160 Annan olycka 972 183 383 381 3 124 1 497 1 887 958 9 390 Totalt 3 180 450 840 820 7 480 4 550 7 250 7 980 32 540 Totalt 8 370 1 410 3 040 2 770 19 930 10 140 12 850 12 460 70 960 11
Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2009 2013. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 49 Esbo 78 Hangö 149 Ingå 224 Högfors 235 Grankulla 257 Kyrkslätt 444 Lojo 710 Raseborg 755 Sjundeå 927 Vichtis 12
Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 288 18 68 42 378 135 113 25 1 060 Trafik, motorfordon 486 135 229 166 669 167 108 32 1 940 Fall 1 951 276 685 734 4 753 2 095 2 022 1 135 13 310 Drunkning 5 <5 <5 <5 9 <5 5 <5 30 Kvävning 83 <5 <5 5 18 7 5 <5 130 Eldsvåda 11 10 13 <5 45 18 12 <5 120 Förfrysning <5 <5 <5 <5 13 6 <5 <5 30 Förgiftning (orsakad av annat 100 <5 12 11 46 23 18 10 220 än alkohol) Alkoholförgiftning 135 <5 <5 <5 9 <5 <5 <5 150 Annan olycka 1 369 378 807 698 3 902 1 526 1 220 565 10 250 Totalt 4 160 780 1 710 1 550 8 800 3 580 3 130 1 570 24 310 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 147 14 22 21 222 143 116 47 730 Trafik, motorfordon 198 79 90 81 329 99 75 27 960 Fall 1 234 135 281 272 2 854 1 941 2 839 3 326 12 570 Drunkning 9 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Kvävning 34 <5 <5 <5 16 7 <5 9 70 Eldsvåda 8 <5 <5 <5 14 10 5 5 40 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning (orsakad av annat 123 <5 11 5 47 22 29 26 270 än alkohol) Alkoholförgiftning 134 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 140 Annan olycka 864 171 298 330 2 567 1 179 1 255 654 7 190 Totalt 2 620 380 680 660 5 560 3 090 3 910 3 690 19 960 Totalt 6 780 1 160 2 390 2 210 14 360 6 660 7 040 5 260 44 270 13
Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 1 351 84 669 206 3 233 1 458 1 608 506 9 120 Trafik, motorfordon 3 143 1 263 2 827 1 930 6 789 3 173 1 898 626 21 650 Fall 3 446 1 134 3 011 3 161 31 433 24 919 53 099 48 295 168 500 Drunkning 20 <5 6 6 18 7 22 <5 80 Kvävning 107 <5 <5 8 52 10 269 5 460 Eldsvåda 77 31 305 27 634 360 234 7 1 680 Förfrysning <5 <5 17 <5 381 48 32 13 490 Förgiftning (orsakad av annat 225 6 66 17 105 54 77 83 630 än alkohol) Alkoholförgiftning 139 <5 <5 <5 17 <5 21 <5 180 Annan olycka 3 066 806 2 004 1 980 14 305 9 877 16 788 97 921 146 750 Totalt 11 570 3 330 8 910 7 340 56 970 39 910 74 050 147 460 349 530 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 353 27 84 51 1 201 1 238 1 651 936 5 540 Trafik, motorfordon 1 077 385 366 446 2 408 1 489 1 613 359 8 140 Fall 2 109 254 568 971 13 036 17 882 77 934 165 180 277 930 Drunkning 168 <5 <5 <5 7 6 5 <5 190 Kvävning 47 <5 <5 <5 24 31 5 61 170 Eldsvåda 13 <5 <5 <5 245 72 506 45 880 Förfrysning 6 <5 <5 <5 6 <5 8 99 120 Förgiftning (orsakad av annat 163 7 54 8 152 44 161 153 740 än alkohol) Alkoholförgiftning 158 <5 <5 <5 24 <5 16 <5 200 Annan olycka 1 449 292 748 839 9 022 8 462 17 576 11 694 50 080 Totalt 5 540 970 1 830 2 320 26 130 29 230 99 480 178 530 344 010 Totalt 17 120 4 290 10 740 9 650 83 090 69 130 173 520 325 990 693 530 14
Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2004 2013, N. Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. 15
Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2004 2013, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2004 2013 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 1 231 667 353 2 251 3 Trafik, motorfordon 1 899 1 239 888 4 026 6 Fall 15 954 12 925 10 463 39 342 55 Drunkning 22 21 6 49 0 Kvävning 193 21 9 223 0 Eldsvåda 78 71 77 226 0 Förfrysning 17 19 20 56 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 351 128 34 513 1 Alkoholförgiftning 287 20 4 311 0 Annan olycka 12 849 6 505 4 608 23 962 34 Totalt 32 881 21 616 16 462 70 959 100 16
Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2013, N. Minst 10 patienter 2013, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.thl.fi/tietokannat/topi Serviceproducent Vårdperioder Vårdperioder Vårddagar / Patienter Vårddagar 50200 - Helsingin yliopistollinen keskussairaala 3 666 3 228 11 976 3.2 40405 - Lohjan sairaanhoitoalue/lohjan sairaala 907 795 3 871 4.2 90124 - Espoon terveyskeskus 930 609 22 367 22.5 60605 - Dextra Munkkivuoren lääkärikeskus 450 428 450 1.0 60611 - Diacor sairaala 414 407 415 1.0 40415 - Västra Nylands sjukvårdsområde/västra Nylands sjukhus 463 396 1 196 2.6 60626 - Sairaala Mehiläinen Helsinki 312 299 313 1.0 90325 - Lohjan keskustan terveysasema 221 199 7 659 31.6 60806 - Omasairaala 194 186 194 1.0 60702 - Suomen Terveystalo/Helsinki 180 175 180 1.0 90738 - Perusturvakuntayhtymä Karviainen/terveydenhuolto 108 98 4 038 33.9 60613 - Invalidisäätiö/Sairaala Orton 109 97 191 1.8 90249 - Kirkkonummen terveyskeskus 96 79 2 706 26.0 60617 - Kaunialan sairaala Oy 215 67 12 584 50.7 90740 - Raaseporin terveyskeskus 86 71 2 482 26.1 60738 - Bulevardin Klinikka Oy 56 54 56 1.0 90141 - Hangon terveyskeskus 57 42 1 491 24.0 90228 - Kauniaisten terveyskeskus 38 33 2 447 53.2 60621 - Validia kuntoutus/käpylän kuntoutuskeskus/synapsia 45 38 1 085 23.1 50290 - Tampereen yliopistollinen sairaala 19 18 39 2.1 50250 - Kuopion yliopistollinen sairaala 13 13 33 2.4 60794 - Sairaala Neo 16 14 16 1.0 40311 - Lapin keskussairaala 12 12 17 1.4 50230 - Turun yliopistollinen keskussairaala 10 10 12 1.2 17
18
Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 2002 2013, %. 19
Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Figur 9. Olycksfallstyper som förde till sjukvården i området 2002 2013, N. 20
Figur 10. Olycksfallstyper som förde till sjukvården i hela landet 2002 2013, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 2002 2013 Icke registerad olyckstyp 5 690 Trafik 7 316 Olycksfall i hemmet 20 422 Idrotts- eller motionsevenemang 5 352 Andra olycksfall i fritiden 18 473 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 2 228 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 3 055 Olycksfall i skola eller på daghem 669 Annan eller icke specificerad olyckstyp 15 477 21
22
6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 8. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 8 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 23
Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden 9 10 11 2009 2013 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 42 540-14% 28 390-10% 388 350 +7% 8.9 1 070-22% Esbo 22 680-18% 15 521-13% 210 055 +12% 9.1 559-26% Hangö 1 250-742 - 13 759-10.6 26-29% Ingå 530-25% 356-18% 3 411-43% 6.4 16 - Högfors 1 230-736 - 10 992-8.8 39 - Grankulla 930-18% 626-11% 11 153-11.7 17-46% Kyrkslätt 3 380-15% 2 416-6% 22 399-14% 6.5 81-25% Lojo 5 430-8% 3 438-5% 56 088 +17% 10.1 141-14% Raseborg 3 510-12% 2 239-7% 30 472-17% 8.5 98 - Sjundeå 570-16% 432-4 120-7.0 12-38% Vichtis 3 040-1 990-25 899-8.3 80-9 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 10 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 11 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24
Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 12 13 14 2009 2013. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Total Hela området 3 170-19% 20 760-7% 1 670-31% 14 200-14% 2 750-36% 42 540-14% Esbo 1 389-39% 10 916-9% 839-42% 8 121-13% 1 419-43% 22 680-18% Hangö 129 +65% 647-53 - 342-15% 81-1 250 - Ingå 44-290 -15% 19 * 150-32% 24-530 -25% Högfors 109 +67% 601-41 - 393-82 - 1 230 - Grankulla 76-463 -17% 23-287 -20% 79-930 -18% Kyrkslätt 282-1 695-124 -36% 1 077-21% 198-43% 3 380-15% Lojo 499 +19% 2 627-6% 299 +21% 1 576-18% 429-5 430-8% Raseborg 319-1 874-7% 109-1 048-15% 157-46% 3 510-12% Sjundeå 57-273 - 19-183 -21% 40-570 -16% Vichtis 263-1 370-141 - 1 027-241 - 3 040-12 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25
Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 15 16 17 2009 2013. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 1 660-22% 14 920-3% 790-10% 1 560-18% 1 680-11% 20 600-7% Esbo 820-31% 8 194-413 -13% 783-28% 622-39% 10 830-9% Hangö 34-441 - 24 * 54-87 +120% 640 - Ingå 31-161 -32% 10 * 32 * 53 +160% 290-15% Högfors 47-441 - 32 +92% 38-40 - 600 - Grankulla 30-352 - 21 * 28-26 - 460-17% Kyrkslätt 110-35% 1 268 +12% 41-142 - 122-1 680 - Lojo 258-1 634-18% 120 +38% 228-363 +63% 2 600-6% Raseborg 142-1 305-11% 75-120 - 224 +44% 1 870-7% Sjundeå 34-166 -17% 8 * 30 * 33 +79% 270 - Vichtis 150-953 - 42-107 - 107-1 360 - Totalt 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26
Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 18 19 20 2009 2013. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Totalt Hela området 9 010-23% 2 520 +11% 9 530-9% 1 410-29% 17 350-20% 2 730 +78% 42 540-14% Esbo 4 146-31% 1 531 +12% 4 777-19% 733-37% 9 784-20% 1 713 +102% 22 680-18% Hangö 367-35 - 335 +32% 34-443 -18% 38-1 250 - Ingå 120-28% 31 +94% 148-17 - 178-36% 33 +156% 530-25% Högfors 358-48 - 231-38 - 514-37 - 1 230 - Grankulla 156-44% 70 +72% 176-21% 19-399 -17% 108 +233% 930-18% Kyrkslätt 662-22% 237 +24% 775-11% 129-22% 1 314-25% 259 +137% 3 380-15% Lojo 1 368-10% 231-1 252-198 - 2 063-18% 318 +74% 5 430-8% Raseborg 1 041-10% 125-977 +26% 116-1 189-28% 59-47% 3 510-12% Sjundeå 97-30% 48 +87% 155-19 - 205-27% 48 +171% 570-16% Vichtis 692-160 - 706-106 -19% 1 264-10% 114-3 040-18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27
Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden 21 22 23 2009 2013. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 2 820-15% 600-1 370-12% 1 300-16% 7 950-17% 3 350-15% 3 100-23% 2 790 +23% 23 280-13% Esbo 1 559-19% 320-13% 794-24% 794-26% 4 346-23% 1 784-12% 1 517-24% 1 509 +43% 12 620-17% Hangö 74-8 - 44-37 - 221-117 - 119-24% 51-670 - Ingå 32-9 * 9-9 * 95-21% 38-41% 44-39% 32-270 -28% Högfors 69-19 - 26-32 - 223-106 - 96-147 +70% 720 +14% Grankulla 61-16 - 25-9 -54% 132-23% 65-91 - 63-30% 460-21% Kyrkslätt 310-47 - 104-77 - 740-15% 251-29% 252-18% 105-1 890-15% Lojo 301-16% 74-178 +34% 151-938 - 442-16% 431-24% 356-2 870-8% Raseborg 172-57 - 91-110 - 479-16% 247-21% 324-21% 315-1 800-11% Sjundeå 54-9 * 11-10 - 137-43 -37% 41-32% 12-61% 320-19% Vichtis 185-21% 45-84 - 75-643 - 258-187 -27% 196 +48% 1 670-21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 28
Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden 24 25 26 2009 2013. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela områ- 1 840-13% 320-660 - 530-22% 4 870-13% 2 680-17% 4 000-16% 4 380-16% 19 260-15% Esbo 1 047-14% 171-17% 423-307 -33% 2 716-18% 1 471-17% 1 999-19% 1 927-21% 10 060-18% Hangö 28-10 * 9 * <5 * 78-24% 83-159 - 211-580 - Ingå 16-39% <5 * 5 * <5 * 85-27 -42% 61-62 -36% 260-22% Högfors 22-46% 9 * 11 * 9 * 114-76 - 90-32% 177-510 -15% Grankulla 51-16 * 11 * 6 * 81-26% 63-126 - 112-32% 470-15% Kyrkslätt 178-14% 24-40 - 48-438 -15% 219-19% 287-15% 256-1 490-13% Lojo 194-45 - 63-71 - 580-325 -17% 621-660 -12% 2 560-7% Raseborg 123-19 - 48-50 - 324-191 -20% 352-26% 605-15% 1 710-14% Sjundeå 30 - <5 * 6 * <5 * 78-46 - 48-40 -30% 260-13% Vichtis 147-22 - 42-27 -28% 374-174 -22% 254-329 - 1 370-24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 29
Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2011 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,0 dygn 27. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 605 euro. 28 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 29. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2013. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 629 330 Hela räddningsområdet 37 147 Esbo 19 945 Hangö 989 Ingå 414 Högfors 1 251 Grankulla 1 224 Kyrkslätt 2 718 Lojo 4 924 Raseborg 2 508 Sjundeå 356 Vichtis 2 821 Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) 27 Rautiainen H, Pelanteri S, Rasilainen J (2012): Somaattinen erikoissairaanhoito 2011. THL 12/2012. http://urn.fi/urn:nbn:fi-fe2012121210293 28 Kapiainen S, Väisänen A, Haula T (2014): Terveyden- ja sosiaalihuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2011. THL Raportti 2014_003. http://urn.fi/urn:isbn:978-952-302-079-5 29 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009. http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 30
7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 30 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2004 2013 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 31. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 30 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 31 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 31
Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2004 2013, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 106 51 157 10-19 348 62 410 20-29 403 71 474 30-39 387 78 465 40-49 523 153 676 50-59 577 204 781 60-69 373 208 581 70-79 228 130 358 80-89 117 125 242 90+ 8 29 37 Yhteensä 3 070 1 111 4 181 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2004 2013, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 485 141 626 10-19 2 519 297 2 816 20-29 2 581 434 3 015 30-39 3 946 529 4 475 40-49 5 132 1 380 6 512 50-59 5 819 2 401 8 220 60-69 4 409 2 545 6 954 70-79 3 126 1 483 4 609 80-89 1 230 901 2 131 90+ 126 240 366 Yhteensä 29 373 10 351 39 724 32
Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2004 2013. 33
Förebygga olyckor! www.thl.fi/tapaturmat Piste tapaturmille! webbtjänsten erbjuder information om olycksfall och hur de kan förebyggas. Webbtjänsten upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd (THL). 34