Årsrapport för kommunala uppföljningsansvaret 2013

Årsrapport för kommunala uppföljningsansvaret 2013 stockholm.se/16-19

3 (17) Sammanfattning Sedan 1 juli 2011 har arbetsmarknadsförvaltningen ansvaret för det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad och för samordningen av detta mellan stadens förvaltningar. Uppföljningsansvaret innebär att man ska söka upp de ungdomar som är mellan 16-19 år som inte går i - eller har fullföljt gymnasiet och informera sig om vad de gör istället samt erbjuda ett individuellt alternativ. Målet för arbetsmarknadsförvaltningens arbete med det kommunala uppföljningsansvaret är att så många som möjligt ska bli motiverade att återgå till studier i någon form inom gymnasieskolan. För de som inte kan tänka sig detta ska målet vara att förbereda för arbetsmarknaden, och även ge stöd genom att lotsa den unge ut på arbetsmarknaden. Under 2013 har en central samordnare, 1 studie-och yrkesvägledare samt 2 coacher suttit placerade på den nyöppnade öppna verksamheten, Aim. Utöver detta har 11 lokala samordnare, placerade på stadens fem jobbtorg, arbetat med uppföljningsansvaret. De lokala samordnarna söker aktivt upp de ungdomar vars sysselsättning är oklar. De ringer, skickar vykort och sms samt gör hembesök. De ungdomar som samordnarna kommit i kontakt med har, om de saknat sysselsättning, erbjudits studie- och yrkesvägledning och coachning samt deltagande i en mängd olika insatser, till exempel praktik eller deltagande i olika projekt. Totalt under året har de lokala samordnarna varit i kontakt med 1694 ungdomar. 364 ungdomar har skrivits in på ett jobbtorg under 2013. Endast 4% av de som saknat sysselsättning har tackat nej till insats. Av de inskrivna ungdomarna har 253 avslutats varav 65% avslutats till arbete eller studier. Samordnarna har även kommit i kontakt med 107 ungdomar som inte omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret, dvs de går i skola, är över 20 år eller inte bor i Stockholm stad. Under året har 125 ungdomar besökt den öppna verksamheten Aim. Under 2014 kommer samverkan med stadsdelarna att fortsätta utvecklas. Arbetsmarknadsförvaltningen övertar Walterregistret och nya rutiner anpassade för vårt uppdrag kommer att skapas.

4 (17) Innehåll Årsrapport för kommunala uppföljningsansvaret 2013 1 Sammanfattning 3 Bakgrund 6 Beskrivning av uppdraget 7 Beskrivning av målgruppen 7 Mål för arbetet 7 Arbetssätt, aktiviteter och metoder 8 Resultat och insatser gymnasieslussen (numera Skolslusssen) 12 Resultat arbetsmarknadsförvaltningen december 2013 14 Utvecklingsområden 2014 17

5 (17)

6 (17) Bakgrund Skollagen Kapitel 29, 9 En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder Sedan 1 juli 2011 har Arbetsmarknadsförvaltningen ansvaret för det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholm stad och för samordningen av detta mellan stadens förvaltningar. Utbildningsförvaltningen och Skolslussen, som arbetat med uppföljningsansvaret sedan 2007 i dataregistret Walter, har fortsatt att arbeta med detta och varit en viktig samverkanspart. Arbetsmarknadsförvaltningen tillsatte under hösten 2011 en central samordnare och fem lokala samordnare, studie- och yrkesvägledare eller coacher, placerade på stadens fem jobbtorg. Huvuduppdraget för arbetsmarknadsförvaltningens samordnare är att nå de ungdomar som Utbildningsförvaltningen inte når samt de ungdomar som tackar nej till Utbildningsförvaltningens erbjudande om studier. Det tillsattes även en central styrgrupp bestående av representanter från utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och fyra av stadens 14 stadsdelar. Vid årsskiftet 2011/2012 var den organisatoriska biten på plats och man kunde börja arbeta. 2013 förstärktes respektive Jobbtorg med ytterligare en lokal samordnare och i mars startade den öppna verksamheten, Aim, på Åsögatan 115. Personalstyrkan på Aim bestod av central samordnare, studie- och yrkesvägledare samt två coacher.

7 (17) Beskrivning av uppdraget Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret följer läsårets hålltider. Vid skolstarten är fokus att nå så många av de yngre ungdomarna som möjligt och se till att de som saknar en skolplacering får en sådan. När intagningsarbetet är klart kan man gå in i dataregistret Walter och se hur många ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret, det vill säga ungdomar under 20 år som har fullföljt grundskolan men som inte går i eller har fullföljt gymnasieskolan. Antalet namn i Walter har minskat med 500 de senaste två åren. Kohorten är mindre och Uedb har gjort underlaget mer korrekt. och nyavhoppade tillkommer och de som påbörjar en utbildning försvinner. Dock brukar det nästan alltid finnas cirka 3500 namn i registret. Alla ska sökas upp och för dem som saknar sysselsättning ska ett alternativ erbjudas. Beskrivning av målgruppen Målgruppen för det kommunala uppföljningsansvaret är de ungdomar som inte går gymnasiet. Viktigt att påpeka är att det inte är alla som omfattas av uppföljningsansvaret som är i behov av stödinsatser. Majoriteten är trots allt i sysselsättning, till exempel studerade så många som 38 procent av de nådda ungdomarna i december 2013. Förutom de unga själva kan även deras vårdnadshavare ses som en del av målgruppen. Så länge den unge är under 18 år bör även vårdnadshavare informeras om kommunens uppföljningsansvar. I vissa fall kan det finnas en mycket komplex bakgrundsproblematik. En viktig del i arbetet handlar därför om att motivera, möjliggöra och skapa relationer ett arbete som kräver både tid och resurser. Det individuella förhållningssättet är många gånger avgörande för resultatet. Mål för arbetet Målet för arbett med det kommunala uppföljningsansvaret är att så många som möjligt ska bli motiverade att återgå till studier i någon form inom gymnasieskolan. För dem som inte kan tänka sig detta ska målet vara att förbereda för arbetsmarknaden, och även ge stöd genom att lotsa den unge ut på arbetsmarknaden. Ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret ska återvända till studier, gå ut i arbete eller delta i meningsfulla aktiviteter

8 (17) Arbetssätt, aktiviteter och metoder Arbetet har under 2013 varit inriktat på att utöka och utveckla den lokala uppsökande verksamheten utifrån de olika jobbtorgen, starta en öppen verksamhet för målgruppen (Aim), samt fortsätta arbetet med att utveckla lämpliga insatser. Nämnden har också under året arbetet med att utveckla uppföljningen av arbetet. Antalet lokala samordnare har under 2013 fördubblats från sex till elva. Rutinerna för arbetet har förtydligats. Det uppsökande arbetet har bedrivits genom att samordnarna ringt till ungdomar och föräldrar, knackat dörr under både vår, sommar och höst samt sökt kontakt via sociala medier. Grundskolor och gymnasieskolor har besökts och fått information. Detta har resulterat i att skolor i högre grad har tagit kontakt för konsultation och överlämning när elever varit på väg att hoppa av skolan. Samordnarna har suttit med i olika samverkansgrupper för yrkesverksamma som arbetar med målgruppen, bl a i sociala insatsgrupper. Vidare har de fortsatt att informera om uppdraget till socialtjänst och fältassistenter så att dessa vet vart de ska vända sig när de träffar en ungdom som är i behov av insatser. De lokala samordnarna har, tillsammans med Aim deltagit i ett flertal events samt besökt samarbetspartners i marknadsföringssyfte. De har under 2013 synts på bland annat fritidsgårdar, ungdomsmottagningar, föräldraträffar och bibliotekskvällar. Utbildningsnämndens Skolsluss har svarat för den inledande fasen av det uppsökande arbetet genom brevutskick till samtliga berörda ungdomar. För de ungdomar som inte nåtts på detta sätt har ansvaret övergått arbetsmarknadsförvaltningens lokala samordnare. I samverkan med utbildningsförvaltningen har arbetet fortsatt med att utveckla lämpliga insatser inom skolans ram, främst Enskede Gårds gymnasium. Utbildningsnämnden och Arbetsmarknadsnämnden har också gemensamt ansökt om och beviljats förstudiemedel för att utveckla nya vägar tillbaka till skolan för den aktuella målgruppen. De ungdomar som samordnarna har kommit i kontakt med har erbjudits studie- och yrkesvägledning och coachning samt deltagande i ett flertal olika insatser. Framgångsfaktorn i arbetet har legat i att arbeta flexibelt, motiverande och med tålamod, att inte ge upp. Förhållningssättet har varit att arbeta och ge stöttning utifrån varje individs förutsättningar och behov, vilket till exempel har inneburit att

9 (17) följa med till olika besök och möten och finnas kvar så länge behov finns. Det är hela tiden en balansgång eftersom alla insatser bygger på frivillighet, då det inte är obligatoriskt att gå i gymnasiet. De insatser som ungdomarna har deltagit i presenteras nedan: Aim Den öppna verksamheten Aim startade den 26 mars. Ungdomarna har kommit till verksamheten via olika kanaler, bl a via lokal samordnare, andra samverkanspartners samt via spontanbesök. Medarbetarna på Aim har tagit emot ungdomar både enskilt och i grupp. Tisdagar torsdagar kl 13.00-15.00 har Aim öppet för dropin besök. Gruppverksamhet har erbjudits baserat på ungdomarnas intressen och önskemål. Dessa aktiviteter har bl a bestått av skapande av ansökningshandlingar, intervjuträning, studiebesök samt Jobbjakt. Aim har vidare tillsammans med personal på Praktikanställningar för unga utarbetat och hållit i en förberedande utbildning (FUB) för ungdomar i målgruppen som är aktuella för ungdomsanställning. Aim har också efter avslutad FUB fortsatt att förbereda och hålla igång aktiviteter för ungdomarna i väntan på praktik och anställning. Samarbete med ett bemanningsföretag har startat och medarbetarna på Aim har tillsammans med privata arbetsgivare anordnat rekryteringsträffar som har resulterat i att flera ungdomar fått anställning. Under hösten har ett Aim-paket arbetats fram som innebär en karta över vad Aim kan er-bjuda ungdomar. Paketet innehåller studie- och arbetsförberedande insatser, perspektivvidgning, kartläggning och visualisering av delmål och mål.

10 (17) Samarbete med Unga In Set påbörjade samarbetet med Arbetsförmedlingens uppsökande ESFprojekt Unga In har fortsatt under året och ses som ett komplement till vår verksamhet och våra insatser. Unga In vänder sig till unga mellan 16-24 år över hela Stockholms län med målsättningen att utveckla en konjunkturoberoende verksamhet som arbetar för att ge deltagarna långsiktiga förutsättningar till etablering på arbetsmarknaden. Unga in har fått besked om fortsatt arbete under hela 2014, med förhoppning om fortsättning som projekt under 2015. Praktik via Enskede gård Enskede gårds gymnasium ansvarar för att hitta, placera och följa upp ungdomarnas praktikplatser. Ungdomarna erbjuds förutom praktikplats även en mentor, studier inom grundskolans kurser och gymnasiegemensamma ämnen, elevhälsa, studiebidrag, SL-kort och matersättning etc, det vill säga allt det som en gymnasieelev i Stockholms kommun har tillgång till. Arbetsmarknadsförvaltningen ser gärna att denna typ av verksamhet kan utvecklas och utökas. Under 2013 har Enskede Gårds gymnasium utökat verksamheten för målgruppen. Fem nya utbildningar inom ramen för Yrkesintroduktion har erbjudits. Undervisningen bedrivs i kursform med individuella mål och utbildningstid. Studieplanen anpassas efter elevens behov och förkunskap. Praktikanställningar för unga Praktikanställningar för unga är en arbetsmarknadsinsats inom staden. Insatsen inleds med en förberedande utbildning på två veckor, vidare följer en sex veckor lång praktik. Om praktiken fungerar och är givande för alla parter så övergår den till en sex månader lång praktikanställning, där Jobbtorg Stockholm ersätter arbetsgivaren för hela lönekostnaden Placeringarna i praktikanställning för den yngre målgruppen har i huvudsak varit på halvtid och erbjuds endast de ungdomar där studier i dagsläget inte är aktuellt. Filur Projekt Filur är ett tidigare ESF-projekt som implementerats i ordinarie verksamhet inom jobbtorg Stockholm. Syftet är att, genom självstärkande övningar via metoden 7-Tjugo, stärka den unges möjlighet att komma ut i arbetslivet. Tiden för deltagande är tolv veckor, och avslutas med att ungdomarna provar på ett arbete (praktik) under fyra veckor. Val av lämplig arbetsplats och yrkesområde sker i

11 (17) överenskommelse med deltagaren. Efter genomgången projekttid kan eventuellt praktikplatsen leda till en praktikanställning. Merit Merit är ett ESF-projekt inom Stockholms Stad där delar kommer implementeras i juni 2014. Merit erbjuder ett intensifierat stöd före, under och efter olika yrkeskurser. Det handlar om att bygga på de delar som denna grupp behöver för att kunna ta del av och tillgodogöra sig redan existerande insatser. Stödet kan vara en coach, en trygg grupp, gedigen förberedelse och fortsatt vägledning efter insatsen. De lokala samordnarna på Jobbtorg Fokus Unga i Kista samverkar även med Merits uppsökande ungdomskonsulenter på Järvafältet.

12 (17) Resultat och insatser gymnasieslussen (numera Skolslusssen) Antalet besök och inskrivningar läsåret 2012/2013 vid Gymnasieslussen är ungefär detsamma som föregående läsår. Tabell 1. Ungdomar vid Gymnasieslussen, antal per åtgärd, fördelade per kön (andel av totalt antal åtgärder inom parentes) Åtgärder/ärenden Antal pojkar Antal flickor Totalt Ung komvux 290 (25 %) 371 (32 %) 661 Gymnasieskolan (IM) 272 (23 %) 161 (14 %) 433 Särskilda behov (SB) 46 (4 %) 32 (3 %) 78 Totalt 1 172 Samma elev kan söka komvuxutbildning vid flera tillfällen per läsår. Även elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) och med särskilda behov (SB) kan återkomma i någon mån. Betydligt fler pojkar än flickor söker en IM-plats medan betydligt fler flickor söker en komvuxplacering. Diagram 1. Antal inskrivna per månad 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Inskrivna elever per månad jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Gymnasiet-IV KomVux SB-elever Besökstrycket är som störst vid skolstart då de ungdomar som inte fått en gymnasieplacering bjuds in till Gymnasieslussen. För ungdomar med ärende komvux är besökstrycket fördelat vid de fem antagningsperioderna. De yngsta ungdomarna, födda 1996/1995, är i majoritet vid skolstart och söker ett IM-program. De äldsta, födda 1993/1994, har gjort studieavbrott och kommer utspridda under året och får en slussplats eller studier på komvux.

13 (17) Informationsansvaret Skollagen 29 kap 9 - tillsammans når vi fler I år skickades 4 083 brev ut och svarsfrekvensen blev betydligt högre än året innan. Framförallt svarade vårdnadshavare till ungdomar under 18 år (68 procent jämfört med 34 procent för de äldre ungdomarna). Arbetet med att informera och nå ungdomarna har förstärkts. Dessutom har gymnasieslussens personal bland annat ringt även på kvällar. Då fler ungdomar har nåtts har behov av fler flexibla platser uppstått. Detta resulterade i jobbtorgsplatser med studier och praktik i önskat yrkesområde som påbörjades förra läsåret och som utökats från 12 till 68 ungdomar. Platserna är en samverkan mellan Gymnasieslussen, Enskede Gårds gymnasium och arbetsmarknadsförvaltningen. Slussplatser Så kallade slussplatser med kontinuerlig antagning och beredskap att ge individuell undervisning finns på fyra olika gymnasieskolor. Under läsåret har 64 elever varit inskrivna med en genomsnittlig inskrivningstid på 18 veckor och en lektionsnärvaro på 73 procent. Totalt sattes 83 betyg, vilket är 23 fler än förra läsåret. Fyra elever erhöll behörighet för högskoleförberedande program, tolv elever blev behöriga till yrkesprogram och sex elever erhöll behörighet för introduktionsprogram med yrkesinriktning. Huvudparten fortsätter nu inom gymnasieskolan. 40 ungdomar fortsätter på nationellt program, 15 på introduktionsprogram och övriga går till komvux, folkhögskola, arbete eller har fortfarande inte bestämt sig. Ung komvux Totalt togs 614 besökare emot för konsultation och inskrivning som ung komvuxungdom. I snitt är cirka 125 elever inskrivna per månad. Eleverna läser på heltid, cirka två ämnen per period beroende på kursernas längd/poäng. Mest efterfrågas kärnämneskurser som behövs för att komplettera elevernas samlade betygsdokument från gymnasiet. Därefter efterfrågas fysik, kemi och biologi, eftersom det är vanligt att dessa ämnen varit reducerade i det program de följt i gymnasieskolan. Ett fåtal, de med få avklarade kurser från gymnasieskolan, väljer komvux kurspaket med yrkesinriktning.

14 (17) Resultat arbetsmarknadsförvaltningen december 2013 De lokala samordnarna har under året varit i kontakt med 1694 ungdomar. 1052 ungdomar fick de kontakt med via telefon och 144 via hembesök. 355 ungdomar har kodats som ej nådda vilket oftast betyder att de inte nås på den adress där de är folkbokförda. 364 ungdomar har skrivits in på ett Jobbtorg under 2013. Endast 4% av de som saknat sysselsättning har tackat nej till insats. Av de inskrivna ungdomarna har 253 avslutats varav 65% avslutats till arbete eller studier. De lokala samordnarna har även kommit i kontakt med 107 ungdomar som inte omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret, dvs de går i skola, är över 20 år eller inte bor i Stockholm stad. Under året har 125 ungdomar besökt den öppna verksamheten Aim. En del har blivit hänvisade via lokala samordnare medan 51 ungdomar fått vetskap om verksamheten via andra kanaler. Sammanlagt har 70 av de 125 ungdomarna gått vidare till någon längre insats (som Filur, Merit, Ungdomsanställning, eller Enskede Gårds gymnasium). Guldkorn inhämtat från lokal samordnare I vårt arbete med det kommunala uppföljningsansvaret träffar vi dagligen de ungdomar som står utanför skola och arbetsliv. Vårt arbete handlar om att möta dessa ungdomar där de själva befinner sig och tillsammans hitta ett alternativ till sysselsättning och ett mål. Hur når vi då tillsammans vårt mål? Vilka olika vägar behöver vi ta och vilka behöver vara med på resan? Lokal samordnare träffar en 18 årig ungdom. I cirka tre år har ungdomen varit hemmasittare med en mycket rörig och tuff hemsituation. Familjen har haft kontakt med stadsdelen under flera år och flertalet stödinsatser har varit aktuella. Vid första mötet hos lokal samordnare kommer ungdomen med sin mamma. Ungdomen är tystlåten medan mamman pratar desto mer. Innan mötet är slut bestäms det gemensamt att ungdomen ska medverka vid jobbtorgets introduktionsvecka. Det är en möjlighet

15 (17) för ungdomen att med små steg få prova på att göra något och för lokal samordnare att kunna få en bild av ungdomen och dennes behov. Efter några dagar på introduktionsveckan uteblir ungdomen och gör sig oanträffbar. Kontakten med jobbtorg bryts dock aldrig helt då mamman och lokal samordnare fortsätter att hålla en tät kontakt. Lokal samordnare fortsätter också att höra av sig till ungdomen både på sms och på telefon även om ungdomen själv inte hör av sig. Via mamman bokas det senare in ett nytt möte och tillsammans kommer mamman och ungdom till jobbtorg. Utifrån ungdomens behov kommer man gemensamt fram till att lokala samordnaren ska ta kontakt med Arbetsförmedlingens projekt Unga in på Fryshuset. Till saken hör att sommaren närmar sig och tillsammans med handläggaren från Unga in kommer lokal samordnare med förslaget att ungdomen kan delta på Fryshusets sommaraktiviteter. Detta då en av de aktiviteter Fryshuset erbjuder visar sig vara ungdomens stora intresse. För första gången upplever lokala samordnare att ungdomen visar ett engagemang och intresse och önskar sig detta i kombination med att söka jobb och praktik på Unga in. Så blir det dock inte, ungdomen kommer aldrig till några inbokade träffar varken på Fryshuset eller Unga in. På eget initiativ kontaktar den lokala samordnaren en studie-och yrkesvägledare på Ess-gymnasiet för att diskutera kring olika lösningar och vägar för ungdomen utifrån ett skolperspektiv. Lokal samordnare kontaktar mamman och ett gemensamt möte bokas med skolan. Utifrån detta möte och de förslag som presenterats får ungdomen möjlighet att under sommaren fundera på vad den vill göra till hösten. Lokala samordnare och familjen träffas ytterligare en gång under sommaren och samordnaren stödjer och peppar både ungdomen och familjen. Efter sommaren valde ungdomen att påbörja studier vid Essgymnasiet och gick ett helt läsår med hög närvaro. Skolans personal har för lokal samordnare beskrivet att ungdomen mår mycket bra och är glad.

16 (17) Vad har då varit framgångsfaktorn? Lokal samordnare upplever att styrkan någonstans har varit mamman. Hon inte bara har följt med ungdomen fysiskt till samtal och möten utan också alltid varit tillgänglig per telefon och öppen för diskussion kring sin ungdom. Lokal samordnare har sett det som att hon och mamman har samarbetat och samordnaren har aktivt valt att involvera mamman i arbete med att motivera ungdomen. En annan framgångsfaktor som lokal samordnare själv väljer att lyfta fram är tiden. Att ungdomen själv i sin egen takt har fått mogna i sitt beslut. Men också att den lokala samordnaren valt att hålla kvar ungdomen och behållit kontakten med mamman. Detta i kombination med att samordnaren har vågat ställa rimliga krav, vågat utmana och självklart även uppmuntra har gjort att ungdomen till sist själv gjorde ett eget val att förändra sin situation.

17 (17) Utvecklingsområden 2014 Under 2014 kommer förvaltningen att stärka samarbetet med Stadsdelarna. Ett sätt att öka synligheten kring vårt arbete är att skapa enhetliga rutiner kring informationsutskick till de olika stadsdelarna. En mall för utformandet av ett kvartalsbrev kommer att skapas. Arbetsmarknadsförvaltningen tar över ansvaret för Walterregistret fr o m januari 2014 och en person som kommer att samordna och samverka med Utbildningsförvaltningen gällande Walter har anställts. Nya rutiner anpassade för vårt uppdrag kommer att utvecklas. Personalstyrkan kommer att vara kvar på de lokala Jobbtorgen. För att ytterligare bidra till tillgängligheten finns planer på att de lokala samordnarna i innerstaden placeras på Aim. Ett av Aims åtagande i verksamhetsplanen för 2014 är att ungdomarna som kommer till Aim känner sig sedda och aktiva i sin egen planering. Detta kommer att säkerställas genom en enkät via Esmaker som ungdomen fyller i vid två tillfällen.