Handelns utsikter 2017 2018 Några utdrag ur Handelns utsikter Hela materialet finns tillgängligt för Finsk Handels medlemsföretag via medlemssidorna på Kauppa.fi, i avsnittet Tutkimuksia ja tilastoja.
Början av år 2017 inom handeln Några utdrag ur Handelns utsikter
Antal företag inom handeln Enligt Statistikcentralens företagsstatistik (Nya och nedlagda företag) minskade antalet företag inom partihandeln med närmare 1 200 jämfört med år 2013 och inom detaljhandeln med över 900. Att företag blir färre är inget problem i sig, eftersom konkurrensen slår ut de minst effektiva och lönsamma företagen från marknaden, vilket ökar branschens konkurrensförmåga och effektivitet. Det som oroar är emellertid att det uppstår färre nya företag inom handeln än förut. Nya företag är viktiga för handelns livskraft och förnyelse. Handeln har traditionellt varit en bransch där det är enkelt att starta ett företag. I fjol tillkom 22 procent färre nya företag inom partihandeln jämfört med år 2013 och 15 procent färre inom detaljhandeln.
Början av år 2017: omsättning Detaljhandelns omsättning sett i euro ökade i januari maj 2017 med 1,4 procent och omsättningens volym* med 1,5 procent. Det råder fortsatt priskonkurrens inom dagligvaruhandeln, vilket märks i att omsättningens volym ökar snabbare än omsättningen sett i euro. Efter fjolårets ökning har tillväxten inom varuhushandeln avstannat. Den första branschen inom fackhandeln, järnhandeln, ökade med 1 2 procent under början av året. Nya konkurrenters intåg på marknaden driver fortsatt på den enorma tillväxten inom hemelektronik, men försäljningen av sportutrustning har börjat minska efter att ha ökat under fem år. Nedgången inom fackhandeln av kläder och skor fortsätter för femte året i rad. Partihandelns omsättning i euro ökade med hela 6 procent i januari maj, vilket i stor utsträckning berodde på att partihandelpriserna för råvaror, produktionsnyttigheter och energi gick upp. Samtidigt ökade omsättningens volym* bara med mindre än en halv procent. Trots att byggverksamheten ökat och industrin återhämtat sig har omsättningens volym inom partihandeln ökat långsammare än under den motsvarande perioden i fjol. Den enorma ökningen inom detaljhandeln av hemelektronik märks också i partihandeln inom motsvarande branscher. * Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.
Början av år 2017: sysselsättning Sysselsättningen inom handeln påverkas nu av flera faktorer samtidigt. Omsättningen ökar inom både detaljhandeln och partihandeln. Byggverksamheten och återhämtning av industrin stödjer partihandeln. Urbanisering ökar behovet av arbetskraft i tillväxtcentrum och minskar det på andra håll. Den internationella och inhemska pris- och kostnadskonkurrensen slår ut de minst effektiva företagen inom handeln från marknaden. Företagsarrangemang och motsvarande förändringar påverkar efterfrågan av arbetskraft. Handelns digitalisering minskar behovet av arbetskraft i synnerhet inom partihandeln men ökar å andra sidan efterfrågan på arbetskraft i vissa befattningar, t.ex. expertuppdrag. Stora fackhandelskedjor tar över marknaden. De sysselsätter löntagare, men antalet småföretagare och familjemedlemmar minskar. Denna utveckling har redan pågått i ett antal år. Det är typiskt att antalet företagare inom handeln minskar när arbetsmarknaden för övrigt kommer igång, dvs. när det blir lättare att få arbete som löntagare inom andra branscher. Man började märka av detta fenomen inom detaljhandeln redan under förra året. Genom de friare öppettiderna styrs kunderna inte längre till små dagligvarubutiker genom lagstiftning. Stormarknaderna har anställt mer arbetskraft, medan mindre enheter har dragit ned på den.
Början av år 2017: sysselsättning Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ger en skenbart motsägelsefull bild av sysselsättningen inom detaljhandeln: Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik har antalet lediga jobb inom detaljhandeln ökat, men det har blivit svårare att tillsätta dem och de är lediga i fler dygn än förut. Samtidigt har antalet arbetslösa arbetssökande i säljaryrken börjat minska alltsedan slutet av förra året. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning har både antalet löntagare och företagare inom detaljhandeln minskat under början av år 2017 jämfört med fjolåret, trots att man enligt arbetsförmedlingsstatistiken sökt fler arbetstagare inom detaljhandeln än förra året och antalet arbetslösa arbetssökande försäljare har minskat. En förklaring till denna motsägelse är att arbetskraftsundersökningen är en urvalsbaserad enkätundersökning, där endast en timmes arbete mot ersättning räcker för att definiera respondenten som sysselsatt inom branschen i fråga. Arbetsförmedlingsstatistiken baseras på arbets- och näringscentralernas register. Även om företag inte meddelar alla sina lediga jobb till arbets- och näringscentralerna och rekryterar arbetskraft på egen hand, anmäler de arbetslösa arbetssökandena sig oftast där för att få dagpenning. När t.ex. antalet arbetslösa försäljare som söker arbete har minskat enligt arbetsförmedlingsstatistiken, lär det verkligen ha gjort det, trots att man inte alltid anmäler varje gång en arbetslöshetsperiod tar slut. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning har antalet löntagare ökat och antalet företagare minskat inom partihandeln.
Början av år 2017: sysselsättning Arbetsmarknaden inom detaljhandeln fungerar inte friktionsfritt. Medan antalet löntagare inom detaljhandeln minskar (enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning), ökar antalet lediga jobb och det tar längre tid att tillsätta dem (enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik). Sedan början av år 2017 har lediga försäljarjobb minskat i arbetsförmedlingsstatistiken. Samtidigt började antalet arbetslösa arbetssökande i försäljarnas yrkesgrupper minska redan i november 2016, och minskningen har fortsatt. Troligen söker detaljhandeln i en större utsträckning än förut andra anställda än försäljare och liknande. Enligt arbetsförmedlingsstatistiken söker både detalj- och partihandeln en mängd olika experter, men under de senaste två åren har det blivit svårare att tillsätta dessa jobb. Till exempel i maj 2017 hade detaljhandeln enligt arbetsförmedlingsstatistiken 935 lediga jobb för specialsakkunniga och sakkunniga inom näringsliv och administration, och 29 av dessa blev tillsatta under maj månad. I juni fanns det 469 motsvarande lediga jobb, varav 33 blev tillsatta under månaden. Enligt företagen beror rekryteringsproblemen bl.a. på följande orsaker: De arbetssökande har inte tillräcklig kompetens. Det går inte att hitta bostad eller kollektivtrafiken fungerar inte tillräckligt väl. De arbetssökande meddelar att det inte lönar sig att ta ett jobb. På grund av skyldigheten att erbjuda merarbete vågar arbetsgivarna i platsannonser inte erbjuda annat än minimiarbetstimmarna, trots att de i verkligheten har behov av fler timmar. Minimiarbetstimmarna lockar i sin tur inte några sökande.
Handelns utsikter 2017 2018: Omsättning och sysselsättningsprognoser Några utdrag ur Handelns utsikter
Handelns utsikter bakgrund Den ekonomiska tillväxten ligger på tre procent i år, lite lägre nästa år. Exporttillväxten ökar i år till cirka fyra procent och kommer att vara drygt tre procent nästa år. Råvaru- och energipriserna stiger måttligt. Tillväxten i byggverksamheten fortsätter, men nästa år avtar tillväxttakten från den nuvarande. Inflationen kommer att tillta till cirka en procent i år och en dryg procent nästa år, snabbare än inkomstnivån. De lättnader i inkomstbeskattningen som regeringen infört ökar de enskilda privathushållens köpkraft i år, trots de höjda socialförsäkringsavgifterna i konkurrenskraftsavtalet. Å andra sidan äter inflationen upp en del av köpkraftsökningen. Nästa år kommer det enskilda privathushållets köpkraft att minska på grund av inflationen och löntagares socialförsäkringsavgifter, såvida det inte blir några inkomstskattelättnader. När man betraktar samhällsekonomin som helhet baseras tillväxten av köpkraften framför allt på sysselsättningsutvecklingen. Privathushållens skuldsättning fortsätter och bidrar på kort sikt till en ökning av den privata konsumtionen.
Handelns utsikter bakgrund I prognosen har man inte gjort antaganden om några andra skattebeslut än de som regeringen meddelat. Tillväxten i år och nästa år är kopplad till risker för både nedgång och uppgång. Faktorer som riskerar att minska tillväxten är bland annat problem i euroområdet, förberedelse för räntehöjningar, Brexit, flyktingkrisens eventuella konsekvenser för Europa, oroligheter i närområdet samt utbredning av en protektionistisk ekonomisk politik. Eventuella lättnader av inkomstbeskattningen och andra reformer kan senare komma att finansieras genom strängare konsumtionsskatter, vilket både äter upp köpkraft och ökar kostnaderna för handeln. En lätt penningpolitik och tillväxt i världsekonomin bidrar till tillväxten i Europa och Finland.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017** 2018** Industrins återhämtning stödjer partihandeln, men de tidigare tillväxttiderna är förbi Årsmedeltal för volymindexet för omsättningen inom partihandeln 150 140 130 120 110 Trend 1995 2008 Trend 2009 2018** Omsättning -30 % Omsättningens volym ökar i år och nästa år med två procent. 100 90 80 Statistikkälla : Tilastokeskus Prognos: Finsk Handel
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017* 2018* 110 Automatiserade funktioner, kundernas kostnadseffektivitet och utländsk konkurrens märks i sysselsättningen inom partihandeln Sysselsatta inom partihandeln*, 1 000 personer * Löntagare, företagare och familjemedlemmar som arbetar i företaget 100 90 80 70 Statistikkälla: Tilastokeskus Prognos: Finsk Handel I år och nästa år minskar antalet sysselsatta inom partihandeln med en procent.
Hur kan man bidra till utvecklingen av tjänsterna och sysselsättningen ännu under denna regeringsperiod? 1. Mervärdesbeskattningen måste utvecklas för att stödja företags tillväxt så att ensamföretagande sysselsätter på riktigt. Omsättningströskeln för moms måste höjas till 35 000 euro. Mervärdesbeskattningen får inte slå ner ensamföretagandet. Ensamföretagare bidrar till branschens livskraft och förnyelse. Att höja omsättningströskeln skulle minska de administrativa kostnaderna för ensamföretagarna. Genom höjningen kan lättnadsförfarandet avskaffas, vilket leder till ytterligare minskning av företagarens administrativa arbete samt myndigheternas arbete och administrativa kostnader. Förberedelsen för att höja omsättningströskeln måste påbörjas omgående. 2. Den dubbla skattekilen för tjänster måste göras smalare och inkomstbeskattningen lättas även under de sista åren av regeringsperioden. Mot allt tjänstearbete riktas en dubbel skattekil som gör att priset för tjänsterna höjs och köpkraften försämras. Den dubbla skattekilen bromsar utvecklingen av konsumenttjänster.
Hur kan man bidra till utvecklingen av tjänsterna och sysselsättningen ännu under denna regeringsperiod? 3. Handeln och tjänsterna måste betraktas som tillväxtbranscher i kommande regeringsprogram och utvecklingen av dem måste lyftas till spetsprojekt för regeringen. Vid högskolorna ska man grunda fler internationella utbildningsprogram och - helheter med anknytning till konsumentförståelse, marknadsföring, produkt- och tjänstedesign osv. än idag. I offentliga finansierings- och bidragsprojekt ska man utveckla tjänsteekosystem, där även små företag inom handeln har möjlighet att hitta samarbetspartner för att utveckla sin verksamhet och bli internationella. På motsvarande sätt hjälper samarbete med företag inom handeln tjänsteleverantörer och startup-företag inom andra branscher att utveckla sina tjänster och bli internationella. 4. Skyldigheten att erbjuda merarbete måste klargöras för att förbättra sysselsättningen: arbetsgivaren måste ha en tydligare rätt än idag att bestämma över vilket antal anställda som behövs. Den nuvarande skyldigheten att erbjuda deltidsanställda merarbete (2 kap 5 i arbetsavtalslagen) lämnar rum för tolkning och bromsar sysselsättningen. Rekryteringsviljan försvagas av rädslan för bestridande. Arbetsgivarens affärsledningsmakt och arbetsledningsrätt måste förstärkas.
Mer information: chefsekonom Finsk Handel jaana.kurjenoja@kauppa.fi tfn 040 820 5378 Kauppa.fi Kaupanvuosi.fi